In this essay I analyze the stone circles known as domarringar in northern Småland. In order to understand the stone circles, one must understand the society that built them, I argue. Therefore I first date them so I can put them in a context. After dating them to late Roman Iron Age and Migration period, I discuss hill forts, gold bracteates and rotary querns as a starting point for understanding the society and ideology that built the stone circles. I argue that the stone circles are a product of the midgård-ideology and that they have to be understood in that light. The stone circles are always found close to a road and often relatively high in the landscape. They manifest boundaries in the landscape.

Studiens syfte var att med en huvudsakligen kvantitativ ansats 1) undersöka hur receptarier i Kalmar län upplever sin arbetssituation vid expedition av läkemedel till djur, genom att undersöka hur den personliga kompetensen, ansvarskänslan och de befintliga informationskällorna upplevs, samt 2) undersöka synen på ett eventuellt införande av tillsyn av farmaceuter och möjligheten till utdömande av disciplinära påföljder då farmaceutens yrkesutövning vid expedition av läkemedel till djur inte skett på ett föreskrivet sätt. Idag bär ingen myndighet ansvaret för dessa två företeelser. En skriftlig enkät postades till 94 receptarier i Kalmar län. Av de tillfrågade receptarierna valde 55 % att delta. Enkätformuläret bestod totalt av 24 frågor av övervägande kvantitativ karaktär vars svarsalternativ utgjordes av kvalitativa variabler. Av enkätformulärets 24 frågor hade två stycken öppen karaktär. Majoriteten av deltagarna tycktes uppleva sin arbetssituation vid expedition av läkemedel till djur som förhållandevis god och endast ett fåtal deltagare förmedlade en negativ ton i svaren. Receptariernas ansvarskänsla i sin yrkesroll framstod som hög och en receptexpedition till djur anses som likvärdig med en receptexpedition till människa. Flertalet av receptarierna var obekanta med avsaknaden av tillsyn och disciplinära påföljder, men ansåg att det finns ett behov av kontroll och var överlag positiva till ett eventuellt införande av sådan. Majoriteten av receptarierna trodde dock inte att arbetssituationen skulle påverkas nämnvärt av utökad kontroll. Studiens deltagare gav dock uttryck för att det finns behov av mer utveckling inom området, såsom utbildning och bättre informationskällor om läkemedel för djur. Då studiens bortfall var 45 % samt då studiens validitet och precision troligtvis är låg, bör försiktighet iakttas vid extrapolering av studiens resultat till Sverige i övrigt.

Den regionala nivåns gränser och funktion har återkommande debatterats sedan mitten på förra seklet. Efter regeringsskiftet 2014 påbörjade den rödgröna regeringen arbetet med en ny läns- och landstingsindelning. Initiativet kom ursprungligen ifrån organisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) där alla partier enats om behovet av en reform. När de politiska samtalen på nationell nivå påbörjades hösten 2016 stod det dock klart att enighet inte rådde bland partierna på riksdagsnivå. Samtalen avslutades i november med att allianspartierna ett efter ett lämnade förhandlingarna, trots att de alla tidigare uttryckt sig positiva till någon typ av regionreform. I denna uppsats kartläggs händelseförloppet och de inblandade aktörernas ställningstaganden analyseras för att skapa förståelse kring varför de politiska förhandlingarna avslutades. För att på ett systematiskt sätt analysera aktörernas argument utvecklas ett analysverktyg utifrån tidigare forskning där olika konfliktlinjer i debatten om en regionreform tydliggörs. Undersökningen visar att Liberalerna och Moderaterna tidigt var kritiska till reformförslaget. Idéanalysen visar att deras åsikter avviker från regeringens i alla de avseenden som analyserats. Kristdemokraternas argumentation liknande däremot regeringens och de var mer positiva till en reform. Partiets syn på välfärdens organisering avvek dock från regeringens, vilket förklarar varför de lämnade samtalen. Regeringen var från början inställd på en överenskommelse med Centerpartiet och prioriterade därför deras krav. Detta kan förstås utifrån att de båda, till skillnad från övriga, förespråkade en decentralisering av välfärdsverksamheter. Kartläggningen av händelseförloppet visar att de politiska samtalen i slutändan avslutades för att Centerpartiet och regeringen inte kom överens i frågan om hur en decentralisering av makt och ansvar skulle sammankopplas med regionreformen. Centerpartiet efterfrågade mer konkreta åtgärder än vad regeringen var beredd att gå med på utan att först utreda dem.

Uppsatsen behandlar fyra anklagade barnamörderskor i Gävleborgs län kring sekelskiftet 1800 ur ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka vilka faktorer som påverkade kvinnornas agerande kring sin oönskade graviditet vilket ledde till att deras barn dog, samt vilka faktorer som påverkade vilket straff de fick. Metoden består av ett textanalytiskt tillvägagångssätt av främst deras rannsakningsprotokoll där åtta påverkansfaktorer identifieras; fyra som påverkade barnens död samt fyra som påverkade vilket straff de anklagade fick. Resultatet visar att även om inga av lägersmännen, de anhöriga eller husbondfolken i mitt material blev anklagade för delaktighet i brottet så finns det försummelser från deras håll som ledde till att barnen dog. I analysen har jag utgått från genushistorikern Joan Scotts genusteori. Utifrån Scotts fyra nivåer har jag i materialet identifierat kulturellt symboliska representationer kopplade till normer på individuell och institutionell nivå, vilket haft betydelse för hur påverkansfaktorerna kunde verka för hur kvinnorna kom att agera under hela processen, från graviditet till rättegång och dom. I samverkan med ett genusperformativt perspektiv har det kunnat utrönas på vilket sätt genus görs i rättssalen och i hushållet som fick betydelse för kvinnornas straff. Resultatet visar både på att genusperformativiteten kunde falla ut till kvinnans nackdel och fördel, två döms till döden, två till fängelse. I de två fall kvinnorna klarar sig från dödsstraff så beskrivs de som varken fräcka eller blödiga, medan kvinnorna i de andra två fallen istället beskrivs utifrån den negativt kvinnligt konnoterade symboliska representationen blödighet. Generellt blir det synligt att barnamordsbrottet gjordes till ett kvinnligt problem. För även om de två lägersmännen som angavs fick sina lönskalägestraff så var de väldigt osynliga fram till barnets död. Även husbönderna och anhöriga kom undan straff även om man kan ana deras påverkan. Ur ett genusperspektiv syns tydligt hur agerandet i rättssalen och i hushållets tjänst skedde utifrån föreställningar om det kvinnliga kontra det manliga. Exempelvis att den kulturellt symboliska representationen blyghet var kopplad till den kvinnliga kyskhetsnormen där fräcket var negativt konnoterat. Medan den kulturellt symboliska representationen utifrån den manliga normen fungerade tvärtom, att där uppfattades fräckhet som mer positivt och blyghet som mer negativt. Och dessa kulturella symbolrepresentationer med dess olika normvärde beroende på kön gjorde att kvinnorna blev mer utsatta vid sedlighetsbrott.

Tillväxt syftar till att någonting ökar i storlek och används idag vanligtvis i diskussionen gällande snabbväxande företag, även kallade gasellföretag. Ett företag under tillväxt kommer stöta på olika typer av hinder och det är därför av vikt för nya företag att identifiera olika så kallade tillväxthinder för att kunna använda rätt tillvägagångssätt för att övervinna dem. Då de flesta tillväxthinder återfinns internt är det studiens huvudfokus. Syftet med studien är att öka förståelse kring olika snabbväxande företags upplevda interna tillväxthinder samt hur hanteringen av dessa kan skilja sig mellan företag. För att besvara syftet har skribenterna utgått från två frågeställningar som visar på vilka interna tillväxthinder gasellföretag i Kronobergs län upplevt och hur dessa har hanterats. Skribenterna har använt en kvalitativ forskningsmetod och genomfört semistrukturerade intervjuer med sex stycken anställda på snabbväxande företag i Kronobergs län gällande deras upplevelse av interna tillväxthinder. Studien är baserad på tidigare forskning med utgångspunkt i Barths avhandling om interna och externa tillväxthinder. Dessa har vidare delats upp i materiella och immateriella hinder där studiens fokus har varit på de interna tillväxthinderna. Skribenterna har kunnat identifiera både likheter och skillnader gällande vilka interna tillväxthinder gasellföretagen upplevt. Det empiriska materialet visade att de snabbväxande företagen främst upplevt hinder inom de tre områdena system, rekrytering och kompetens samt struktur. Det har framkommit att alla företagen behövt utveckla sina system för att kunna klara av tillväxten. De skillnader som framkom har främst återfunnits i hur företagen valt att rekrytera och behålla kompetens. Likheter har även funnits i hur företagen gjort förändringar i sin struktur för att klara sin tillväxtresa.

Geographical Information Systems (GIS) is a tool well suited for municipal governments, and in 2001 Hanna Forslund wrote a thesis at KTH where she studied the implementation and diffusion of GIS in the municipalities of Stockholm County. This study uses her thesis as a starting-point and can be viewed as a continuation of her work. This study is based on a literature study and a questionnaire that has been answered by specialists in the field from all municipalities in Stockholm County. The purpose of this study is to examine how GIS-related work in the municipalities has developed over the last 15 years, which factors are responsible for the development, and how the municipalities have worked with these factors.   According to the respondents the biggest development has been centered around internal spread of the technology and development of the hardware and software. The study shows that the majority of GIS-related work is done in the technical departments, although roughly 90% of the municipalities has used the technology in the environmental sector, and in 65% of the municipalities it has also been used in the social sector.   Based on studied literature it is evident that the most important developing factor is connected to knowledge, a factor that all municipalities has identified and are actively working on improving.   Even though GIS as a tool has spread all throughout the local governments, GIS as a term has seen little development. This leads to relatively low knowledge about the technology outside of the more technical departments and a development that is based upon the initiative of specialists. This in turn results in that the development is unevenly distributed across the county and the rate of development can vary depending on the interests of the leadership.   The future progress of GIS will, according to the respondents, largely depend on the available resources, both in the form of money, but also in the form of time and educated staff, and this is something that will not happen unless the management realize the potential of GIS. / Geografiska InformationsSystem (GIS) är ett verktyg som lämpar sig väldigt väl till det kommunala arbetet och 2001 skrevs ett examensarbete av Hanna Forslund på KTH där införandet och spridningen av GIS bland Stockholms läns kommuner studerades. Den här studien utgår från Hanna Forslunds arbete och kan ses som en fortsättning på hennes arbete. Arbetet baseras på studerad literatur och ett frågeformulär som besvarats av sakkunniga från samtliga kommuner i Stockholms län. Syftet med studien har varit att undersöka hur kommunernas arbete kring GIS har utvecklats de senaste 15 åren, vilka viktiga utvecklingsfaktorer som finns och hur kommunerna arbetat med dessa, samt hur kommunerna ser på den framtida utvecklingen.   Den största utvecklingen har enligt de svarande varit kopplad till intern spridning av tekniken och utveckling av hård- och mjukvaran. Studien har visat att tyngdpunkten fortfarande ligger kvar i de mer tekniska förvaltningarna, dock har 90% av kommunerna nyttjat GIS inom miljösektorn, och i 65% av fallen har tekniken även spridit sig till de sociala förvaltningarna.  Utifrån studerad literatur har det visat sig att den viktigaste utvecklingsfaktorn är kopplad till kunskap, något som samtliga kommuner identifierat och aktivt arbetar med i form av exempelvis utbildningar och omvärldsbevakning.   Trots att GIS som verktyg spridit sig över förvaltningsgränserna, har GIS som begrepp inte sett stor utveckling, vilket resulterat i att relativt få utanför de tekniska förvaltningarna känner till tekniken. Detta innebär att utveckling huvudsakligen sker baserat på initiativ av sakkunniga individer, vilket resulterar i att utvecklingen är ojämnt fördelad över kommunerna och utvecklingshastigheten kan variera beroende på ledningens intressen.   För att fortsätta utveckla och sprida tekniken har de svarande hävdat att det behövs mer resurser i form av pengar, tid och personal, något som inte kan förväntas ske såvida ledningarna inte inser potentialen av GIS.

Under 2010 antogs en ny regionplan för stockholms län, RUFS 2010. Planens mål är att “Stockholm ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion”. Dialog och samverkan har varit viktiga utgångspunkter både för planprocessen och det framtida arbetet med att genomföra planen. Regionen har arbetat med att involvera kommunerna i regionplaneprocessen, bland annat som ett sätt att förankra regionplaneringens innehåll även i kommunernas egna strategiska planering. I den här studien har jag undersökt relationerna mellan medborgarna, kommunerna och regionen i planeringen, för att söka svar på frågor om makten över den strategiska planeringen, vem som har tillträde till arenorna där beslut fattas samt medborgarnas möjligheter till inflytande i den regionala planeringen. För att svara på mina frågeställningar har jag gjort en fallstudie i stockholmsregionen, där jag studerat den nya regionplanen och ett antal stockholmskommuners översiktsplaner. Målet med min fallstudie har varit att undersöka relationerna mellan RUFS 2010 och kommunernas översiktsplaner för att se hur de olika planprocesserna har hanterat frågor om makt och deltagande. För att få en större inblick i hur planprocesserna gått till har intervjuer med tjänstemän som arbetat med plandokumenten varit en viktig del av min fallstudie. I min analys har jag använt mig av teorier om deltagande, berättande och makt över planeringen. Mina slutsatser är att även om den regionala planeringen inte har någon formell makt, så har regionen makten att agera som agendasättare och skapare av en arena för dialog och samarbete. Frågan är bara vem som har tillgång till den arenan? / In 2010, the Stockholm County passed a new regional plan called RUFS 2010. The aim of the plan is to turn Stockholm into the most attractive urban city-region of Europe. Dialogue and collaboration have been essential starting points for the planning process and the processes of implementing the plan. The regional government has put a lot of effort into involving the municipalities in the regional planning process, to establish the contents of the county plan in the municipalities own strategic planning. In this paper I’ve investigated the relationships between the region, the municipalities and the public, in search for answers to questions concerning power over the strategic planning, accessibility to the arenas where decisions are made and citizens’ opportunities to influence the regional planning To answer my questions, I’ve done a case study of the Stockholm region, where I studied the new regional plan and a number of municipal master plans. The aim of my case study was to examine the relationships between RUFS 2010 and the municipal plans, to see how issues of power and participation were handled in the planning processes. To get insight into the planning processes I’ve also conducted interviews with municipal planners. I’ve used theories of participation, storytelling and power to analyse my case. My conclusions are that even if the region has no formal power over the planning, they have the power to act as an enabler and creator of an arena for dialogue and collaboration. But, who has access to the arena?

Transporter har en avgörande roll för den globala ekonomin och samhällets viktiga funktioner. Dessvärre har transportsektorn en stark koppling till de globala klimatförändringarna. I Sverige står inrikes transporter för ungefär en tredjedel av landets totala växthusgasutsläpp, för att minska utsläppen och uppnå nationella klimatmål krävs en omställning av transportsystemet som idag till stor del är beroende av fossila bränslen. För att uppnå en förändring av transportsystemet krävs det att flera olika aktörer på olika nivåer i samhället samverkar och arbetar mot samma mål. I Gävleborgs län är transportsektorn den största utsläppskällan av växthusgaser, länet har ambitionen att minska utsläppen från transporter och arbetar bland annat för att skapa ett fossilfritt transportsystem innan år 2030. I detta arbete har målet varit att bedöma vilka möjligheter små- och medelstora företag (SME-företag) har för att bidra till omställningen och till att nå klimatmålen för transportsektorn. Vidare har syftet varit att sammanställa och granska vilka förutsättningar som finns för SME-företagen i Gävleborgs län att välja förnybara drivmedel (inklusive el) och alternativa fordon vid inköp och leasing. För att uppnå syftet har kvalitativa intervjuer utförts med 6 SME-företag i länet. SME-företagens möjligheter att bidra till omställningen beror på flera olika faktorer såsom den nationella och regionala marknaden för alternativa fordon och drivmedel samt olika former av styrmedel. Resultatet visar att flera av företagen som inkluderats i detta arbete någon gång har diskuterat kring möjligheten att investera i alternativa fordon och drivmedel och anser dessutom att sådana investeringar kan skapa konkurrensfördelar för företagen, både idag och i framtiden. Däremot finns det hinder som hämmar omställningen. Ekonomiska aspekter utgör i dagsläget ett stort hinder. Ekonomiska stöd kan därför utgöra viktiga förutsättningar men resultatet visar att det råder brist på kännedom gällande sådana stöd och därmed krävs åtgärder för att på ett effektivare sätt kommunicera dessa stöd till företagen i länet. Vidare är företagen främst intresserade av elfordon men uppger samtidigt att det finns hinder i form av ett begränsat utbud av fordon, begränsad räckvidd samt bristande laddningsmöjligheter. Företagen tror att det kommer krävas både teknisk utveckling och högre krav från intressenter för att fler SME-företag ska satsa på alternativa fordon och drivmedel i framtiden, vidare menar företagen att sådana investeringar även måste vara ekonomiskt fördelaktiga.  Nyckelord: Alternativa fordon och drivmedel, Gävleborgs län, SME-företag, Transporter. / Transport plays a vital role in the global economy and the important functions of society. Unfortunately, the transport sector is strongly associated with climate change and is often pointed out as an obstacle to individual countries' ability to achieve international climate agreements and other climate goals. In Sweden, domestic transport accounts for about a third of the country's total greenhouse gas emissions, reducing emissions and achieving national climate goals requires a transition of the transport system which today is largely dependent on fossil fuels. In order to achieve a change in the transport system, it is required that several different actors at different levels in society collaborate and work towards the same goal. In Gävleborg County, the transport sector is the largest source of greenhouse gas emissions, the county has the ambition to reduce emissions from transport and create a fossil-free transport system by 2030. The aim of this work has been to assess small and medium-sized enterprises (SMEs) opportunities to contribute to the transition and to achieving the climate goals for the transport sector. Furthermore, the purpose of this work has been to compile and examine the prerequisites for SMEs in Gävleborg County to choose renewable fuels and alternatively vehicles when purchasing and leasing vehicles. To achieve this, qualitative interviews were conducted with 6 SMEs in the county. The possibilities for SMEs to contribute in the transition depend on several different factors such as the national and regional market for alternative vehicles and fuels and furthermore different types of policy regulations. The results show that several of the companies involved in this work have discussed the possibility of investing in alternative vehicles and fuels and believe that such investments can create competitive advantages, both today and in the future. However, there are obstacles that delay the transition of which economic barriers/financial aspects are a major obstacle. Financial support can therefore be an important prerequisite, however, there is a lack of knowledge regarding such support and thus measures are required to communicate these supports to the SMEs in a more efficient way. Companies are mainly interested in electric vehicles but state that there are obstacles in the form of limited supply of vehicles, limited reach and lack of charging options. The companies believe that both technical development and higher demands from stakeholders will be required in order for more SMEs to invest in alternative vehicles and fuels in the future, furthermore, the SMEs believe that such investments must also be economically advantageous. Keywords: Alternative vehicles and fuels, Gävleborg County, Small and medium-sized enterprises, Transport sector.

Syftet med studien är att undersöka och visa på det övergripande underhållsbehovet bland småhusfastigheterna i Jämtlands län samt identifiera ökade risker som fastigheterna har inför ett förändrat klimat. Data från 462 fastighetsvärderingar av småhusfastigheter i Jämtlands län under januari 2013-april 2020 har hämtats in och bearbetats. Vidare har denna data samkörts med offentliga fastighetsdata från SCB och Skatteverket samt med klimatdata från SMHI. Studien visar att länet har ett eftersatt underhåll på småhusfastigheterna. Jämtlands län har en majoritet av småhusbyggnader med byggår före 1980 samt, enligt studien, en stor del av ytskikten i slutet av sin tekniska livslängd. Ett eftersatt underhåll i kombination med ett förändrat klimat samt stora ekonomiska differenser inom länets kommuner riskerar att ytterligare försämra byggnaderna och därmed förkorta deras livslängd. Studien visar att 3% av småhusfastigheterna värms upp av olja vilket inte är en hållbar uppvärmningsmetod. 12% av småhusfastigheterna har bergvärme och även om andelen ökar så har visar studien att nästan 50% av småhusen har elpanna eller direktverkande el vilket innebär att många har oekonomiska äldre installationer för sin uppvärmning. Byggnadstekniskt visar studien att mer än en tredjedel av småhusfastigheterna har krypgrund. Ca 2% av fastigheterna har installationer med asbest eller problem med radon. Bara ca 30% av småhusfastigheterna har någon form av frånluftsfläktar/mekanisk ventilation. Länet har småhusfastigheter med ett bedömt marknadsvärde av ca 42,6 miljarder kronor. Fastigheter till ett värde av ca 19 miljarder kronor bedöms ha tydliga anmärkningar om eftersatt underhåll och fastigheter med ytterligare 6,7 miljarder i värde bedöms riskera konsekvenser om inte de får ett ökat underhåll. Även om fastighetsägaren själv är ansvarig för underhåll och därmed själv står risken för att byggnaden får en kortare livslängd, så blir problemen bara större om underhållsbehovet ökar. Låga fastighetspriser och fastigheter med hög befintlig underhållsskuld gör att möjligheterna till belåning för köp och renovering minskar. Detta innebär i sin tur att underhållsskulden riskerar att öka ännu mer och att fler fastigheter står övergivna. Problemet bedöms vara som störst i glesbygdskommuner som skulle behöva fler invånare. Detta är en ond spiral som riskerar att gå snabbare i Jämtlands län, framför allt vid ett förändrat klimat och med dagens befintliga skick på småhusfastigheterna.

Det finns en kunskapslucka om hur svensk kollektivtrafik kan stärka social hållbarhet. Teorin om rumslig felmatchning är fortfarande en tämligen outforskad teori i svensk kontext som, om den implementeras, skulle kunna bidra med beslutsunderlag för svenska beslutsfattare. Denna uppsats undersöker hur teorin om rumslig felmatchning kan testas i svensk kontext, och i samband med kollektivtrafik. Baserat på socioekonomiska data och trafikdata från Uppsala län utvecklades en kod som kan beräkna restider och utföra regressionsanalys med pendlingstid som beroende variabel. Utifrån den resulterande regressionsanalysen kunde ett flertal samband observeras. Restider är lägre i områden där befolkningstätheten och genomsnittsåldern är högre. Restider är också kortare i områden där antingen andelen invånare med hög eller låg ekonomisk standard bor. Ett svagare samband upptäcktes också mellan korta restider, områden med högre andel synlig minoritet och i områden med högre andel arbetslöshet. Restider är högre i områden där andelen individer i arbetande ålder är högre, samt i områden där andelen arbetare är hög. Samtidigt som resultaten bidrar med insikt om hur Uppsala läns befolkning förhåller sig till kollektivtrafiken kan inte resultaten bekräfta eller förkasta teorin om rumslig felmatchning. Studien insikter kan däremot bidra med underlag för framtida studier inom ämnet.