I samband med att konsumtionen av kläder och textilier ökar i världen slängs också allt mer kläder i hushållssoporna. Studier visar att den genomsnittliga svensken köper cirka 15 kg kläder varje år varav hela 8 kg hamnar i soporna. Endast 20 % av det totala textila avfallet återvinns. Trots att återvinning av textilier visat sig ha mer miljönytta än till exempel återvinning av tidningspapper så finns i dagsläget inget producentansvar för textilbranschen, vilket gör att all insamling av textilier sker på frivillig basis genom bland annat välgörenhetsorganisationer. Oavsett om ett producentansvar kommer att införas för branschen i framtiden eller inte krävs att samtliga parter, både konsument och producent engagerar sig i processen för att insamlingen ska fungera. Syftet med denna uppsats var därför att ta reda på konsumenters attityder kring alternativet att lämna in sina avlagda kläder till modebutiker för återvinning och återanvändning. Vi har också velat identifiera vilka faktorer som motiverar konsumenter till att lämna in sina kläder till butikerna, för att ta reda på hur producentledet på bästa sätt kan bemöta konsumenternas önskemål. För att ta reda på konsumenternas attityder kring alternativet att lämna in sina avlagda kläder till modebutiker har vi utfört en enkätundersökning där vi ställde frågor om konsumenternas bortskaffningsvanor i dagsläget, anledningar till vanorna samt om deras övergripande åsikter kring att lämna in kläder till modebutiker. Resultatet av vår enkätundersökning visar att de flesta konsumenter, framför allt de kvinnliga, har en positiv attityd till att lämna in sina kläder till modebutiker, även om de inte väljer alternativet i dagsläget. De flesta respondenter saknade dock kunskap och erfarenhet kring modebutiker som insamlingsplats, vilket gör det svårare att fastställa deras attityd gentemot alternativet. Faktorer som information, lättillgänglighet och att hjälpa andra behövande identifierades som viktiga hos konsumenterna vid val av bortskaffningsalternativ, och bör således tas i beaktning av modebutikerna i insamlingsprocessen. / As the consumption of clothing and textiles increase in the world, people tend to throw away more and more clothing into the household waste. Studies show that the average Swedish person buys about 15 kg of clothing every year, of which 8 kg end up in the trashcan. Only 20 % of the total textile waste is being recycled. In spite of the fact that textile recycling has more environmental benefits than for example recycling of newsprint, there is no producer responsibility in the textile industry today, which means that all collecting of textiles is voluntary. Whether a producer responsibility will be mandatory in the industry in the future or not, it requires that all party, both consumer and producer engage in the process of collecting textiles in order for it to work. The purpose of this study was therefor to examine consumers’ attitudes towards the option to submit their unwanted clothing to fashion stores for recycling and reuse. We also wanted to identify the major factors that motivate consumers to submit their clothing to fashion stores in order to find out how producers can respond to consumers preferences. To find out what attitudes consumers' have towards the option to submit their unwanted clothing to fashion stores, we made a survey that contained questions concerning their behaviour; how they presently get rid of their unwanted clothing, the underlying reasons for their habits and their over all opinions regarding the option to submit their unwanted clothing to fashion stores. The result from our survey showed that most consumers, especially women, had a positive attitude towards submitting their unwanted clothing to fashion stores, even though most stated that they had never considered it as an option before our study took place. The fact that most of the respondents lacked knowledge and experience about the possibility to submit their unwanted clothing to fashion stores, made it a bit difficult for us to determine their attitude towards it as an alternative. Factors such as information, accessibility and to help others in need were identified as important by consumers when choosing how to get rid of their unwanted clothing, and should therefore be taken into consideration by fashion stores in the collecting process.

Den senaste tiden har miljödebatten vuxit sig stor och den kopplas allt mer samman till det ohållbara konsumtionssamhället som vi lever i idag. Modeindustrin utgör en stor del i den ohållbara utvecklingen av samhället och genom ett hållbarhetsengagemang börjar många modeföretag försöka få bukt på miljöproblemet och flera andra sammanhängande globala problem. I samband med detta har det gröna marknadsföringskonceptet fått ett uppsving bland modeföretagen och företagen har börjat anamma slow fashion konceptet. Denna miljödebatt i relation till klädkonsumtion är ett väldigt viktigt ämne som behöver tas på största allvar. Med grund i denna problemdiskussion är syftet med studien att analysera grön marknadsföringsstrategi inom modebranschen och därmed bidra med kunskap och djupare förståelse för ämnet. För att utföra undersökningen har studien antagit ett företagsperspektiv och analyserat kring Åhléns och Filippa Ks hållbarhetsarbete och deras gröna marknadsföringsstrategier. Studiens frågeställningar är ”Hur arbetar Åhléns och Filippa K med hållbarhet inom deras verksamhet?” och ”Vilka likheter och skillnader går det att urskilja i företagens gröna marknadsföringsstrategi?”. Studien baserades på modellen ”The Marketing Triangle” och för att erhålla olika perspektiv av respektive företaget har därför en kvalitativ metod med en deduktiv ansats varit till grund. Det utfördes både intervjuer med respektive företag samt en personalundersökning genom ”Mystery shopping” metoden. Studien påvisade att företagen arbetar omsorgsfullt med hållbarhet inom företagen och att det finns flera likheter än skillnader i företagens gröna marknadsföringsstrategi vilket troligtvis bland annat har att göra med att de ingår i samma koncern. Utifrån ett realistiskt perspektiv har företagen en beblandning av de olika strategierna i ”The Green Marketing Strategy Matrix” och de består inte endast av en enda strategi från modellen. En skillnad i företagens marknadsföringsstrategi är att de har olika syften när de kommunicerar via marknadskommunikationen, medan Åhléns vill framhäva miljöaspekterna väljer Filippa K att avstå ifrån det. Personalundersökningen som innefattade observation av kommunikationen i butikerna påvisade att båda företagen bör arbeta mer med den interna marknadsföringen. Slutdiskussionen av studien tyder på att det för båda företagen finns brister i deras gröna arbete och det går därför att ifrågasätta hur pass miljöetiskt deras arbete är inom produktionskedjan. Det går även att konstatera att modeparadoxen är vad som hindrar arbetet mot ett hållbart konsumtionssamhälle. Som en avslutande ståndpunkt förklaras det att för att åstadkomma förändringar och bidra till ett hållbart samhälle behöver alla vi ta vårt eget ansvar.

Syfte: Meningen med studien är att bidra med en större förståelse och förhoppningsvis nya insikter om konsumtionen av lyxprodukter inom matbranschen genom att integrera redan existerande teori med empiriskt material. Syftet är att ur ett företagsperspektiv beskriva hur en förståelse för konsumententbeteende kring exklusiva matprodukter kan användas i marknadsföringen av dessa produkter.Studien riktar sig till människor, forskare samt organisationer som är intresserade av marknadsföring av lyxprodukter, men är även riktad till människor med intresse för nutidens konsumtion. Vidare motiveras studien ur ett etiskt perspektiv genom att belysa fenomenet kring dagens konsumtion och göra konsumenter medvetna om drivkrafterna bakom sitt beteende.Problemformulering: Hur kan företag som säljer exklusiva matprodukter använda förståelsen för konsumenternas beteende i sin marknadsföring? Vad kan vara bakgrunden till att konsumenter väljer att konsumera högkvalitativa och exklusiva matprodukter? Hur kan företag kategorisera in dessa konsumenter i olika konsumentgrupper? Var och vid vilka tillfällen väljer dessa konsumenter att konsumera exklusiva matprodukter?Metod: Studien är en kvalitativ studie där en kombinerad fall- och tvärsnittsstudie är genomförd. De data som samlats in och ligger till grund för studiens resultat och slutsats är genomförd genom litteraturstudier, intervjuer samt en frågeenkätundersökning. Företagsrespondenterna som medverkade i intervjuerna samt enkätundersökningen är verksamma inom branschen samt har en dokumenterad erfarenhet av exklusiva matprodukter.Resultat och slutsatser: Det finns olika anledningar till att konsumenter väljer att konsumera exklusiva matprodukter, det vi har kommit fram till är att alla konsumenter gör det av emotionella och självuttryckande värden som grundar sig i olika externa och interna ambitioner. Utefter våra resultat valde vi att dela in konsumenterna i fem olika grupper baserat på konsumentbeteende: traditionalisterna, matälskarna, prestigesökarna, trendsättarna samt de utåtriktade konsumenterna. Dessa olika konsumentgrupper väljer att konsumera exklusiva matprodukter vid olika tillfällen samt av olika emotionella eller självuttryckande anledningar. Marknadsföringen kan utifrån en förståelse för konsumenterna anpassas och utformas till olika konsumentgrupper, rikta sig till fler målgrupper och på det sättet förhoppningsvis göra marknadsföringen mer effektiv utifrån ett företagsperspektiv. / Purpose: The purpose of this study is to contribute to an understanding and hopefully new insights about the consumption of luxury goods within the food industry by integrating existing theory with empirical material. The purpose is that from a business perspective describe how an understanding of consumer behavior can be linked to the consumption of exclusive food products and how this can be used in a marketing perspective of these goods.The study is aimed to benefit people, researchers and organizations that are interested in marketing of luxury goods, but also to people interested in today’s consumption. From an ethical perspective, the study is motivated by illustrating the phenomenon of today’s consumption and making consumers aware about the forces behind their own behaviour. Research question: How can companies that offer exclusive food products use the understanding of consumer behavior in their marketing?What can be the underlying reasons for consumers choosing to consume high quality and exclusive food products? How can companies categorize these consumers in different customer groups? Where and in what occasions do these consumers consume exclusive food products?Methodology: The study is executed through a qualitative approach where a combined case and cross-sectional study is conducted. The material that has been gathered as the fundament of the papers results and conclusion is made through literature studies, interviews and a questionnaire survey. The respondents of both interviews and the questionnaire survey are people active in the business and have recognized experience from the food industry.Results and conclusions: There are various reasons why people choose to consume exclusive food products, what we have come to is that all consumers do this of emotional and self-expression values that are based on different internal and external ambitions. Based on the results we have gathered in this study we chose to divide the consumers in five different groups based on consumer behaviour: the traditionalists, food lovers, prestige seekers, trend-setters and the outward consumers. These different groups of consumers choose to consume exclusive food products at different times and by different emotional or self-expressing reasons. With an understanding of the consumers the marketing of these products can be adapted and designed for different consumer groups, be targeted to a broader audience and thus hopefully make the marketing more effective from a business perspective.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för vilka faktorer som påverkar konsumentens butiksupplevelse. Detta för att få kunskap om hur butiker kan möta kundens behov, genom utformning av butiksutrymmet samt personalens bemötande. Studien ämnar ta reda på vilka faktorer som skapar en positiv respektive negativ respons från konsumenten. Undersökningen genomfördes genom deltagande observationer, där en person åt gången observerades och intervjuades under en shoppingtur. Detta för att ta del av både konsumentens åsikter samt agerande i miljön. Ett ord som var återkommande i samtliga deltagande observationer var struktur, då deltagarna ansåg att butikens struktur var mycket viktig för helhetsintrycket. Det fick inte vara rörigt i butiken. Efter varje butik fick deltagarna säga tre ord de förknippade med butiken som precis hade besökts. De positiva ord som sades flest gånger var ljust och fräscht. Medan det negativa ordet som förekom mest var rörigt. Helhetsintrycket av butiken var det viktigaste för konsumenterna varpå de synliga faktorerna tog störst plats. Personalens uppmärksamhet och interaktion visade även på en betydande roll. / The purpose of the study is to gain a deeper understanding of the factors that affect how consumers perceive store environments. This is to gain knowledge about how retailers can meet customer needs, through the design of the store space and services. The study intends to determine which factors that create a positive relative to negative response from the consumer. The survey was conducted through participant observation, in order to take part of the consumer's opinions and actions within a store environment. One person at a time was observed and interviewed, during a shopping trip. A word that was repeated in all participant observations was structure. The participants felt that the store's structure was very important to the overall impression. After each shop, participants were told to say three words they associated with the store. The positive words that were said the most times were bright and clean. While the negative word that appeared most times was disarray. The study shows that the overall impression of the store is the most important factor. The visible factors are although those who are noticed the most. Attention from the staff and interaction also revealed a significant role in the consumer’s overall impression.

Musikmarknaden har genomgått stora förändringar där fysiska inköp av CD-skivor fasas ut till förmån för molnbaserade tjänster med strömmande media. Konsumenternas vanor förändras i takt med denna utveckling där sociala medier och andra Internetbaserade tjänster får en allt större roll. Syftet med denna uppsats är att identifiera Uppsalastudenters konsumentbeteende med avseende på musik. Mer precist undersöks vilka sociala faktorer som påverkar studenterna för att de ska upptäcka ny musik. De teorier som används härstammar från den övergripande teorin Konsumentbeteende, med inriktningarna Word-of-mouth (WOM) och referensgrupper. Fyra attribut som tillsammans utgör en lyckad WOM-process identifierades, där samtliga attribut har inverkan på hur musik upptäcks. Varje attribut tilldelades därefter ett påstående som med hjälp av statistiska resultat antingen stärktes eller förkastades genom analys. En kvantitativ metod användes där en enkätundersökning utgjorde det empiriska materialet. Resultatet av studien visar att de två främsta sociala faktorerna som påverkar upptäckten av musik är styrkan hos de sociala banden samt referensgruppers acceptans. Mer konkret visar resultatet att nära vänner/familj är den vanligaste källan för musiktips samtidigt som Spotify är den i särklass vanligaste kanalen att motta dessa tips igenom. När studenter ger musiktips sker det främst till nära vänner med intentionen att mottagaren ska uppskatta tipset.

The buying decision process describes how the consumer makes a purchase decision through a rational process (Markin, 1979) and an understanding for how consumers make a purchase decision can according to Sands et al. (2010) be obtained by increased knowledge for the information search process (the second part of the buying decision process) before a purchase. Today’s society offers great opportunity to obtain information (Rahim & Clemens, 2012; Bawden & Robinson, 2009) and by that there are in other words good opportunities for a rational acting by the consumers. However, there are factors working against that consumers act rationally and seek information prior to their purchases primarily in the form of the concept of information overload (Bawden & Robinson, 2009) which claims that consumers are limited in their information search because there is too much information but also other factors such as lack of time (Wood & Neal, 2009) and ability to find information (Slegers et al. 2012) are believed to affect the information search process. The purpose of this essay is to describe the information search behavior of consumers prior to a purchase considering irrational purchase decisions or the possibility of rational purchase decisions linked to product category and age because these variables are assumed to have an impact on the information search behavior prior to a purchase (Nelson, 1970; Phillips & Sternthal, 1977; Sledgers et al., 2012). The method applied in this essay is structured interviews conducted in a shopping center in the central parts of Örebro and the participating respondents are consumers who just made a purchase. The results of the study indicate that the majority of the consumers are making irrational purchase decisions and that they therefore do not use the opportunity to act rationally, although today’s society provide good opportunities. The information search behavior doesn’t seem to depend on product category except that the information sources used differ among categories. The result also shows that younger consumers search more information in comparison with older consumers. Another finding is that neither ability to find information, lack of time or information overload seem to be reasons for that the majority of the consumers have not searched for information and nor do it seem to be the reason for why the consumers that do search for information stop to search. That they are not seeking seems instead to be because they feel that they know enough about the kind of product they have bought and the main reason that those who search stop to search is that they feel that they have found enough information to make a purchase decision. Key words: Consumer behavior, purchase decisions, the buying decision process, information search, rationality, irrationality, search goods, experience goods, information overload

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företag, med hjälp av den moderna alltmer avancerade och utvecklade teknologin, systematiskt kartlägger konsumenternas köpbeteenden, genom s.k. business intelligence. Uppsatsen ämnar ta reda på hur teknologin appliceras hos företag samt hur och i vilken mån den data som samlas in används för att få konsumenter till önskade köpbeslut. Teori: Arbetets teoretiska kärna utgörs dels av ett teoretiskt ramverk, i vilket redogörs för business intelligence, samt ett avsnitt där teorier om konsumenternas köpbeteende presenteras. Metod: Arbetet har sin metodologiska utgångspunkt i en kvalitativ forskningsansats där fokus ligger på semistrukturerade intervjuer. För att besvara forskningsfrågorna har ett djupgående angreppssätt används. Empiri: Intervjuer med respondenter, i form av ämnesspecifik expertis, från IBM Sverige, HUI Research och Coop Sverige AB har genomförts. Resultat: Resultatet som presenteras i undersökningen visar på att konsumentförståelse i huvudsak genereras ur kundkortsdatan vilken fungerar som såväl informationsinsamlare som relationsskapare. Utöver det finns det ett växande intresse för kartläggning av rörelsemönster i butik. Vidare påvisar resultatet att det föreligger en problematik vad gäller resursutnyttjandet av data vilket främst grundar sig på att företag inte förmår att utnyttja den insamlade datan på effektivt sätt, något som bl.a. förklaras av såväl en resurs- som integritetsmässig problematik. Slutsats: Studien visar att den teknologiska utvecklingen har medgett en datainsamling större än vad som i många fall kan hanteras och utnyttjas på ett för verksamheter och organisationer maximalt sätt. Företag utnyttjar inte den data de har tillgång till i proportion till den kapacitet som de teknologiska verktyg man har för datainsamling besitter. / Purpose: The purpose of this thesis is to examine how companies, with the help of advanced and developed technology, are able to understand consumer buying behavior through so called business intelligence. The purpose is also to find out how this technology is applied within the companies and the extent to which data is gathered in order to lead get consumers to desired purchasing decisions Theory: The theoretical core consists partly of a theoretical framework that describes business intelligence, as well as a section in which theories of consumer buying behavior is presented. Method: The thesis has its methodological basis on a qualitative research approach where focus is pointed at semi-structured interviews. A profound approach has been used to answer the research question. Data: Interviews has been conducted with topic-specific expertise, the respondents are from the following companies: IBM Sverige, HUI Research and Coop Sverige AB. Result: The results presented in the thesis show that the understanding companies have of consumer behavior mainly are extracted from data that loyalty cards can produce. The information from these cards can be collected in order to build a better relationship with the customers. Beyond that, there is a growing interest in identifying patterns of customer movement in stores. Furthermore, the results indicate that there is a problem concerning utilization of data resource, which mainly is based on the fact that companies are not able to utilize the data collected in an efficient manner which partly can be explained by problems concerning effective utilization of resources as well as the privacy concerns of customers. Conclusion: The study shows that technological improvements have made it possible to obtain a larger amount of data than most companies are able to utilize in an efficient way. Companies do not use the data they have access to in proportion to the capacity of the technological tools the companies possesses making it possible to obtain large amount of data.

Avhandlingen syftar till att undersöka hur man kan utveckla ett kognitivt baserat sensoriskt språk för olika produkter i detaljhandel och därefter använda det i marknadsföringen i butiksledet. Vidare undersökts om denna marknadsföring har någon effekt på konsumenternas val av produkt. Inom forskningsprocessen, tvärvetenskapligprocess, används metodik och teorier inom sensorik, lingvistik (semantik) och marknadsföring (konsumentbeteende). I en sensorisk studie jämfördes en tränad sensorisk panel och en grupp konsumenters förmåga att beskriva och analysera olika produkters sensoriska egenskaper. Resultatet visade på att de två gruppernas beskrivningar av de olika produkterna var relativt överensstämmande. Att beskriva smak verbalt anses som relativt svårt och komplext. Baserat på det sensoriska resultatet analyserades egenskapsorden ytterligare utifrån ett lingvistiskt perspektiv, semantik. Den semantiska analysen, empiriska resultat och teori, påvisade en möjlighet att utvinna värdefulla attribut från mer diffusa attribut, t.ex. ”nötig smak” – som kan härledas från sort, e.g. ”mandel” som i sin tur innefattar olika egenskaper i form a smak, doft, textur etc. För att ta reda på om de sensoriska beskrivningarna hade någon effekt på konsumenternas beteende och val i butik genomfördes två empiriska studier. Konsumenternas val av produkt i butik studerades utifrån olika variabler; sensoriska beskrivningar, sensoriska och semantiska beskrivningar, sortnamn, pris, och smak preferens. Resultatet visade att de sensoriska beskrivningarna påverkade konsumenternas val av produkt, t.ex. när bara sort namn kommunicerades var man benägen att välja en känd sort, men när man använde sig av sensoriska beskrivningar skiftade konsumenternas val och de var inte längre styrda av det mer välkända sortnamnet. Vidare visade det sig att konsumenterna vara mindre priskänslig när sensoriska beskrivningar visades. Konklusion: Användningen av ett sensoriskt språk i marknadsföringen av de undersökta livsmedlen påverkade konsumenternas val av produkt i butik samt att konsumenterna tenderade till att vara mindre priskänslig när sensoriska beskrivningar användes. / Denna avhandling är ett resultat av ett forskningsprojekt med arbetstiteln ”Det sensoriska språket-ett marknadsföringsverktyg” vars syfte var att utveckla ett sen­soriska språk för frukt och grönsaker för att se om detta språk i marknads­föringen kan påverka konsumenternas preferens, val, av olika livsmedel i detaljhandeln.Forskningsprojektet var ett samarbetsprojekt mellan Örebro universitet, Restaurang- och hotellhögskolan, Grythytte Akademi och ICA Sverige AB med delfinansiering av Kunskaps & Kompetensstiftelsen. Forskargruppen bestod av:Professor emerita Inga-Britt Gustafsson, Örebro universitetDocent Åsa Öström, Örebro universitetProfessor Lena Mossberg, Handelshögskolan i GöteborgFil.Dr. Ulf Larsson, Örebro universitetLisbeth Kohls, ICA Sverige AB

Den digitala utvecklingen har lett till en stor förändring kring hur konsumenter utför sina köp. I många branscher, exempelvis detaljhandeln, är e-handeln väldigt förekommande och börjar bli allt vanligare inom dagligvaruhandeln. Bland svenska konsumenter är det vanligt att de någon gång provat att handla dagligvaror på internet, men den totala omsättningsandelen talar för att det inte görs i en större utsträckning, jämfört med andra branscher. Inköp av dagligvaror sker ofta och återkommande och präglas av ett vanebeteende. Förutom detta föreligger flera faktorer som påverkar hur svenska konsumenter handlar sina dagligvaror.   Syftet med denna studie är att skapa förståelse varför svenska konsumenter inte handlar dagligvaror på internet i större utsträckning, då de har god erfarenhet av onlineköp i övriga branscher samtidigt som de bekantat sig med inköpskanalen inom dagligvaruhandeln. Den syftar även till att identifiera de faktorer som påverkar att en konsument köper sina dagligvaror på internet   Det resultat som framkommit i studien är att konsumenter som väljer att inte utföra sina dagligvaruinköp genom en digital distributionskanal, beror på att de präglas av ett vanebeteende. De har även ett behov av att känna och klämma på produkterna de köper och är inte villiga att betala de extra avgifter som tjänsten e-handel av dagligvaror innebär. De faktorer som gör att en konsument väljer e-handel som distributionskanal är framförallt bekvämlighet, tillgänglighet och tidsbesparing.     Förslag till vidare forskning är att ha ett större urval med respondenter, med ett bredare åldersspann, från hela Sverige. Detta för att kunna göra generaliseringar och dra slutsatser för en större population. / The digitalization has led to a major change in consumer’s buying behaviour. In many businesses, for example retail, e-commerce has become very popular and it is about to influence heavily the convenience goods business too. Among Swedish consumers, it is common that they at least once, have experienced buying groceries online. But the total revenue share for online grocery sales indicates that it is not done in the same extent, compared to other businesses. Purchase of groceries occur often and repeated and is characterized by a habitual behaviour. There is still though more factors that affects how Swedish consumers purchase their groceries.   The purpose of this study is to create understanding why Swedish consumers do not purchase groceries online in a larger extent. They have good experience of online purchasing in the retail business as well as they are familiar with buying groceries online. The study also aims to identify the influencing factors when a consumer chooses online purchasing for grocery shopping.   The result of the study concludes why consumers choose to not purchase their groceries through e-commerce. It depends on consumers’ habitual behavior, but also their need of touch and feel the groceries before purchase. They are also not willing to pay the extra fees that comes with the service of purchasing groceries through e-commerce. The factors that affect a consumer choosing e-commerce for grocery shopping are convenience, availability and time saving.   Suggestions to further research is to have a broader selection of respondents, with a wider range of age, from all over Sweden. This will enable to generalize and draw conclusions of a larger population.

Nudging is a relatively new phenomenon that has become increasingly popular at both corporate and social levels. A nudge can affect people to make better decisions that benefit both themselves and society as a whole. Previous research has focused on how nudging should be used in physical environments, however, how nudging should be designed digitally is comparatively unexplored. As society is becoming more reliant on digital formats, more online decisions are taking place and some of the most common decisions online are the ones when consumers are choosing groceries. Efficiently designing digital nudging to groceries could potentially lead to improved public health and environment. The study therefore aims at creating an understanding of how consumers are affected by digital nudging when purchasing groceries online. The study also aims at investigating whether the traditional theories of nudging can be applied within a digital context. In this study, a qualitative method was used with a deductive approach. Data collection has taken place through observations where twelve respondents conducted a simulated purchase in a prototype where digital nudging was used. In addition, data collection has been carried out with interviews, which enabled an analysis of the extent to which digital nudging affected respondents at the time of purchase. One of the study’s conclusions is that consumer purchasing behaviour was affected in 12 out of 48 cases, in contact with digital nudging when buying groceries online. In these cases, digital nudging resulted in consumers were making healthier and more environmentally friendly choices. Another conclusion is that the traditional nudging theories can be applied to digital environments. However, it is harder to apply digital nudging on groceries, rather than other parts of the grocery shopping process, as habits and price perceptions are established factors when purchasing groceries. The study is of interest to system designers who develop and build IT systems, for the public who get an increased understanding of the impact of digital nudging, but also for government agencies such as the Swedish Environmental Protection Agency and the Public Health Agency, for an improved environment and public health. / Nudging är ett relativt nytt fenomen som blivit allt populärare på både företags- och samhällsnivå. En nudge, eller knuff, kan påverka människor till att fatta bättre beslut som gynnar dem själva och samhället i stort. Tidigare forskning har haft stort fokus på hur nudging bör användas i fysiska miljöer, men hur nudging borde utformas digitalt är förhållandevis outforskat. När samhället blir allt mer digitaliserat fattas allt fler beslut på nätet och några av de vanligaste besluten som sker där är val av dagligvaror. Att utforma effektiv digital nudging på dagligvaror hade potentiellt kunnat leda till en bättre folkhälsa och miljö. Studien syftar därför till att skapa en förståelse för hur konsumenter påverkas av digital nudging vid köp av dagligvaror online. Studien syftar även till att undersöka huruvida de traditionella teorierna inom nudging går att applicera på ett digitalt kontext. I studien användes en kvalitativ metod med en deduktiv ansats, där de traditionella teorierna inom nudging har applicerats till en digital kontext. Datainsamlingen har skett genom observationer där tolv respondenter genomfört ett simulerat köp i en prototyp där digital nudging använts. Vidare har datainsamlingen kompletterats med intervjuer för att möjliggöra för en analys, för i vilken utsträckning digital nudging påverkat respondenterna vid köpet. En slutsats som studien kommit fram till är att konsumenters köpbeteende påverkades i totalt 12 av 48 fall, i kontakt med digital nudging vid köp av dagligvaror. I dessa fall ledde digital nudging till att konsumenterna fattade hälsosammare och miljövänligare val. En annan slutsats är att de traditionella teorierna inom nudging går att applicera på digitala miljöer. Det är dock svårare att applicera digital nudging på dagligvaror, snarare än andra delar i köpprocessen av dagligvaror, då det finns etablerade faktorer som påverkar val av dagligvara, såsom vanor och prisuppfattningar. Studien är bland annat av intresse för systemdesigners som utformar IT-system, för allmänheten som får en ökad förståelse för digital nudging och dess påverkan, men även för statliga myndigheter som Naturskyddsverket och Folkhälsomyndigheten för en bättre miljö och folkhälsa.