Abstract  Master's essay by Pawan Mostafa Autumn term 2017. Supervisor: Magnus Lindh.     A foreign policy analysis of influencing factors explaining Turkey's changed policy towards Syria                                                       This study searching an analytical explanation of factors of influence that possibly will have supported the way Turkey's foreign policy has changed in Syria. The study covers a main question and three different theoretical questions.      Charles F. Hermann's model for foreign policy change is used to produce results. In this context, the current study argues that the Arab Spring has been an important part of the changes in the regional security structure and made these changes the most important determinant of Turkish foreign policy. It further examines the leadership of Turkish foreign policy, the restructuring within the country and external shock as factors that perceive and convey change and lead to results. In this regard, this study focuses primarily on the explanation of the source of change and the intermediate step of the above-mentioned factors of influence.      The empirical purpose of this study is to develop an analytical explanation of the change in Turkish foreign policy in the context of the Arab Spring 2011, specifically focusing on the period 2015 to the now. By applying the explanatory model for foreign policy change in a qualitative content analysis, the study aims at contributing to the empirical studies of foreign policy change. In addition to the empirical goals, this study also has theoretical motives. The theoretical purpose is to contribute to the studies of foreign policy change. Taking into consideration previous literature on foreign policy change is an important dimension that gives the study a functional alternative, partly based on Hermann's three-step model. In addition, the study aims at contributing to the scientific literature, as it combines foreign policy analysis (FPA) with a focus on the actor's devices and analysis of international relations (IR) with a focus on system or structure. / Sammandrag        Magisteruppsats av Pawan Mostafa VT 2017. Handledare: Magnus Lindh. En Utrikespolitisk analys av påverkningsfaktorer bakom Turkiets ändrade policy gentemot Syrien       Den här studien söker en analytisk förklaring av påverkningsfaktorer som kan ha legat bakom hur Turkiets utrikespolitik förändrats vad gäller Syrien. Studien omfattar en övergripande forskningsfråga och tre olika teoretiskt ställda frågor.       Charles F. Hermanns modell för utrikespolitisk förändring används för att få fram resultat. I detta sammanhang hävdar den nuvarande studien att den arabiska våren har varit en viktig del av förändringarna i den regionala säkerhetsstrukturen och gjort dessa förändringar till den viktigaste determinanten inför den turkiska utrikespolitiken. Den undersöker vidare den turkiska utrikespolitikens ledarskap, omstruktureringen inom landet och extern chock som faktorer som uppfattar och förmedlar förändring och leder till resultat. I det avseendet fokuserar denna studie främst på förklaringen av förändringskällan och det mellanliggande steget i de ovannämnda påverkningsfaktorerna.       Det empiriska syftet med denna studie är att utveckla en analytisk förklaring av förändringen i turkisk utrikespolitik i samband med den arabiska våren 2011, specifikt med fokus på perioden 2015 till nutid. Genom att tillämpa den förklarande modellen för utrikespolitisk förändring i en kvalitativ innehållsanalys syftar studien till att bidra till de empiriska studierna av utrikespolitisk förändring. Förutom de empiriska målen har den här studien också teoretiska motiv. Det teoretiska syftet är att bidra till studierna av utrikespolitisk förändring. Att ta hänsyn till tidigare litteratur om utrikespolitisk förändring är en viktig dimension som ger studien ett funktionellt alternativ, delvis baserat på Hermanns trestegsmodell. Dessutom avser studien att bidra till den vetenskapliga litteraturen, eftersom den kombinerar utrikespolitisk analys (UPA) med inriktning på skådespelarens anordningar och analys av internationella relationer (IR) med inriktning på system eller struktur.

Abstract Titel: ”Här är sanningen Sverige!” – Unga flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund och deras relation till medier i identitetsskapandet Författare: Nina Gergi Handledare: Eva Åsén Ekstrand Nyckelord: Identitet, identitetsskapande, flickor, genus, medier, relation, etnicitet, kultur, självuppfattning, syriansk-ortodoxa, kurder, ungdomar, unga, medieinnehåll, medieanvändning, mediepåverkan. Syfte Syftet med uppsatsen är att belysa relationen mellan flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund och medier. Målet med uppsatsen är att öka medvetenheten om flickornas bakgrundshistoria, det nuvarande levnadssättet och den framtida självbilden i relation till medierna och identitetsaspekten. Frågeställning Den övergripande frågeställningen i den här uppsatsen är: Hur ser relationen ut mellan medier och flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund? För att besvara huvudfrågan delade jag in frågeställningen i tre delfrågor. Vilken roll anser flickorna att medierna har när de formar sin identitet?  Hur värderar flickorna mediernas beskrivning av deras nuvarande levnadsvillkor och deras bakgrundshistoria? Förstärker eller försvagar medierna bilden av deras liv? Vilken betydelse anser flickorna att medierna har för deras självuppfattning, dvs. hur de förstår sin nuvarande situation och sin framtida möjlighet i Sverige? Metod Studien är kvalitativ och baserar sig på djupintervjuer med sex flickor – tre flickor från den syriansk-ortodoxa folkgruppen samt tre flickor från den kurdiska folkgruppen, i åldrarna 20–25 år. Med identitet avses inte religiös identitet. Flickorna som intervjuas har därför både kristen och muslimsk religiös bakgrund. Deras ursprung finns också i folkgrupper vars likheter är att de inte har en egen stat eller nation. Slutsats Relationen mellan medier och flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund är komplex, precis som människors identitetsskapande också är. För flickorna som lever i det svenska samhället och samtidigt med en annan etnisk och kulturell bakgrund i hemmet blir bilden mer komplex – de lever med dubbla biografiska berättelser. När flickorna ovanpå det upplever att den bild som medierna ger av deras situation är missvisande, och i det närmaste obefintlig, blir bilden ännu mer komplex. Jag använder ordet dubbelt för att beskriva komplexiteten i flickornas identitetsskapande: dubbel utsatthet, dubbel uteslutning och dubbelt negativt kapital. Min analys visar att medierna i Sverige inte ger flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund verktygen som de behöver för att utveckla sina identiteter. Medierna bidrar till att cementera en felaktig bild av flickorna, göra dem till offer eller rentav osynliggöra dem. Den roll som medierna spelar i flickornas liv är hämmande och de får arbeta aktivt för att förändra bilden som skapas i medierna. Flickorna använder inte medier i någon större utsträckning. De anser inte att traditionella medier hjälper dem att forma deras framtid i Sverige. Däremot inspirerar internet flickorna att bygga en fiktiv värld där de får utrymme att förhandla innebörden av sin kulturella identitet och få en förståelse för sitt komplexa identitetsarbete.

Uppsatsens syfte är att undersöka om och hur kurdiska kvinnor använder matlagning som en meningsskapande praktik och om matlagningen fungerar som en förstärkare av den egna identiteten. Jag har med hjälp av en autoetnografisk metod undersökt hur kvinnor från min egen släkt förhåller sig till matlagningspraktikens alla delar. Med hjälp av den autoetnografiska metoden och det teoretiska ramverket för grounded theory har jag tagit mig an ett familjärt fält på ett självreflexivt sätt. Genom att applicera framför allt minnesteori och praktikteori på mitt empiriska material har jag kunnat visa hur informanternas erfarenheter och kunskaper om matlagning handlar om ett görande av flera olika typer av minnen. Samtidigt som matlagningen är ett skapande och återskapande av sociala och kollektiva minnen skapas också det sensoriska minnet i en växelverkan som en effekt av den. De minnen som skapas blir en källa till gemenskap mellan informanterna och de nyckelpersoner som bär matlagningen. Det som genomsyrar allting är ett identitetsbygge som skapas via matlagningens alla delar.

An important starting point for the thesis is the enormous importance of photography as a source for historical research. Earlier in history, this approach has not been obvious among many historians, but recent decades’ new trends have emerged that have changed the attitude towards the image as historical source. Against this background, the main purpose of the thesis is to study how the Swedish media have chosen to portray the genocide of the Kurdish population in Iraq in 1988. The material consists of photographs that has been published by Swedish newspapers from 1988. In order to visualize general patterns, trends and a symbolism in the images, the methodological approach has been based on a semiotic image analysis where the image has been placed in a context while analyzed from two levels. In addition to this, a cultural theoretical perspective has also formed the theoretical framework for the thesis. Here, the starting point has been that the photographs published in the Swedish press papers reflected a cultural as well as a historical context in which they existed in. The results of the thesis have shown that the imagery has testified to a clear tendency to create clear dividing lines between male and female individuals in the photographs. The research have showed that women and children got strong positions as victims while the men usually became absence or they became more dominant in the situations when they showed up. When it came to the context in which the images were published, it showed that the photographs usually came to be placed in context where they came to symbolize or manifest events that concern parts of the genocide. Sometimes images also came to complement each other like a story where each part had to manifest certain parts of the story.

<p>Den här uppsatsen har till syfte att undersöka den dagliga medieanvändning som finns hos första generationens invandrarungdomar från Kurdistan, samt ta reda på om de som elever i skolan har varit med om att lärare tagit upp nyheter rörande deras hemländer i den allmänna undervisningen. Om vi ser det hela med elevernas ögon tror vi att de kommer att uppleva att undervisningen blir mer relevant för dem om också nyheter från deras hemländer diskuteras i klassrummet. Extra fokus har lagts på om medier från hemländerna ingår i medieanvändningen. Studien bygger på en explorativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer tillsammans med tre manliga och tre kvinnliga elever med kurdisk bakgrund i åldrarna 16-18 år på Tingvallagymnasiet i Karlstad.</p><p>Det är relevant att undersöka medievanorna hos unga invandrare i Sverige eftersom det inte finns speciellt många studier gjorda som har fokuserat på just den här frågan. Som blivande medielärare anser vi också att det är viktigt att ha kännedom om invandrares medievanor eftersom vi då bättre kan planera våra lektioner med en mer multikulturell inriktning.</p><p> </p><p>Resultaten visar att ungdomarna har ett intresse av att hålla sig uppdaterade dels om händelser i Sverige, men även i deras hemländer och i övriga världen. De använder sig dagligen av medier så som Internet, MSN och teve. Vid vissa tillfällen använder de sig också av kurdiska eller arabiska medier, speciellt tevekanaler över sattelit. En majoritet av ungdomarna laddar hem och lyssnar på musik från hemländerna, men ingen av dem läser böcker på sitt hemspråk.</p><p>Ingen av respondenterna har uppgett att lärarna i sin undervisning har tagit upp frågor rörande mångkulturalism.</p> / <p><!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:"Cambria Math"; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:roman; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-1610611985 1107304683 0 0 159 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-unhide:no; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoHeader, li.MsoHeader, div.MsoHeader {mso-style-priority:99; mso-style-unhide:no; mso-style-link:"Sidhuvud Char"; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; tab-stops:center 8.0cm right 16.0cm; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoFooter, li.MsoFooter, div.MsoFooter {mso-style-unhide:no; mso-style-link:"Sidfot Char"; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; tab-stops:center 8.0cm right 16.0cm; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} span.SidhuvudChar {mso-style-name:"Sidhuvud Char"; mso-style-priority:99; mso-style-unhide:no; mso-style-locked:yes; mso-style-link:Sidhuvud; mso-ansi-font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt;} span.SidfotChar {mso-style-name:"Sidfot Char"; mso-style-unhide:no; mso-style-locked:yes; mso-style-link:Sidfot; mso-ansi-font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt;} .MsoChpDefault {mso-style-type:export-only; mso-default-props:yes; font-size:10.0pt; mso-ansi-font-size:10.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt;} @page Section1 {size:595.3pt 841.9pt; margin:70.9pt 70.9pt 70.9pt 70.9pt; mso-header-margin:35.45pt; mso-footer-margin:32.05pt; mso-page-numbers:0; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} @page Section2 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section2 {page:Section2;} --><!--[if gte mso 10]> <mce:style><! /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:11.0pt; font-family:"Calibri","sans-serif"; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-theme-font:minor-fareast; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;} > <! [endif] ></p><p>The scope of this thesis is to investigate the daily use of media by young Swedish first generation immigrants from Kurdistan. It also examines if the teenagers - as students in high-school - have had any experiences of teachers having brought up news concerning the student’s home countries in the general education. From the student’s point of view we feel that the education will be more relevant to them if topics from their native countries are discussed in the classroom.  An extra focus has been placed on the question of whether media from the respondent’s own home countries are present in their daily media use or not. The study is based on an explorative case study with semi-structured interviews of three males and three females aged 16-18 with Kurdish background studying at the Tingvalla high-school in Karlstad.</p><p> </p><p>It’s relevant to investigate the media use of young Swedish immigrants because not many studies have focused on this specific issue. As future teachers in media, we also feel it’s important to have knowledge about immigrant’s media use, so that we can plan our lessons in a better way with a more multicultural approach.</p><p> </p><p>The results of the study show that the teenagers are interested in keeping up with the news from Sweden and also from their home countries and the rest of the world. The respondents are daily users of media such as the Internet, MSN and television. At some occasions they also use Kurdish or Arabic media, especially satellite television channels. A majority of the teenagers use the Internet to download music from their home countries, but none of them are reading books in Kurdish.</p><p> </p><p>None of the respondents have stated that the teachers have brought up multicultural issues in the classroom.</p><p><--></p>

Den här uppsatsen har till syfte att undersöka den dagliga medieanvändning som finns hos första generationens invandrarungdomar från Kurdistan, samt ta reda på om de som elever i skolan har varit med om att lärare tagit upp nyheter rörande deras hemländer i den allmänna undervisningen. Om vi ser det hela med elevernas ögon tror vi att de kommer att uppleva att undervisningen blir mer relevant för dem om också nyheter från deras hemländer diskuteras i klassrummet. Extra fokus har lagts på om medier från hemländerna ingår i medieanvändningen. Studien bygger på en explorativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer tillsammans med tre manliga och tre kvinnliga elever med kurdisk bakgrund i åldrarna 16-18 år på Tingvallagymnasiet i Karlstad. Det är relevant att undersöka medievanorna hos unga invandrare i Sverige eftersom det inte finns speciellt många studier gjorda som har fokuserat på just den här frågan. Som blivande medielärare anser vi också att det är viktigt att ha kännedom om invandrares medievanor eftersom vi då bättre kan planera våra lektioner med en mer multikulturell inriktning.&lt;/p&gt;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Resultaten visar att ungdomarna har ett intresse av att hålla sig uppdaterade dels om händelser i Sverige, men även i deras hemländer och i övriga världen. De använder sig dagligen av medier så som Internet, MSN och teve. Vid vissa tillfällen använder de sig också av kurdiska eller arabiska medier, speciellt tevekanaler över sattelit. En majoritet av ungdomarna laddar hem och lyssnar på musik från hemländerna, men ingen av dem läser böcker på sitt hemspråk. Ingen av respondenterna har uppgett att lärarna i sin undervisning har tagit upp frågor rörande mångkulturalism. / <!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:"Cambria Math"; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:roman; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-1610611985 1107304683 0 0 159 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-unhide:no; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoHeader, li.MsoHeader, div.MsoHeader {mso-style-priority:99; mso-style-unhide:no; mso-style-link:"Sidhuvud Char"; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; tab-stops:center 8.0cm right 16.0cm; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoFooter, li.MsoFooter, div.MsoFooter {mso-style-unhide:no; mso-style-link:"Sidfot Char"; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; tab-stops:center 8.0cm right 16.0cm; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} span.SidhuvudChar {mso-style-name:"Sidhuvud Char"; mso-style-priority:99; mso-style-unhide:no; mso-style-locked:yes; mso-style-link:Sidhuvud; mso-ansi-font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt;} span.SidfotChar {mso-style-name:"Sidfot Char"; mso-style-unhide:no; mso-style-locked:yes; mso-style-link:Sidfot; mso-ansi-font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt;} .MsoChpDefault {mso-style-type:export-only; mso-default-props:yes; font-size:10.0pt; mso-ansi-font-size:10.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt;} @page Section1 {size:595.3pt 841.9pt; margin:70.9pt 70.9pt 70.9pt 70.9pt; mso-header-margin:35.45pt; mso-footer-margin:32.05pt; mso-page-numbers:0; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} @page Section2 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section2 {page:Section2;} --><!--[if gte mso 10]> <mce:style><! /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:11.0pt; font-family:"Calibri","sans-serif"; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-theme-font:minor-fareast; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;} > <! [endif] > The scope of this thesis is to investigate the daily use of media by young Swedish first generation immigrants from Kurdistan. It also examines if the teenagers - as students in high-school - have had any experiences of teachers having brought up news concerning the student’s home countries in the general education. From the student’s point of view we feel that the education will be more relevant to them if topics from their native countries are discussed in the classroom.  An extra focus has been placed on the question of whether media from the respondent’s own home countries are present in their daily media use or not. The study is based on an explorative case study with semi-structured interviews of three males and three females aged 16-18 with Kurdish background studying at the Tingvalla high-school in Karlstad.   It’s relevant to investigate the media use of young Swedish immigrants because not many studies have focused on this specific issue. As future teachers in media, we also feel it’s important to have knowledge about immigrant’s media use, so that we can plan our lessons in a better way with a more multicultural approach.   The results of the study show that the teenagers are interested in keeping up with the news from Sweden and also from their home countries and the rest of the world. The respondents are daily users of media such as the Internet, MSN and television. At some occasions they also use Kurdish or Arabic media, especially satellite television channels. A majority of the teenagers use the Internet to download music from their home countries, but none of them are reading books in Kurdish.   None of the respondents have stated that the teachers have brought up multicultural issues in the classroom. <-->

Denna avhandling är en komparativ undersökning av pågående förändringsprocesser bland kurder i Marseillesregionen i Frankrike och Stockholmsregionen i Sverige. I fokus står skiftet från en endimensionell och offerrelaterad kurdisk diasporisk identitet mot en mer sammansatt och aktiv. Studien går bortom entydiga erfarenheter av smärta, trauma och offerkänsla i syfte att lyfta fram en rad andra diasporiska situationer och företeelser såsom institutionella och transnationella formationer, assabiyya nätverk, ”on air” och ”online” verksamheter, kulturella och litterära aktiviteter osv., som samtliga är centrala element när det gäller att upprätthålla ett gränsöverskridande medborgarskap bland diasporiska kurder i de bägge länderna. Studien vidhåller dessutom att kurder i både Sverige och Frankrike på olika sätt är utsatta för diskriminering och socialt utanförskap. Avhandlingen visar hur kurder i Frankrike och Sverige utvecklar olika diasporiska diskurser och handlingsmönster. Beroende på en relativt likartad social bakgrund och på den exkluderande politiska miljö som finns i Frankrike så upprätthåller kurderna i Marseillesområdet en påtagligt offerrelaterad diasporisk diskurs. Samtidigt är framväxten av ett gränsöverskridande medborgarskap här starkt begränsad. Eftersom kurderna i Sverige är dels jämförelsevis socialt och politiskt diversifierade och dels vistas i en mer gynnsam politisk miljö upprätthåller de inte bara en mer flexibel diasporisk diskurs än kurder i Marseillesområdet. De har också utvecklat ett mer långtgående gränsöverskridande medborgarskap. / This study is a comparative exploration of an ongoing process of change from a mono-dimensional, victim-related Kurdish diasporic identity to a more modulated, dynamic and active form of it among Kurds in the Marseille region in France and the Stockholm region in Sweden. The study goes beyond the experience of pain and trauma and the sense of victimhood in order to depict a multitude of other diasporic situations and trajectories such as institutional and transnational arrangements, assabiyya networks, “on air” and cyberspace “online” involvements, cultural and literary activities, and so forth, which are necessary elements for the development of the practice of transborder citizenship among diasporan Kurds in the two countries. The study argues that the Kurds in France and Sweden have conceived different diasporic discourses and at the same time have chosen different modes of action. Due to their uniform social background and the exclusionary French political environment, the Kurds in the region of Marseille maintain a tangible victim diaspora discourse and limited practice of transborder citizenship. As the Kurds in Sweden are socially and politically diversified, and as they live in the more favorable Swedish political environment, they maintain not only a flexible diaspora discourse but also a more highly developed practice of transborder citizenship than the Kurds in the Marseille region.