Flexibilitet är ett begrepp som i Doktrin för Gemensamma operationer (DGO20) lyfts fram som en avgörande förutsättning och ett förhållningssätt för Försvarsmakten att anpassa sig efter rådande omständigheter och en allt osäkrare omvärld. Detta är något som enligt tidigare forskning om militär flexibilitet ställer krav på såväl organisation som individer att tillåta och uppmuntra såväl nytänkande som kreativitet. Officerares förståelse för och uppfattningar om begreppet påverkar organisationens samlade förmåga till anpassning. Vilka förutsättningar har Försvarsmakten att hantera de osäkerheter vi ser idag såväl som i framtiden om flexibilitet är en avgörande förmåga? Studien syftar till att ur ett kvalitativt perspektiv och med en tolkande ansats bidra till vetenskaplig kunskap om officerares förståelse för begreppet flexibilitet, ställt i kontrast mot vad som står i gällande doktriner. Studien är en induktivt driven, kvalitativ undersökning med tematisk analysmetod. Studiens resultat visar hur officerare på taktisk nivå i Flygvapnet och Marinen förstår begreppet flexibilitet, genom temana individ, organisation och kontext, där innebörden utgörs av såväl förutsättningsskapande faktorer som inneboende begränsningar hos enskilda individer och organisationen som helhet. Resultatet visar också på vissa kontraster mellan officerares förståelse och det som anges i doktrinerna, där respondenterna utifrån respektive kontexter har en bredare syn på vad flexibilitet innebär, präglad inte bara av insats- och konfliktsituationer utan främst av friktioner inom den vardagliga produktionsverksamheten för såväl individer som organisation. Här kan aspekter med utvecklingspotential inom flexibilitetsområdet identifieras, vilka påverkar Försvarsmaktens förmåga till flexibilitet positivt om de omhändertas.

Försvarsmakten har applicerat doktriner på militärstrategisk och operativ nivå vilka används som effekthöjande samordningsverktyg, samtidigt avviker specialförbanden från det normala genom att ha utvecklats i en doktrinfri oas. Deras roll är att tillföra lösningar bortom de konventionella förbandens räckvidd, i högriskmiljöer där strategiska effekter eftersträvas. Historiska erfarenheter från denna miljö har format deras kultur, vilket doktrinforskningen föreskriver att en doktrin både har att ta hänsyn till såväl som påverka. Utgående från specialförbandens doktrinlöshet och doktrinforskningens motsägelsefulla förhållande till kultur söks ökad förståelse kring hur specialförbandens kultur influerar dess förhållande till doktriner och doktrinutformning. Studien använder kvalitativ empiri som insamlats genom intervjuer och tillämpar reflexiv tematisk analys och kulturanalys inom ramen för ett tolkande forskningsideal, där teoriutveckling sker genom induktiv slutledning. Resultatet visar att specialförbandsledningens (SFL) förhållningssätt kan formuleras i två doktrinlogiker vilka influerats av skilda kulturella föreställningar där storlek utgör en drivkraft. Den övergripande slutsatsen är att logikerna framstår som ett val mellan att närma sig en konventionell logik eller markera organisationens särart och syfte. Vidare dras slutsatsen att en doktrin bör anpassas till den kultur som bäst representerar organisationens syfte, i de fall kulturen är heterogen, för att på så vis influera övrig kultur. Doktrinär kvalitet utgörs således av hur väl doktrinutvecklarens val, mellan olika kulturella föreställningar, representerar organisationens syfte.

Genom mänsklighetens historia har krigsvetenskapliga teorier funnits för att förklara framgångarna med krig och krigföring. För att anpassas till de tekniska och taktiska framstegen som t.ex. skjutvapen, flygplan och kärnvapen har inneburit har dessa teorier löpande uppdaterats. En teori som funnits under lång tid är teorin om vilseledning. Denna studie gör en fallstudie på den strategiska operationen med trojanen Stuxnet som användes för att angripa Irans kärnanrikningsprogram 2007–2010. Då den tekniska utvecklingen, där mer och mer blivit digitalt och där kriget nu även inbegriper cyber, har teoriernas applicerbarhet återigen möjligen påverkats. Studien undersöker om teorier om vilseledning kan förklara framgången med operationen. Studien använder fyra författare i tre konstellationer som beskrivit vilseledning ur perspektiven (1) vilseledningens delar och (2) vilseledningens krav. Dessa teorier har jämkats till en teori och har sedan använts som utgångspunkt i en teoriprövande fallstudie varvid dessa prövats på fallet Stuxnet. Eftersom vilseledningsteorierna ursprungligen anpassats för en tid innan kriget blivit digitalt är studiens fall ett s.k. least likely case och kan, om teorin kan förklara framgången med Stuxnet, styrka teorins applicerbarhet i den nya kontexten som cyberkrigföringen innebär. Sammantaget visar studiens resultat att framgången med Stuxnet kan förklaras med såväl vilseledningens delar som dess krav. Därtill kan de identifierade misstagen med Stuxnet, både på operativ och teknisk nivå, förklaras med brister i vilseledningens krav. Detta gör att studiens teori kan förklara framgången i en militär operation i cyberdomänen. Därmed konstaterar studien att prövade teorier om vilseledning fortsatt är giltiga. Studien föreslår även hur studiens slutsats kan användas i ett defensivt syfte.

Forskning om småstater är ett etablerat forskningsfält. Forskning om småstaters användande av luftmakt är mindre väletablerat men finns. I detta forskningsfält har fyra luftmaktsteorier identifierats och dessa teorier utgör materialet i denna studie. Teorierna uppvisar olika uppfattningar om vad en småstat är och teorierna har olika definitioner av småstatsbegreppet. Syftet med studien är att åskådliggöra småstatsbegreppet och sättet som småstatsbegreppet används i luftmaktsteorier.   Studien har genomförts med hjälp av en tematisk analys, som är en metod för att hitta olika teman i ett material. Resultatet har tolkats med hjälp av teorin Three-level Concepts för begreppsutredning. Resultatet visar att vissa teman på småstaten, som exempelvis numerärt svag, är genomgående i luftmaktsteorierna. Vissa teman, som exempelvis relativ litenhet, förekommer i en del av luftmaktsteorierna. Vissa teman, som exempelvis geografiskt begränsad, förekommer enbart i en av luftmaktsteorierna, men är ändå en intressant del i småstatsbegreppet inom forskningen om luftmakt. Bidraget denna studie lämnar är att den belyser hur småstatsbegreppet används inom forskningen om luftmakt.

No description available.

Genom Försvarsmaktens doktrin och dess innehåll, tar Försvarsmaktens verksamhet från och mednu en tydligare utgångspunkt i militärvetenskapen. Doktrinens innehåll bygger på teorier ommedel och metoder för krigföring från krigsvetare (militärteorier) som sträcker sig kontextuelltöver en tidsmässigt lång period. Jämförelsen har studerat hur doktrinen på motsvarande sätt (sommed medel och metoder) tagit till sig synen på den militära chefens egenskaper och karaktär hosdessa krigsvetare.Krigsvetare har de facto påverkat doktrinens innehåll avseende medel och metoder för krigföring.Jämförelsen visar att inbäddat bakom de förmågor om egenskaper och karaktär hos chefen somdoktrinen uttrycker, finns spårbarheten till krigsvetares syn om egenskaper och karaktär hoschefen.Först vid en djupare analys och diskussion om jämförelsens resultat uppstår skillnader. Närverklighet avseende utbildning, övning och träning inom Försvarsmakten speglas i doktrinensinnehåll, och genomlyses av krigsvetares och militära tänkares syn om egenskaper och karaktär,då uppstår skillnader. / Through the Swedish Armed Forces’ doctrine and its content, the activities of the Swedish defensefrom now on take a starting point by referring to military science and theories. The doctrine isbased on science by military theorists about what are the means and the procedures for conductingwar. Those military theorists covering a span from contexts during a long historical period. Thiswork has studied whether the doctrine on the same deep and interest (as with the means andprocedures for conducting war) emphasizes the necessary characteristics and mentality needed ona military commander, expressed by the one and same group of military theorists.War scientists obviously have affected the doctrine’s content regarding means and procedures forconducting war. The comparison shows in the end that behind the capacities concerning necessarycharacteristics and mentality as war scientists express in today’s doctrine, there is a link also towhat war-scientists states about necessary characteristics and mentality needed on a militarycommander.After a final and deeper analyzes and discussion about the achievements in this study, differencesoccurs. These differences occur, when the reality within the Swedish Armed Forces is mirroredwith the content of the doctrine and its means, and above that, when further analyzes are made byassistance from theories expressed by military thinkers. / Avdelning: ALB – Slutet Mag. 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 07-09

This essay analyses how students translate theoretical warfare into practical action during a staff ride. Through case studies, at the actual location, in a real or fictitious scenario, students can apply theoretical knowledge about principles of warfare to practical situations. Discussion of the outcomes of different examples on the actual terrain allows a comparison of contemporary tactics and contemporary technology. The terrain is still there, albeit perhaps altered and, although the military geography’s character shifts, it is consistent. Therefore, one can compare the contemporary tactical and technical conditions with the practical conditions of the present, and draw conclusions that are relevant to modern tactics. Thus, one can learn from the historical context through staff rides as a teaching method. The essay is about the teaching situation and the method that students are exposed to during a staff ride, and how theories of warfare relate to and are used in the practical implementation of a staff ride.

De nu rådande teorierna kring småstater och deras säkerhetspolitik har kritise- rats för att vara allt för knutna till västerländska och europeiska småstater. Den här forskningen har därför undersökt orsaker och motiv för en afrikansk småstat att välja att gå in i en allians. I och med detta har säkerhetspolitiska teorier prö- vats utanför Europa och dess generaliserbarhet kunnat ökas. Genom en metodskapande och teoriprövande forskning har teorierna kring små- staters alliansval prövats i en fallstudie om Botswanas militära samarbete med Kina. Såväl Kina som Afrika är högaktuella såväl internationellt som för svensk försvarsmakt. Forskaren skapar en metod bestående av tio indikatorer för att en småstat ska välja att gå in i en allians. Resultatet av en jämförelse med fallstudien pekar på att teorierna kring småstater kan appliceras även utanför västerländska och europeiska småstater. Den skapade metoden har också framgångsrikt prövats. / This study tests the applicability of traditional small states security strategy theory to African small states. Existing theories in this area have been criticized for their focus on western and European countries particularly on the grounds of their limited applicability to other states. This method building and theory testing study searches, in existing theories of small states strategies, for reasons and probable motives why small states enter an alli- ance. The theory is tested using a case study of Botswana’s emergent relationship with China. For the purpose of the study, a new model testing alliance building tendencies was constructed. Based on this, a method of ten indicators that are pre- dictive of when a small state might choose to enter an alliance has been derived. These indicators are then used to compare Botswana’s reasons and motives to enter an alliance and military cooperation with China. The comparison finds that seven of the ten indicators could be found, one was not found and the final two could not be tested in this study. This research concludes that African small states choose alliances for the same rea- sons that western and European state do. Furthermore, this study also suggests that the model of ten indicators to test a small state’s likelihood to enter an alliance is effective.

No description available.

Syftet med studien är explorativt där vi ställt frågan: Hur implementeras och tillämpas det doktrinära begreppet ”aktivt försvar” i Försvarsmakten i normalläge? Vi har utgått från 61:a luftvärnsbataljon vid Lv6 i Halmstad, där vi genomfört totalt åtta semistrukturerade intervjuer för att få svar på forskningsfrågan. Utöver intervjuerna vid Lv6, har vi även intervjuat två respondenter som deltagit i utvecklingen av doktriner. Syftet med dessa intervjuer var att få en förståelse för hur processen för doktrinarbetet genomförs i Försvarsmakten. Studien är kvalitativ med induktiv ansats där vi utgått från ett hermeneutiskt paradigm. Empirin har hanterats och strukturerats med hjälp av Grounded Theory, där resultatet utmynnat i en kärnkategori. Kärnkategorin har därefter använts i den implementeringsmodell vi tagit fram utgående från nio olika forskare/författare som skrivit om implementeringar. Slutsatserna från studien utgår från de sex processteg vi kom fram till i vår implementeringsmodell: Problemupptäckt-Utformning av doktrinen-Auktoritet-Implementering-Vidmakthållande-Utvärdering. Vi redovisar totalt 17 slutsatser vilka i sin tur resulterar i fyra rekommendationer till Försvarsmakten, avseende hur implementeringsprocessen av doktrinära begrepp i Försvarsmakten kan förbättras.  -          Utarbeta en handbok doktrinutveckling i syfte att formalisera processen. -          Samordna doktrinutvecklingsprocessen från strategisk nivå till försvarsgrensnivå. -          Institutionalisera doktrinprocessen i Försvarsmakten genom att inför en permanent enhet under högkvarteret som ansvarar för doktrinutvecklingen. -          Formalisera en plan för hur respektive doktrin skall implementeras i Försvarsmakten.  Vi ser att ovanstående rekommendationer kommer bidra till att kunskaperna om doktrinerna ökar tillsammans med deras trovärdighet. Vi ser även att den effekt man vill uppnå med innehållet i doktrinerna kommer implementeras snabbare och tydligare i Försvarsmakten. / The purpose of the study was exploratory, in which we asked the question: How is the doctrinal concept of "active defence" implemented and applied in the Swedish Armed Forces in normal mode? We began with the 61st Air Defense Battalion at Lv6 in Halmstad, where we conducted a total of eight semi-structured interviews to get answers to the research question. In addition to the interviews at Lv6, we also interviewed two respondents who have participated in the development of Swedish doctrines. The purpose of these interviews was to gain an understanding of how the process for doctrine work is carried out in the Armed Forces. The study is qualitative with an inductive approach, starting with a hermeneutic paradigm. The empirical data have been managed and structured using a form of Grounded Theory, where the results have lead to a core category. This main category has subsequently been used in the implementation model we developed based on nine different researchers/authors that have written about implementations. The conclusions from the study are based on the six process steps we arrived at in our implementation model: Problem discovery-Design of the doctrine-Authority-Implementation-Sustain-Evaluation. We outlined a total of 18 conclusions, which in turn result in four recommendations to the Armed Forces, regarding how the implementation process of doctrinal concepts in the Armed Forces can be improved. - Prepare a doctrine development handbook in order to formalize the process. - Coordinate the doctrine development process from strategic level to defence branch level. - Institutionalize the doctrine process in the Armed Forces by introducing a permanent unit under headquarters, responsible for doctrine development. - Formalize a plan for how each doctrine is to be implemented in the Armed Forces. We conclude that the above recommendations will contribute to increased knowledge of the specified doctrines, as well as to their credibility. We also see that the effect one want to achieve with the content of doctrines will be implemented faster and more clearly in the Armed Forces.