Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar olika åldersgrupper till att utföra gymträning. De valda åldersgrupperna var 16–21, 22–26 och 27–35. För att besvara syftet använde sig studien av två frågeställningar som handlade om hur deltagarna motiveras av samhällets kroppsideal och aktuella hälsotrender. Metoden som användes för undersökningen var en webbenkät med totalt 20 frågor varav 4 var öppna frågor. I undersökningen deltog totalt 56 personer med en jämn fördelning mellan alla grupper. Resultatet från denna studie visade att samtliga åldersgrupper blev motiverade till att gymträna för att de tycker att det är roligt och för att förbättra sin fysik. Åldersgruppen 16–21 var den grupp som var minst nöjda med sina kroppar och påverkades mest negativt av sociala medier även om alla åldersgrupper påverkades. Sociala medier visade sig även vara den största kanalen för hälsotrendernas spridning. Förslag på Vidare forskning är att se i hur stor utsträckning individers träning och hälsa påverkas av media och sociala medier. Ett annat förslag på vidare forskning skulle även kunna vara att undersöka om individers motiv till träning påverkas av hur länge individen varit fysisk aktiv.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för det meningsskapande som kommer till uttryck när ungdomar använder det sociala nätverket Instagram. Specifikt fokus riktas mot vad som kännetecknar meningsskapande i förhållande till ungdomars erfarenheter av de bilder på kroppsideal och hälsa som framställs på Instagram. För att besvara syftet använder vi oss av en kvalitativ metod, inspirerad av en fenomenologisk ansats. Vi har genomfört tre gruppintervjuer med totalt 16 ungdomar i årskurs tre på gymnasiet och sedan analyserat datamaterialet med inspiration av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att Instagram används som ett redskap för att upprätthålla den sociala interaktionen, på och utanför nätverket. Genom att vara intressant och visa upp sin bästa sida söker användarna bekräftelse, vilket de får genom gilla-markeringar och kommentarer. Resultatet visar även att ungdomarna är medvetna om att den bild av kroppsideal och hälsa som finns på Instagram enbart visar en del av helheten. För att vara hälsosam uttrycker ungdomarna att det är viktigt att älska sig själv och ha balans i livet. / The purpose of this study was to increase the understanding for the meaning-making that comes to expression when adolescents uses the social network Instagram. Specific focus is directed on what defines meaning-making in relation to adolescents experiences of the images on body ideal and health that is portrayed on Instagram. To answer the purpose we have used a qualitative research method, inspired by a phenomenological approach. We have completed three group interviews with a total of 16 adolescents in the last year of high school and then analyzed the data with inspiration from a qualitative content analysis. The result shows that Instagram are used as a tool to maintain the social interaction, on and beside of the media. By being interesting and show your best side the users also seek confirmation, which they get from likes and comments. The results also shows that adolescents are aware that the image of body ideal and health that exists on Instagram only shows a part of the whole picture. To be healthy the adolescents express that it's important to love yourself and have a balance in life.

Sammanfattning: Studiens syfte är att undersöka hur media konstruerar och normaliserar den mänskliga kroppen samt hur detta skapar identitetskonstruktioner vilka bygger på sättet att se på vad som anses vara en ideal kropp. Genom en diskurs- och bildanalytisk ansats dekonstrueras mediediskursens föreställningar för att urskilja potentiella motsättningar och dolda antaganden vilka kan ha inverkan på människors liv. Resultaten visar på att mediediskursen framställer en orealistisk och orimlig kroppsnorm vilken är ett allmänt genomgående ideal i medias föreställningar av kroppsform och yttre karaktäristika. Publikationer, inslag samt reklam genomsyras kontinuerligt av samma ideal vilket oundvikligen påverkar människan och till följd kan utgöra en risk för hennes välstånd. Bakgrund: Medier utgör en avgörande informationskälla för människor och är därmed en central faktor i formandet av vår världsbild, vilken är grunden för våra tankar och handlingar, samt normkonstruktioner. Mediers framställning av den ideala kroppen utgör därmed en norm vilken i stor utsträckning påverkar människors antagande om hur en normal kvinna respektive man skall se ut. Brister i uppfyllande av denna standard, och avvikelse från, normen kan medföra negativa konsekvenser för människan och hennes liv. Syfte: Studiens syfte är att analysera och beskriva hur svenska livsstilsmagasin, inriktade på mode, hälsa samt skönhet konstruerar och normaliserar den mänskliga kroppen i text och bild. Hur media skapar identitetskonstruktioner vilka auktoriserar vissa företeelser och förkastar andra, och dekonstruera dessa för att urskilja motsättningar och dolda antaganden. Metod: Diskurs- och bildanalys Resultat: Medias framställning av kroppsideal förefaller vara orealistisk perfektion och därmed brister de flesta människor i jämförelse vilket kan medföra negativa konsekvenser för deras livssituation. Vidare kan även motsättningar antaganden och dolda budskap tolkas ur framställningarna vilket ökar risken av en skadlig utgång. / Summary: The purpose of this study is to examine how media construct and normalize the human body and how these create constructions of identity that are built on considered ways of what an ideal body is. The media conceptions are deconstructed through discourse and picture analysis to distinguish potential contradictions and/or hidden messages which can have an impact on people's lives. The results indicate that the media discourse depict an unrealistic and unreasonable norm of the human body which is a general thorough ideal in media depiction of body shape and outward characteristics. Publications, elements and advertising are continuously permeated by the same ideal which inevitably influence people and thus pose a risk for their opulence. Background: Media constitutes a deciding source of information for people and is thus a central factor in the shaping of our conception of the world, which is the foundation for our thoughts and actions, and norm constructions. The media depiction of the ideal body thus pose a norm which highly influence peoples assumption of what normal female and male features should be like. Failure to meet these standards, and deviation from the norm, can induce negative consequences for people and their lives. Purpose: The purpose of this study is to analyse and describe how popular Swedish magazines, targeting fashion, health and beauty, construct and normalize the human body in text and picture. How media create constructions of identity which authorize certain appearances and discard others, and deconstruct these to distinguish contradictions and/or hidden messages. Method: Discourse and picture analysis Result: The media depiction of the body ideal appears to be unrealistic perfection and the majority of people thus fail in comparison which can result in negative consequences for them and their lives. Furthermore, divergence and hidden messages can be interpreted from the depictions which increase the risk of a harmful outcome.

Syftet med den aktuella studien var att undersöka kvinnliga tränings- och tävlingsaktiva crossfit-atleters upplevelser, tankar och känslor till kroppsuppfattning och kroppsideal relaterat till sporten och tävling. I studien användes en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Deltagarna i studien var åtta kvinnliga tävlingsaktiva crossfit- atleter från Sverige i åldrarna 21-46 år (M=31.5, SD=8.76). Intervjuerna varade mellan 45-60 minuter och analyserades utifrån Braun et al. (2016) tematiska analys där huvudteman och underteman togs fram. I resultatet framkom det att deltagarna främst upplevde positiva tankar och känslor till sin egen kropp vilket kan bidra till en positiv kroppsuppfattning. Deltagarna i den aktuella studien ansåg den idrottsliga prestationen viktigare än att sträva efter ett visst utseendeideal. Vidare framkom det i resultatet att negativa känslor och tankar kunde uppstå gällande utseendeideal som framställs enligt samhällsnormer, där bland annat sociala medier upplevdes påverka atleterna negativt.  Resultatet kan vara intressant för coacher inom Crossfit, boxägare, andra utövare samt forskare för att öka kompetensen för kroppsideal och kroppsuppfattning inom träningskulturen som Crossfit ingår i. / The aim of the study was to investigate competitively active female Crossfit athletes and their experience, thoughts and feelings towards body image and body ideals related to the sport and competition. In the study, a qualitative research methodology with semi-structured interviews was used. The participants in the study were eight competitively active female Crossfit athletes from Sweden in the ages 21-46 years (M=31.5, SD=8.76). The interviews lasted between 45-60 minutes and were analysed based on Braun et al. (2016) thematic analysis, where main themes and sub-themes were created. The result showed that the participants mainly experienced positive thoughts and feelings about their own body which can contribute to a positive body image. The participants in the current study considered athletic performance as more important than striving to a specific ideal. Furthermore the result showed that negative thoughts and feelings could appear regarding body ideals that are being represented in the society, where social media, which was pointed out, could have a negative effect on the participants.  By increasing the competence regarding body image and body ideals in the Crossfit training culture, the result can be interesting for Crossfit coaches, owners of the boxes, other practitioners and researchers.

Människan möts dagligen av påminnelser om hur kroppen bör se ut. En särskilt sårbar grupp för kroppsidealens påverkan är elitidrottande ungdomar, dels eftersom de befinner sig i en period av kroppslig förändring, dels på grund av att de möts av förväntningar från både samhället och idrottens arena gällande hur kroppen bör se ut. De kroppsideal som förekommer inom samhället och den specifika idrotten stämmer i vissa fall inte överens vilket kan medföra negativa tankar om kroppen. Vissa elitidrottare försöker dessutom göra sitt yttersta för att uppnå idrottens kroppsideal med syfte att stärka sin prestation vilket i olycksamma fall kan bli ohälsosamt. Lärare inom specialidrott har därmed ett viktigt ansvar gällande att förebygga en negativ kroppsuppfattning hos sina elever samt att vara vaksam på eventuella ätstörnings- och överträningssymptom. Syftet med denna studie var därför att få en ökad inblick kring hur gymnasieelever som studerar ämnet specialidrott ser på sin kropp i relation till rådande ideal samt hur de uppfattar undervisningen kring kroppsideal. Med enkät som metod har data insamlats från 54 ishockeyspelare, 52 längdskidåkare, 34 simmare samt 30 volleybollspelare. Studiens resultat visar att en stor andel elever inom samtliga idrotter anser att de har haft relativt liten mängd undervisning kring kroppsideal samt att eleverna har fått ta del av ett begränsat antal undervisningsmetoder. Vissa elever ansåg att de inte saknar någonting i undervisningen (främst ishockeyspelare) samtidigt som flertalet elever menade att de saknar “allt” kring kroppsideal. Resultatet visar även att eleverna vill efterlikna idrottens kroppsideal i större utsträckning än samhällets ideal. Slutsatsen av studien är att elever inom samma idrott verkar påverkas i olika grad av respektive ideal, vilket stärker vikten av att lärare är medvetna om att specialidrottselever är en heterogen grupp med olika tankar kring kroppen. För att elever ska kunna närma sig en mer positiv kroppsuppfattning bör både lärare och elever tillsammans kritiskt reflektera kring rådande ideal i undervisningen.

Psykisk ohälsa har ökat drastiskt bland unga de senaste åren. Forskning tyder på att den ökande pressen från samhället är en bidragande orsak. Unga präglas av samhällets kroppsideal både på sociala medier och i jämförelser bland vänner. Hälsa är ett centralt begrepp inom vårdvetenskapen och erfordras som utgångspunkt i den här studien. Detta för att förstå hur ungdomars hälsa kan stödjas och stärkas utifrån ett livsvärldsteoretiskt patientperspektiv. Sårbarheten är större under ungdomsåren och därav även uppfattningen av den egna kroppen. Vad är det då egentligen som påverkar ungdomars syn på den egna kroppen? Syftet med studien är att uppmärksamma vetenskapliga studier som synliggör vad som påverkar ungdomars syn på kroppen samt vilken betydelse detta har för den psykiska hälsan. En litteraturöversikt har utformats som utgår från tio vetenskapliga artiklar och ligger till grund för studiens resultat. Resultatet presenteras i tre huvudteman: Samhället och sociala mediers påverkan, ohälsa och kroppsmissnöje - ett komplext samband samt relationers betydelse. Resultatet visar att det finns flera orsaker som påverkar ungdomars syn på den egna kroppen. Det framkommer att tjejer upplever kroppsmissnöje och dålig självkänsla i större utsträckning än killar. Det finns ett samband mellan kroppsmissnöje och ohälsa som i studien beskrivs som stress, ångest och depressiva symtom. Sambandet mellan dessa orsaker är komplext, och det går inte att med säkerhet att säga vad den primära faktorn är. Det krävs en öppenhet från sjuksköterskan för att ungdomen ska våga samtala kring inre oro angående kroppen, samt vilja dela med sig av tankar kring livets prövningar.

Abstract The purpose of this essay is to discover the driving forces in top athletes, concerning training, body image and social positioning. Furthermore the object is to study how important being fit is for social reasons in today’s society. The athletes have been interviewed face-to-face and described their personal drive regarding training, their goals and the significance of the sport. They have also described how they see the image of the ideal body that currently exists within the field of sport and society and how training affects their own body image. The interviews also covered views of the physically inactive as a group and their personal thoughts concerning this. Status varies regarding driving forces and some are considered more favorably than others, in other words they are the ‘good driving forces´. The most important positive driving forces that have been highlighted are the pleasure principle and the challenge principle . The pleasure principle is characterized by the sport itself having its own intrinsic value, while possible positive effects connected with or after training are secondary. The activity alone is a real pleasure. The challenge is characterized by a desire to test oneself and see how far one can go. Competing is connected with personal achievement and not with comparisons with others. At the same time the feeling of winning is emphasized as an important driving force and these factors (challenge and win) tend to act simultaneously. Driving forces that are seen to be low-status, i.e. the ´bad driving forces’ are aesthetic reasons as well as winning for competitive reasons. Training for aesthetic reasons in order to be body beautiful is not considered a positive driving force. On the other hand it is pointed out that looking fresh and healthy is desirable. This is described as personal characteristics such as ´nice’ or ‘fresh’ and not as a physical description of someone’s body. Competitions are essential but should be seen first and foremost as proof that training gives results, and not to prove oneself better than anyone else. However the thrill of winning a competition is described as important and worthwhile. Top athletes inspire each other and are not only seen as role models but also help form one’s own identity and social position. Being physically active in sports is seen as a lifestyle and is the most important part of a social group and its identity. This is emphasized by distancing oneself from the physically inactive as a group and their characteristics. This group is described in terms of being overweight, unhappy and unsocial. They use food and alcohol excessively, do not take personal responsibility for their future health and are unwilling to change. Keywords: Sports, training, the ideal body, social positioning.

The overall purpose of the present study was to examine fitness athletes' motivation for competition and training as well as athletes' well-being in relation to their own body and its body ideal. A total of six interviewees participated in the study, of which four women and two men aged 25-34 years (M=29, SD=3.31). The study used a semi-structured interview guide based on a theoretical framework regarding body perception (Lox et al., 2014). The result was divided into three developed themes: preparation for a competition, the time after a competition and internalization of body ideals. The results showed that mental toughness and discipline are required both in terms of training and diet because it requires a strict diet and extreme training to achieve a form of competition which can also have an impact on the individual's social life. What drove the participants to compete in an assessment sport where the appearance is judged was the attention, the confirmation and the feeling of being on stage. Furthermore, sports psychological counselors or mental coaches were considered to be in demand as the time after a competition was perceived as mentally challenging. The results indicate that it is not risk-free to compete in assessment sports such as bodybuilding and fitness as it can contribute to negative psychological factors and unhealthy behaviors regarding diet, exercise and the pursuit of a specific body ideal. / Det övergripande syftet i föreliggande studie var att undersöka fitnessatleters motivation till tävling och träning samt atleternas välbefinnande i relation till den egna kroppen och dess kroppsideal. I studien deltog totalt sex intervjupersoner varav fyra kvinnor och två män i åldrarna 25–34 år (M=29, SD=3.31). I studien användes en semistrukturerad intervjuguide som baserades på ett teoretiskt ramverk gällande kroppsuppfattning (Lox et al., 2014). Resultatet delades upp i tre framtagna teman: förberedelser inför en tävling, tiden efter en tävling samt internalisering av kroppsideal. Resultatet visade att det krävs mental tuffhet och disciplin både gällande träning och kost eftersom det krävs en strikt kosthållning samt extrem träning för att uppnå en tävlingsform vilket också kan ha en inverkan på individens sociala liv. Det som drev deltagarna till att tävla i en bedömningssport där utseendet bedöms var uppmärksamheten, bekräftelsen och känslan av att stå på scen. Vidare ansågs idrottspsykologiska rådgivare eller mentala coacher vara en efterfrågan då tiden efter en tävling upplevdes som mentalt utmanande. Resultaten tyder på att det inte är riskfritt att tävla i bedömningssporter likt bodybuilding och fitness eftersom det kan bidra till negativa psykologiska faktorer och ohälsosamma beteenden gällande kost, träning och strävan efter ett specifikt kroppsideal.

As a further study of the authors' previous work on how the concept of body ideal is defined in gym culture and how body ideal affects the individual, the authors in this work have included media influence as a problem. The question that is answered is “How has the media portrayed the male body, then compared to now? (from 2010 onwards)” and ”How has the picture changed over time with similarities and differences?". The implementation of the study has been carried out through a qualitative text- and image analysis of three journals that covers a nine year period. The results of the completed text and image analysis are presented in a discussion based on previous research; "gender", "the body in the media", "the male body" as well as theories of color psychology, mind marketing and masculinity theories, to answer the study questions. The result charts that the media used to present the male body posing with a bare upper body to emphasize its muscular fitness body. It was illustrated in quantity images of smaller size while in recent years it presents the male body with a focus on the muscular upper body shaped like a bodybuilder. These images were presented in fewer pictures but in a much larger format. Some of the similarities and differences that the study also shows were how the man's body was presented in the picture, both through it ́s focus on the upper body but also the fact that the media uses mind marketing and color psychology on a conscious level to influence readers on an unconscious level. Differences were noticed in how the models were presented, which initially consisted of about 50 % to be presented with a bare upper body, for the majority to do so. Differences were also shown in a focus on the “abs” and the whole body, which recently presented the man's body to mimic a bodybuilder- with an upper body of muscles with large volume.

Syftet med denna studie var att undersöka hur verksamma idrott och hälsa lärare på högstadiet uppfattar lärandeuppdraget med kroppsideal. Det vill säga hur lärarna i studien tolkar styrdokumentet och arbetar med kroppsideal i deras undervisning. I nuvarande kursplan benämns det explicit att kroppsideal ska behandlas under det centrala innehållet men det finns inget uttryckt om hur dessa kunskaper om kroppsideal ska bedömas i kunskapskraven (Skolverket 2011). Hur verksamma lärare bemöter denna rådande lucka besvarades i studien. Studien utgick från en läroplansteori som Linde (2012) förklarar. Genom användandet av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma och legitimerade idrott och hälsa lärare samt en kvalitativ forskningsansats kunde studien komma nära lärarnas tankar. Intervjuerna transkriberades och kodades utefter olika teman. Kodningarna analyserades sedan utifrån formulerings- och transformeringsarenan från läroplansteorin som Linde (2012) förklarar. Studiens resultat är i linje med vad tidigare studier påvisat, att lärarna befinner sig i en komplex situation. Lärarna ges tydliga lärandeuppdrag kring de fysiska innehållen i ämnet där det även finns en transparens mellan det centrala innehåll och kunskapskrav. Avsaknaden av en likbördig transparens gällande kroppsideal ger lärare otydliga signaler och skapar olika tolkningar samt förklarar att innehållet gällande kroppsideal ges en mindre prioritering i ämnet generellt.