Cheferna inom vård och omsorg i offentliga organisationer har hög arbetsbelastning och ett komplext uppdrag. Ofta finns rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet, men de är bristfälliga och används inte. Syftet var att undersöka hur första linjens chefer i primärvården upplevde sin psykosociala arbetsmiljö samt deras förutsättningar att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete. En tvärsnittsstudie där samtliga 126 första linjens chefer från fyra landsting i primärvården deltagit, med svarsfrekvens 51%. I studien har enkät QPS Nordic 34+ använts samt 10 kompletterande frågor om systematiskt arbetsmiljöarbete. Analys delvis med referensdata och Pearsons korrelation. Cheferna hade en hög arbetsbelastning och arbetet tenderade att hopa sig. I jämförelse med referensdata 3,2 var chefernas medelvärde 4,02. De upplevde gott stöd, bra klimat och hade goda kunskaper för arbetsuppgifterna, men 32,8% av cheferna ansåg att de inte alls eller bara lite var insatt i AFS 2015:4. Avseende om arbetsbelastningen gav utrymme för att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete svarade fyra femtedelar av alla chefer inte alls eller i viss mån. Trots det goda stöd som cheferna upplevde är det viktigt att förebygga hög arbetsbelastning, då varaktig stress kan leda till ohälsa. Förutsättningar att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete begränsas också av deras arbetsbelastning och kan innebära negativa konsekvenser för medarbetarna.

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Studiens syfte har varit att undersöka rektorers förutsättningar för och syn på arbetsmiljöarbete i skolan med särskilt fokus på lärares arbetsmiljö. Syftet har lett fram till följande preciserade frågeställningar: Vad anser rektorerna underlättar, respektive hindrar dem i sitt arbetsmiljöarbete? Vilken syn har rektorer på sitt arbetsmiljöarbete? I vilken utsträckning anser rektorerna att de uppfyller arbetsmiljölagens olika paragrafer? Hur korrelerar rektorers upplevelse av krav, kontroll och stöd med ovanstående frågeställningar? Vilka samband finns mellan ovanstående frågeställningar? METOD: Metoden som användes var en webbaserad enkät. Studiegruppen bestod av 416 rektorer (ca 10 % av Sveriges rektorer) och 170 av dessa besvarade enkäten (40,9 %). Databearbetningen utfördes med hjälp av statistikprogrammen SPSS och Microsoft Excel. Resultaten analyserades utifrån krav-kontroll-stödmodellen. RESULTAT: De faktorer som flest rektorer ansåg underlättade deras arbetsmiljöarbete var Egen motivation, Lärarnas motivation och Mitt förhållande till lärarna. De faktorer som flest rektorer ansåg hindrade dem var Tiden jag kan avsätta och Skolans ekonomi. Tiden och ekonomin var även de faktorer där svarsfördelningen skiljde sig mest mellan grupperna av rektorer som ansåg sig ha mer respektive mindre grad av krav, kontroll och stöd. Fördelningen av rektorer som upplevde sig uppfylla arbetsmiljölagen i högre respektive lägre grad bildade två lika stora grupper. Rektorernas uppfyllelse av arbetsmiljölagen korrelerade med upplevda rimliga krav från lärare och chefer. Rektorernas egen arbetsmiljösituation korrelerade med om de uppfattade att de har kontroll över/kan påverka sin arbetssituation. Rektorernas syn på sitt arbetsmiljöarbete korrelerade med deras uppfattning om rimliga krav från lärarna. SLUTSATS: Det skiljer mycket åt mellan rektorerna när det gäller förutsättningarna för och i vilken grad rektorerna upplever att de kan utföra arbetsmiljöarbete i skolan. Tiden och skolans ekonomi är de faktorer som korrelerar starkast med hur rektorers arbetsmiljöarbete upplevs och fungerar. Upplevelsen av krav och kontroll visar sig vara viktigare som förutsättningar än stödet för rektorernas arbetsmiljöarbete i skolan. Hela 83 procent av rektorerna upplever att deras egen arbetsmiljö är mindre tillfredsställande. / AIM: The aim of the study has been to investigate principals’ conditions for and attitude to the work environment in school with particular focus on teachers’ work environment. The more precise research questions were: What do the principals think facilitates, respectively hinders them in their work with the work environment? What attitudes do the principals have towards their work with the work environment? To what extent do the principals consider that they meet work environment law? How do the principals’ experience of demand, control and social support correlate with the above mentioned research questions and what relations can be seen? METHOD: The method used was a web-based questionnaire. The study group comprised of 416 principals (approximately 10% of all principals in Sweden) and 170 of these responded to the questionnaire (40,9%). The computer processing was carried out with the aid of the statistics programs of SPSS and Microsoft Excel. The results were analyzed on the basis of the demand-control-social support model. RESULTS: The factors that most of the principals considered to be facilitating was Own motivation, The teachers' motivation and My relationship with the teachers. The factors that were considered to hinder most of them were Time I can allocate and The school's economy. Time and economy were those factors where the reply distribution deviated most when comparing principals who considered themselves to have demand, control and social support to a high respectively to a low degree. The categorizing of principals that experienced themselves to meet the laws of work environment to a high respectively to a low degree formed two equally big groups. The principals' fulfillment of work environment law correlates with reasonable demands from teachers and managers. The principals' own work environment situation correlates with control/can influence. The principals' conceptions of their work with the work environment correlate with reasonable demands from the teachers. CONCLUSIONS: The conditions of and in which degree the principals experience that they can carry out their work in line with the work environment law varies considerably between the principals. Time and school economy are those factors that correlate strongest with how the principals work with the work environment and how this is experienced and function. The experience of demand and control is shown to be a more important condition than social support. 83 percent of the principals felt that their own work environment is less satisfactory.

Vardagslivets belastning har en stark påverkan på människors välbefinnande, men utbudet av reliabla och valida mätinstrument är inte tillräckligt stort. Syftet med föreliggande studie är att göra en systematisk utvärdering av Life Content Questionnaire (LCQ), en enkät baserad på Krav-Kontroll-Stöd-modellen avsedd att mäta generell belastning i vardagen. Undersökningsdeltagarna var 272 föräldrar; kvinnor och män boende i Stockholms kommun med minst ett barn 0-16 år. LCQs psykometriska egenskaper mättes både genom en kvantitativ och med en kvalitativ studie. Inledningsvis genomfördes reliabilitetsberäkningar och en jämförande statistisk analys mot andra stress- och utbrändhetsmått. Därefter utfördes semistrukturerade metodorienterade intervjuer kring var och en av skalans frågor. Tematisk analys användes i databearbetningen av intervjuerna. Resultatet visade att LCQ är ett reliabelt och valitt instrument. LCQ var approximativt normalfördelat och korrelerade signifikant med ett stress- och ett utbrändhetsmått. Kontrolldelskalan föll ut i två komponenter och respondenterna uppfattade fråga 5 (angående motstridiga krav) väldigt olika samt påpekade att de påståenden som mäter socialt stöd var svåra att skilja åt.

No description available.

I dagens samhälle är påtagliga skillnader i hälsa mellan olika sociala klasser ett välkänt faktum. Eftersom arbetet har en central plats i individens liv, är arbetsvillkoren som är direkt kopplade till klass, viktiga för skillnader i hälsa mellan olika yrkesgrupper. Utöver dessa kan en rad andra faktorer som påverkar sambandet mellan klass och hälsa nämnas. Frågan som uppstår och kommer att behandlas i denna undersökning, med hjälp av en regressionsanalys, är hur mycket av sambandet mellan klass och hälsa som kan förklaras med hjälp av yrkesrelaterade faktorer, såsom krav, kontroll och stöd. Vidare är vi intresserade av den relativt outforskade variabeln sjuknärvaro, och om den kan ge någon implikation på vårt samband. Separata regressionsanalyser för respektive kön kommer att genomföras för att undersöka om sambandet mellan klass och hälsa skiljer sig mellan män och kvinnor. Denna undersökning utgår från LNU-datamaterialet (2000). Resultaten påvisar att det finns ett icke-linjärt samband mellan klass och hälsa. När de yrkesrelaterade variablerna läggs till, blir sambandet mellan klass och hälsa svagare, vilket innebär att krav, kontroll och stöd i arbetet minskar antalet dagar i sjukfrånvaro. När sjuknärvaro läggs till blir sambandet mellan klass och hälsa något svagare för mellantjänstemän, samtidigt som sambandet blir starkare för högre tjänstemän. Kvinnor anger högre sjukfrånvaro jämfört med män. De utvalda variablerna förklarar en relativt liten del av sambandet mellan klass och hälsa, vilket innebär att det finns andra faktorer än arbetsrelaterade villkor och sjuknärvaro som påverkar sambandet.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka och jämföra vad som påverkar gymnasieelevers upplevda hälsa i årskurs 3, i en storstad och en mindre tätort. För att uppfylla detta syfte har tre frågeställningar utformats till följande: (1) Vad i skolmiljön upplever eleverna är en stressor som påverkar deras hälsa? (2) Vilken roll spelar läraren respektive skolan för elevernas upplevda hälsa? (3) Hur ser sambandet mellan fysisk aktivitet och upplevd hälsa ut? Metod För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna valdes en kvantitativ metod, enkät. Enkäten utformades till största delen med fasta svarsalternativ. I val av skolor gjordes ett bekvämlighetsurval och för att få fram urvalspopulation gjordes ett slumpmässigt randomiserat urval. Total 126 enkäter samlades in och sammanställdes i Statistical Package for the Social Sciences - SPSS- version 17,0. För att fördjupa analysen av studiens resultat användes Antonovsky KASAM-teori samt Karasek och Theorells Krav-kontroll-stödmodell. Resultat 70 % av eleverna upplever skolan som meningsfull. En tredjedel upplever att de inte har kontroll över sin egen arbetssituation. Ljud och luft som enskilda stressorer visar på ett signifikant samband med elevens upplevda hälsa på båda skolorna. Stressorer i skolan är fysisk arbetsmiljö, elevernas egna krav, lärarens undervisning och struktur samt skolans organisation. 60 % av eleverna är stressade av sina egna krav minst en gång i veckan till varje dag. Resultatet hos elevgruppen i mindre tätort ger även signifikanser på att de är stressade av egna krav, läxor och betyg. På båda skolorna ger lärare ett signifikant samband med meningsfullhet, uppmärksamhet och hjälp. Eleverna i mindre tätort upplever och känner mer krav från lärare jämfört med eleverna i storstad. 82 % av eleverna i mindre tätort uppger att de inte fått någon undervisning i stresshantering, i jämförelse med storstad 40 %. När det gäller fysisk aktivitet så är eleverna i mindre tätort mer fysisk aktiva än eleverna i storstad. Det finns ett signifikant samband mellan att må bra, psykisk hälsa och att vara fysiskt aktiv, (p=<0,005). Slutsats Slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att det är inte så stor skillnad mellan skolorna gällande vad som påverkar den upplevda hälsan. Arbetsmiljön måste struktureras bättre av lärarna. Enligt läroplanen ska undervisningen vara individuell men eleverna upplever att det inte är så. Trots att betygskriterierna i Idrott och Hälsa säger att eleverna ska få undervisningen i stress och dess hantering, uppger över hälften av alla tillfrågade elever att de inte fått detta. Något som påverkar hälsan positivt är fysisk aktivitet samt att eleverna ”kan vara sig själva”. Det är viktigt att eleverna får balans mellan upplevda krav och resurser för att de ska få uppleva känslan av sammanhang samt att de är avslappnade och fokuserade utifrån Krav-kontroll-stöd-modellen.

Den ökade flexibiliteten på arbetsmarknaden har gett upphov till olika former av icke- standardiserade anställningsavtal, däribland inhyrning av personal via bemanningsföretag. Bemanningsbranschen är idag en väletablerad bransch på den svenska arbetsmarknaden. Tidigare forskning visar att arbetsvillkoren för inhyrd personal medför en ökad risk för psykosocial ohälsa. I vår kvalitativa studie har bemanningsanställda intervjuats i syfte att undersöka hur de upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt på vilket sätt anställningsformen påverkar upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön. För att kunna besvara studiens frågeställningar har tidigare forskning och empirin ställts i relation till de teoretiska utgångspunkterna KASAM (känsla av sammanhang) och krav-kontroll-stödmodellen. I studiens resultat framkommer det att respondenternas upplevelser kring den psykosociala arbetsmiljön skiljer sig åt. Vilken bransch respondenterna befinner sig i och hur attraktiva de är på arbetsmarknaden är betydande faktorer gällande hur respondenterna upplever sin arbetssituation. De faktorer som går att härleda till en positiv upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön är socialt stöd och gemenskap. Bristande delaktighet och höga krav i arbetet är faktorer som påverkar upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön negativt. Respondenternas upplevelser bygger delvis på de förväntningar och behov de har kopplat till sin bemanningsanställning. Utifrån de teoretiska utgångspunkterna, KASAM och krav- kontroll-stödmodellen kan vi dra slutsatsen att stödet är en förklaring till att respondenterna upplever att kraven är hanterbara. Gemenskap och delaktighet är betydelsefullt för att öka känslan av meningsfullhet vilket är den viktigaste komponenten för att de bemanningsanställda ska uppleva en stark KASAM.

The purpose of this essay is to describe some dimensions of the psychosocial work environment for priests and deacons in the Church of Sweden. The essay aims to describe the essay occurrence of a spiritual dimension wich can work as additional support in the psychosocial work environment. With a starting-point in Karasek & Theorell’s (1990) demand-control-support theory, Hochschilds theory (1983) in emotional labor and Collins (2004) theory in emotional energy has this essay searched for the answer in to what extent demand, control, emotional work and stress occurs in the Church of Sweden, and to what extent priests and deacons experience emotional energy and social and spiritual guidance. This was made by quantitative method, 95 paper surveys were answered by priests and deacons. The result of the study shows that there is a reasonable demand level and a high extent of control in the Church of Sweden. It occurred that the emotional work occurre in a high extent and the informants in the survey experienced a low stresslevel. Furthermore the existent of social support was high and there were a high grade of private social support. The informants also experienced an emotional energy and a spiritual guidance in a high grade. The conclusion of the essay was that in the Church of Sweden the social work environment was good for the informants in this survey. Social support and the spiritual guidance contribute the informants to be less responsive to stress-issues

Studien syftade till att undersöka hur socialsekreterare upplevde effekterna av införandet av arbetstidsförkortning utifrån hälsa och välbefinnande samt möjligheten att utföra arbetet. Fyra socialsekreterare inom Individ- och familjeomsorg i en svensk kommun intervjuades i en kvalitativ intervjustudie. Resultatet visade att samma arbetsbelastning på kortare tid hade ett positivt utfall i form av minskad stress, ökad kontroll och bättre balans mellan arbete och fritid. Resultatet motsade viss tidigare forskning genom att upplevelserna beskrevs som positiva trots att arbetsbelastningen inte minskats. Generellt sett upplevde socialsekreterarna en positiv effekt i fråga om återhämtning, hälsa samt tid för familjen. Olikheter i socialarbetarnas svar analyserades och diskuterades, bland annat i fråga om återhämtning i förhållande till psykiskt jobbiga händelser på jobbet samt tillgänglighet.

Employers work in different ways to promote a good work situation and for employees to experience a balance between working life and private life. Flexible work-conditions are an expression of this ambition. The research on flexible work-conditions is comprehensive. However, what characterizes this is that flexibility tends to be described in terms of a dichotomy, as something either "pro" or "against". The purpose of this study is to contribute a more nuanced picture of flexible work-conditions. Based on qualitative semi-structured interviews of seven employees at a profit-driven corporation, which works with non-regulated working hours and reduced working hours. The individual's experience of demand and control in the work situation and the balance between work and leisure is focused. The theoretical basis is Karasek and Theorell's demand-control-support model and the concept of work-life balance. The results of this study, shows that employees' perceptions of demand and control in their work situation vary as both challenges and opportunities appear in the empirical data. However, the employees agree on the positive impact of non-regulated working hours and reduced working hours for their work-life balance. This indicates that flexible work-conditions cannot be understood as something divided into categories "pro" or "against” but need to be reviewed from different perspectives.