I denna uppsats genomförs både en kvantitativ samt en kvalitativ undersökning av sportbilagorna i tre av de största svenska dagstidningarna: Aftonbladet, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, med syfte att utröna hur stort utrymme kvinnliga respektive manliga idrottare tilldelas på sportsidorna, samt hur idrottskvinnorna och männen framställs i texten. Den kvantitativa studiens ansats var att mäta den marginalisering kvinnliga idrottare utsätts för i de undersökta medierna. Den kvalitativa textanalysen genomfördes för att urskilja och uppmärksamma tendenser till en könsstereotyp framställning av idrottarna genom språkliga formuleringar. Det vill säga fall där den journalistiska texten, medvetet eller ej, förstärker redan befintliga föreställningar och fördomar om hur kvinnor och män ska vara. Resultaten av den kvantitativa undersökningen visar att utrymmet tillägnat kvinnliga idrottarefortfarande år 2010 är oproportionerligt litet i jämförelse med manliga idrottares, och bara har ökat marginellt sedan en liknande undersökning publicerades i boken Sporten i spalterna av Ulf Wallin för snart 13 år sedan. Som vår undersökning visar uppmärksammas kvinnliga idrottare fortfarande i ett färre antal artiklar, i till storleken mindre artiklar och illustrerade med färre antal bilder än de artiklar som handlar om idrottsmän. Den kvalitativa analysen visar på att ett språkbruk som befäster en könshierarki inom idrottsvärlden fortfarande används. Exempel tagna ur de undersökta artiklarna redovisar fall av språkliga formuleringar som framställer kvinnliga idrottare på ett könsstereotypt vis.

Denna studie behandlar relationen mellan jämställdhet på samhällsnivå och individuell subjektiv hälsa genom att korrelera data från 23 europeiska länder. Materialet erhålles ur European Social Survey ed. 4.0 samt Förenta Nationerna. För att utröna i vilken utsträckning individuell hälsa i allmänhet och de olika könen i synnerhet påverkas av samhällets jämställdhetsgrad utförs linjär sannolikhetsregression i SPSS Statistics 18.0. En metod som gör det möjligt att ta hänsyn till andra tänkbara komponenter som kan tänkas påverka relationen där emellan. Med tidigare forskning som stöd formuleras hypotesen att jämställdhet i det omgivande samhället påverkar såväl kvinnors som mäns hälsa positivt. Hypotesen får stöd kontrollerat för faktorer på individnivå. När mått på socialt och materiellt välstånd förs in i analysen försvinner emellertid sambandet, något som delvis kan förklaras av att mer jämställda samhällen också tenderar att präglas av högre nivåer av välfärd. När hänsyn tas till förekomsten av en interaktionseffekt, där ökad jämställdhet påverkar kvinnors och mäns hälsa i olika utsträckning, blir sambandet mellan jämställdhet och hälsa av negativ karaktär. Resultaten tyder på att den negativa effekten på hälsa är större för män än kvinnor vilket kan föras tillbaka på mäns förluster av tidigare samhällsprivilegier parallellt med en fortsatt hälsovådlig livsstil. Att också kvinnors hälsa i viss mån påverkas negativt kan bero på att kvinnor i takt med ökat arbetsdeltagande tar sig an traditionellt maskulina hälsobeteenden samtidigt som de fortfarande har det huvudsakliga ansvaret för hem- och barnomsorg. Samband av detta slag är komplexa, för att vidare utröna på vilka sätt individuell hälsa och jämställdhet mellan könen samverkar fordras mer forskning på området.

Denna studie behandlar relationen mellan jämställdhet på samhällsnivå och individuell subjektiv hälsa genom att korrelera data från 23 europeiska länder. Materialet erhålles ur European Social Survey ed. 4.0 samt Förenta Nationerna. För att utröna i vilken utsträckning individuell hälsa i allmänhet och de olika könen i synnerhet påverkas av samhällets jämställdhetsgrad utförs linjär sannolikhetsregression i SPSS Statistics 18.0. En metod som gör det möjligt att ta hänsyn till andra tänkbara komponenter som kan tänkas påverka relationen där emellan. Med tidigare forskning som stöd formuleras hypotesen att jämställdhet i det omgivande samhället påverkar såväl kvinnors som mäns hälsa positivt. Hypotesen får stöd kontrollerat för faktorer på individnivå. När mått på socialt och materiellt välstånd förs in i analysen försvinner emellertid sambandet, något som delvis kan förklaras av att mer jämställda samhällen också tenderar att präglas av högre nivåer av välfärd. När hänsyn tas till förekomsten av en interaktionseffekt, där ökad jämställdhet påverkar kvinnors och mäns hälsa i olika utsträckning, blir sambandet mellan jämställdhet och hälsa av negativ karaktär. Resultaten tyder på att den negativa effekten på hälsa är större för män än kvinnor vilket kan föras tillbaka på mäns förluster av tidigare samhällsprivilegier parallellt med en fortsatt hälsovådlig livsstil. Att också kvinnors hälsa i viss mån påverkas negativt kan bero på att kvinnor i takt med ökat arbetsdeltagande tar sig an traditionellt maskulina hälsobeteenden samtidigt som de fortfarande har det huvudsakliga ansvaret för hem- och barnomsorg. Samband av detta slag är komplexa, för att vidare utröna på vilka sätt individuell hälsa och jämställdhet mellan könen samverkar fordras mer forskning på området.

Undersökningen omfattar 20 elevtexter med jämn könsfördelning, där kvantitativa analysen inkluderar antal ord per stycke respektive mening, samt andel långa och överlånga ord. Även problematiken kring användandet av det definita pronomenet de/dem/dom berörs. Analysen görs utifrån ett genusperspektiv och jämförelse med tidigare forskning innefattas. Syftet är att få insikt i hur gymnasister använder skriftformen i fråga om nämnda aspekter. Undersökningen visar att pojkarna överlag skriver längre stycken, medan flickorna har längre meningar. De använder lika stor andel långa ord, men andelen överlånga ord skiljer sig kraftigt åt då flickorna brukar flest sådana. Vad gäller de/dem problematiken finns det olika typer av felaktigheter i elevernas texter. Subjekt- och objektsfel är den mest förekommande felskrivningen, men även de istället för det samt dom används.

Syftet med föreliggande kvantitativa studie är att undersöka sambandet mellan socioekonomisk klassposition i vuxenlivet och risken att vårdas för schizofreni. Sambandet mellan klassposition och hälsa kan ta sig uttryck i två riktningar - något som avhandlas i kausalitetsteorin och selektionsteorin. Kausalitetsteorin utgår från att en individs klassposition påverkar ens framtida hälsa, där en lägre klassposition riskerar att leda till sämre hälsa. I kontrast till detta utgår selektionsteorin från att en individs hälsa påverkar klasspositionen, där ohälsa tenderar att leda till en lägre klassposition. Dessa teorier utgör föreliggande studies teoretiska utgångspunkt. Datamaterialet som används är “Stockholm Birth Cohort” (SBC), vilket är resultatet av en sannolikhetsmatchning mellan två avidentifierade material. Materialet består av longitudinell kohortdata som sträcker sig från år 1953 till år 2008. Analysmetoden i föreliggande studie är multipel logistisk regressionsanalys vilket är lämpligt då utfallsvariabeln har gjorts binär. Resultatet som nås är att det existerar ett signifikant samband mellan socioekonomisk klassposition i vuxenlivet och risken att vårdas för schizofreni, även när sambandet kontrollerats för föräldrarnas socioekonomiska klassposition, psykiska hälsa, utbildning, inkomst, alkoholmissbruk samt familjetyp och kohortmedlemmens kön. Då denna infallsvinkel är relativt outforskad är detta resultat därför ett relevant bidrag till forskningsfältet. Vidare har försök gjorts att undersöka riktningen på detta samband och utifrån genomförda tester verkar det som att både kausalitets- och selektionsteorin har ett förklaringsvärde beroende på ifall klassposition mäts utifrån föräldrarnas eller individens klassposition. Rimligtvis är socioekonomisk klassposition och schizofreni ömsesidigt sammanlänkande över individens livsförlopp.

Trots att Sverige anses vara ett jämställt land finns det stora löneskillnader mellan kvinnor och män. Dessa löneskillnader tycks vara extra stora inom bank-och finansbranschen och kan till viss del förklaras av frånvaroperioder från arbetet då kvinnor tenderar att vara deltidsarbetande, föräldralediga, sjukfrånvarande och frånvarande på grund av VAB i större utsträckning än män. Denna studie syftar därmed till att undersöka löneskillnader på Handelsbanken Capital Markets ur ett jämställdhetsperspektiv. Kvinnors och mäns löner undersöks med fokus på om det finns ett samband mellan olika sorters frånvaro från arbetet och löneutvecklingen. Studiens teoretiska ramverk baseras på teorierna om statistisk och implicit diskriminering samt teorin om signaleffekt. Dessa utgår från att kvinnor och män drabbas av lönediskriminering på grund av arbetsgivarens antaganden, statistiska erfarenheter och förutfattade meningar om bland annat genusnormer. Av tidigare forskning framgår att mäns löner påverkas mer negativt än kvinnors löner av frånvaro i olika former. Denna studie baseras på Handelsbanken Capital Markets löneregisterdata från 2017, 2018 och 2019. Urvalet består av 691 individer som varit anställda och har haft en månadslön under hela tidsperioden. Resultaten visar att män som varit deltidsarbetande, föräldralediga, sjukfrånvarande eller frånvarande på grund av vård av barn tenderar att ha sämre löneutveckling än kvinnor som varit frånvarande av samma anledning. Däremot är det enbart resultatet för sjukfrånvaro som är statistiskt signifikant.

Syftet med denna studie var att undersöka resultaten på nationella proven i kemi mellan 2013–2019. Detta för att fastställa om det finns några signifikanta skillnader i resultat mellan flickor och pojkar samt för att belysa hur eventuella skillnader mellan könen har varierat genom åren. Resultat på nationella proven som är sammanställda utifrån kön har erhållits från Skolverkets registerdatabas och presenterats med hjälp av olika diagram samt tabeller för att åskådliggöra hur betygsfördelningen har sett ut vid olika provtillfällen, hur stor andel elever av respektive kön som har uppnått ett visst betyg över tid och hur det skiljer sig mellan könen samt slutligen för att visa hur betygssnittet har varierat för respektive kön över åren. Data som har presenterats har analyserats med kvantitativa statistiska analysmetoder. Studiens resultat visade att det finns statistiskt signifikanta skillnader i resultat mellan flickor och pojkar för betygen B och C men inte för betygen A och F. Sett över en sjuårsperiod (2013–2019) har en större andel flickor fått de högsta betygen (C-A) vid samtliga provtillfällen som har analyserats medan en större andel pojkar har fått de lägsta betygen (F-E); dock visar inte genomsnittsbetyget på någon tydlig trend gällande en ökning eller minskning i differens mellan könen under perioden som har studerats. Något som däremot går att tyda utifrån genomsnittsbetyget är att både flickor och pojkars studieresultat har förbättrats över tid under den perioden som har studerats. För att få bukt med de resultatskillnader som i studien kunnat fastställas föreslås en mer könsmedveten pedagogik i skolan, att större fokus läggs på jämställdhetsarbete, att jämställdhetsfrågor tas upp i högre utsträckning i lärar- och rektorsutbildning samt att de negativa följderna av genuskonstruktioner diskuteras mer inom skolan, både bland personal och med elever.

3D-modeller av urbana områden är en användbar och attraktiv produkt bland kommuner och företag. 3D-modeller kan ge en rad fördelar för att utföra analyser. Modellerna kan exempelvis användas för att visualisera översvämningar samt skapa buller- och siktanalyser. Med en virtuell 3D-stadsmodell kan analyser och utvärderingar utföras innan nybygg-nationer påbörjas.Syftet med studien är att i samråd med Karlstads kommun undersöka och jämföra vilket av Lantmäteriets punktmolnsdata (Laserdata Skog och Ytmodell från flygbilder) som lämpar sig bäst för 3D-modellering av byggnader. Den ena produkten består av ett LiDAR-punktmoln och den andra av ett fotogrammetriskt punktmoln. Syftet är även att kombinera produkterna för att undersöka om nackdelarna hos den ena produkten elimineras av fördelarna hos den andra.Genom kommunens baskarta och Esri’s plugin-program 3D Basemaps segmenterades byggnader utefter dess takformer. Takformerna modellerades och kopplades samman med vertikala väggar för att erhålla en 3D-modell. För att utvärdera de framtagna modellerna användes två metoder, en kvantitativ och en kvalitativ. I den kvantitativa jämförelsen analyserades främst byggnaders höjder i modellerna gentemot inmätta höjder på motsvarande byggnader. I studien undersöktes även fullständigheten i samtliga modeller. I den kvalitativa analysen genomfördes en enkät där samtliga modeller jämfördes mot referensbilder och deltagare röstade på den modellen de ansåg mest lik referensbilderna.Studien visar att modellen skapad med en kombination av Laserdata Skog och Ytmodell från flygbilder har den lägsta lägesosäkerhet i höjd på 0,2978 m gentemot inmätta punkter. Samma modell har även den högsta fullständigheten med 90 % av takformerna modellerade i studieområdet.Resultatet från den kvalitativa analysen visar även att samma modell fick 64,7 % av de totala rösterna i enkäten. Modellen fick även högst andel röster i samtliga frågor.

According to The Librarian’s axiom, the library loans and visits will increase when unemployment rates rise. In this bachelor thesis we want to investigate if the axiom was applicable in Sweden and Finland during the years 2008 until 2016. If we can find that TheLibrarian’s axiom can be confirmed, the libraries in Sweden and Finland can have stronger arguments against budget cuts and can prepare for increases in library usage. Furthermore no major studies on this topic have been executed in Scandinavia. The purpose of this study is to test a hypothesis, namely whether there is a connection between the economic situation and the library usage in Sweden and Finland. We also want to study the similarities and differences between the countries and try to explain them. We gathered our empirical data by using and analyzing official statistics from several databases. The variables we examined are physical library visits, loans of paper books, unemployment rates and Gini-coefficient. Our findings are presented in figures which are further analyzed with help of cross tabulations and correlation measures. The results of our study show that there is no strong connection between the library usage and the economic situation in neither Sweden nor Finland. There were little differences between the countries. The connections in Finland were a little bit stronger, but still not strong enough to confirm the axiom. To further explain our findings, there is a need for more research on this topic.

Hyperacusis is a condition that is described by abnormal reactions to ordinary sounds, however, because of its complexity and newness, this diagnosis still lacks centralized definition and established prevalence rates. Previous research has attempted to define the condition and establish measurements. The Noise Sensitivity Scale (NSS) has been examined several times and new questionnaires have been produced, one being Umeå Hyperacusis Questionnaire (UHQ) produced by Paulin et al. (2019). The latter has not been analyzed in regards to its ability to measure hyperacusis. The current study used exposure data from Paulin et al. (2019) to compare UHQ and NSS abilities to measure the different elements of hyperacusis; the study aimed to a) compare ratings of intensity, concentration, and unpleasantness between UHQ and NSS; b) determine the validity of UHQ. The sample consisted of 64 participants and analyses conducted were linear regression, logistic regression, factor analysis and repeated measures ANOVA. The results indicate that UHQ was greater at measuring intensity, while NSS more accurately measured unpleasantness and concentration. The abilities of the former differed when time was taken in consideration and showed significance in relation to unpleasantness across the lab exposure. The studies suggest that future research should investigate and include more elements that constitute hyperacusis and attempt to increase the sample size. / Hyperacusis är ett tillstånd som karaktäriseras av onormala reaktioner på vanliga ljud, men på grund av att diagnosen är relativt ny och med komplex sjukdomsbild saknas det fortfarande en centraliserad definition och fastställd prevalens. Tidigare forskning har arbetat med att definiera konceptet och utveckla mätinstrument; Noise Sensitivity Scale (NSS) har brukats i flertalet studier och nya enkäter har skapats, bland annat Umeå Hyperacusis Questionnaire (UHQ) av Paulin et al; UHQ har inte analyserats avseende dess förmåga att tillförlitligt mäta hyperacusis. Denna studie använde exponeringsdata från Paulin et al. (2019) för att jämföra UHQ och NSS med avseende på att mäta de olika elementen i hyperacusis. Studien syftade till att a) jämföra självuppskattning av intensitet, koncentration och obehag mellan UHQ och NSS; b) fastställa validitet av UHQ. Urvalet bestod av 64 deltagare och genomförda analyser var linjär regression, logistisk regression, faktoranalys och repeated measures ANOVA. Resultaten visade att UHQ var bättre på att mäta intensitet, medan NSS var lämpligare att mäta obehag och koncentration. UHQs förmåga att mäta obehag skilde sig när tid togs i beaktande och blev då signifikant. Framtida forskning borde undersöka och inkludera fler element som utgör hyperacusis och försöka öka urvalsstorlek.