I dagsläget är det inte fastställt om den digitala privata vården är ett effektivt tillägg iprimärvården. För att säkerställa effektiviteten och därmed legitimera digitala privatavårdbesök i primärvården behöver kostnaderna kartläggas och ställas i relation tillhälsoeffekterna.Syftet med denna uppsats är att analysera om den privata digitala primärvården bidrar till eneffektivare hälso- och sjukvård i Sverige. Detta undersöks genom att kvantifiera kostnadenför digital vård i Sverige år 2019 i monetära termer samt i termer av hälsokostnad, sedandiskuteras huruvida kostnaden anses rimlig i förhållande till eventuella hälsoeffekter. För attundvika effekter av Covid-19 pandemin fokuserar uppsatsen på år 2019. Utgångspunkten föruppsatsen är hälsoekonomisk utvärderingsmetod där hälsoeffekter samt kostnader identifierasoch i den utsträckning det är möjligt kvantifieras.I uppsatsen identifieras den privata digitala vårdens nettokostnader, alternativ hälsokostnad iform av kvalitetsjusterade levnadsår samt hälsoeffekter. Andra effekter som beaktas ärminskat produktionsbortfall samt minskade resekostnader. Eftersom målet med hälso- ochsjukvård är att öka hälsan fokuserar uppsatsens främst på nettokostnaden av hälsa. Därutöverdiskuteras om de resurser som lagts på privata digitala vårdbesök alternativt kan allokeras tillbeprövade vårdformer, om ett visst tillbakahållande av den lättillgängliga vården kan minskaöverkonsumtion av digital vård samt om ett rörligt ersättningssystem kan ge incitament förvårdföretagen att vara mer effektiva.Den kvantifierade kostnaden av digital vård år 2019 är 551 miljoner kr, vilket motsvarar enalternativ hälsokostnad på 3 061 kvalitetsjusterade levnadsår. Om denna kostnad anses rimligi förhållande till de identifierade hälsoeffekterna kan inte säkerställas då dessa inte enkelt kankvantifieras. För att digital vård ska anses vara kostnadseffektivt krävs det att hälsoeffekternaav den digitala vården motsvaras av den alternativa kostnaden i hälsa. Vi bedömer att dessahälsoeffekter inte förefaller tillräckligt stora för att rättfärdiga kostnaderna för digital vård.

Denna studie handlar om ett flerbostadshus på 9-våningar beläget i Borås, uppfört av Peab. Det nuvarande flerbostadshuset är byggt med en betongstomme år 2016 och denna studie syftar till att undersöka vilken skillnad det gör på byggnadens totala klimatpåverkan och kostnad, vid val av trä som alternativt stommaterial. Syftet med studien är att lyfta fram skillnaden val av stommaterial kan göra på byggnadens totala klimatavtryck, med målet att konkretisera skillnaden genom undersökning ur ett livscykelperspektiv. Klimatpåverkan från de båda stommaterialen beräknas i en livscykelanalys upprättad utefter mängder på de faktiska stomvalen applicerat på flerbostadshuset. Beräkningen utgår ifrån generiska värden på material i ytterväggar, bärande innerväggar och mellanbjälklag. Verktyget som använts är IVL Svenska Miljöinstitutets klimatberäkningsverktyg, Byggnadssektorns miljöberäkningsverktyg (BM). Samtliga konstruktionsdelar i betong är hämtade från referensobjektets ritningar där konstruktionsdelar i trä har tagits fram med hänsyn att motsvara kraven på betongkonstruktionen. Utöver klimatberäkningarna har även en kostnadskalkyl genomförts för att konkretisera kostnadsskillnaderna. Studien omfattas även av intervjuer som visar på att KL-trä och prefabbetong har få skillnader i produktionsskedet. Intervjudelen ligger också till grund för val av ingående delar i beräkningen då undersökningen visar på att en träbyggnad på 9-våningar kräver stomstabilisering av olika inslag. Uppskattning från beräkningar visar att samma flerbostadshus på 9-våningar i Borås hade minskat sitt klimatavtryck med 60 % vid val av en trästomme. Samtidigt skulle det nya stomvalet generera i en total kostnadsökning på 3,38 % i förening med en intäktsminskning på 0,54 % till följd med minskad boarea. Samanställning av beräkningen visar på att trä har en lägre klimatpåverkan jämfört med betong samtidigt som betong har en lägre kostnad. Produktionsmässigt är trä ett effektivare material att bygga med och i takt med att samhället växer behövs det värnas om en hållbar framtid genom val som generar i en minskad klimatpåverkan. / This study is about a nine-story residential building located in Borås, built by the construction company Peab. The current residential building was built with a concrete frame in 2016, and this study aims to investigate what difference of choosing wood as an alternative frame material would make on the building´s overall climate impact and cost. The purpose of the study is to highlight the difference that choice of frame material can make on the total carbon footprint, with the goal of concretizing the difference through a life cycle perspective. The climate impact from the two frame materials is calculated in a life cycle analysis based on the quantities of the actual frame choices applied on to the residential building. The calculation is based on generic values of materials in eternal walls, load-bearing interior walls, and intermediate floor slabs. The tool used is the Building Sector Environmental Calculation Tool (BM) developed by the Swedish Environmental Research institute (IVL). All concrete construction components are taken from the reference object´s drawings, where wooden construction components have been developed to meet the requirements of the concrete construction. In addition to the climate calculations, a cost calculation has also been calculated to make the cost differences concrete. The study also includes an interview survey showing that cross-laminated timber (CLT) and prefabricated concrete have few differences in the production stage. The interviews is also the basis for the selection of components in the calculation since the investigation shows that a nine-story wooden building requires stabilization of concrete elements. Estimates from the calculations show that the same nine-story residential building in Borås would reduce its carbon footprint by 60 % if wood were chosen as the structural material. At the same time, the new structural choice would generate a total cost increase of 3,38 % in addition to a 0,54 % decrease in income due to reduced living area. The calculation shows that wood has a lower carbon impact compared to concrete, while concrete has a lower cost. Production-wise, wood is more efficient material to build with, and as society grows, it is necessary to protect a sustainable future trough choice that result in reduced carbon impact.

I dagsläget finns det en mängd olika storlekar på vindkraftverk, allt från små landbaserade vindkraftverk på några hundra kilowatt till havsbaserade kraftverk på upp till 14 MW. Bland de största vindkraftverken ute till havs, är direktdrivna vindkraftverk dominerande på grund av en högre driftssäkerhet och livslängd på komponenterna. En stor nackdel med dessa direktdrivna vindkraftverk är att för att få ut en hög effekt ur en relativt låg rotationshastighet, behöver generatorerna vara väldigt stora och blir då väldigt tunga. Syftet med det här arbetet var att titta närmare på vilka fördelar som potentiellt finns med att halvera vikten på nacellen som innehåller drivlinan och generatorn. De delarna som utreds i den här rapporten är viktens inverkan på vindkraftverkets torn och fundament men även kostnader för att transportera och montera vindkraftverk. Då allting som rör vindkraftverk är väldigt komplext, har en hel del förenklingar fått göras. För det första förenklades vindkraftverks torn till en fast inspänd balk med en punktmassa på toppen, vilket motsvarar massan för nacellen, hubben och bladen. När det kommer till transporter och montering har det inte gått att få fram exakt vad det kostar att transportera och montera en nacell, men utifrån en del data kunde uppskattningar göras för att skapa en bild av vad kostnaderna låg på och vilka kostnadsfördelar som skulle kunna finnas av att minska vikten.För att få bra data på olika vindkraftverk användes data för olika referenskraftverk som finns tillgängliga för forskningssyfte. De som användes var NREL 5 MW, LW 8 MW, DTU 10 MW och IAE 15 MW. Efter beräkningar på dessa vindkraftverk kan det konstateras att en minskning av krafterna som verkar på fundamenten är den stora fördelen men en halverad vikt på nacellen. I de beräkningar som gjordes låg minskningarna på mellan 13 – 17%. När det kommer till viktens inverkan på tornet är det svårare att dra några klara slutsatser. Enligt beräkningarna minskade de maximala tryckspänningarna med ungefär 1.5 – 2.5%, medan dragspänningarna istället ökade med 0.6 – 2.1 %. Tryckspänningarna i tornet var de största och därav minskar de största spänningarna i tornet, men då till exempel vissa vindkraftverks torn är gjorda i betong, som är sämre på att ta upp dragspänningar, kan ökande dragspänningar vara något som vill undvikas. När beräkningar gjordes för egenfrekvenserna på tornet visade de att egenfrekvensen ökar med ungefär 20 % vid en halverad vikt, vilket både kan vara en fördel och en nackdel. När det kommer till kostnader för transporter och montering är det svårt att ge en exakt siffra eller procentsats över hur mycket billigare det blir. Det kan vara allt från några tiotusentals kronor per nacell i vissa delar, upp till miljontals kronor för ett helt projekt i andra delar. / Today there is a large amount of different wind turbines, from small onshore turbines with an effect of only a few kilowatts to huge offshore turbines with an effect of 14 MW. The largest offshore turbines are dominated by turbines with a direct drive drivetrain due to a higher operational reliability and longer life span of the components. A major disadvantage of these direct-drive wind turbines is that in order to have a high power output from a relatively low rotational speed, the generators become very large and heavy.For this project, the purpose is to analyze the potential benefits of lowering the weight of the nacelle, which contains the drivetrain and the generator. The parts discussed in this report are the nacelle’s weight’s impact on the wind turbine’s tower and its foundation and the costs for transporting and assembling wind turbines. Since everything that concerns wind turbines is very complex, a lot of simplifications had to be made. First of all, the wind turbine’s tower was simplified as a cantilever beam with a mass at the top corresponding to the mass of the nacelle, hub and blades. When it comes to transportations and installations, it has not been possible to find out the exact costs to transport and install a nacelle, but based on some data, estimations could be made of what the costs are and what benefits there could be of reducing the weight. To get reliable data on different wind turbines, reference turbines were used. These are turbines used for research and almost all information is accessible online. The reference turbines that were used were the NREL 5 MW, the LW 8 MW, the DTU 10 MW and the IAE 15 MW. After calculations on these wind turbines, it became clear that the forces affecting the foundations are the biggest advantages (regarding forces) with a reduced weight on the nacelle. In the calculations that were made, the forces were reduced by between 13 - 17% if the nacelle weighs 50% less. When it came to the impact of weight of the nacelle had on the tower, it was more difficult to come to any clear conclusions. The calculations shows that the maximum compressive stresses decreased by approximately 1.5 – 2.5% while the tensile stresses increased by 0.6 – 2.1 %. The compressive stresses in the tower were the largest and hence, the largest forces on the tower decrease. But since some wind turbines are made of concrete, which isn’t as good on taking tensile forces, therefor increasing tensile stresses may be undesirable. When analyzing the natural frequencies of the different towers, calculations showed that the natural frequency were raised by approximately 20%.When it comes to costs of transportations and installations, it is difficult to give an exact figure or percentage of how much cheaper it will be. It could range from a couple of thousand US dollars per nacell in some instances, up to a several hundred thousand US dollar for an entire project in other instances.

Carbon capture and storage (CCS) is a method to reduce the emission of CO2 into the atmosphere. Stockholm Exergi is a Stockholm based company with combined heat and power (CHP) plants in various places around the city and are currently investigating the possibilities to implement CCS on their CHP plant Högdalenverket. The captured CO2 is required to be transferred from the facility to a harbour for further transport to its injection site. This report investigates the optimal means of transportation from the facility to harbour. The methods considered are pipeline and trucks.From the frame of reference, it is concluded that the shortest distance possible is preferable, so the harbour alternative is set to be Värtan. For pipelines the cheapest alternative of the state of form, for the specific case, is gas. For trucks the best alternative is liquid since a larger amount can fit in each load. For the cost estimation the method from (Piessenset al., 2008) is used to calculate the price estimate of pipelines, and (Marufuzzaman, 2015) is used for the trucks. Parameters such as the diameter of the pipe, pressure drop and power requirement are of high importance for the pipeline. For truck road regulations, CO2’s density and operation time is essential. The results from the implementation shows the pipelines to be the more beneficial option in regards to price, stability and robustness. The NPV for the pipeline is calculated, with the lifetime of theproject as 25 years, to be 75 million €, which is the cheaper alternative compared to the truck, which has a NPV of 95 million €. The optimal inlet pressure for the pipes is calculated to be 3.5MPa and the temperature to be 57.5°C due to an implemented heat exchange operation before the inlet. Future work and recommendations are to continue creating a more detailed design over the pipelines and to discard the truck transport alternative. / Infångning och lagring av koldioxid (CCS) är en metod för att minska utsläppen av CO2 i atmosfären. Stockholm Exergi är ett energibolag i Stockholm med diverse kraftvärmeverk runtom i staden. En undersökning pågår där företaget forskar kring möjligheterna att implementera CCS på kraftvärmeverk Högdalenverket. Den uppfångade koldioxiden ska transporteras från anläggning till hamn, där den sedan ska vidare med skepp till sin injektionsplats. Denna rapport studerar vilken den optimala metoden för transport från anläggning till hamn är. Metoderna som berörs är rörledningar och lastbilar. Från bakgrundstudien var det möjligt att dra slutsatsen om att det kortaste möjliga avståndet är optimalt, så den valda hamnen är Värtahamnen. För rörledningarna är det billigaste alternativet på substansen gas för det behandlade fallet i rapporten. För lastbilsalternativet är den optimala formen vätska då det får plats mer volym per last. För uppskattningen av priserna används metoden från (Piessenset al., 2008) för rörledningarna och (Marufuzzaman, 2015) för lastbilarna. Parametrar såsom diametern på rören, tryckfall och effektkrav är viktiga för rörledningarna. För lastbilarna är vägkrav, CO2 s densitet och operationstid essentiella. Resultaten från implementationen visar att transport med rörledningar är det optimala alternativet i avseende av pris och stabilitet. Nuvärdet på investeringen av rörledningarna är beräknade till 75miljoner €, som är billigare jämfört med 95 miljoner € för lastbilsalternativet. Det optimala trycket för inloppet till rörledningarna är beräknat till 3.5 MPa och inloppstemperaturen till 57.5°C som resultat av en implementerad värmeväxlaroperation precis före starten på rörledningen. Framtida arbete och rekommendationer är att fortsätta utveckla en mer detaljerad design överrörledningen och att avfärda alternativet med transport av lastbilar.

Ishallarna som byggs idag är relativt få och utvecklingen av både installationer och klimatskal har gått fort framåt, vilket gör att det är svårt att projektera en typhall för att få bästa resultat med avseende på energi, kostnad och upplevelse. Majoriteten av dagens ishallar, som är byggda under 80-talet, börjar bli gamla och är i behov av renovering. Många av de nya ishallarna som byggs blir pilotprojekt där ny teknik och konstruktion prövas vilket resulterar i ett stort risktagande då det egentligen inte finns några referenser på att koncepten fungerar.Denna studie fokuserar på att identifiera resurskrävande faktorer i ishallen, hur dessa har uppstått och ge förslag på hur de kan förebyggas i framtiden. Hur ishallen konstrueras har en avgörande inverkan på hur kostsam driften kan bli över tid.För genomförandet av denna fallstudie har en kvalitativ forskningsmetod använts. Detta genom en kombination av en systematisk litteraturstudie, observationer och ett antal semi-strukturerade intervjuer, med personer som har relevant kompetens inom området ishallar.Resultatet av studien visar att ett vanligt återkommande fel vid konstruktion av ishallar är att de i vissa fall konstrueras enligt vanlig byggstandard. Det särskilda klimatet i ishallen ställer andra byggnadstekniska krav jämfört med en vanlig byggnad och okunskap om detta vid projektering kan få förödande konsekvenser.När det gäller konstruerande av ishallar i framtiden så vill vi framhäva vikten av branschspecifik kunskap, flexibel projektering och ökad medvetenhet om energieffektivitet, för att främja hållbara åtgärder. Utöver att installera ett korrekt klimatskal, enligt branschstandard, bör man nyttja implementering av avancerade klimatsystem och smarta teknologier.

Offering an attractive public transportation system is an important aspect of the transitioning towards a society less dependent on cars. However, measuring attractivity is not straightforward and can be done in many different ways. The purpose of this work was to create and compare evaluation measures to assess the competitiveness of public transportation compared to cars over time. The evaluation measures have been applied to a case study from Skåne and enabled evaluation, both of the method and the attractiveness of Skåne's public transportation. Data from the period 1983 to 2023 has been used, and these long time series have enabled comparison of results over 40 years. One of the key findings of the study is that attractiveness should be measured in relative terms compared to other available travel options rather than in absolute terms. The attributes of the car have a much stronger impact on how people travel than the attributes of public transport. Another finding is that travel costs can vary significantly depending on how costs are calculated, and it is not trivial how this should be done. The evaluation measures developed in this work offer a solution to this by including several aspects and thus providing calculation methods for different situations. The results of the study also show how Skåne's public transportation has developed over time. Generally, frequency of service and ticket fares have increased, traffic runs later in the evening, and travel time has not changed significantly. Public transport seems to be competitive in larger cities with high parking fees and on routes served by trains. In smaller cities and on routes served by regional buses, public transportation finds it more difficult to gain market share. Some proposed measures to increase the competitiveness of public transportation include increasing service frequency where it is currently low and to plan for decreased car ownership, for example via improved access to car sharing or rental services and increased parking fees at workplaces. Municipalities and regions must plan the transportation system with all modes of transportation in mind, and the result from this work proposes which evaluation measure that should be used in different situations. / Att erbjuda en attraktiv kollektivtrafik är en viktig del i omställningen mot ett samhälle där färre resor görs med bil. Att mäta attraktiviteten är dock inte helt enkelt och kan göras på många olika sätt. Syftet med detta arbete är att utveckla och jämföra utvärderingsmått för att kunna mäta kollektivtrafikens konkurrenskraft gentemot bilen över tid. Utvärderingsmåtten har tillämpats på en fallstudie från Skåne och möjliggjorde utvärdering, dels av metoden, dels av attraktiviteten i Skånes kollektivtrafik. I detta arbete har data från tidsperioden 1983 till 2023 använts, och dessa långa tidsserier har möjliggjort jämförelse av resultat över 40 års tid. Ett av arbetets nyckelfynd är att attraktiviteten bör mätas i relativa termer i jämförelse med andra tillgängliga resalternativ och att bilens attribut har mycket kraftigare inverkan på hur människor reser än vad kollektivtrafikens attribut har. En annan slutsats är att reskostnader kan variera kraftigt beroende på hur kostnader beräknas, och det är inte trivialt på vilket sätt det bör göras. Utvärderingsmåtten som togs fram i detta arbete erbjuder en lösning på detta genom att inkludera flera aspekter och beräkningsmetoder som lämpar sig i olika situationer. Resultatet från arbetet visar även hur Skånes kollektivtrafik har utvecklats över tid. Generellt sett har turtätheten och biljettpriserna ökat, trafiken går senare på kvällen och restiden har inte förändrats nämnvärt. Kollektivtrafiken verkar vara konkurrenskraftig i större städer med höga parkeringsavgifter och på sträckor som trafikeras av tåg. I mindre städer och linjer som trafikeras av regionbussar har kollektivtrafiken svårare att vinna marknadsandelar. Några föreslagna åtgärder för att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft är att öka turtätheten i kollektivtrafiken där turutbudet idag är lågt samt att planera för ett lägre bilinnehav exempelvis med förbättrad tillgängligheten till bilpool eller hyrbil och höjda parkeringsavgifter vid arbetsplatser. Kommuner och regioner måste planera transportsystemet med alla färdmedel i åtanke, och resultatet från detta arbete visar vilken typ av utvärderingsmått som är lämpligast att använda i olika sammanhang.

Det har blivit allt viktigare för företag att upplysa om sitt arbete med cybersäkerhet då risken för att bli utsatt av en cyberattack har ökat. Tidigare forskning visar på att upplysningar kan minska ett företags kostnad för eget kapital. Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka hur upplysningar om cybersäkerhet påverkar kostnaden för eget kapital. Detta har undersökts genom en multipel regressionsanalys på 259 observationer under perioden 2020, 2021 och 2022. Studiens resultat indikerar på att förekomsten av ordet cyber* har ett signifikant negativt samband med kostnaden för eget kapital. Resultatet indikerar även på att antalet ord ett företag upplyser om cybersäkerhet har ett signifikant negativt samband med kostnaden för eget kapital då antalet ord ökar. Slutsatsen för studien är därmed att det föreligger ett negativt samband mellan upplysningar om cybersäkerhet och kostnaden för eget kapital.

With new goals and directives, the Swedish construction industry is undergoing a major transition from linear to circular building practices. To adopt more circularly practices, organizations have started using reuse as a solution to reduce their climate impact. Finding profitability through reuse is a relatively unexplored area. Therefore, it is important to examine the economic and environmental aspects that affect organizations both positively and negatively. These conditions form the foundation for the use of reuse. The study was conducted in collaboration with Lejonfastigheter AB, a subsidiary of Linköpings Stadshus AB. Their vision is to build a sustainable future to ensure Linköping’s municipality environmental goals. As a result, reuse has become an important strategy. The purpose of the study is to explore how reuse affects the economic and environmental aspects of new constructions. Therefore, it aims to identify recurring obstacles that affect organizations when using reuse in the context of circular building practices. The work is based on quantitative calculations for estimating carbon emissions and costs, as well as qualitative data collection to identify recurring reuse obstacles. The study resulted in tables that visualize the impact of reuse on economic and environmental aspects. To produce these tables, a real project and a reference project were used. To identify recurring reuse obstacles, all literary sources were compiled in tabular form. The study shows that the economic aspect is negatively affected, with higher costs associated with economic incentives for reuse. From an environmental perspective, there is a significant reduction in carbon footprint, with substantial saving in carbon equivalents possible through reuse. Furthermore, the study identifies three different recurring barriers to reuse. / Med nya mål och direktiv står den svenska byggindustrin inför en stor omställning, från linjärt till cirkulärt byggande. För att jobba mer cirkulärt har organisationer börjat använda återbruk som en lösning, för att minska klimatavtrycket. Att hitta lönsamhet genom återbruk är ett outforskat område. Därför är det viktigt att undersöka de ekonomiska och miljömässiga aspekter som påverkar organisationer både positivt och negativt. Förutsättningarna utgör grunden för användningen av återbruk. Studien genomfördes tillsammans med Lejonfastigheter AB, som är ett dotterbolag till Linköpings stadshus AB. Deras vision är att bygga en hållbar framtid för att säkerställa Linköpings kommuns miljömål. Därför har återbruk blivit en viktig strategi. Syftet med studien är att utforska hur återbruk påverkar den ekonomiska och miljömässiga aspekten vid nybyggnation. Därför detektera repetitiva hinder som påverkar organisationer vid användning av återbruk, i sammanhang med cirkulärt byggande. Arbetet baseras på kvantitativa beräkningar av koldioxidutsläpp och kostnader, samt kvalitativ informationsinsamling för att identifiera återkommande hinder för återbruket. Studien resulterade i tabeller som visualiserar återbrukets påverkan på ekonomiska- och miljömässiga aspekter. För att få fram tabellerna användes ett verkligt- och referensprojekt. För att identifiera återkommande återbrukshinder samanställdes alla litterära källor i tabellform för att identifiera mönster. Studien visar att den ekonomiska aspekten påverkas negativt, med högre kostnader för ekonomiska incitament vid användning av återbruk. Utifrån ett miljömässigt perspektiv finns en betydande minskning av koldioxidavtryck, där en stor besparing av koldioxidekvivalenter är möjligt genom användning av återbruk. Vidare identifierar studien tre olika återkommande hinder för återbruk.

<p> </p><p>This study was conducted in autumn 2008 on the Company AB, which is currently in a growth phase. The company manufactures hydraulic systems for the heavy vehicle industry and has annual sales of approximately 250 MSEK with 165 employees.</p><p>The rapid growth and unchanged planning is the starting point for this report. It all began in 2005 when the company received an unusually large order. During this period, the first priority was to satisfy customers and all other focus was disregarded. This has primarily resulted in a messy production and long throughput times. The main reason for the long throughput times are the difficulties arising with the manufacture of cylinder tubes.</p><p>The company has realized that streamlining of the production flow for cylinder tubes has to be done. Therefore, the aim of this study, based on a stationary machinery conditions is to suggest a more efficient production flow for large cylinder tubes and thereby achieve savings in time and cost.</p><p>In order to illustrate and solve the problem a case study method has been used. The company's information system and interviews with responsible people at the Company AB has been a great help in collecting data. To get a detailed understanding of the situation in the production tools such as material flow analysis and process flow analysis was used.</p><p>The result of the present situation shows that the company AB has problems with long throughput times for large cylinder tubes. The basic reason is the insufficient capacity available in the manual machines. The insufficient capacity leads to delays, creates a need for storage place and transportation between most of the operations as the manufacture of large cylinder tubes requires. Since the machines are scattered throughout the company and manufacturing is being cross-wised the large cylinder tubes are handled and transported back and forth, which creates disorder.</p><p>After that the problems of the present situation had been found, began work on streamlining the production flow and resulted in a proposal on a production line was developed. In chapter analysis and discussion a comparison with focus on cost and time has been done between the current situation and the proposed production line where the result was decisive in the decision-making at a higher level. The analysis and discussion chapter also mentions possible consequences and improvements.</p><p>One conclusion is that it is possible to achieve efficient production flow in terms of time and cost with the suggested production line, however, management's commitment and holistic approach is necessary to achieve a sustainable system.</p><p> </p> / <p> </p><p>Studierna genomfördes under hösten 2008 på Företaget AB, som för närvarande befinner sig i en tillväxtfas. Företaget AB tillverkar hydraulsystem till den tunga fordonsindustrin och omsätter med cirka 165 anställda ungefär 250 MSEK.</p><p>Volymökning och oförändrad planering är utgångspunkter för denna rapport. Det hela började år 2005 när företaget fick en ovanligt stor order. Under denna period var första prioritet att tillfredställa kunderna och alla andra fokus bortsågs. Detta har framförallt resulterat i en rörig produktion och långa genomloppstider. Främsta anledningen till de långa genomloppstiderna är svårigheterna som uppstår i samband med tillverkning av stora cylinderrör.</p><p>Företaget AB har insett att effektivisering av produktionsflödet för cylinderrör inte kan undkommas. Därför är målet att utifrån en stillastående maskinparks förutsättningar ta fram ett effektivare produktionsflöde för stora cylinderrör och därmed uppnå besparingar i tid och kostnad.</p><p>För att illustrera och lösa problemet har fallstudie använts som metod. Företagets affärssystem Monitor samt olika samtalsformer har varit en stor hjälp vid insamling av data. För att få förståelse för produktionen och nuläget har olika verktyg såsom materialflödesschema och produktionsflödesanalys använts.</p><p>Resultatet av nuläget visar att Företaget AB har problem med långa genomloppstider för stora cylinderrör. Grundorsaken är den otillräckliga kapaciteten som finns i de manuella maskinerna. Den otillräckliga kapacitet leder till att väntan, mellanlagring och transport uppkommer mellan de flesta operationerna som tillverkningen av delprodukten kräver. Då maskinerna finns utspridda över hela företaget och tillverkningen sker korsvis får delprodukten hanteras och transporteras fram och tillbaka, vilket skapar oreda.</p><p>Efter att problemen för nuläget hade konstaterats, påbörjades arbetet kring effektiviseringen av produktionsflödet och resulterade i att ett förslag på en produktionslina togs fram. I analys och diskussion gjordes jämförelser i tid och kostnad mellan nuvarande läge och den föreslagna produktionslinan där resultat var avgörande vid beslutsfattande på högre nivå. Därefter kunde eventuella konsekvenser och förbättringsförslag diskuteras.</p><p>En slutsats är att det är möjligt att åstadkomma effektivt produktionsflöde i termer av tid och kostnad med den föreslagna produktionslinan, dock är ledningens engagemang och ett helhetstänkande absolut nödvändigt för att uppnå ett hållbart system.</p><p> </p>

<p>Sustainability reports have during the last decade had a strong development. Both in terms of establishing a sustainability assurance, in its form, and get it assured together with standards, principles and regulations which organisations and accountants have utilized. The growth of sustainability reports and the choice of getting them assured have in particular favoured the accounting business. Due to this result, some critics have voiced that assuring a sustainability report gain accounting firms more than it gains the actual organisation. Other say that it is necessary in order to increase the credibility and the eligibility of the report, while it also has become a requirement from stakeholders. A clash of opinions within this subject awoke our interest and the results of this study will show the reality of assurance reports in Sweden. The purpose with this paper is to find out how much companies pay to get their sustainability report assured and to identify the factors that might affect the price. In this study, we ask:</p><p>-What is the cost/benefit of assuring a sustainability report?</p><p>The methodology used in this study was web surveys. The target group consisted of 41 organisations based all over Sweden. The web survey was answered by the contact person confirmed as responsible for the organisations sustainability report. Further, to create a foundation for the study we conducted a literature review from books, scientific articles and other scientific papers covering this subject. Data which has gained focus are for example sustainability reports, revisions and assurance of sustainability reports, framework and current theories in the field. Other types of data we have used come from the respondents themselves.</p><p>It is significantly easier for organisations to calculate the cost as it is concrete while the benefit is abstract and more difficult to identify. In general, organisations that took part in the study feel that using assurance reports is beneficial. One of the reasons for this is because the organisations claim they get knowledge, which is shown in that the internal audit is improved and the credibility of the organisations is strengthened. The width was between 0 SEK- and more than 300 000 SEK. We have been able to confirm through this study that large organisations with a high turnover and a well designed sustainability report pay significantly more than what a company with a lower turnover and a less well designed sustainability report does. There was no compulsion to these two factors would occur at the same time. The difference in cost we assumed could be connected to the number of revision points in the assurance report, but this was not confirmed as such events proved to be unrelated.</p> / <p>Hållbarhetsredovisning har under de senaste två decennierna haft en stark utveckling. Såväl när det gäller att upprätta en hållbarhetsredovisning i dess form och att få den bestyrkt. Men även när det gäller standarder, principer och lagförordningar som företag och revisorer använt sig av. Framväxten av hållbarhetsredovisning och valet att få den bestyrkt har framförallt gynnat revisionsbranschen. På grund av detta utfall uttalade sig en del kritiker om att bestyrka en hållbarhetsredovisning gav mer nytta för revisionsbyråerna än för själva företagen. Andra menar på att det var nödvändigt för att öka trovärdighet och legitimitet i rapporten samt att det har blivit ett krav från intressenterna. Motsättningar kring detta ämne väckte vårt intresse. Därför valde vi att genomföra en studie om hur det verkligen ligger till i Sverige gällande bestyrkanderapporter. Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur mycket företagen betalade för att få sin hållbarhetsredovisning bestyrkt. Samt identifiera faktorer som eventuellt påverkade priset. Uppsatsens frågeställning var följande; vilken kostnad/nytta kände företagen av att ha låtit bestyrka sin hållbarhetsredovisning? Tillvägagångssätt vid genomförandet av studien var genom webbenkäter. Urvalet var 41 företag som geografiskt sett befann sig över hela Sverige. Webbenkäten besvarades av den kontaktperson som var angiven till företagets hållbarhetsredovisning. För att vidare bygga upp uppsatsen skedde vår litteraturinsamling bland annat från böcker, artiklar och tidigare skrivna uppsatser. Data som fick fokus var exempelvis hållbarhetsredovisning, granskning och bestyrkande av hållbarhetsredovisning, ramverk samt teorier som var aktuella inom området. Annan typ av data som användes var det som studien fick fram från respondenterna. Det är betydligt enklare för företag att beräkna kostnaden då den är konkret medan nyttan är abstrakt och svårare att identifiera. Överlag ansåg dock de företag som ingick i studien att bestyrkanderapport gav nytta. Bland annat genom att företagen tycke att de fick lärdom, vilket visades genom att företagets interna kontroll blev bättre samt att tillförlitligheten stärktes för företaget. Hur mycket företag hade betalat för sin bestyrkanderapport var väldigt olika. Spannet låg mellan 0 - över 300 000 kr. Vi konstaterade från studien att priset hade samband med 2 faktorer, företagets storlek och hur välutformad företagets hållbarhetsredovisning var. Det var dock inget tvång att dessa två faktorer skulle förkomma samtidigt. Att priset skiljde sig åt trodde vi bland annat kunde bero på antalet granskningspunkter i en bestyrkanderapport. Detta kunde vi dock inte konstatera eftersom inga sådana samband urskiljdes.</p>