Denna studie har riktat in sig på lärares arbetsmiljö med fokus på hur de själva upplever den. Lärare beskrivs ofta som en yrkesgrupp med hög stress och mycket krav. Syftet med uppsatsen har varit att belysa de eventuella problem som finns i arbetsmiljön på skolan. Uppsatsen har även sökt svar på vilka faktorer som är av betydelse för stress och psykisk ohälsa hos lärare, samt hur de upplever att det organisatoriska och sociala arbetsmiljöarbetet bedrivs. Tidigare forskning på detta ämne har kunnat belysa en rad olika problem i lärarnas arbetsmiljö, däribland har det visat sig att hög arbetsbelastning och samvetsstress samt tidspress har påtagligt negativa effekter. Vidare har det också förts fram vad som är viktigt för att förebygga ohälsa på arbetsplatser, där vikten av ett gott ledarskap påpekas men även det stöd som erbjuds från såväl chefer som kollegor lyfts fram som en vital del i det hela. Uppsatsens empiriska material består av intervjuer utförda med nio lärare på grundskole- och gymnasienivå, samt relevanta lagar och föreskrifter som ställts mot intervjuerna. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och ställdes därefter mot två teorier; den nyinstitutionella teorin samt krav, kontroll & stöd-modellen. I analysen av materialet har det framkommit olika teman som ligger till grund för att förstå de problem som återfinns i skolvärlden. Ett av de mer påtagbara handlar om lärares upplevda otillräcklighet. Detta är ett resultat av flertal faktorer, däribland en diskrepans mellan ledning och lärare men även så som skolan har kommit att se ut, med mer ansvar och mindre resurser. Tiden räcker helt enkelt inte till för att lärarna ska hinna uppfylla de krav som de har på sig, krav satta av såväl sig själva som omgivningen.

Förlossningsvården kan betraktas som en komplex organisation där etablerad styrning är av intresse att undersöka i samband med ökade uppsägningar. Denna studie ämnar att undersöka hur styrning påverkar stress och motivation hos barnmorskor verksamma inom förlossningsvården utifrån Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell. Studien är av kvalitativ form där det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer. Empirin mynnar ut i en analys som indikerar att styrningen av organisationen gör det svårt för barnmorskor att hantera de krav som existerar. Analysen visar att vid låga nivåer av stöd och kontroll i kombination med låga eller höga nivåer av krav ökar stress. Vidare konstateras att motivation minskar vid låga nivåer av stöd och kontroll i kombination med låga krav. Studiens slutsats sammanfattar att styrningen av förlossningsvården lett till försvårade möjligheter för barnmorskor att kontrollera sin arbetssituation, en splittrad kultur på arbetsplatsen samt otillräcklig belöning vilket påverkar stress- och motivationsnivåer.

Vi kommer i denna uppsats presentera olika teoretiska utgångspunkter för att analysera hurtillgänglighet påverkar möjligheterna till balans mellan arbetsliv och övrigt liv. Våra primärateoretiska utgångspunkter är Work-life balance, Gränslöst arbete och Tillgänglighet. Vi harfokuserat och utformat vår studie efter vårt urval av respondenter; bemanningsansvarigachefer. För att ge läsaren en insikt i hur arbetssituationen ser ut i helhet har vi valt attdessutom använda oss av Krav-kontroll-stöd-modellen samt Effort-reward. Det empiriskamaterialet till uppsatsen samlades in via åtta intervjuer där samtliga respondenter arbetarinom olika branscher med fysisk arbetskraft. Med fysisk arbetskraft syftar vi till att deanställda endast kan utföra arbetet på plats och att möjligheten för distansarbete inte finns.Uppsatsens slutsatser är att tillgängligheten ställer höga krav i arbetet och det bidrar till enrisk för obalans och gränsdragningskonflikt mellan arbete och övrigt liv. Flera aspekter ochkomponenter spelar in i upplevelsen av att arbetet stundvis tar mer energi än det ger och vikommer att närmare presentera det i slutet av uppsatsen.

Syftet med studien är att undersöka hur arbetstagare upplevt distansarbetet under pandemiåren. Vi kommer fokusera på hur frihetsgraderna såg ut, hur gränsdragningen var mellan arbetsliv och övrigt liv det vill säga work life balance, hur välmåendet varit och om det haft tillräckligt med egenkontroll.   Tidigare studier har visat då distansarbetet ökat har det dagliga sociala nätverket även minskat. Detta visar sig vara en av de bidragande faktorerna som påverkat de anställdas psykiska hälsa. På arbetsplatsen är det arbetsgivarens ansvar att se till att medarbetarna mår bra och känner sig trygga. Vi vill ge läsaren en ökad förståelse om hur distansarbetet påverkar medarbetarens livspussel. Hur balansen påverkas mellan den otydliga gränsdragningen mellan sfären arbetsliv och övrigt liv. Vi vill även ge läsaren mer kännedom om medarbetarens upplevelse gällande användningen av strategier för att kunna särskilja arbetsliv och det övriga livet.          Inom studiens teoretiska referensram presenteras ett antal välkända teorier och modeller. I teoridelen uppmärksammar vi distansarbete, frihetsgrader och välmåendets betydelse samt olika strategier för att hantera den gränsdragningsproblematik mellan de båda sfärerna. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats i vårt val av metod. Det empiriska materialet har insamlats med hjälp av åtta intervjuer. Respondenterna har arbetat hemifrån under Covid-19 pandemin under de senaste två åren. Intervjuerna har spelats in och därefter ordagrant transkriberats inför analysprocessen. Studiens syfte uppfylls och besvaras av uppsatsens fyra frågeställningar som presenteras i inledningen. Ett resultat i studien belyser på att distansarbetet har bidragit till att medarbetare lättare kunnat hantera livspusslet. Studien visar även på fördelar som inneburit en ökad grad av känsla kring frihet, flexibilitet och effektivitet. Vidare har strategier används i olika utsträckningar för att urskilja sfärerna. I vår analys menar majoriteten av våra respondenter att det finns fler fördelar än nackdelar med denna arbetsform. Flertalet respondenter arbetar just nu på hybridarbetsplatser, vilket innebär att arbetet utförs hemifrån viss del av arbetstiden, resterande arbetstid på ordinarie arbetsplats. Flertalet av respondenterna har fortsatt distansarbete i den utsträckning det är möjligt. Den huvudsakliga strategin för samtliga respondenter är att särskilja sfärerna med att använda rumslig uppdelningen. Vidare använde respondenterna strategin att skapa tidsbestämda scheman. I den avslutande delen av studien för vi en diskussion gällande resultat, metod och förslag till vidare forskning.

Bilden av lärares arbetssituation som presenteras i media är vanligtvis negativt vinklad. Exempelvis visar en undersökning att endast en tredjedel av lärarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö som god. Ungefär hälften av de upplevda problemen med arbetsmiljön kan härledas till den administrativ arbetsbelastning. Trots detta upplever majoriteten av lärarna i grundskolan sitt arbete som meningsfullt och känner stöd från sina kollegor. Det finns således två parallella och delvis motstridiga bilder av hur lärare upplever sin arbetssituation. Syftet med denna studie var att utifrån ett salutogent perspektiv undersöka vilka frisk- och riskfaktorer lärarna på en F-6 skola anser att de har på sin arbetsplats samt hur dessa faktorer kan påverka lärarnas upplevelse av hälsa i sitt arbete. Metoden som användes vid datainsamlingen var kvalitativa individuella intervjuer med sex lärare. Resultatet visade en delad bild av lärarnas upplevelser av sin arbetsmiljö. De friskfaktorer som var starkast och som lärarna var mest samstämmiga kring var elevarbetet och meningsfullheten kring de elevnära arbetsuppgifterna samt det stöd de upplevde från arbetskolleger och chefer. Majoriteten av lärarna menade att de upplevde obalans mellan elevarbete och övrigt arbete. Lärarna menade att dokumentation och andra uppgifter tog större utrymme av deras arbetstid än vad de önskade och flera av dem uttalade önskemål om att få mer tid för planering av lektionerna. Konklusionen är att lärarna mår bra av och tycker om att undervisa och vill ha mer tid för detta. / The image of teachers' work situation as presented in the media is usually negatively biased. For example, a survey shows that only a third of the teachers perceive their psychosocial work environment as well. About half of the perceived problems with the work environment can be traced to the administrative workload. Despite this experience the majority of teachers in primary schools finds their work meaningful and feel support from their colleagues. There are thus two parallel and sometimes contradictory images of how teachers perceive their work situation . The purpose of this study was that from a salutogenic perspective examine the healthy and risk factors teachers on an F-6 school experienced in their workplace and how these factors can affect teachers' perception of health in their work. This may be the basis for continued health promotion efforts at teacher workstations. The method used in the data collection was qualitative individual interviews with six teachers. The results showed a split image of teachers' perceptions of their work environment. The health factors that were strongest and that the teachers were most consistent about was teaching and the meaningfulness around the work with the pupils, the duties and the support they experienced from work colleagues and managers. The majority of teachers felt that they perceived imbalance between the work with the pupils and other work. The teachers felt that documentation and other tasks took up more space in their working time than what they wanted and many of them expressed a desire to have more time for planning lessons. The conclusion is that teachers feel good and like teaching and want more time for this.

Work-related stress can be either positive or negative, but the difficulty is to create a balance between demands at work, control at work and social support. High demands at work can both motivate, but at the same time result in excessive workload if the individual does not have enough control and support. In the real estate sector, it is insufficient with studies among work-related stress and by that it is interesting to investigate that sector. The purpose of this study is to examine and get an insight of the work related stress at the real estate company Kungsleden. The study is based on the “Job demand-control-support” model, which explains the relationship between psychological demands at work, control at work and social support and how it affects the stress level. In addition to this, the study also aims to investigate how the management is working with preventing work related stress. To be able to explain the purpose of the study, a method triangulation was conducted, in form of a questionnaire and interviews. The questionnaire received 34 answers and nine interviews were conducted. The result from the questionnaire show that the majority are positively stressed and are experiencing high work demands, high levels of work control and high levels of social support. Furthermore, the interviews presented that the management are actively working to prevent work-related stress at Kungsleden to create a health-promoting workplace. / Arbetsrelaterad stress kan både vara positiv eller negativ, det svåra är att skapa en balans mellan arbetskrav, arbetskontroll och arbetsstöd. Höga arbetskrav inom verksamheten kan både motivera, men samtidigt leda till en för hög arbetsbelastning om individen inte har tillräckligt med kontroll och stöd. Inom fastighetsbranschen är det bristfälligt med studier kring ämnet och därmed är det intressant att undersöka branschen. Syftet med studien blir således att få en insikt i hur den arbetsrelaterade stressen upplevs inom fastighetsbolaget Kungsleden. Studien grundar sig på “Job demand-control-support” modellen som förklarar sambandet mellan arbetskrav, arbetskontroll samt arbetsstöd och hur de påverkar stressnivån. Studien undersöker även hur ledningen på Kungsleden arbetar med det förebyggande arbetet kring arbetsrelaterad stress. För att besvara studiens syfte genomfördes en metodtriangulering, i form av en enkätundersökning och intervjuer. Enkätundersökningen gav 34 stycken enkätsvar och det genomfördes nio stycken intervjuer. Resultatet från enkätundersökningen påvisade att majoriteten är positivt stressade och därmed upplever höga arbetskrav, hög arbetskontroll och högt socialt stöd. Från intervjuerna framgick det att ledningen arbetar aktivt med att förebygga arbetsrelaterad stress på Kungsleden för att skapa en hälsofrämjande arbetsplats.

Kvinnors upplevelser av vården efter att ha drabbats av förlossningsskador har fått stor uppmärksamhet i media det senaste året. Den nationella forskningen kring drabbade kvinnors upplevelser av vårdpersonalens bemötande är dock knapphändig. Syftet med studien var att utforska kvinnors upplevelser av bemötandet inom vården efter att ha drabbats av en förlossningsskada och eventuella psykologiska konsekvenser till följd av bemötandet. Data inhämtades genom individuella semi-strukturerade intervjuer med 14 kvinnor som drabbats av en förlossningsskada. De transkriberade intervjuerna bearbetades därefter med tematisk analys. Vi identifierade fem teman; Vården är inte anpassad för oss, Jättebra att de fokuserar på barnet - men jag då?, Det gör ont att föda barn, Jag antar att det var mitt fel då och slutligen Jag utsätter mig inte för detta igen. Sammanfattningsvis kan konstateras att bemötandet är en viktig faktor för dessa kvinnors välmående och syn på en eventuell nästa förlossning. / Women’s experiences of health care after sustaining an injury during labour have been covered frequently by the media during the last year, however, Swedish research on the topic is sparse. The purpose of this study was to explore how these women have experienced interactions with care staff and how they feel that these interactions have affected them psychologically. Data was collected through individual semi-structured interviews with 14 women who have sustained an injury during labour. The transcribed interviews were processed using thematic analysis and five themes were identified; There’s no place for us, Great that they focus on the baby - but what about me?, It is painful to give birth, I guess it was my fault then and finally I won’t put myself through this again. Care staff interactions showed to have a large impact on the women’s psychological well-being and also the women’s thought processes in regards to their potential future deliveries.

Det primära syftet med denna uppsats var att studera den subjektiva uppfattningen av prestationsbaserade löner i korrelation till stress, oro, missnöje, motivation och utvecklingsmöjligheter. Till detta ingick det även att ta reda på varför informanterna valde att ta anställning på en arbetsplats med prestationsbaserad lön och slutligen gjordes en jämförelse mellan de två informantgrupperna, medarbetare och mellanchefer. Då syftet var att studera den subjektiva uppfattningen hos informanterna användes en kvalitativ ansatts där empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fyra medarbetare från ett företag och fyra mellanchefer från fyra olika företag.  Det empiriska materialet har analyserats utifrån sociologiska teorier och annan arbetsmarknadsforskning. De sociologiska teorier som användes var, Rational choice, 2-faktorteorin och Expectancy teorin. Arbetsmarknadsforskning som användes för analysen var krav-kontroll-stöd-modellen och ledarskapsforskning. Resultatet tyder på att incitamentet initialt för att ta anställning på ett företag med prestationsbaserad lön är möjligheten till att få en större inkomst än det vore möjligt på annan plats. Vidare tyder resultatet på att informanterna upplevde att den prestationsbaserade lönen bidrog till deras motivation och utvecklingsmöjligheter. Resultatet pekade även på att stress som en följd av den prestationsbaserade lönen är närvarande hos samtliga informanter men den uppfattades som större hos mellancheferna då de upplevde att de hade större ansvar än medarbetarna. Mellanchefernas upplevelse av stress förstärktes på grund av den brist på kontroll de hade över personalomsättningen och företagets policy vad det gäller deras arbete. Slutligen indikerade resultat av studien att mellancheferna uppfattade den status som den prestationsbaserade lönen gav dem som ett starkt incitament.

I denna studie har upplevelser av Polismyndighetens omorganisation undersökts. Studien utgår utifrån en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta verksamma poliser som arbetat vid omorganisationens implementering. Syftet med examensarbetet var att skapa djupare förståelse för polisers upplevelser av Polismyndighetens omorganisering. För att uppfylla syftet hade tre frågeställningar formulerats: ”hur beskriver poliserna omorganiseringen av Polismyndigheten?”, ”om och på vilket sätt upplever poliserna att omorganiseringen har påverkat deras känsla av organisatorisk tillhörighet?” samt ”om och på vilket sätt upplever poliserna att omorganiseringen har påverkat deras yrkesutövning?”. Den insamlade empirin har analyserats utifrån det teoretiska ramverket som bestod av teori om organisationskultur, organisationsidentitet och krav-, kontroll- och stödmodellen. Resultatet pekade på att samtliga informanter upplevde att omorganisationen förändrat yrkesutövandet i sig, men även den organisatoriska tillhörigheten i stort. Implementeringen av omorganisationen upplevdes som rörig och informationsutbytet otillräckligt för att förändringsarbetet skulle kunna utföras på ett tillfredsställande sätt. Det finns inte heller resurser för att realisera förändringsarbetet som planerat, de har istället placerats ut på Regionalledningscentraler runt om i landet. Det lämnar den lokala verksamheten utan resurser och det för poliserna högt värderade lokala arbetet åsidosätts. Det blev dock tydligt hur bärande det sociala stödet bland informanterna var för att hantera den krävande arbetssituationen. Ett välfungerande samspel med kollegor och överordnade blev en förutsättning för att klara av det fysiskt och psykiskt påfrestande arbetet som omorganisationen genererat i. Det framkom även att hur poliserna upplevde omorganisationen berodde till stor del på vilket kulturellt sammanhang de tillhörde, något som tydde på vikten av att ha organisationskulturen i beaktande vid omorganiseringar. / In this study, experiences of the Police Agency reorganization were investigated. The study is based on a qualitative method where semi-structured interviews have been conducted with eight active police officers which were working while the implementation of the reorganization occurred. The purpose of the degree project was to create a deeper understanding of the police officer's experiences of the Police Authority's reorganization. In order to fulfill the purpose, three questions had been formulated: "how do the police describe the reorganization of the Police Authority?", "if and in what way do the police feel that the reorganization has affected their sense of organizational belonging?" and "if and in what way do police officers feel that the reorganization has affected their professional practice?". The collected empirical data was analyzed on the basis of the theoretical framework, which consisted of theory of organizational culture, organizational identity and the demand, control and support model. The result indicated that all of the informants felt that the reorganization changed their professional practice, but also the organizational belonging. The implementation of the reorganization was perceived as confusing and the information exchange inadequate for the work of change to be carried out satisfactorily. There are also no resources to implement the change work as planned, instead they have been placed at Regional Management Centers around the country. It leaves the local business without resources and the local presence highly valued among the police officers is overridden. However, it became clear how supportive the social support among the informants was in dealing with the demanding work situation. A well-functioning interaction with colleagues and superiors became a prerequisite for coping with the physically and mentally stressful work that the reorganization generated, something that indicated the importance of having the organizational culture in mind when reorganizing.

Ett arbete kan både vara en risk eller friskfaktor och de krav som ställs på arbetstagaren kan leda till olika konsekvenser. Arbetsmiljö innefattar den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön, den fysiska arbetsmiljön handlar om exempelvis buller, ventilation och ljus medan psykosocial arbetsmiljö handlar om exempelvis socialt stöd, krav, inflytande och belöning. Arbetsmiljö är en viktig pelare inom folkhälsan eftersom en stor del av dygnet spenderas på arbetsplatsen. Syftet med denna studie är att beskriva hur kriminalvårdare upplever sin arbetsmiljö inne i anstalten. Krav-kontroll-stöd-modellen har tillämpats till studien som teoretiskt perspektiv. För att få syftet besvarat gjordes en kvalitativ metod med ett målstyrturval där fem kriminalvårdare intervjuades enskilt. Samtliga intervjuer var semistrukturerade som spelades in och sedan transkriberades och analyserades. Intervjupersonerna arbetar på samma anstalt och har varit anställda olika länge.  Resultatet visade att intervjupersonerna upplevde att ledningen sätter hög press trots personalbristen och att inget förändras trots flera påpekningar av personalen. Gällande den psykosociala delen upplevde intervjupersonerna att yrket är psykiskt påfrestande på grund av den höga kraven från ledningen men även det dagliga hotet från de intagna. Trots detta upplevde intervjupersonerna att samarbetet bland kollegorna är god vilket kan öka arbetsglädjen. Nyckelord: Arbetsmiljö, Krav-kontroll-stöd-modellen, Kriminalvårdare, Kvalitativ metod / A work can be a risk or a protection factor and the demands it puts on the employee can have different consequences. Work environment includes both physical and psychosocial work environment, the physical part is about noise, ventilation and light. The psychosocial work environment is about social support, influence and demands. Work environment is an important pillar in public health because people spend a lot of time in their work. The purpose of this study is to describe the prison guards experience their work environment. The Demand-Control-Support-model have been used in this study as theoretical perspective. To get the purpose answered, a qualitative method was done with a goal-directed selection where five prison guards were interviewed individually. All the interviews were semi-structured and recorded then transcribed, and afterwards analysed. The interview person who was interviewed are working in the same prison and have worked there for different amount of time. The results showed that the interview persons felt that the management put a high pressure even if they are short of staff and nothing has changed even if the staff remarks it. The psychosocial work environment for the interview persons was that the work is psychologically stressful because of the high demands from the management and even the daily threat from the inmates. But the interview persons felt that collaboration among the colleagues is so good that the job satisfaction increase. Keywords: Demand-Control-Support model, Prison guard, Qualitative method, Work environment.