Under den senaste tioårsperioden har Skolverket och internationella organisationer visat genom undersökningar en negativ trend vad det gäller svenska skolelevers resultat i ämnena matematik och svenska. Detta tyder på att det behövs en förändring i det svenska skolsystemet. Utomhuspedagogik är ett relativt nytt förhållningssätt till undervisning, där elevens intresse och autencitet i lärandet är utgångspunkten. Detta ligger till grund för uppsatsen som är en jämförande studie av två skolors resultat på de nationella proven för grundskolans årskurs 3, varav den ena med en utomhuspedagogisk profil. Syftet med studien är således att undersöka om utomhuspedagogik kan vara en lösning på den sjunkande resultattrenden inom svensk skola. Metoden för arbetet är en deskriptiv analytisk metod, som kompletterats med intervjuer för att få en större jämförelsebarhet mellan skolornas arbetssätt. Resultaten från undersökningen visar en klar skillnad mellan de två skolorna. Undersökningen är baserad på ett relativt litet urval, men kan ändå väcka en del pedagogiska tankar kring syftet med skolundervisning i allmänhet och ett utomhuspedagogiskt förhållningssätt i synnerhet.

<p>Människors yrkesval och syn på framtida arbetsliv influeras av olika faktorer som i sin tur har formats av evolutionen eller den sociala omgivningen. Människans kognitiva förmågor är ett av elementen som påverkar yrkesvalsprocessen, men är också kanske en bidragande orsak till könssegregeringen på arbetsmarknaden. Hur människor ser sig själva i den framtida yrkesrollen kan också vara en anledning till varför det finns en könsskillnad på arbetsmarknaden. Markus and Nurius (1987) har myntat begreppet ”Possible self”, vilket de definierade som självbilden i framtida situationer. Syftet med det här examensarbetet var att undersöka om det skiljer mellan män och kvinnors possible selves när det gäller deras syn på framtida arbetsliv. Mätinstrumentet som användes i studien var The possible self statement test. Resultatet visade att männens och kvinnornas possible selves om arbetslivet var ganska lika, endast två av 24 jämförelser åskådliggjorde signifikanta värden. Det som visade på signifikans (p<,05) var kategori Position med skalan för hur mycket försöksdeltagaren anser sig kunna påverka att det angivna possible self ska inträffar samt kategori Utveckling och stimulans med skalan för negativa känslor gentemot det angivna possible self.</p>

Sammanfattning Barns utveckling under de sista förskoleåren är nyckeln till en bra skolstart. Visuomotorik är en av de faktorer som krävs för att tillägna sig skolans basfärdigheter. För tidigt födda barn är en grupp som enligt tidigare forskning löper risk för en sämre visuomotorisk utveckling. I den här studien mättes visuomotorik med Bender Gestalt Test med utvärderingssytem utvecklade av främst Elizabeth Koppitz (1963, 1975). I studien jämfördes för tidigt födda barns (n=175) och matchade fullgångna barns (n=125) Bender-resultat vid 5½ års ålder. Resultat visar att Bender-testet och Koppitz poängsystem har god validitet som ett visuomotoriskt mått och instrument i utvecklingsbedömningar. Det visar också att för tidigt födda har en mindre välutvecklad visuomotorik än fullgångna barn. Visuomotorik och högre kognitiv förmåga (främst IQ) uppvisar ett starkt positivt samband i båda grupperna. Resultaten visar även att hyperaktivitet utgjorde en extra riskfaktor hos de för tidigt födda barnen, vilket kan indikera att hyperaktiviteten har en annan dynamik än hos fullgångna barn.

Människors yrkesval och syn på framtida arbetsliv influeras av olika faktorer som i sin tur har formats av evolutionen eller den sociala omgivningen. Människans kognitiva förmågor är ett av elementen som påverkar yrkesvalsprocessen, men är också kanske en bidragande orsak till könssegregeringen på arbetsmarknaden. Hur människor ser sig själva i den framtida yrkesrollen kan också vara en anledning till varför det finns en könsskillnad på arbetsmarknaden. Markus and Nurius (1987) har myntat begreppet ”Possible self”, vilket de definierade som självbilden i framtida situationer. Syftet med det här examensarbetet var att undersöka om det skiljer mellan män och kvinnors possible selves när det gäller deras syn på framtida arbetsliv. Mätinstrumentet som användes i studien var The possible self statement test. Resultatet visade att männens och kvinnornas possible selves om arbetslivet var ganska lika, endast två av 24 jämförelser åskådliggjorde signifikanta värden. Det som visade på signifikans (p&lt;,05) var kategori Position med skalan för hur mycket försöksdeltagaren anser sig kunna påverka att det angivna possible self ska inträffar samt kategori Utveckling och stimulans med skalan för negativa känslor gentemot det angivna possible self.

In Sweden 13% of the general adult population (16-84 years), with or without hearing aids (HAs), report that they have difficulties following a conversation when more than two people are involved. This means that more than one million people in Sweden (9 500 000 inhabitants in total) report subjective hearing difficulties. Observations further indicate that that people with hearing impairment (HI) have an unfavorable position in the labor market. Individuals with HI report poorer health more frequently and estimate their own health to be worse than their normally-hearing peers. Increased unemployment, early health-related retirement and sick leaves are also more common for people with hearing loss compared to the population at large. The focus of the present thesis is employees with mild-moderate aided HI in the labor market. The research project had three general aims: 1) to develop knowledge about how HI interacts with cognitive abilities, and different types of work-related sound environments and workrelated tasks, 2) develop tests and assessment methods that allow for the analysis and assessment of perceived problems in clinical settings and 3) to develop knowledge that enables the possibility to provide recommendations of room acoustics and work-related tasks for employees with HI. Four studies were carried out. The studies presented in papers I-III are quantitative laboratory studies focusing on health related quality of life, cognition and effort and disturbance perceived in different types of occupational noise (daycare, office and traffic). Paper IV is a qualitative interview study aiming at exploring the conceptions of working life among employees with mild-moderate aided HI. The results from papers I-IV clearly demonstrate that noise has negative effects on employees with mild-moderate aided HI. In addition to generating significantly greater effort and disturbance, it is further reported from the participants that noise at work in combination with a HI has an impact on daily life. This includes a sense of exposure during work hours, physical and mental fatigue after work, and withdrawal from social situations in the work environment and leisure activities. None of the participants with HI performed significantly worse on the visual working tasks employed in this project compared to their normallyhearing peers. This thesis shows that employees with HI objectively perform the employed  working tasks at a level similar to a well-matched normally-hearing control group. Instead, the findings of this thesis indicates that working in a noisy environment with a HI occurs at the expense of this group reporting significantly worse results on subjective measurements, including greater effort and disturbance, and lower physical health status. Interviews with these participants further confirm that these effects are indeed mostly due to noise at the workplace which could have a negative impact both physically, mentally and socially during and after work hours. The main findings of this thesis demonstrate that there is a need for extensive services for employees with HI even after a HA fitting. This thesis therefore emphasizes the importance of identifying the need for assistive listening devices, examining the room acoustics of the individual’s work setting and providing the workplace with information about the consequences of having a HI in order to facilitate communication at work. The latter is especially important as colleagues showing support and employers making adjustments at the workplace (technically or acoustically) are facilitating factors that would benefit both employees with HI and those with normal hearing. Additional research should focus on including and comparing other types of cognitive tests, work-related noises and working tasks. More research is also needed to unravel the complex area of research between factors such as cognitive processes, hearing and effort. / Tidigare forskning har visat att yrkesverksamma hörselskadade oftast har en mindre gynnsam position på arbetsmarknaden. Statistik visar att gruppen upplever en högre grad av trötthet och en lägre grad av arbetstillfredställelse. Avhandlingen har tre övergripande syften: 1) att utveckla ny teoretisk kunskap om hur hörselnedsättning samspelar med kognitiva förmågor, arbetsrelaterad ljudmiljö och typ av arbetsuppgifter, och 2) utveckla test- och utredningsmetoder ger möjlighet till analys och diagnos av upplevda problem samt 3) utveckla kunskap som ger möjlighet till åtgärd och anpassning av ljudmiljöer och arbetsuppgifter på arbetsplatser för hörselskadade. Projektets resultat visar på att yrkesverksamma med hörselnedsättning rapporterar en lägre fysisk hälsostatus och att en högre grad av upplevd ansträngning samt störning kan upplevas när de utför olika arbetsuppgifter i buller. Detta beror bland annat på att de kognitiva förmågorna blir mer belastade i en bullrig miljö och att hörselskadade är mer känsliga för höga bullernivåer. Djupintervjuer med gruppen visar även på att fysisk trötthet upplevs även efter jobbet som i sin tur kan leda till psykosociala konsekvenser för individen. Denna avhandling visar att de negativa effekterna av buller redan ses vid en lätt-måttlig hörselnedsättning hos en grupp som redan använder hörapparater. Från ett kliniskt perspektiv innebär det att dagens rehabiliteringsåtgärder bör vara mer omfattande än endast hörapparaturprovning för denna grupp. Tekniska hjälpmedel (FM-system, streamers, hörslinga, etc.) är viktiga för yrkesverksamma med hörselskada och information om konsekvenserna av att leva med en hörselnedsättning bör nås ut till arbetsgivare och kollegor för att underlätta kommunikation på jobbet.

Syftet med studien är att ta reda på hur lärare vill att den fysiska klassrumsmiljön ska se ut och varför. Samt att synliggöra den fysiska lärmiljöns betydelse för lärandet i matematik. Studien har sin utgångspunkt ur ett kognitivt perspektiv framförallt utifrån begreppen arbetsminne och inhibition. Studien är en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer som genomförs. Resultatet visade att lärare anser att den fysiska lärmiljön har betydelse för elevers lärande i en mer generell bemärkelse. Däremot visar resultatet en medvetenhet kring kognitiva funktioner som är centrala vid inlärning i matematik. Slutsatsen är att lärare har en viss medvetenhet om kognitiva förmågor som behövs för lärandet i matematik, däremot inte att det är särskilt viktigt att utforma den fysiska lärmiljön utifrån dessa. Vi ser att en djupare kunskap i lärarens profession utifrån detta område behövs.

Studien undersöker hörförståelse hos mellanstadieelever i årskurserna 4, 5 och 6. Syftet med studien är att undersöka och synliggöra elevers förmåga att förstå en åldersadekvat, skönlitterär text i ljudformat. Studien fokuserar på att undersöka elevernas hörförståelseförmåga med infallsvinkeln progression mellan årskurser och prestationsskillnad mellan pojkar och flickor. Metoden som använts är kvantitativ och 190 elever från två olika skolor i Mellansverige deltog i undersökningen. Materialinsamlingen skedde anonymt genom en webbaserad enkät med flervalsfrågor. Resultatet visar att det finns en viss progression från årskurs 4 till årskurs 5 och 6 men mellan årskurs 5 och 6 visas inte någon progression. Resultatet för pojkarna och flickorna visar att flickorna fått högre resultat på alla inferensfrågor och något högre slutpoäng än pojkarna. Utifrån resultatet bidrar vår studie till fortsatta diskussioner kring pojkars och flickors prestationer. Dessutom belyser studien det aktiva lyssnandet som är en stor del i undervisningen men forskat på i liten utsträckning.

Denna kunskapsöversikt har i syfte att undersöka de utmaningar som elever med autism möter inom matematikutbildning och vilken stöttning som lärare kan använda för att underlätta deras inlärning. För att strukturera upp arbetet delades syftet in i två frågeställningar: utmaningar och stöttning. I den första frågeställningen som behandlar utmaningar visar resultatet av litteratursökningen på variationer i matematiksvårigheter över det autistiska spektrumet och betonar vikten av individualiserad stöttning. De kognitiva utmaningar som litteraturen betonar är arbetsminne, abstrakt tänkande och kommunikation. Resultatet av frågeställningen som berör lärarens stöttning visar att stöttning kan hjälpa elever att tänka abstrakt och öka elevers självständighet. Effektivastrategier inkluderar muntlig stöttning, digitala verktyg och visualiseringshjälpmedel. Slutligen diskuteras kopplingen mellan utmaningar och stöttning för att belysa hur lärare kan arbeta för att anpassa matematikundervisning för att möta individuella behov hos elever med autism. Denna kunskapsöversikt ger därmed en helhetsbild av de specifika utmaningar och stödåtgärder som forskningen rekommenderar inom matematikutbildning för elever med autism.

The aim of this study is to investigate how students learn new words most efficiently by using three different methods: retrieval practice, adaptive retrieval practice and the traditional re-reading of words. The study will also examine which of the methods that is most efficient for students with language vulnerability. The first question we asked was which impact the three different methods had on how students learned new words. The second question investigates if there is a connection between the result from the learning intervention and the students’ cognitive abilities and mental stamina. The method used was a computer-based study of 90 words ending with a test with a re-test done 7 days afterwards. The students also answered the questionnaires TEXI and METQ to estimate their cognitive abilities and mental stamina. The results showed that the most effective method for learning new words was retrieval practice regardless of the student’s cognitive abilities, mental stamina, or language difficulties.

Barn med ADHD upplever ofta problematik inom kognition, motorikoch i sociala sammanhang på grund av de symtom som uppkommerav ADHD. Dessa utmaningar kan i sin tur direkt påverka skolgångennegativt i form av att kunna bibehålla uppmärksamhet, fokusera,passa tider, umgås med klasskamrater och kunna vara aktiv på raster.Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa tidiga arbetsterapeutiska interventioner riktade till barn med ADHD i åldrarnafem till tolv år som kan bidra till ökad delaktighet i skolaktiviteter.Denna litteraturöversikt är baserad på kvantitativa artiklar med arbetsterapeutiska interventioner från databaserna Cinahl with FULLTEXT, PubMed, Web of Science och Medline. Studien resulterade i10 artiklar med 9 olika interventioner som resulterade i tre kategorier:Interventioner med fokus på att förbättra motoriska färdigheter/förmågor, Interventioner med fokus på att förbättra kognitiva färdigheter/förmågor och Interventioner med fokus på att förbättra socialafärdigheter/förmågor. Resultatet visade på att arbetsterapeutiska interventioner kunde hjälpa barn med ADHD att förbättra sina motoriska, kognitiva och sociala färdigheter/förmågor. Slutsatsen i dennastudie visar att det finns ett flertal arbetsterapeutiska interventionerför barn med ADHD, som kan förbättra deras färdigheter/förmågor,vilket kan bidra till ökad delaktighet i skolaktiviteter