Varje år går tusentals företag i konkurs, vilket innebär förluster för samhället i stort och för de intressenter som på något sätt kan förknippas till företaget. För banken som lånar ut krediter till företag som går i konkurs innebär det kreditförluster om det inte finns säkerheter som täcker lånet. Därför är behovet av tidiga varningssignaler av stor betydelse för intressenter. Syftet med detta arbete är att teoretiskt analysera och empiriskt pröva varningssignaler för konkurser samt förklara signaler om förestående konkurs i kreditbedömning. Studiens resultat visar att risker för konkurser kan upptäckas med hjälp av finansiella och icke-finansiella nyckeltal. Resultatet i denna studie visar att återbetalningsförmåga, vilket består av soliditet och likviditet är den viktigaste varningssignaler bland de finansiella nyckeltalen. Revisionsanmärkningar, bankens egna mätinstrument, erfarenhet och VD:ns ålder är de viktigaste varningssignalerna bland de icke-finansiella nyckeltalen. Resultatet visar även att dessa varningssignaler blir starkare desto närmare konkurs företaget är. / Every year thousands of firms file for bankruptcy, creating considerable loses for the society and stakeholders associated with the firm. A bankruptcy by a firm, that a bank have loaned money to, can also affect the bank considerably if there are not assets enough to cover the outstanding debt. Considering the negative consequences of a bankruptcy it is of paramount interest to be able to spot early warning signals. The study shows that bankruptcy risks can be detected with the help of the firm´s financial and non-financial key assessment indicators.  The purpose of this paper is to theoretically and empirically study warning signals of bankruptcies, in order to identify and explain the signals in the credit assessments before occurrence of the bankruptcy.  The result of this study shows that the refund assessment consisting of solidity and liquidity are the most important warning signals among the financial key assessment indicators. Remarks, the bank´s own measuring instrument, experience, and the CEO´s age are the most important warning signals among non-financial key assessment indicators. Additionally, results show that the warning signals become stronger the closer the company proceeds towards bankruptcy.

Hur en verksamhet skall förbättrar sin interna styrning genom användning av kundinformation är ett omdiskuterat ämne. I studien ”Kundinformationen utvecklar den interna styrningen”. Undersöker författarna hur företag som tillämpar användningen av CRM i sin vardagliga verksamhet, har möjlighet att effektivisera för hur de skall nå sin vision. Detta möjliggjordes genom att fråga ett antal verksamheter, hur de ser på vikten av användandet av IT – relaterade verktyg. Skapar ett bättre sätt för verksamheten att kommunicera med kunden och samtidigt underlättar arbetet med den interna styrningen. Detta svarar författarna på när de såg till hur Balanced Scorecard teoretiskt jämfördes med hur det praktiskt tillämpas och vad i insamlingen som är viktigt för verksamheten att ta del av för att nå upp till sin vision. Hur resultatet av den insamling i senare skede går att koppla till verksamhetens interna styrning är i alla högsta grad väsentlig, då en god kommunikation kommer att betyda att en verksamhet tar mer marknadsandelar när relationen till kunden är starkare.Författarna kom fram till att för en verksamhet är kundrelationen guld värd när det gäller att ta marknadsandelar. En verksamhet som varje dag kan analysera kundens efterfrågan kommer i och med detta att kunna forma vilka mål som behövs. Inom ramen för detta är det därför viktigt att verksamheten ser ett icke-finansiellt nyckeltal, utifrån kundperspektivet, som viktigast och värderar de finansiella som tillhörande och hjälpande nyckeltal som kommer att styra upp verksamhetens ekonomi.

Le XIXe siècle voit la marbrerie se mécaniser et le transfert des techniques se réaliser dans ces métiers grâce aux expositions nationales des produits de l’industrie et aux expositions universelles. L’objectif de cette thèse est de montrer par l’étude de deux registres d’archives originaux et inédits que les réseaux commerciaux mis en place au XVIIIe siècle par une famille de marbriers de Rance, en Hainaut belge, perdurent au XIXe siècle à travers une production marbrière spécialisée dans la cheminée monumentale, qui s’est développée grâce à l’évolution des techniques et des transports. Nous proposons également une ébauche de dictionnaire prosopographique des marbriers relevés dans les rapports des expositions nationales et universelles, ainsi que des hommes clé ayant fait évoluer les techniques dans la marbrerie du XIXe siècle.Mots-clés : marbrerie, techniques, expositions, archives, cheminée, dictionnaire, hommes clé / During the XIXth century, marble-working became increasingly mechanised and technical transfers took place in the various crafts, thanks to national industrial exhibitions and to international expositions. This thesis aims to demonstrate, by the examination of two registers of original records, hitherto unpublished, that the trade networks established in the XVIIIth century by a family of marble-workers from Rance, in the Belgian province of Hainault, continued into the XIXth century with specialisation in producing monumental marble chimney-pieces, thanks to the development of techniques and methods of transport. We also propose an outline of a prosopographic dictionary of marble-workers, derived from reports of national and universal expositions, and of the key figures who influenced the development of marble-working techniques in the XIXth century.Key-words : marble-working, techniques, expositions, records, chimney-piece, dictionary, key figures.

Syfte: Undersökningens syfte är att få en förståelse i vilken omfattning privata investerare beaktar utomstående faktorer vid sina investeringsbeslut på aktiemarknaden. Studien har för avsikt att undersöka om verkligheten stämmer överens med teorin, därmed om människor är rationella vid sina beslut, och vilka faktorer som styr individens beslut vid aktiehandel.  Metod: Denna undersökning är en kvantitativ tvärsnittsstudie med ett deskriptivt förhållningssätt. Undersökningen grundar sig i en genomgripande studie av litteratur följt av en enkätundersökning. Slutsats: Resultatet från undersökningen visar att psykologiska faktorer samt information har en påtaglig effekt på privatpersoners investeringsbeslut. Vidare indikerar undersökningen att många privata investerare som använder sig främst av nyckeltal vid aktieanalys samt vid investering. / Purpose: The purpose of this study is to gain an understanding of the extent to which private investors take external factors into account when making their investment decisions in the stock market. The study intends to investigate whether reality is consistent with the theory, thus whether people are rational in their decisions, and what factors govern the individual's decisions in stock trading. Method: This study is a quantitative cross-sectional study with a descriptive approach. The survey is based on a comprehensive study of literature followed by a survey.  Conclusions: The results from the survey shows that psychological factors and information have a significant effect on private investment decisions. Furthermore, the survey indicates that many private investors use key figures in stock analysis and their investments.

The 1st of January 2019 a new leasing standard was introduced, IFRS 16, where all leasing agreements are included in a company’s financial statements. The new standard was developed against the backdrop of the old standard that enabled companies to withhold leasing agreements of large values from the financial statements, which subsequently allowed them to present an enhanced picture of a company’s financial strength. The introduction of IFRS 16 eliminated the possibility of expensing a leased asset. The baseline in IFRS 16 is that the party who has the right of use of the leased asset is responsible for reporting the asset in the financial statements. According to the standard, a leased asset should be capitalized on the financial statements as a right of use and as a lease liability. Large unlisted Swedish companies can choose to apply IFRS as an accounting method when preparing their consolidated financial statements, however, they also have the choice to apply K3, which is a regulatory framework for larger Swedish companies. In K3, a leasing agreement can be reported in two different ways depending on the financial meaning of the lease agreement, either as an operational agreement or a financial agreement. A financial agreement according to K3 capitalizes the asset on the income statement and the balance sheet while an operational agreement expenses the leased asset. These different ways of reporting a lease agreement contributes to companies’ reporting over their financial position looking differently. Moreover, their key figures which are a key part for a company and their stakeholders are also affected, enabling companies to give a different outlook depending on the approach they decide to take. The purpose of this study is to investigate what differences it means for a company’s accounting depending on which leasing standard they choose to apply and how these differences affect a managers choice of accounting standard. Furthermore, we will examine what effects the chosen standard will have on a company’s financial reports and key figures, and if they affect the companies stakeholders. To illustrate the effect the standards have on the accounting, the study’s empirical chapter consists of hypothetical case examples. The results of the hypothetical case studies have been analyzed based on IASBs and the Swedish accounting board’s qualitative characteristics, as well as with selected key figures and economic theories. The study’s results show that the biggest difference between the K3 and IFRS standards are when an operational lease agreement is reported. The reporting of an operational lease agreement according to K3 results in financially stronger numbers compared to reporting according to IFRS. The results also show that reporting according to K3 means more uncertainty regarding the portrayal of a fair picture of a company’s financial position. For a company with a large share of operational leasing agreements, our conclusion is that a company’s financial reports benefit from reporting according to the K3 regulation. However, we believe reporting according to the K3 regulations does not meet the characteristics fair picture and comparability and if it is of the greatest interest to a stakeholder or company leader, we consider the regulations IFRS 16 to be most appropriate. For a lease agreement which is classified as a financial lease agreement there are small differences between the accounting standards. The results also show that a lease agreement classified as an operational agreement under K3 and runs for twelve months, is reported according to the same methods as IFRS. For a company with financial leases or leases that are shorter than twelve months, a choice of accounting standard has little effect on a company’s reporting and therefore our conclusion is that IFRS should be applied because IFRS gives greater credibility to a company as it is an internationally accepted standard. This study is hereafter written in Swedish. / Den 1 januari 2019 infördes en ny leasingstandard, IFRS 16, som innebär att alla leasingavtal ska redovisas i ett företags rapport över finansiell ställning. Standarden har tagits fram då den tidigare standarden möjliggjorde för företag att hålla leasingavtal av stora värden utanför rapporten över finansiell ställning och på så sätt framföra en förskönad bild av ett företags finansiella ställning. Införandet av IFRS 16 eliminerade möjligheten att kostnadsföra en leasad tillgång. Utgångsläget i IFRS 16 är att den part som har nyttjanderätten över tillgången har skyldighet att redovisa tillgången i rapporten över finansiell ställning. En leasad tillgång ska enligt standarden kapitaliseras på rapporten över finansiell ställning som en nyttjanderätt och en leasingskuld. Större svenska onoterade företag kan välja att tillämpa IFRS som redovisningsmetod vid upprättandet av sin koncernredovisning men de har också valet att tillämpa K3, som är ett regelverk för större svenska företag. I K3 kan ett leasingavtal redovisas på två olika sätt beroende på leasingavtalets ekonomiska innebörd, antingen som ett operationellt avtal eller som ett finansiellt avtal. Ett finansiellt leasingavtal enligt K3 kapitaliserar tillgången på resultat- och balansräkningen medan vid ett operationellt leasingavtal kostnadsförs den leasade tillgången. Dessa olika sätt att redovisa ett leasingavtal bidrar till att ett företags rapporter över finansiell ställning kommer se olika ut och således också deras nyckeltal som är en väsentlig del för både ett företag och dess intressenter. Syftet med studien är att undersöka vilka skillnader det innebär för ett företags redovisning beroende på vilken leasingstandard de väljer att tillämpa och hur dessa skillnader påverkar en företagsledare vid val av regelverk. Vidare kommer vi studera effekterna redovisningen har på ett företags finansiella rapporter och dess nyckeltal och om dessa effekter har en påverkan på företagets intressenter. För att illustrera vilken effekt standarderna har på redovisningen, består studiens empiriska del av typfall. Resultaten av typfallen har analyserats utifrån IASBs och bokföringsnämndens kvalitativa egenskaper, utvalda nyckeltal samt ekonomiska teorier. Studiens resultat visar att den största skillnaden mellan regelverken K3 och IFRS är vid redovisning av ett operationellt leasingavtal. Vid redovisning av ett operationellt leasingavtal enligt K3 visar mer gynnsamma nyckeltal jämfört med redovisning enligt IFRS. Vidare visar resultaten att redovisning enligt K3 innebär en osäkerhet kring om det uppvisar en rättvisande bild av ett företags finansiella ställning. För ett företag med en övervägande del operationell leasing blir vår slutsats att ett företags finansiella rapporter gynnas av regelverket K3. Däremot anser vi att K3 inte uppfyller egenskaperna rättvisande bild samt jämförbarhet och utifrån avsaknaden av dessa egenskaper anser vi att regelverket IFRS är lämpligast. Vid ett leasingavtal som klassificeras som ett finansiellt leasingavtal enligt K3 är det liten skillnad redovisningsmässigt jämfört med IFRS. Studiens resultat visar vidare att ett leasingavtal som klassificeras som ett operationellt leasingavtal enligt K3 och löper under tolv månader, redovisas enligt samma metoder som IFRS. För ett företag med finansiella leasingavtal eller leasingavtal som är kortare än tolv månader har val av regelverk liten påverkan på redovisningen och därmed blir vår slutsats att IFRS bör tillämpas då det ger en större trovärdighet till ett företag då det är en internationellt accepterad standard.

Detta examensarbete är en studie av tre projekt som genomförts i samverkan mellan Stockholmshem och Skanska. De tre projekten, Främlingsvägen, Kv. Golvläggaren och Kv. Syllen, är uppförda mellan 2012-2019 och kan ses som tre efterföljande projekt då förutsättningarna på många sätt påminner om varandra även om husen i sig skiljer sig åt. Alla tre projekt har bland annat utförts i totalentreprenad i samverkan där beställaren och entreprenören tillsammans bildat en projektorganisation som utformat gemensamma mål inför varje projekt. Dessutom har flera medarbetare från båda projektorganisationerna och övriga involverade företag varit återkommande i flera av projekten. Gemensamt för de tre projekten är också att samtliga bedöms ha varit framgångsrika på flera sätt. Syftet med studien är därför att undersöka vilka framgångsfaktorer som varit bidragande till projektens framgång. Syftet är också att identifiera projektens utmaningar, i vilken utsträckning samverkan bidragit till projektens lyckosamma utfall och vad som skulle kunna överföras till ett eventuellt fjärde projekt. Studiens omfattning har avgränsats till projektering, produktion, överlämning samt till en kategori för övrigt. I arbetet med datainsamling till studien har ett antal intervjuer genomförts tillsammans med en litteraturstudie och samtal med sakkunniga inom relevanta delar i byggbranschen. Studiens resultat visar att något som varit särskilt framstående i alla tre projekt är samarbetet mellan Stockholmshem och Skanska med en väl fungerande projektorganisation. Kommunikation och öppenhet berättas ha genomsyrat projekten och bidragit till ett personligt engagemang och en vilja att göra sitt yttersta. Resultatet visar också att projektens lyckosamma utfall inte varit möjligt utan de nyckelpersoner som varit involverade och att erfarenheter från de tidigare projekten kunnat nyttjas till de efterkommande. Vad gäller samverkan ställer sig majoriteten av de intervjuade positiva till metoden för att strukturera upp en projektorganisations samarbete, även om de anser att det inte är avgörande. I resultatet framgår också att projekten haft en del utmaningar med främst projekteringen då vissa handlingar varit otillräckliga och samordningen av underentreprenörerna uppgetts som svår. Det framgår även att den dynamiska arbetsmarknaden i Stockholm medför svårigheter med att behålla nyckelpersoner och att hantera medarbetare som slutar. I kapitlet Analys återges en sammanställning av projektens främsta framgångsfaktorer och utmaningar. I kapitlet Diskussion redogörs utförligare kring några av dessa där det bland annat framkommer att flera framgångsfaktorer är beroende av varandra. Exempelvis hade det goda samarbetet mellan parterna förmodligen inte varit detsamma utan de nyckelpersoner som varit involverade. Att nyckelpersoner stannat har också betytt att erfarenheter från de tidigare projekten kunnat överföras på ett sätt som annars inte varit möjligt. Det framgår också att samverkan är en metod som blir allt vanligare i byggbranschen vilket tyder på ett visst paradigmskifte där det finns en efterfrågan om ett tätare samarbete mellan beställare och entreprenör med mer fokus på de mjuka parametrarna. I rapportens slutsats framgår det att samverkan i sig inte är en garanti för att lyckas med ett projekt men att det kan ses som ett verktyg för att styra en projektorganisations samarbete åt en önskvärd riktning. Metoden syftar till att öka medvetenheten gällande gruppdynamiken hos en arbetsgrupp vilket är viktigt för att utvecklas till ett högpresterande team. Det är därför inte anmärkningsvärt att det är just nyckelpersonerna och samarbetet mellan beställaren och entreprenören som anses vara projektens primära framgångsfaktorer. / This bachelor thesis is a study about three partnering projects between Skanska and Stockholmshem. The projects, Främlingsvägen, Kv. Golvläggaren and Kv. Syllen were constructed during 2012-2019 and are considered to be connected to each other due to their similar prerequisites, even though the house design differs between the projects. For example, several of the employees from the project organization, and from other companies, have been involved in more than one project. All three projects have also been constructed in a managed partnering turnkey contract where the client and the building contractor have formed a mutual project organization with mutual ambitions. One other thing that the projects have in common is that all of them are told to have been successful in many ways. The purpose with this study is therefore to investigate which factors that have been contributing to the progress of the projects. The purpose is also to identify the projects challenges, to what extent the concept of partnering has been contributing to the successful outcome and what can be transferred to a potential fourth project. The delimitation of the study has been narrowed down to project planning, construction, handover and a category for other aspects. To collect data and information, a number of interviews were carried through together with a literature study and informative conversations with experts within relevant areas in the construction industry. The result of the thesis tells that the collaboration between Skanska and Stockholmshem, together with a well-functioning project organization, have been two important factors behind the projects successful outcome. According to the interview candidates, communication and openness have been the underlying foundations throughout the projects. Among the employees, this have encouraged to a personal commitment and created a will for the project organization to work their best. Something else that is presented in the result is that the involved key figures and the gained experiences from the previous constructed projects are two other important reasons behind the successful outcome. When it comes to having a structured collaboration within the project organization, the majority of the interview candidates have positive mindset about partnering as a method, however, they do not consider the method to be the decisive factor for if a project will succeed or not. Some of the mentioned challenges that the projects have been struggling with are the project planning, insufficient documents and coordination of the subcontractors. The current labor market in Stockholm is also presented to be a challenge where there are difficulties with keeping key figures and dealing with employees quitting. A summary of the primary factors of success and challenges, based on the three projects, is found within the chapter of Analyze. The discussion is about some of these factors where it is found that many of the succeeded factors are relying on each other. For example, the good collaboration between the parties probably would not have been the same without the projects key figures. That several key figures have been involved in more than one project have meant that experiences from previous projects have been transferred to the next project, in a way that otherwise would not have been possible. It also emerges that partnering as a cooperation method is increasing within the construction industry, this indicates a certain movement of pattern where there is a demand for closer cooperation between the client and the contractor with more focus on the soft parameters. The conclusion of the study is that partnering itself may not be the solution to everything but that the method should be seen as a tool for managing the collaboration in a project organization towards a desirable direction. The method aims to increase awareness about group dynamics in a project organization, which is important for the process of evolving into a high-performing team. Therefore, it is not surprising that it is the key figures and the cooperation between the client and the contractor that are considered to be the primary factors of success for these projects.

CSR är ett hållbarhetsbegrepp som har blivit allt vanligare i näringslivet, då det blir viktigare och viktigare för företags intressenter. Detta leder till att det byggs upp en förväntan gentemot bolags hållbarhetsrapportering. Dock finns det inga korrekta definitioner av begreppet mer än att det är starkt kopplat till hållbarhetsdimensionerna, miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Tidigare forskning har ifrågasatt företags syften med att upprätta hållbarhetsredovisningar och i samhällsdebatten förs en diskussion kring huruvida företag upprättar hållbarhetsredovisningar enbart i syfte att erhålla extern legitimitet. Som utveckling av detta har förslag lagts fram om att införa standardiseringsmått, det vill säga gröna nyckeltal. Denna studie kommer att granska innehållet av hållbarhetsredovisningar med utgångspunkt i olika legitimitetsstrategier samt undersöka möjligheten att mäta hållbarhet utifrån den finansiella redovisningen. Detta kommer göras genom att jämföra granskningen av hållbarhetsredovisningen och den finansiella redovisningen. Studien har utfört en kvalitativ diskursanalys och en förädlingsvärdeanalys för två företag, vilket gör det möjligt för oss att mäta hållbarhetsdimensioner från två olika perspektiv. Diskursanalysen utförs i två steg där det första steget svarar på hur företag legitimerar sig. I det andra steget kategoriseras och tolkas textutdragen från första steget i syfte att svara på hur hållbarhetsdimensionerna är distribuerade. Studiens kvalitativa forskning har ett induktivt tillvägagångssätt som har sin grund i tidigare forskning. Med hjälp av studiens utvalda teorier har frågeställningarna kunnat besvaras och resultatet analyseras. Slutsatsen till första frågeställningen framgår det att de valda bolagen främst legitimerar sina verksamheter via hållbarhetsredovisningen genom återkommande argument i olika formuleringar vilket karaktäriserar social legitimation. Sedan legitimerar företagen i studien sig genom att använda institutionell retorik, vilket är ett karaktärsdrag för responsible legitimation. Slutligen skapar företagen legitimitet till sin verksamhet genom att titulera sig själva som mer erfarna och ledande inom miljöfrågor och socialt ansvar än sina konkurrenter, vilket kännetecknar other de-legitimation. Slutsatsen kring studiens andra frågeställning är att det delvis finns möjlighet att mäta hållbarhet utifrån den finansiella redovisningen och jämföra med hållbarhetsredovisningen. Dock mäter de olika dimensionerna olika i relation till relevans och användbarhet. Studiens slutsats är att den ekonomiska och teknologiska hållbarheten är mer relevant och användbar vid mätning än den sociala och miljömässiga hållbarheten. Den miljömässiga hållbarheten är idag svagt definierad och dessutom frivillig för företag att ta med i sin finansiella redovisning, vilket återspeglas i denna studie där endast ett av två företag tar upp posten. / CSR is a concept of sustainability that has become increasingly common in business, as it becomes more and more important for corporate stakeholders. This leads to an expectation towards companies' sustainability reporting. However, there are no correct definitions of the concept more than that it is strongly linked to the sustainability dimensions, environmental, social and economic sustainability. Previous research has questioned companies' aims of establishing sustainability reports, and in the public debate, a discussion is made about whether companies establish sustainability reports solely for the purpose of obtaining external legitimacy. As a development of this, proposals have been put forward to introduce standardization measures, i.e. green key figures. This study will examine the content of sustainability reports based on various legitimacy strategies and examine the possibility of measuring sustainability based on the financial reporting. This will be done by comparing the review of the sustainability report with the financial report. We have performed a qualitative discourse analysis and a value-added analysis for two companies, which makes it possible for us to measure sustainability dimensions from two different perspectives. The discourse analysis is carried out in two steps, where the first step responds to how companies legitimize themselves. In the second step, the text extracts from the first step are categorized and interpreted in order to answer how the sustainability dimensions are distributed. The study's qualitative research has an inductive approach that is based on previous research. With the help of the study's selected theories, the questions have been answered and the result analyzed. According to the conclusion, it is clear that the selected companies primarily legitimize their activities through the sustainability report through recurring arguments in various formulations, which characterize social legitimation. Then the companies in the study legitimize themselves by using institutional rhetoric, which is a characteristic feature of responsible legitimation. Finally, companies create legitimacy for their business by naming themselves as more experienced and leading in environmental and social responsibility than their competitors, which characterizes other de-legitimation. The conclusion about the study's second question is that it is partly possible to measure sustainability based on the financial accounting and compare it with the sustainability report. However, the different dimensions measure differently in relation to relevance and usability. The study's conclusion is that financial and technological sustainability is more relevant and useful to measure than social and environmental sustainability. The environmental sustainability is currently poorly defined and also voluntary for companies to include in their financial accounts, which is reflected in this study where only one of two companies addresses the record.

Syftet med den här studien är att förbättra informationsflödet från projektering och produktion in i förvaltningen. Detta för att väcka ett intresse hos förvaltare och för att visa att det finns pengar att spara genom att ta hand om informationen från projekteringen och produktionen. Tidigare studier inom området BIM visar att stor fokus läggs på projektering och produktion men det är ett väldigt litet fokus på förvaltningen när man talar om BIM. Målet är att konkret kunna visa vad informationen är värd och att visa vilken information förvaltare använder och var den finns i byggprocessens skeden före förvaltningen. Rapporten bygger på en litteraturstudie, intervjuer och beräkningar. Förvaltare har blivit tillfrågade vilken information de använder i förvaltningen och sedan har projektör och entreprenör blivit tillfrågad ifall denna information finns att tillgå i projekteringen och produktionen. Värderingen av informationen har sedan gått till på två sätt. Det ena sättet är att bedöma kostnaden av att uppdatera information mot kostnaden att ta fram information på nytt. Det andra sättet är att med hjälp av nyckeltal (kronor per kvadratmeter) och den lista med typ av information som förvaltare använder, som sammanställts från intervjuerna, ta reda på vad information är värd. Det första sättet att värdera visar att det kostar lika mycket att hålla relationsritningar (A) uppdaterade i som minst 18år och i som mest 50år som att ta fram informationen helt på nytt. Nästan samma gäller för BIM-modell med avseende på relationsritningar (A). Fast där är kostnaden för framtagning på nytt lika stor som att hålla den uppdaterad i som minst 22år och i som mest 58år. Det andra sättet att värdera visar att mindre än 25% av den information man kan finna i projekteringen och eller i produktionen är värd cirka 10% av projekteringskostnaden. / The purpose of this study is to improve the flow of information from the design and construction phase into the facility management. This in order to make the facility managers see the advantages with BIM and to show that there is money to be saved by retrieving the information from the design and the construction phase. Earlier studies show that there actually has been quite little research done within BIM in the facility management and that the main focus has been at the design and the construction phase. The aim with the study is to specify the value of the information and to show which information facility managers use and where it can be retrieved from within the earlier phases of the construction process. The report is based on a literature study, interviews and calculations. A number of facility managers have been asked which types of information they use and designers and entrepreneurs have then been asked if these types of information can be found in the design and the construction phase. The information has been valued in two different ways. In one way the information was valued by comparing the cost between updating existing information or recreate the same type of information. The other way of valuing the information was to find out the worth of information by using key figures (SEK per square meter) and the list of information that facility managers use, which was made up from the interviews. The first way of valuing shows that the cost of producing as built drawings (A) in the facility management cost as much as keeping the same type of information updated for at least 18years and as most 50years. Almost the same goes for a BIM-model. Only there the difference is that the cost of producing a BIM-model focused on as built drawings (A) in the facility management cost as much as keeping the same type of information updated for at least 22years and as most 58years. The other way that the information was valued shows that less than 25% of the information that can be found in the design and/or construction phase is worth circa 10% of the projecting fee.

Syftet med detta examensarbete är att analysera nyckeltalen för produktionskostnaden som nyttjas vid investeringsbeslut i flerbostadsprojekt. För att kartlägga osäkerheterna innan investering sker tas kostnadskalkyler fram. Dessa kalkyler innehåller ofta flertalet osäkra poster då projekten är till stor del fortfarande på idéstadium och uppskattningar blir ett måste.  Rapporten inleds med att riskerna, utifrån risknivå och konsekvenserna utav dem, definieras och analyseras. Följande presenteras Veidekkes önskade hantering av kostnadsriskerna och slutligen vilka möjligheter och hinder det finns inom dagens organisation för att uppnå dessa arbetsmetoder.  Studien har baserats på kvalitativa intervjuer med representanter från olika yrkesroller, i olika projektskeden och från de tre olika svenska regionerna. Dessa intervjuer har visat på att de största osäkerheterna ligger i entreprenadkostnaderna, markkostnaderna och konjunkturens påverkan på bostadsmarknaden. Vidare visar studien på att en ökad detaljeringsgrad av produktionskostnaden per kvadratmeter skulle öka säkerheten i kostnadsuppskattningarna vid rätt hantering av dem. Detaljeringen måste framför allt ta hänsyn till typ av hus, val av grundläggning, garagelösning, antal våningar och snittstorlek på lägenheterna.  I rapportens slutsats och diskussion utvecklingen resonemang kring olika arbetssätt. Betoningen är lagd på samarbetet mellan affärsområdena då informanterna lyft det som viktigaste redskapet för säkra kalkyler. / This thesis aims to analyze the key figures of production costs in multi-family housing projects. Before committing to an investment these risks need to be identified and production calculations presented. These calculations often contain uncertain items as projects are largely undefined and still at the idea stage and estimations are required.   In the introduction of the report the risks are identified and analyzed based on their severity and the effect of them. Followed by a presentation of Veidekke's desired risk management practices and concluded with the opportunities and barriers that exists within the current organization.  The study based on interviews with representatives from various professions, in different phases of projects and from the three different Swedish regions. These interviews have shown that the greatest uncertainty lies in construction costs, land costs and the economy's effect on the housing market. The study also shows that an increased level of detail of the production cost per square meter would enhance the security of these cost estimates if handled correctly. The details need to especially consider the type of house, choice of foundation, garage solution, number of floors and the average size of the apartments.  The thesis is concluded by presenting and analyzing new working methods with key figures There is a focus on the cooperation between the business areas as the informants lift it as the main tool for secure calculations.

Intäktsredovisning är något som berör samtliga företag gällande redovisning av alla utfördaprestationer. Hur en intäktsredovisning upprättas skiljer sig åt mellan länder vilket har mynnatut i att uppförandet av en gemensam internationell intäktsredovisningsstandard. År 2002startade därför IASB och FASB ett samarbete som kom att kallas för konvergensprojektet.Detta konvergensprojekt utmynnade till slut i ett framtagande av en gemensam internationellredovisningsstandard för intäkter vilken benämns IFRS 15. Syftet med en ny gemensamstandard för redovisning av intäkter är att eliminera svagheter och att ta fram en enda standardsom är heltäckande, det vill säga som täcker in samtliga branscher och typer av transaktioner.Den nya standarden, IFRS 15, kommer att ersätta samtliga tidigare utgivna standarder förintäktsredovisning. Avsikten med den nya redovisningsstandarden var att den skulle träda ikraft den 1 januari 2017 men är i dagsläget framskjuten till 1 januari 2018.Syftet med studien är att utreda hur den nya standarden IFRS 15 skiljer sig vidintäktsredovisning jämfört med redovisning enligt nuvarande standard IAS 11. Dettaillustreras med tre egenkonstruerade typfall. För att besvara syftet undersöks vilkakonsekvenser som kan komma att uppstå vid tillämpning av IFRS 15 jämfört med nuvarandestandard IAS 11 avseende: inkomstskatt, utdelning och nyckeltal kopplat till aktiebolagensintressenter. Metoden som tillämpas för denna studie är en kvalitativ innehållsanalys med enabduktiv ansats.Resultaten av utfallen i de typfall som presenteras visar att tillämpningen av den nyastandarden IFRS 15 i större utsträckning innebär en senareläggning av intäkter jämfört medredovisning enligt nuvarande standard IAS 11. En senareläggning av intäkter som sker enligtIFRS 15 får följdeffekter på inkomstskatt, utdelning och nyckeltal som därmed påverkar ettföretags intressenter. Utfallen i de typfall som presenteras visar också att samtliga intressentersom presenterats i studiens modifierade intressentmodell gynnas av en mer jämnintäktsredovisning som IFRS 15 inte bidrar med. / Revenue recognition is a subject that affects all companies for all rendered services.Because of the differences in how revenue recognition is prepared between countries, aconstruction of a joint international revenue recognition standard has become of interest. In2002 the IASB and the FASB started a cooperation that came to be called the convergenceproject. This convergence project led to the development of a joint international accountingstandard for revenue recognition, which is referred to as IFRS 15. The objective of the newjoint standard for revenue recognition is to eliminate inconsistencies in existing standards andto obtain a single comprehensive standard that is covering all industries and all types oftransactions. The new standard, IFRS 15, will replace all previously issued standards forrevenue recognition. IFRS 15’s effective date was set to January 1, 2017 but is currentlyprominent to January 1, 2018.The purpose of this study is to see how the new standard IFRS 15 differs in revenuerecognition compared to accounting under the current standard IAS 11. The study alsoconsist of research question regarding the consequences that may arise from the application ofIFRS 15 compared to the current standard IAS 11 relating to: income tax, dividends and keyfigures linked to the companies' stakeholders. The methodology for this study is a qualitativecontent analysis with a abductive approach.The findings show that the application of IFRS 15 is to a greater extent, a postponement ofrevenue recognition compared to accounting under the current standard IAS 11. Apostponement of revenue recognition may have an impact on corporate taxes, dividends andkey figures, and thereby affecting a company’s stakeholders. All stakeholders that arepresented in the study’s modified stakeholder model benefit from more consistent revenuerecognition that IFRS 15 doesn’t seem to provide.This paper is written in Swedish.