Läroböckerna har ett stort inflytande över undervisningen i de naturorienterande ämnena. Idag finns det inte någon organisation som frekvent granskar de läromedel som används i skolorna. Det är upp till läraren själv att granska lärobokens innehåll och undersöka om dessa stämmer överens med styrdokumenten. De naturorienterande ämnena innehåller många abstrakta begrepp och komplexa system, däribland vattnets kretslopp. Denna studie syftar till att analysera hur vattnets kretslopp beskrivs i läroböcker utifrån ett multimodalt textfokus. Mer specifikt drivs studien av frågorna vilka semiotiska modaliteter används i läroböcker för att beskriva detta vattnets kretslopp samt hur samspelar text och bild. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ textanalys med ett multimodalt textfokus; Modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. Resultatet visar att de semiotiska modaliteter som används för att beskriva vattnets kretslopp är illustrationer, fotografier, färger, diagram, siffror, tecken som pilar samt olika typsnitt. Vidare visar resultatet att eleven endast delges begränsade förklaringar av vattnets kretslopp och egenskaper i läroböckerna. Därför hade det varit av intresse att undersöka vilka möjligheter till fördjupad förståelse och vidare arbete med vattnets kretslopp som delges i lärarhandledningen. Intressant hade även varit att undersöka hur lärare idag arbetar med multimodala texter, och hur dessa implementeras i undervisningen. Valet av visuell modell samt samspelet mellan text och bild kan vara avgörande för elevers lärande. Alla texter idag är multimodala, därför är det viktigt att läraren besitter kunskap om hur de ska arbeta med dessa för att eleverna ska kunna tolka och förstå textens innehåll.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs 4 använder tidigare erfarenheter när de skapar en egen illustration av vattnets kretslopp, och när de resonerar utifrån en färdig modell av detsamma. Undersökningen är gjord i form av fokusgruppsintervjuer. Resultatet visar att eleverna kan använda sina erfarenheter för att skapa en egen modell. I sitt ritande och i sina diskussioner visar de bland annat insikt om att en modell är en förenkling av verkligheten. När eleverna resonerar om en färdig illustration av vattnets kretslopp tycks de ha svårare att se den som en modell. Exempelvis uttrycker eleverna tvivel om att vattnet i bilden kan vara ett hav, eftersom det är så litet i förhållande till resten av bilden. Resultatet visar på lärprocessens betydelse. Elevernas aktivitet och egna skapande verkar leda till insikter som de inte lika tydligt ger uttryck för när de resonerar utifrån den färdiga läroboksillustrationen. Eleverna visar också en nyfikenhet när deras erfarenheter motsäger det lärobokens modell visar. De ställer frågor som antyder att de är redo att förstå och lära sig mer om vad som kännetecknar en modell.

Hållbar utveckling är ett ständigt aktuellt ämne i dagens samhällsdebatt men det råder delade meningar kring hur vi arbetar med det på bästa sätt. Tidigare har samhället fokuserat på att minska sin energiförbrukning, resursanvändning, utsläpp av växthusgaser med mera för att göra samhället mer hållbart. Nu har det börjat växa fram andra tankar om att vi bör fokusera på att skapa en positiv påverkan på miljön och naturen för att samhällets utveckling ska bli hållbar. Ett sätt att göra det är genom Cradle to Cradle. Cradle to Cradle bygger på att skapa positiva och hållbara kretslopp, främst för produkter och produktion men även inom andra delar av samhället som samhällsplanering men också människors sätt att leva och konsumera.  Syftet med uppsatsen var att identifiera och undersöka styrkor och svagheter i en svensk kommuns arbete med Cradle to Cradle. I arbetet undersöks hur Ronneby kommun konkretiserar Cradle to Cradle i sin planering. Hur de går från en mer övergripande strategi om hållbar utveckling till att konkretisera principerna för Cradle to Cradle i sin planering. Undersökningen gjordes genom en fallstudie av Ronneby kommun. Val av Ronneby kommun som fall grundade sig i deras arbete med Cradle to Cradle på flera olika nivåer inom fysisk planering. Från uppförande av enskilda byggnader enligt Cradle to Cradle principer till arbetet med att ta fram strategiska program och skapandet av en ny stadsdel enligt Cradle to Cradle.

The purpose of this study was to examine and contribute with more knowledge about children´s perceptions of rainfall and its role in the water cycle. In order to reach a result, eleven children, in the ages four to five years old, has participated in the study through qualitative interviews, during the timeline of two days. The answers from the interviews has shown a variety among the individual participants. The result in this study shows a mutual perception among the children of the fact that rainfall is important for all the living things on this earth. The children share a mutual perception of the fact that water constantly runs in a natural cycle. Even though the answers among the children has shown a big variety, they share a mutual general impression. Most of the children had the perception that clouds consist of waterdrops and some of these children even hade the perception of how clouds take form.

<p>Det har under längre tid funnits en politisk vilja att öka kretsloppstänkandet. Nyttiggörandet av restprodukter från avfallsförbränning har diskuterats i Sverige i snart 25 år, men ännu finns inga nationella kriterier för användning (RVF, 2001).</p><p>Studiens övergripande frågeställningen är varför relativt lite restprodukter från avfallsförbränning återvinns idag i Sverige jämfört med andra länder. Syftet med studien är att få en överblick över avfallsproducerande kommuners erfarenheter av och inställning till återvinning av restprodukter från avfallsförbränning och vad de upplever som orsak till den begränsade användningen, men också vad de anser som möjlig lösning för ökad användning.</p><p>Studien grundar sig på en enkätundersökning utförd på de kommuner i Sverige som har enavfallsförbränningsanläggning. </p><p>Enkätundersökningen visar att det som upplevs vara de största hindren för ökad användning är avsaknaden av klara riktlinjer samt osäkerheten kring föroreningsrisken. Kommunerna efterfrågar kunskap i form av forskning och dokumentation av befintliga pilotprojekt samt utveckling av metoder för laktester som överensstämmer med fältförhållanden.</p>

<p>Följande frågor ligger till grund för vårt arbete: - Har eleverna förstått No-undervisningen på det sätt läraren undervisat? - Vilka metoder är bättre än andra för att eleverna ska tillgodogöra sig undervisningen? Vi har dels gjort en litteraturgenomgång dels en enkätstudie för att få svar på frågorna. Vi har kommit fram till att majoriteten av eleverna har förstått lärarens undervisning och att laborationer i kombination med diskussioner har gett bra resultat.</p>

<p>Vi har gjort en kvalitativ studie, där vi har genomfört fyra intervjuer med ledare som inom sina organisationer har olika ledarbefattningar. Organisationerna som har deltagit i undersökningen är Barsebäcks kärnkraftverk, Carlsberg, Länsförsäkringar och Scandic. Vi har varit intresserade av att undersöka om ledare använder visioner och mål i sitt förändringsarbete och i så fall på vilket sätt. Syftet har varit att ta reda på hur visioner och mål kommer till och hur dessa kommuniceras till medarbetarna inom organisationen. Vi har även varit intresserade av att se om visioner och mål fungerar som ett verktyg att använda och ha med sig som ledare i förändringsarbete. Våra teorier som vi har hämtat från både böcker och tidsskriftartiklar behandlar förutom visioner, mål och förändringar även kommunikation och delaktighet. I vår analys kopplar vi de fem teorierna till intervjupersornas svar.</p>

<h1>Abstract</h1><p>The work will give the picture of what four- and five-year-olds know about the water cycle in nature and in the society. Is there any difference depending on whether a boy or a girl is answering? The work will as well try to describe a picture of how a pre-school could plan their work on a sustainable society, science, and increased gender equality. To answer these questions the information has been received from interviews with children and by studying pre-school’s local plan. </p><p>   Earlier research on the area of water shows that it is important before working with a new topic to find out what knowledge the children already have, so that the process could be as worthwhile as possible. The proceeding work should be based on children’s previous knowledge of the topic.</p><p>   The research has been done on twelve four- and five-year-old children with the help of individual interviews. The result of the research shows that the children have some knowledge of the words which are important for understanding of the water cycle in nature, but they are not capable of talking about the entirety, as the complete cycle. The water cycle in the society is even more difficult for the children to describe, although there were some children who could explain the function of the water tower. The children do not even show the understanding or knowledge of the words which are included into the concept. The local plan gives a good picture of how the work could be planned in an appropriate way to increase the environmental awareness and equality.</p><p>   To sum up, this work will show a picture of what children know nowadays about the water cycle. Different answers can be received depending on the location of the pre-school. Identical background can lead to similar answers. <strong>If pre-schools have an opportunity to go to the forest often, the children then have the experience from there as well and answer more similar than if the</strong><strong> </strong><strong>opportunity doesn’t exist.</strong> The teacher shall help the children to explore there environment in as simple and interesting way. A well-planned local plan helps the pre-school become as good as possible. The children feel participating if they get attention and praise. </p><p>Key-words: The water cycle, Children's thoughts, Gender, Local plan.</p> / <p> Sammanfattning</p><p>Arbetet ger en bild av vad fyra och femåringar kan om vattnets kretslopp i naturen och i samhället. Är det någon skillnad i svar om det är en pojke eller en flicka som svarat? Det försöker även ge en bild av hur en förskola kan planera för ett hållbart samhälle, naturvetenskap, och ökad jämställdhet. Information för att få svar på dessa frågor har hämtats från barnintervjuer och studie av förskolans lokala verksamhetsplan.                                                                                     </p><p>   Tidigare forskning inom området vatten visar på att det är viktigt att man tar reda på vad barnen har för förkunskaper när ett nytt område startas för att det ska bli så bra som möjligt. Barnens förkunskaper ska vara en grund för det fortsatta arbetet.</p><p>   Studien har genomförts på tolv stycken barn i fyra- fem års åldern i enskilda intervjuer. Resultaten av undersökningen visar på att barnen har kunskap kring en del ord som är viktiga för att förstå vattnets kretslopp i naturen men de kan inte sätta ihop detta till en helhet, ett slutet kretslopp. Vattnets kretslopp i samhället är än svårare för barnen att kunna förklara även om det fanns barn som kunde redogöra för vattentornets funktion. Barnen har sämre förståelse och kunskap om vilka ord som berör vattnets kretslopp. Verksamhetsplanen ger en god bild av hur man kan planera sin verksamhet på ett bra sätt för ökad miljömedvetenhet och jämställdhet.¨</p><p>  Sammanfattningsvis ska detta arbete försöka spegla vad barn kan idag om vattnets kretslopp. Svaren kan skilja sig åt beroende på var någonstans förskolan är placerad. Lika förutsättningar kan leda till liknande svar. Om förskolor har möjlighet att gå till skogen ofta har barnen en erfarenhet därifrån och svarar då mer lika än om möjligheten inte finns. Pedagogen ska hjälpa barnen att kunna utforska sin omgivning på ett enkelt och roligt sätt. En bra och genomtänkt verksamhetsplan hjälper arbetet på förskolan att bli så bra som möjligt. Barnen känner sig delaktiga om de får uppmärksamhet och beröm.</p><p>Nyckelord: Vattnets kretslopp, Barns tankar, Genus, Verksamhetsplan.</p>

<p>Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur experiment kan förändra barns förståelse kring vattnets kretslopp. Det är åtta barn mellan fyra och fem år som har deltagit i undersökningen genom intervjuer, sagoberättande och konstruerat vattnets kretslopp i en glasburk. Förståelsen om vattnets kretslopp var olika från individ till individ, det varierade i svaren från barnen om vatten finns och om det finns vatten överallt på jorden, men alla var inte överens om att det fanns. I den första intervjun var det inte många som visste vad vattnets kretslopp var. En kille förklarade vattnets kretslopp mycket bra genom intervjufrågorna och följdfrågorna jag ställde till honom. I den andra intervjun hade de flesta barnen en helt annan förståelse om vattnets kretslopp. Spontana reflektioner från barnen var att vatten kom ifrån vattenkranen, bäckar, badhuset och från Norge.</p> / <p>The purpose of this survey is to understand how experiments can change children's understanding of circle of water. Eight children between four and five years old have participated in the survey through interviews, storytelling, and have simulated the circle of water in a can of glass. The understanding of the circle of water changes from one person to another, the answer from the children varied about where to find water and if there is water all over the world, but not everyone agreed. In the first interview not everyone agreed on what the circle of water was. In the second interview the children had quite different understandings of the circle of water. Spontaneous reflection from the children was that water emerged from water taps, streams, public swimming pools, and from Norway.</p>

<p>Eutrophication of the Baltic Sea and Swedish lakes remains a major problem despite many years of effort to reduce the emissions of nutrients. One major source is waste water systems, especially private sewage systems. These sewages accounts for a very large share of nutrients per capita in comparison with citizens connected to larger sewage treatment plants. Norrtälje community has the greatest number of private sewage systems in Sweden. Discharges of nutrients, especially phosphorus, to the Baltic Sea from these sewage systems are significant. That is why Norrtälje is working actively to improve the standard of these sewage systems.</p><p>The purpose with this Master Thesis was to compare from an environmental and cost perspective, different sewage systems in an area of Norrtälje. One of these sewage systems was liquid composting. To make this easier a tool called VeVa, which is an instrument for assessment of water and sewage systems in transition areas, was used. Since liquid composting was not included in VeVa in the beginning of the study one purpose was also to implement this option in the tool. Another objective of the work was to evaluate whether liquid composting is still a good sewage options in the future. The result of this study is based on a literature review, contact with Norrtälje community and modeling in VeVa.</p><p>The four sewage systems that where included in the study where connection to a large scale waste water treatment plant, local sewage treatment plant and liquid composting. The fourth system was a new construction of the already existing private sewage system in the area. This system was a sand filter system with a phosphorus trap and a separation and collection of toilet water.</p><p>Results from the study showed that all systems, with some exceptions for local wastewater treatment plant, can meet the Swedish Environmental Protection Agency high demand of phosphorus and nitrogen reduction for small sewage systems. All systems in the study, except for sand filter with phosphorus traps, have a high reversal potential of phosphorus. However it is only the liquid compost that can recycle nitrogen back to arable land to a greater extent. A comparison between manure sludge from waste water treatment plants and liquid composts showed that the liquid composts had a much lower level of cadmium content and higher proportion of plant available nutrients. The energy use for these systems varied widely where connection to a large scale wastewater treatment plant have the highest, while the liquid compost have the lowest energy use. The cost analysis showed that a municipal sewage treatment plant is the most expensive and liquid composting system is the next most expensive system. However, the differences in cost between the studied systems are not particularly large when uncertainties in the input are accounted. The conclusions of this Master Thesis were that liquid composting is a good sewage solution, especially when recycling of nutrients is an important factor. However there are important social and economic considerations that must be taken into account when deciding which sewage system should be implemented.</p> / <p>Övergödning av Östersjön och andra svenska vattendrag är ett stort miljöproblem som uppkommer av antropogena utsläpp av näringsämnen. En betydande källa för dessa utsläpp härrör från avloppsrening, i synnerhet från enskilda avlopp. Enskilda avlopp utgör en oproportionerligt stor källa av främst fosforutsläpp jämfört med större reningsverk räknat per capita. Norrtälje kommun är den kommun i Sverige som har flest enskilda avlopp och detta gör att utsläppen av näringsämnen till Östersjön är betydande. Den dåliga ekologiska statusen i stora delar av kommunens vattenområden har inverkat till att kommunen arbetar aktivt med att förbättra avloppsstandarden i dessa problemområden. År 2005 byggdes en våtkompostanläggning i Norrtälje vars syfte var att producera gödsel av avloppsvatten för att på så sätt ta vara på avloppsvattnets näringsinnehåll. Denna anläggning har lett till ett ökat intresset för system som har stor återföringspotential av växtnäringsämnen och funderingar på ytterligare en våtkompostanläggning i kommunen diskuteras i dagsläget.</p><p>Syftet med detta examensarbete var att studera fyra olika avloppsalternativ, där våtkompostering var ett alternativ, för ett fallstudieområde i Norrtälje. Som hjälpmedel för att utföra miljö- och kostnadsanalyser användes VeVa-verktyget som är ett verktyg för miljö- och kostnadsbedömningar för VA-system i omvandlingsområden. Eftersom våtkompostering inte ingick i VeVa vid detta examensarbetes början var också ett syfte att implementera detta avloppssystem i verktyget. Ett annat syfte var att göra en bedömning om våtkompostering är ett bra avloppssystem även i framtiden. Resultaten i denna studie bygger på en litteraturstudie, myndighetskontakt och modellering i VeVa. De avloppssystem som jämfördes i studien var anslutning till kommunalt avloppsreningsverk (ARV), lokalt avloppsreningsverk, våtkompostering och nyanläggning av samma enskilda system som i dagsläget finns i fallstudieområdet. Det sistnämnda systemet är en kombination av markbädd med fosforfälla samt sluten tank och markbädd.</p><p>Resultatet från studien visar att alla systemen med viss reservation för lokalt avloppsreningsverk uppfyller Naturvårdsverkets höga skyddsnivå för fosfor och kväve vilket är 90 % respektive 50 %. Alla system har en hög återföringspotential av fosfor men det är endast våtkompostsystemet som kan återföra kväve i större omfattning. Jämförelsen mellan slam från avloppsreningsverk och våtkomposterat avloppsavfall visade att våtkompost har mycket lägre kadmiumhalt samt högre andel växttillgänglig näring. Energianvändningen varierar mycket mellan systemen där anslutning till kommunalt avloppsreningsverk har högst förbrukning, medan våtkompostsystemet har lägst. Kostnadsanalysen visar att anslutning till kommunalt avloppsreningsverk är dyrast och våtkompostsystemet hamnar på andra plats. Dock är skillnaden mellan de studerade systemen inte speciellt stor när osäkerheter i indata beaktats. Slutsatsen i detta arbete är att våtkompostering är en bra avloppslösning, speciellt när kretsloppsanpassning är en viktig del, dock finns det viktiga sociala och ekonomiska aspekter som måste vägas in vid beslut om avloppssystem.</p>