English title: Parents’ expectations of municipal school of music and of arts. Thesis in Music Education by Jonathan Lilliedahl. Part of the work for the master´s degree. Studies from School of Music, University of Örebro, 2007. Available from School of Music, Örebro University, SE-701 82 Örebro, Sweden. Original in Swedish. Keywords: parents’ expectations, municipal school of music and of arts, music education, childrens’ development, creative activity, parental influence, municipal activity. The essay concerns parents’ expectations within municipal school of music and of arts. The main aim is to elucidate and understand parents’ expectations of the school and purposes about their childrens activity, and then, discuss the results towards the concept and the didactic of the school. The method has been Grounded Theory. The results are grounded on qualitative interviews with twelve parents from different municipalities and the empirical material has been encoded into categories of various kinds. The results, which have been encoded for a several times and on different levels, indicate that parents have different purposes to each other, but also that each parent has different purposes in various contexts. A joint comprehensive aim and expectation is that the school and their teachers should enable an all-embracing development. Underlying, there are musical targets and objectives towards music as means. The parents take both individual- and group perspectives. The results can also illustrate that parents in many cases adapt their expectations to the existing structure of the school and that many of the parents are satisfied as long as everything works. Many of the parents consider that a municipal school should be responsible for a broad education of arts, characterized by democracy and availability. As a conclusion it may be said, while the parents’ exceptions focus on the childs’ interest and development, the municipal school of music and of arts has even more interests to satisfy and comply with.

Arkitekturprojektet som förslag syftar till att synliggöra Kulturskolans verksamhet i det aktuella området: Älvsjö i Stockholm. Skolan som plats utgör en plattform för möten och kulturutövande. Byggnadens utformning tangerar äldre såväl som senare arkitektur och skapar en relation som speglar Älvsjös mångtydiga identiteter. Skolbyggnaden skapar en fantasifull sfär för lärande och lek som hävdar barnkulturens okränkbara rätt till utrymme i staden. / The architectural project aims to make the activity of the Communal Culture School visible in the Älvsjö area in Stockholm. The school as a place is a platform for meetings and cultural expression. The design of the building touches both old as well as later architecture and creates a relationship between them that reflects the ambiguous identity of Älvsjö. The school building creates an imaginative sphere for learning and for play, which claims child culture's inviolable right to space in the city.

Älvsjö är stark trafikknytpunkt med goda pendeltåg- och bussförbindelser och en målpunkt för alla besökare till populära Stockholmsmässan. En Kulturskola i Älvsjö skulle förstärka och utveckla platsen ytterligare som en mötesplats och koppla ihop Älvsjö centrum, Älvsjö station med Stockholmsmässan. En kulturell mötesplats där barn och ungdomar mellan 6-22 år kan mötas i samband med kulturella aktiviteter såsom dans, musik, teater och bild. Konceptet är att skapa ett tydligt publikt stråk genom byggnaden som tar besökaren från stationen ner till parken och eventuellt vidare till Stockholmsmässan. Kulturstråket är publikt och tillgänglig för alla och skall synliggöra aktiviteterna som sker i byggnaden. Låta folk ta del av det som sker på kulturskolan i form av utställningar och framträdanden i anslutning till kulturstråket. Kulturstråket är navet i kulturskolan där barn, ungdomar och deras föräldrar samlas i väntan på lektionerna. Kulturstråket är själva foajén och huvudrummet i kulturskolan där även andra besökare kan använda det som passage och beskåda det som sker i byggnaden med alla dess kulturella aktiviteter. Skymta rörelser och suddiga siluetter i den semitransparenta kanalplasten som beklär delar av de interiöra rummen och den exteriöra fasaden. / Älvsjö is a strong traffic hub with good rail and bus connections and a destination for all visitors to the popular Stockholmsmässan. A cultural school would strengthen and develop the site further as a meeting place and connect Älvsjö center, Älvsjö station with Stockholmsmässan. A cultural meeting place where children and young people between 6-22 years can meet in conjunction with cultural activities such as dance, music, theater and art. The concept is to create a distinct public way through the building that takes the visitor from the Älvsjö station down to the park and possibly further on to Stockholmsmässan. The Cultural highway is public and accessible for everybody. Let people take note of what is happening in the cultural school and be part of the exhibitions and performances taking place. The Cultural highway is the hub of the cultural school where childrens, teenagers and their parents gathers in anticipation of the lessons. The Cultural highway is the foyer and the main room in the school where other visitors can use it as a passage and take part of what happens in the building with all its cultural activities. Glimpse of movements and blurry silhouettes behind the semi-transparent polycarbonate panels which covers parts of the interior spaces and most of the exterior facade.

Bakgrunden till detta självständiga arbete ligger i mina erfarenheter av instrumentalundervisning i den svenska kulturskolan tillsammans med mitt intresse för interaktion mellan lärare och elev i likväl en-till-en-undervisning som gruppundervisning. Kulturskolan har gått igenom många förändringar genom historien. Ett tämligen färskt exempel på detta är en statlig utredning (SOU,2016:69) där gruppundervisning rekommenderas som norm för all musikundervisning i kulturskolan till skillnad från den mer traditionellt använda en-till-en-undervisningen.Studien syftar till att belysa hur instrumentalundervisning i kulturskolan kan ta sig uttryck och hur det kan förstås ha för betydelse för den enskilde elevens lärande. Genom ett kvalitativt metodval i observation och stimulerad intervju, framgår hur interaktionsmönster och iscensättning av instrumentalundervisning kan förstås påverka elevers lärande. Även uppfattningar om grupp- och enskild undervisning och iscensättandet av dessa undervisningsformer lyfts fram. Med socialsemiotiska begrepp och modeller som analysverktyg framgår av studiens resultat hur läraren i detta fall är den som styr lektionerna till i hög grad och elevernas påverkan och utrymme för eget initiativ är liten. Lektionerna var fokuserade kring att lära sig stycken på fiol enligt lärarens instruktioner och riktande av uppmärksamhetsfokus, med noter som huvudsakliga utgångspunkt. Lärarens verbala kommunikation var den betydande delenav all kommunikation som skedde under lektionerna och elevernas interaktion med varandra var nedtonad. Av lärarens beskrivningar framgår uppfattningar om att utveckling av elevernas analytiska förmåga när det kommer till inlärning via notläsning och speltekniska färdigheter är av stor vikt. Av resultatet framgår även uppfattningar om att kravet på gruppundervisning kan vara hämmande både för lärare och elever och en önskan om en kombination av enskild- och gruppundervisning framgår. Resultaten av föreliggande arbete liknar generellt andra studiers resultat om enskild- och gruppundervisning i kulturskolan och uppfattningar om hur kulturskolans mål påverkar praktiken. I vidare forskning föreslås att större vikt läggs vid elevernas perspektiv på detta ämne för att få en bättre förståelse och uppfattning om deras upplevelser och tankar. / The background to this thesis lies in my experiences of instrumental teaching in the Swedish voluntary cultural school (Kulturskolan) along with my interest in teacher-student interaction in both one-to-one-teaching and group teaching. The cultural school has been through a lot of changes historically. A recent example of this is a governmental investigation (SOU, 2016:69) recommending group teaching as a norm as opposed to the traditional one-to-one-teaching.The study aims to shed light on how instrumental teaching in the cultural school can take formand how it can be understood to have significance for the individual student's learning. Through qualitative methods as observation and stimulated recall interview, it is made clear in the results how patterns of interaction and design of the lessons can be understood to affect students' learning. Perceptions and comparisons of group teaching and one-to-one-teaching are also highlighted. With social semiotic concepts and models as analysis tools, it is clear from the results of the study how the teacher in this case is the one who primarily controls the lessons and the students' influence and the scope for their own initiative is minimal. The lessons were focused around learning pieces on the violin according to the teacher's instructions and directions of the students focus of attention, with sheet music as the main point of focus. Regarding interaction the results showed how the teacher’s verbal communication appeared to dominate communicationduring the lessons and the students' interaction with each other was downplayed. The teacher's descriptions show perceptions that developing the students' analytical ability when it comes to learning via music reading and playing technique skills are of great importance. The results also show the teacher’s opinions of how the requirement for group teaching can be inhibiting for both teachers and students and a desire for a combination of individual and group teaching is evident. The results of the present work are similar to general results of other studies on individual and group teaching in the culture school, and opinions and experiences of how the goals of the culture school affect teaching in a real-world scenario. In further research, it is suggested and emphasized that students' perspectives on this subject are considered in order to gain a better understanding and perception of their experiences and thoughts.