No description available.

I denna rapport görs en kostnadsjämförelse mellan två olika ytterväggars fasader. Den ena väggen är en träyttervägg med träfasad, och den andra väggen är en betongyttervägg med betongfasad. Båda fasaderna är ytbehandlade med akrylatfärg. Väggarna antas placerade på ett småhus i Huddinge kommun, söder om Stockholm. Detta hus antas ligga i ett skyddat läge, därför kan klimatpåverkan antas vara normal. Kostnaderna som ingår i jämförelsen är investeringskostnad, initialkostnad, underhållskostnad och försäkringskostnad. Frågan som rapporten strävar efter att besvara är: ”Vilket system är mest lönsamt ur en småhusbyggares perspektiv?” För att besvara frågan söktes information främst i skriftliga källor. Tre specialister har intervjuats, och tre försäkringsbolag har kontaktats. Uppgifter om kostnader har samlats in, och sedan fördelats över den period som undersökningen görs för, vilket är 100 år. Försäkringskostnaderna skiljer sig inte mellan de två väggtyperna, och därför utelämnades försäkringskostnader från den totala kostnad som beräknades. För träväggen blev den totala kostnaden 3497 kr/m2 fasad, motsvarande ca 35 kr/m2 och år. Detta jämfördes med betongväggen, för vilken den totala kostnaden beräknades till 4264 kr/m2 fasad, motsvarande 43 kr/m2 och år. Den stora kostnadsskillnaden beror främst på att betong är dyrare än trä som väggmaterial vid nyproduktion. Även nymålning av betong är en aning dyrare än för trä. Detta beror antagligen på att akrylatfärgen som används är dyrare.Däremot är underhållskostnaden för träfasaden större än för betongfasaden. För en småhusbyggare blir alltså en träfasad billigare, men kostnaderna kan variera mycket beroende på hur väl den underhålls. Undersökningen baseras dock på många antaganden, och underhållskostnaderna skulle kunna bli mycket annorlunda om huset exempelvis var placerat i ett mer utsatt läge. Detta är fördjupningsdelen i ett arbete som också innefattar projektering och dimensionering av ett småhus. / This report presents a comparison of costs that has been made between the façades of two different outer walls. One of the walls is in construction timber, with a wooden façade, while the other wall and its façade are in concrete. Both façades are painted with acrylic paint. The walls are part of a single-family house in Huddinge municipality, south of Stockholm (Sweden). The house is located in a place where the required level of maintenance would be described as “normal”. Four types of costs are considered: cost of investment, initial cost, maintenance cost, and cost of insurance. The definitions of these costs are described in the report. The report aims to answer the following question: “Which of the two façades is the best choice for a builder of a single-family house, from an economic point of view?” To answer this question, information was gathered from mainly literary sources. Three specialists were interviewed, and three insurance companies were contacted. Information about the costs was gathered, and the costs were divided over the period for which the comparison is made, namely 100 years. The cost of insurance is the same for both walls, and therefore insurance cost was not taken into account when calculating the total costs for the two walls. The total cost of the timber wall is approximately 3497 kr/m2 façade (kr: Swedish kronor), corresponding to an annual cost of about 35 kr/m2. For the concrete wall, the costs are approximately 4264 kr/m2 façade, and about 43 kr/m2 and year. The large difference in total costs mainly owes to concrete being more expensive than timber when building a new house. Painting the new-built house is also somewhat more expensive if its walls are in concrete. This is likely to be due to the paint on the concrete façade being more expensive. In contrast, the maintenance cost for the wooden façade is greater than for the façade in concrete. In conclusion, the total cost is lower for the timber wall. However, the costs can vary greatly depending on to what degree the walls are properly maintained. Finally, it should be noted that the results of this study depend heavily on what initial assumptions are being made. For example, the results could be much different if the house was placed in a location with different climate, such as different degree of precipitation or other outdoor temperature.

I denna rapport görs en kostnadsjämförelse mellan två olika ytterväggars fasader. Den ena väggen är en träyttervägg med träfasad, och den andra väggen är en betongyttervägg med betongfasad. Båda fasaderna är ytbehandlade med akrylatfärg. Väggarna antas placerade på ett småhus i Huddinge kommun, söder om Stockholm. Detta hus antas ligga i ett skyddat läge, därför kan klimatpåverkan antas vara normal. Kostnaderna som ingår i jämförelsen är investeringskostnad, initialkostnad, underhållskostnad och försäkringskostnad. Frågan som rapporten strävar efter att besvara är: ”Vilket system är mest lönsamt ur en småhusbyggares perspektiv?” För att besvara frågan söktes information främst i skriftliga källor. Tre specialister har intervjuats, och tre försäkringsbolag har kontaktats. Uppgifter om kostnader har samlats in, och sedan fördelats över den period som undersökningen görs för, vilket är 100 år. Försäkringskostnaderna skiljer sig inte mellan de två väggtyperna, och därför utelämnades försäkringskostnader från den totala kostnad som beräknades. För träväggen blev den totala kostnaden 3497 kr/m2 fasad, motsvarande ca 35 kr/m2 och år. Detta jämfördes med betongväggen, för vilken den totala kostnaden beräknades till 4264 kr/m2 fasad, motsvarande 43 kr/m2 och år. Den stora kostnadsskillnaden beror främst på att betong är dyrare än trä som väggmaterial vid nyproduktion. Även nymålning av betong är en aning dyrare än för trä. Detta beror antagligen på att akrylatfärgen som används är dyrare. Däremot är underhållskostnaden för träfasaden större än för betongfasaden. För en småhusbyggare blir alltså en träfasad billigare, men kostnaderna kan variera mycket beroende på hur väl den underhålls. Undersökningen baseras dock på många antaganden, och underhållskostnaderna skulle kunna bli mycket annorlunda om huset exempelvis var placerat i ett mer utsatt läge. Detta är fördjupningsdelen i ett arbete som också innefattar projektering och dimensionering av ett småhus. / This report presents a comparison of costs that has been made between the façades of two different outer walls. One of the walls is in construction timber, with a wooden façade, while the other wall and its façade are in concrete. Both façades are painted with acrylic paint. The walls are part of a single-family house in Huddinge municipality, south of Stockholm (Sweden). The house is located in a place where the required level of maintenance would be described as “normal”. Four types of costs are considered: cost of investment, initial cost, maintenance cost, and cost of insurance. The definitions of these costs are described in the report. The report aims to answer the following question: “Which of the two façades is the best choice for a builder of a single-family house, from an economic point of view?” To answer this question, information was gathered from mainly literary sources. Three specialists were interviewed, and three insurance companies were contacted. Information about the costs was gathered, and the costs were divided over the period for which the comparison is made, namely 100 years. The cost of insurance is the same for both walls, and therefore insurance cost was not taken into account when calculating the total costs for the two walls. The total cost of the timber wall is approximately 3497 kr/m2 façade (kr: Swedish kronor), corresponding to an annual cost of about 35 kr/m2. For the concrete wall, the costs are approximately 4264 kr/m2 façade, and about 43 kr/m2 and year. The large difference in total costs mainly owes to concrete being more expensive than timber when building a new house. Painting the new-built house is also somewhat more expensive if its walls are in concrete. This is likely to be due to the paint on the concrete façade being more expensive. In contrast, the maintenance cost for the wooden façade is greater than for the façade in concrete. In conclusion, the total cost is lower for the timber wall. However, the costs can vary greatly depending on to what degree the walls are properly maintained. Finally, it should be noted that the results of this study depend heavily on what initial assumptions are being made. For example, the results could be much different if the house was placed in a location with different climate, such as different degree of precipitation or other outdoor temperature.

Introduktion En anledning till att företag vill ge ut frivillig redovisning kan vara för att erhålla positiva ekonomiska effekter så som minskad kapitalkostnad. Tidigare forskning finner blandade resultat gällande den frivilliga redovisningens påverkan på kapitalkostnaden. Forskningen indikerar att olika innehåll i den frivilliga redovisningen kan ge varierande effekter på kapitalkostnaden. Därför är det intressant att göra en mer detaljerad analys av innehållet i den frivilliga redovisningen relaterat till kostnaden för eget och lånat kapital. Syfte Studiens syfte är att förklara hur innehållet i den frivilliga redovisningen påverkar kostnaden för eget och lånat kapital. Metod Studien har en deduktiv ansats och utgår ifrån en kvantitativ strategi med kvalitativa inslag. Genom en tvärsnittsdesign genomförs en innehållsanalys av den frivilliga redovisningen i 44 börsnoterade bolags årsredovisningar för att kvantifiera innehållet. Slutsats Resultatet visar på att mer frivillig redovisning i form av information om risk och information av icke-finansiell karaktär leder till minskad kostnad för eget kapital. Mer aktierelaterad information, information av historisk, framåtriktad, kvantitativ, icke-kvantitativ och icke-finansiell karaktär leder till minskad kostnad för lånat kapital. Även mer frivillig redovisning totalt sett minskar kostnaden för lånat kapital. Resultatet bör dock endast ses som indikationer på hur sambanden kan se ut på grund av studiens begränsningar. / Introduction A reason for companies to publish voluntary disclosure can be to receive positive economic effects such as reduced cost of capital. Previous research find mixed results regarding the impact of voluntary disclosure on the cost of capital. Research indicates that different content of voluntary disclosure can affect the cost of capital differently. Therefore, it is of interest to conduct a more detailed analysis of the content of voluntary disclosure related to the cost of equity and debt capital. Purpose The purpose of this study is to explain how the content of voluntary disclosure affects the cost of equity and debt capital. Method This is a quantitative study with qualitative elements that has a deductive approach. Through a cross-sectional design, a content analysis of the voluntary disclosure in the annual reports of 44 listed companies is conducted to quantify the content. Conclusion The results show that more voluntary disclosure in the form ofinformation about risk and information of a non-financial nature leads to a reduced cost of equity. More share-related information and information of a historical, forward-looking, quantitative, non- quantitative and non-financial nature leads to a reduced cost of debt capital. More voluntary disclosure in total also reduces the cost of debt capital. However, due to the limitations of the study, the results should only be seen as indications of the nature of the relationships.

<p>Problemformulering: Inom ramen för redovisningsrekommendationerna IAS 38 och RR15 finns ett visst mått av tolkningsutrymme för att avgöra om företagens utgifter för FoU ska ses som en tillgång eller snarare som en förbrukad resurs. Om företagens tolkning och därmed tillämpning av rekommendationerna skiljer sig åt kan jämförbarheten mellan företagens finansiella rapporter försvåras.</p><p>Frågeställningar: Tolkningsutrymmet i rekommendationerna leder till följande frågeställningar: Vilka faktorer påverkar hur företag inom läkemedelsbranschen väljer att redovisa utvecklingsutgifter? Var går gränsdragningen mellan aktiverade och kostnadsförda utvecklingsutgifter? Finns några samband dels mellan de företag som aktiverar utvecklingsutgifter, dels mellan de företag som inte aktiverar? Vilka är då dessa samband?</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företag inom läkemedelsbranschen väljer att redovisa utgifter för forskning och utveckling samt hur detta påverkar jämförbarheten mellan företagens årsredovisningar.</p><p>Metod: För att besvara syftet har främst primärdata samlats in genom intervjuer med redovisningsansvariga på företag inom läkemedelsbranschen. Utöver detta har sekundärdata granskats då företagens årsredovisningar analyserats utifrån utvalda variabler. Sekundärdata har även utgjorts av relevant litteratur och rapporter.</p><p>Slutsatser: Osäkerheten i utfallet av forskningsprojekten är den främsta faktorn som påverkar hur företag som producerar läkemedel väljer att redovisa utvecklingsutgifter. Gränsdragningen för när egenutvecklade arbeten redovisas som tillgångar sker som tidigast då produkten är nära en registreringsansökan till aktuell myndighet. Undersökningen visar att företag som kommit längre i sitt utvecklingsarbete oftare aktiverar utvecklingsutgifter än företag som befinner sig i tidigare kliniska faser. Av studien framgår även att redovisningssätt väl återspeglar i vilket skede de egenutvecklade arbetena står och att jämförbarheten är god då företagen följer rådande praxis vilket är att tolka rekommendationerna snävt.</p>

Matematik är ett av grundskolans kärnämnen, och matematiska kunskaper är avgörande för att människan ska klara vardagen i det moderna samhället. Elever är olika motiverade att lära sig matematik, och lärare har olika sätt att arbeta för att motivera dem. Studien syftar till att belysa hur lärare ser på motivation i matematikämnet och vad lärare gör för att motivera sina elever och därigenom få dem att fördjupa ämneskunskaperna. Förväntan-värde-teorin (expectancy-value theory) delar upp motivation i inre värde, nyttovärde, personligt värde och kostnad. Med den teorin som grund har jag med kvalitativ metod intervjuat lärare. Analysen av materialet visar att det är viktigt att läraren har förtroende för eleverna och en realistisk förväntan på vad eleverna redan kan i matematikämnet. Nyttovärdet betonas mest och kopplas ofta till läroplanens syfte med matematikämnet.

Detta är en kvalitativ intervjustudie med syfte att undersöka hur supportpersonal upplever chatbotar ur en effektivitetssynpunkt. Fem testdeltagare med erfarenhet av supporthantering intervjuades i studien. Före intervju fick deltagarna genomföra testscenarion med två chatbotar. Testerna genomfördes med data ifrån verkliga och ofta återkommande supportärenden. Därefter intervjuades testdeltagarna om deras upplevelse av effektivisering vid supporthantering med en chatbot. Följande faktorer belystes: tid, kostnad, produktivitet, effektivitet och implementation. Intervjudata antyder att faktorerna är av betydelse för hur supportpersonalen upplever chatbotanvändning ur en effektivitetssynpunkt. Supportpersonalen upplevde att chatbotanvändning skulle kunna medföra både en tidsbesparing och en kostnadseffektivisering. Vidare indikerar intervjudata att en chatbot kan öka supportpersonalens produktivitet liksom effektivitet i supportavdelningen. Resultatet från intervjuerna antyder att implementeringen av en chatbot kan ha en betydelse för såväl tid som kostnad, produktivitet och effektivitet. Detta innebär att hur en implementering genomförs i en verksamhet kan få en inverkan på den sammantagna upplevelsen av effektiviseringen vid chatbotanvändning.

Under senare år har världen stått inför en ekonomisk kris, den värsta i modern tid. Trots att denna svåra tid innebar ekonomiska påfrestningar hos befolkningen så har det konstaterats att bidrag till ideella föreningarna har ökat. Allmänhetens ökade intresse har även lett till en ökad medial granskning av de olika välgörenhetsorganisationerna, vilket resulterat i flera negativa rapporter, vilka rubricerats som skandaler. Dessa skandaler har gett ett minskat förtroende hos bidragsgivarna för välgörenhetsorganisationer, vilket visas i en undersökning som presenteras i uppsatsen. Förtroende är därför ett centralt begrepp i denna uppsats. Undersökningen visar även att bidragsgivarna är av den uppfattningen att välgörenhetsorganisationerna brister i att redovisa kostnaderna för att bedriva bistånds-arbete, en av orsakerna till det minskade förtroendet.I Sverige finns två kontrollorgan vilka granskar välgörenhetsorganisationer, med syftet att bibehålla och öka förtroende för just dessa organisationer. I uppsatsen presenterar vi en teoretisk jämförelse mellan regelverken för redovisning som dessa kontrollorgan tillhandahåller samt Bokföringsnämndens allmänna regler kring redovisning för ideella organisationer. Den teoretiska analysen ligger till grund för att besvara vår forskningsfråga kring hur regelverken följs samt hur de verkar för att främja dess syfte. Frågeställningen besvaras utifrån en teoretisk analys av tre välgörenhetsorganisationer; Plan Sverige, Rädda Barnen och Unicef. Dessa tre tillhör de största insamlarna i Sverige. De har också en liknande fokusering samt ursprung vilket möjliggör en jämförelse mellan dem.Genom denna studie har vi genom metoden abduktion, kommit fram till att det finns skillnader mellan de regelverk som jämförts och på de krav som de ställer vid upprättandet av en årsredovisning för en ideell organisation. Dessa olikheter skapar grunder till förvirring hos bidragsgivarna. Riktlinjerna brister således i att ge klarhet och transparens till redovisningen, vilka är avgörande faktorer för att skapa förtroende genom redovisning. Det finns dock tecken på att organisationerna vill utveckla och anpassa sina årsredovisningar till bidragsgivarna och således bidra till en ökad förståelse för hur insamlade medel används, en anpassning som hämmas av de styrande regelverken. Vår uppsats resulterar i att en paradox uppenbarar sig, där vi ställer frågan om det kan vara så att kontrollorganen i praktiken motverkar sitt syfte och bryter ner dess kvalitetsstämpel genom att förhindra välgörenhetsorganisationerna att anpassa sina årsredovisningar utifrån givarnas synsätt.

Sociala medier har på senare år blivit allt mer populära och användandet av olika sociala medier har följaktligen ökat. Även företags intresse av att marknadsföra sig på sociala medier har ökat och såväl viral marknadsföring som influencer marketing är numera väl använda marknadsföringsmetoder av olika företag. Influencer marketing är en marknadsföringsmetod som innebär att bolag marknadsför sina produkter via så kallade influencers sociala kanaler. I samband med att fler och fler företag använder sig av influencer marketing har det blivit allt vanligare med produktutskick från företagen till influencers. När ett bolag skickar ut produkter till en influencer utan att något uttryckligt avtal mellan bolaget och influencern föreligger, har influencern dock ingen skyldighet att marknadsföra produkten å bolagets vägnar. Fråga uppstår i de fallen hur bolaget skall klassificera kostnaderna som uppstår i samband med sådana produktutskick. En annan fråga som måste besvaras är om bolaget, till följd av ett utskick av produkter, riskerar att bli uttagsbeskattat. I uppsatsen kommer således bolagets skatterättsliga konsekvenser till följd av sådana utskick av produkter, när avtal mellan parterna saknas, att utredas. Inledningsvis har begreppen sociala medier, influencers och influencer marketing definierats och klargjorts. Därefter har gåvorekvisitet samt olika skatterättsliga aspekter och lagregler behandlats i uppsatsen. Vidare har reklamgåva, personalkostnader samt reklam- och PRkostnader berörts innan reglerna om uttagsbeskattning slutligen har beskrivits. Den information som har redogjorts för har sedan legat till grund för uppsatsens analys. I uppsatsen konstateras att klassificeringen av bolagets kostnader är beroende av dels vilket inkomstslag som influencern skall beskattas i, dels vilken motprestation som utskicket motsvaras av. Full avdragsrätt föreligger emellertid oavsett för bolaget, förutsatt att bolagets syfte med utskicket är att influencern skall marknadsföra produkterna från utskicket och förutsatt att influencern inte skickar tillbaka produkten eller produkterna. Vad gäller frågan om uttagsbeskattning kan bolaget endast bli uttagsbeskattat för produktutskicket i de fall som det kan ses som att det är bolagets aktieägare som har skickat produkterna till influencern, och inte bolaget självt.

Bakgrund: I takt med att fler företag blir allt mer kunskapsintensiva ökar konkurrensen om kompetent personal. En konsekvens av detta är att lönesättningen har blivit ett konkurrensmedel, varvid olika typer av optionsprogram uppstått. Redovisningen inom området har dock inte utvecklats i samma takt, varför en rekommendation på området behövs för att redovisningen skall upprätthålla sin trovärdighet. Optionsprogrammen kan betraktas som ett substitut för lön. Utifrån detta torde därför dessa tas upp som en kostnad i årsredovisningen för att ge en mer rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning. Syfte: Syftet med denna magisteruppsats är att utreda huruvida redovisningen av optionsprogram behöver regleras och hur en sådan reglering i så fall bör vara utformad. Vidare ämnar vi kartlägga vad IASB:s förslag till rekommendation, Accounting for Share-Based Payment, kan kommaatt innebära för bolag noterade på OM Stockholm Fondbörs. Genomförande: Vår undersökning utgörs av två olika delar. För det första består den av en teoretisk del där vi utifrån allmänt accepterade redovisningsteorier, principer och begrepp härleder den, enligt vår åsikt, mest korrekta och rättvisande lösningen. För det andra avser vi att undersöka hur svenska börsnoterade bolag ställer sig till en rekommendation liknande IASB:s Accounting for Share-Based Payment, det vill säga hur de ser på en eventuell kostnadsföring av optioners förmånsvärden. Vår empiriska undersökning genomfördes med hjälp av en e-postenkät som distribuerades ut till 55 IT-bolag noterade på OM Stockholm Fondbörs. Resultat: I vår undersökning har vi, utifrån ett teoretiskt perspektiv, kunnat konstatera att optionsprogrammens förmånsvärden är att betrakta som en kostnad. Merparten av de svenska börsbolagen är dock av uppfattningen att upplysningar om de utställda optionsprogrammen i notform är fullt tillräckligt för att ge en rättvisande bild, vilket framgått av vår empiriska undersökning. Till följd av detta anser vi att en rekommendation på området krävs för att uppnå adekvat och tillräcklig information i redovisningen. Vidare har vi kommit fram till att kostnaderna för programmen bör värderas vid den tidpunkt när värdet överförs från företaget till den anställde, då det är vid denna tidpunkt förmånsvärdet uppstår.