Vi har gjort en kvalitativ studie, där vi har genomfört fyra intervjuer med ledare som inom sina organisationer har olika ledarbefattningar. Organisationerna som har deltagit i undersökningen är Barsebäcks kärnkraftverk, Carlsberg, Länsförsäkringar och Scandic. Vi har varit intresserade av att undersöka om ledare använder visioner och mål i sitt förändringsarbete och i så fall på vilket sätt. Syftet har varit att ta reda på hur visioner och mål kommer till och hur dessa kommuniceras till medarbetarna inom organisationen. Vi har även varit intresserade av att se om visioner och mål fungerar som ett verktyg att använda och ha med sig som ledare i förändringsarbete. Våra teorier som vi har hämtat från både böcker och tidsskriftartiklar behandlar förutom visioner, mål och förändringar även kommunikation och delaktighet. I vår analys kopplar vi de fem teorierna till intervjupersornas svar.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur experiment kan förändra barns förståelse kring vattnets kretslopp. Det är åtta barn mellan fyra och fem år som har deltagit i undersökningen genom intervjuer, sagoberättande och konstruerat vattnets kretslopp i en glasburk. Förståelsen om vattnets kretslopp var olika från individ till individ, det varierade i svaren från barnen om vatten finns och om det finns vatten överallt på jorden, men alla var inte överens om att det fanns. I den första intervjun var det inte många som visste vad vattnets kretslopp var. En kille förklarade vattnets kretslopp mycket bra genom intervjufrågorna och följdfrågorna jag ställde till honom. I den andra intervjun hade de flesta barnen en helt annan förståelse om vattnets kretslopp. Spontana reflektioner från barnen var att vatten kom ifrån vattenkranen, bäckar, badhuset och från Norge. / The purpose of this survey is to understand how experiments can change children's understanding of circle of water. Eight children between four and five years old have participated in the survey through interviews, storytelling, and have simulated the circle of water in a can of glass. The understanding of the circle of water changes from one person to another, the answer from the children varied about where to find water and if there is water all over the world, but not everyone agreed. In the first interview not everyone agreed on what the circle of water was. In the second interview the children had quite different understandings of the circle of water. Spontaneous reflection from the children was that water emerged from water taps, streams, public swimming pools, and from Norway.

Följande frågor ligger till grund för vårt arbete: - Har eleverna förstått No-undervisningen på det sätt läraren undervisat? - Vilka metoder är bättre än andra för att eleverna ska tillgodogöra sig undervisningen? Vi har dels gjort en litteraturgenomgång dels en enkätstudie för att få svar på frågorna. Vi har kommit fram till att majoriteten av eleverna har förstått lärarens undervisning och att laborationer i kombination med diskussioner har gett bra resultat.

Eutrophication of the Baltic Sea and Swedish lakes remains a major problem despite many years of effort to reduce the emissions of nutrients. One major source is waste water systems, especially private sewage systems. These sewages accounts for a very large share of nutrients per capita in comparison with citizens connected to larger sewage treatment plants. Norrtälje community has the greatest number of private sewage systems in Sweden. Discharges of nutrients, especially phosphorus, to the Baltic Sea from these sewage systems are significant. That is why Norrtälje is working actively to improve the standard of these sewage systems. The purpose with this Master Thesis was to compare from an environmental and cost perspective, different sewage systems in an area of Norrtälje. One of these sewage systems was liquid composting. To make this easier a tool called VeVa, which is an instrument for assessment of water and sewage systems in transition areas, was used. Since liquid composting was not included in VeVa in the beginning of the study one purpose was also to implement this option in the tool. Another objective of the work was to evaluate whether liquid composting is still a good sewage options in the future. The result of this study is based on a literature review, contact with Norrtälje community and modeling in VeVa. The four sewage systems that where included in the study where connection to a large scale waste water treatment plant, local sewage treatment plant and liquid composting. The fourth system was a new construction of the already existing private sewage system in the area. This system was a sand filter system with a phosphorus trap and a separation and collection of toilet water. Results from the study showed that all systems, with some exceptions for local wastewater treatment plant, can meet the Swedish Environmental Protection Agency high demand of phosphorus and nitrogen reduction for small sewage systems. All systems in the study, except for sand filter with phosphorus traps, have a high reversal potential of phosphorus. However it is only the liquid compost that can recycle nitrogen back to arable land to a greater extent. A comparison between manure sludge from waste water treatment plants and liquid composts showed that the liquid composts had a much lower level of cadmium content and higher proportion of plant available nutrients. The energy use for these systems varied widely where connection to a large scale wastewater treatment plant have the highest, while the liquid compost have the lowest energy use. The cost analysis showed that a municipal sewage treatment plant is the most expensive and liquid composting system is the next most expensive system. However, the differences in cost between the studied systems are not particularly large when uncertainties in the input are accounted. The conclusions of this Master Thesis were that liquid composting is a good sewage solution, especially when recycling of nutrients is an important factor. However there are important social and economic considerations that must be taken into account when deciding which sewage system should be implemented. / Övergödning av Östersjön och andra svenska vattendrag är ett stort miljöproblem som uppkommer av antropogena utsläpp av näringsämnen. En betydande källa för dessa utsläpp härrör från avloppsrening, i synnerhet från enskilda avlopp. Enskilda avlopp utgör en oproportionerligt stor källa av främst fosforutsläpp jämfört med större reningsverk räknat per capita. Norrtälje kommun är den kommun i Sverige som har flest enskilda avlopp och detta gör att utsläppen av näringsämnen till Östersjön är betydande. Den dåliga ekologiska statusen i stora delar av kommunens vattenområden har inverkat till att kommunen arbetar aktivt med att förbättra avloppsstandarden i dessa problemområden. År 2005 byggdes en våtkompostanläggning i Norrtälje vars syfte var att producera gödsel av avloppsvatten för att på så sätt ta vara på avloppsvattnets näringsinnehåll. Denna anläggning har lett till ett ökat intresset för system som har stor återföringspotential av växtnäringsämnen och funderingar på ytterligare en våtkompostanläggning i kommunen diskuteras i dagsläget. Syftet med detta examensarbete var att studera fyra olika avloppsalternativ, där våtkompostering var ett alternativ, för ett fallstudieområde i Norrtälje. Som hjälpmedel för att utföra miljö- och kostnadsanalyser användes VeVa-verktyget som är ett verktyg för miljö- och kostnadsbedömningar för VA-system i omvandlingsområden. Eftersom våtkompostering inte ingick i VeVa vid detta examensarbetes början var också ett syfte att implementera detta avloppssystem i verktyget. Ett annat syfte var att göra en bedömning om våtkompostering är ett bra avloppssystem även i framtiden. Resultaten i denna studie bygger på en litteraturstudie, myndighetskontakt och modellering i VeVa. De avloppssystem som jämfördes i studien var anslutning till kommunalt avloppsreningsverk (ARV), lokalt avloppsreningsverk, våtkompostering och nyanläggning av samma enskilda system som i dagsläget finns i fallstudieområdet. Det sistnämnda systemet är en kombination av markbädd med fosforfälla samt sluten tank och markbädd. Resultatet från studien visar att alla systemen med viss reservation för lokalt avloppsreningsverk uppfyller Naturvårdsverkets höga skyddsnivå för fosfor och kväve vilket är 90 % respektive 50 %. Alla system har en hög återföringspotential av fosfor men det är endast våtkompostsystemet som kan återföra kväve i större omfattning. Jämförelsen mellan slam från avloppsreningsverk och våtkomposterat avloppsavfall visade att våtkompost har mycket lägre kadmiumhalt samt högre andel växttillgänglig näring. Energianvändningen varierar mycket mellan systemen där anslutning till kommunalt avloppsreningsverk har högst förbrukning, medan våtkompostsystemet har lägst. Kostnadsanalysen visar att anslutning till kommunalt avloppsreningsverk är dyrast och våtkompostsystemet hamnar på andra plats. Dock är skillnaden mellan de studerade systemen inte speciellt stor när osäkerheter i indata beaktats. Slutsatsen i detta arbete är att våtkompostering är en bra avloppslösning, speciellt när kretsloppsanpassning är en viktig del, dock finns det viktiga sociala och ekonomiska aspekter som måste vägas in vid beslut om avloppssystem.

REFERAT Övergödning är ett högst reellt hot mot många av Sveriges sjöar och vattendrag och inte minst mot Östersjön. Utsläpp av ej tillräckligt renat avloppsvatten och läckage av näringsämnen från jordbruksmarker är problem som länderna kring Östersjön måste lösa. Sverige arbetar både nationellt och internationellt med att förbättra Östersjöns ekologiska status. Riksdagen har satt upp flera miljökvalitetsmål som bland annat tydliggör att Sverige måste minska tillförseln av näringsämnen till sjöar och vattendrag. Orsaken är att dessa föroreningar är en bidragande orsak till övergödning. Det här har resulterat i en ökad ansträngning från kommunerna att åtgärda diffusa utsläpp som enskilda avlopp. Ett enskilt avlopp antas vara en avloppsanläggning med en lokal hantering av hushållsavloppsvatten och är inte kopplat till ett regionalt ledningsnät och reningsverk. Avloppsvatten från hushåll består av BDT-vatten, vatten från bad, disk och tvätt, samt vatten från toalett. Avloppsvatten innehåller näringsämnen såsom fosfor och kväve samt organiskt material och bakterier. Om utloppsvattnet når recipienter utan att tillräcklig rening finns risk för övergödning och smittspridning. För att skydda grund- och ytvatten föreslår Naturvårdsverket att krav ställs på reduktion av näringsämnen och organiskt material för att det enskilda avloppet ska bli godkänt av kommunen. Sverige har uppskattningsvis en miljon enskilda avlopp varav nästan hälften bedöms vara undermåliga och i behov av att göras om. Det kan vara svårt för fastighetsägare att överblicka de krav som ställs och de många olika alternativ som finns för att anlägga eller göra om en avloppsanläggning. Ett verktyg som hanterar produkter och typlösningar för enskilda avlopp har tagits fram. Verktyget benämns LEA vilket står för Lösningar för Enskilda Avlopp och har utvecklats i Microsoft Excel®. LEA genererar och presenterar lösningsförslag utifrån plats- och kundspecifika parametrar vilka matas in i verktyget. Jämförelse kan göras mellan de föreslagna lösningsalternativen med avseende på olika parametrar, som exempelvis reduktionsgrad, utsläpp av näringsämnen och organiskt material, möjlighet till lokalt kretslopp och kostnad. LEA förväntas användas av sakkunnig och syftar till att effektivisera utredningar av enskilda avloppsanläggningar. Att användaren kontinuerligt uppdaterar och kompletterar databasen är centralt för verktygets fortsatta funktion och tillförlitlighet. / ABSTRACT Eutrophication is a serious threat to many of Sweden's lakes and streams, and in particular to the Baltic Sea. Discharge of inadequately treated waste water and leaching of nutrients from agricultural lands are problems that the countries surrounding the Baltic Sea have to find a solution to. Sweden strives both nationally and internationally towards improving the ecological status of the Baltic Sea. The government has decided upon several Environmental Quality Objectives that sets out that Sweden must reduce the emissions of nutrients to the sea, lakes and streams. This is of great importance as these are contributing factors to eutrophication. This has initiated the Swedish municipalities to investigate diffuse discharges such as small scale on-site sewage systems. An on-site sewage system is assumed to locally treat domestic waste water and is not connected to a waste water treatment plant. Domestic waste water includes greywater, which is the effluent from kitchen and bathroom, and most often also water from toilet use. The waste water contains nutrients such as phosphorus and nitrogen as well as organic matter and bacteria. If the waste water reaches the receiving waters without adequate treatment this is associated with a risk of eutrophication and contamination. The Swedish EPA has recommended reduction levels to be reached for organic matter, nitrogen and phosphorus. The municipalities are recommended to require these levels to be met for the on-site sewage system to be approved. Sweden has approximately one million on-site sewage systems of which nearly 50% is considered substandard and in need of upgrading. It may be difficult for property owners to overview the requirements as well as the large number of products and options available to construct or modify an on-site sewage system. A program, LEA, which handles products for household sewage systems, has been developed in Microsoft Excel®. The tool generates suggestions of different sewage systems depending on customer and site-specific parameters. Comparisons are made between the proposed solutions with respect to various parameters which include reduction efficiency, effluent emissions, on-site recycling and cost. The user of LEA can update and supplement the database, which is central to the tool's continued function and reliability. LEA is expected to be used by experts and aims to enhance investigations in the choice of on-site sewage systems.

Sammanfattning - Abstract Vårt arbete baseras på en enkätundersökning samt tillhörande intervjuer vilka behandlade barns kunskaper och värderingar kring vatten och vattenanvändning. Vi undersökte om det gick att se en genusmässig skillnad då det under vår utbildning ofta lyfts fram att undervisningen åsidosätter flickors behov i utbildningssammanhang. Detta såg vi som motsägelsefullt då bland annat PISAs undersökningar visar att flickor idag presterar bättre i skolan än vad pojkarna gör. Denna undersökning genomfördes även på grund av att vi ser hållbar utveckling som en viktig del i skolans verksamhet. Vatten är en viktig del inom hållbar utveckling och därför valde vi att undersöka hur elever förhåller sig till detta. Vatten är dessutom ett ämne eleverna lätt kan relatera till då detta är en självklar del i deras vardag. Det framgick, enligt resultatet, ingen märkbar kunskapsskillnad mellan varken flickor och pojkar eller mellan år två och år tre, bland frågorna med fasta svarsalternativ. I den öppna frågan syntes det dock en skillnad mellan ovanstående grupper.

<p>Sammanfattning - Abstract</p><p>Vårt arbete baseras på en enkätundersökning samt tillhörande intervjuer vilka behandlade barns kunskaper och värderingar kring vatten och vattenanvändning. Vi undersökte om det gick att se en genusmässig skillnad då det under vår utbildning ofta lyfts fram att undervisningen åsidosätter flickors behov i utbildningssammanhang. Detta såg vi som motsägelsefullt då bland annat PISAs undersökningar visar att flickor idag presterar bättre i skolan än vad pojkarna gör. Denna undersökning genomfördes även på grund av att vi ser hållbar utveckling som en viktig del i skolans verksamhet. Vatten är en viktig del inom hållbar utveckling och därför valde vi att undersöka hur elever förhåller sig till detta. Vatten är dessutom ett ämne eleverna lätt kan relatera till då detta är en självklar del i deras vardag.</p><p>Det framgick, enligt resultatet, ingen märkbar kunskapsskillnad mellan varken flickor och pojkar eller mellan år två och år tre, bland frågorna med fasta svarsalternativ. I den öppna frågan syntes det dock en skillnad mellan ovanstående grupper.</p>

Dagens samhälle präglas av en linjär ekonomi som resulterar i utarmning av jordens resurser och ökande avfallsmängder. Cirkulär ekonomi är en alternativ modell till den linjära ekonomin som syftar till cirkulerande flöden av resurser och en övergång till hållbara energikällor. Denna studie undersöker hur och varför svenska kommuner arbetar med cirkulär ekonomi, vilka förutsättningar som krävs för en implementering samt vilka drivkrafter och svårigheter som identifierats i arbetet med att påbörja en implementering av cirkulär ekonomi. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tjänstemän som varit aktiva inom kommunala projekt som har en koppling till cirkulär ekonomi. Resultatet visar att de främsta drivkrafterna för en kommun att implementera cirkulär ekonomi är att jordens resurser håller på att utarmas och att det därför krävs förändrade resursflöden för att nå ett gott hållbarhetsarbete. Minskade avfallsmängder och att cirkulär ekonomi är nytänkande när det kommer till att se lösningar för dagens miljöproblem är andra drivkrafter som identifierats. Viktiga förutsättningar som krävs för en övergång mot cirkulär ekonomi på lokal nivå är politiskt stöd, finansiering, kunskapsspridning, god samverkan samt goda exempel.

I denna rapport har jag redogjort för hur jag gått tillväga i skapandet av ett illustrerat handledningsmaterial som kan förklara för elever i årskurs 4-9 hur olikablomväxter och deras livscykel ser ut. Uppdraget har varit ett samarbete mellan mig och Uppsala botaniska trädgård. Detta handledningsmaterial som skapats ska användas av lärare eller handledare under studiedagar på Uppsala botaniska trädgård i undervisning om blomväxter. Informationen i arbetsmaterialet innefattar hur blomväxters livscykel kan se ut, hur blommor kan sprida sina frön och hur blommor pollineras.För att komma fram till hur dessa kretslopp och företeelser kan illustreras för att visa den väsentliga informationen har jag använt mig av teorier inom informationsdesign. En omvärldsanalys och målgruppsanalys har också genomförts för att undersöka hur liknande material kan se ut, och vilka förutsättningar målgruppen har för att ta till sig informationen. / In this report, I explain how and what I have done to create an illustrated learning material that can explain the different events in the life cycle of flowering plants for pupils in grades 4-9. This has has been a collaboration between me and the Uppsala Botanical Garden. This material is meant to be used by teachers or personnel during visits at the Uppsala Botanical Garden to teach pupils about flowering plants. The information in the finished material include how the lifecycle of flowering plants might look like, how these plants can spread their seeds and how flowers are pollinated.To find out how to illustrate the important information of these evenets I have used principles of information design. A situational analysis and target audience analysis has also been conducted to investigate how this kind of learning materials might look like and under what conditions the pupils understand the information.

The aim of this study is to investigate if pedagogues, by different activities, can increase childrens awareness and curiosity for the ecological water cycle. Further, to identify the thoughts children between three and five years old have about the ecological water cycle. In order to review this, eight children participated in four group activities, and afterwards they were interviewed individually about their thoughts regarding water. The children were aware that water occurs in different aggregation forms, which is important to know when trying to understand the ecological water cycle. The activities were a valuable method to stimulate childrens interest in the ecological water cycle. It was reviled that it is difficult for children to understand the abstract parts in the water cycle, such as water vapor. Most of the children were able to describe a simple variant of the water cycle. / Syftet med detta arbete är att undersöka om pedagogerna genom aktiviteter kan utveckla barnens intresse för vattnets kretslopp samt vilka tankar som barn i tre till femårsålder har om vattnets kretslopp. För att komma fram till resultatet så har 8 barn deltagit i fyra gruppaktiviteter och efter det har de intervjuats enskilt om deras tankar kring vatten. Alla barnen visste att vatten förekommer i olika aggregationsformer. För att förstå processen kring vattnets kretslopp är det viktigt att förstå att vatten förekommer i olika aggregationsformer. De aktiviteter som användes i studien visade sig vara bra aktiviteter för att stimmulera barnens intresse för vattnets kretslopp. Det är svårt för barnen att förstå det abstrakta i kretsloppet, som till exempel vattenånga. Flertalet av barnen kunde redogöra för en enkel variant av vattnets kretslopp.