ChatGPT svepte omkull oss när applikationen släpptes i slutet av november under 2022. Det talades om domedagsprofetior, oändliga möjligheter och ett område som krävde reglering då det spås förändra samhället generellt och skolan i synnerhet. Men vad innebär det egentligen för skolväsendet? Denna studie ger sig ut på en explorativ upptäckarfärd för att utforska ett ännu relativt outforskat område. Studien syftar till att ta reda på om ChatGPT kan ses som ett möjligt verktyg för lärare i deras planeringsarbete med en kurs och vad det skulle innebära för lärarrollen. Studien lutar sig mot John Biggs (1996/2011) konstruktiva länkning för att analysera planering skapad av ChatGPT och ser även till relevanta styrdokument för kursen Svenska 1 på gymnasiet. Tidigare forskning som tar upp möjligheter, farhågor samt rekommendationer gällande ChatGPT avhandlas för att sedan appliceras till resultatanalys, diskussion och slutsatser. Studien visar på flera resultat där dels möjligheter som mer tid till elevstöd, ChatGPT som ett användbart bollplank och ett verktyg till att skapa en grund för en planering presenteras. Dels belyser studien också flertalet brister i användningen av ChatGPT som ett planeringsverktyg då den bland annat genererar direkt felaktig information, kan skapa en övertro till verktyget, dels generaliserar för mycket för att anta funktionen som ett komplett planeringsverktyg. Slutligen diskuteras fortsatt forskning som är direkt nödvändig för att lärarkåren ska kunna anpassa sig till vad som ser ut som den nya verkligheten.

The purpose of this study is to answer whether the teaching material Magic! 1 – 3 can be used without complementary material to convey the subject content and the didactic elements presented as central in the curriculum. The questions the study aims to answer are how well Magic! 1 – 3 is in line with the curriculum's central content and whether it can be used in teaching without complementary teaching material. This study is carried out through a qualitative content analysis of the English teaching material Magic! intended for grades 1, 2 and 3. The teaching material Magic! includes a printed and a digital copy where the content is analyzed qualitatively. Each task is quantified as possible elements for the student to practice a skill and can be categorized several times.   The theoretical starting points of the thesis are based on curriculum theory with a focus on the formulation arena and the transformation arena. The curriculum is a result of the decisions that have been made within the formulation arena and, based on that, the textbook authors are a part of the transformation arena, i.e. those who transform the content of the curriculum. By using the theory of constructive alignment, the questions of the study can be answered.    The tasks in Magic! 1–3 conveys all the points that are written out as central content in the curriculum, but there are some instances where the teacher needs to actively decide whether it is enough for his/her classroom.

Lärarutbildningars innehåll ska styras av de kursplaner som ingår i programmen. Kursplanernas innehåll styrs i sin tur till hög grad av de examensmål som finns i högskoleförordningens bilaga två, examensordningen. Dessa dokuments juridiska tyngd för styrning av högre utbildningars innehåll, tillsammans med en frågeställning om lärarutbildnings förberedande roll för arbete med värdegrund, är utgångspunkt för detta arbete. Studiens syfte är att undersöka och bidra med kunskap om olika lärosätens utformning av kursplaner och program med fokus på innehåll av värdegrundsfrågor. Genom en kvantitativ innehållsanalys avkodas förekomst av indikatorer kopplade till värdegrund i kursplaner inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) med hjälp av konstruktiv länkning som analysverktyg. Kursplanerna hämtades från ett urval av tre lärosäten som bedriver ämneslärarprogram med inriktning musik. Resultatet visar på att utbildningsprogressionen i de olika lärarprogrammen vad gäller värdegrundsfrågor, ser väldigt olika ut på de tre lärosätena. Den konstruktiva länkningen visar å ena sidan att de flesta av kursplanerna innehåller värdegrunds-indikatorer. Å andra sidan förekommer indikatorerna i de flesta av fallen inte genomgående i kursplanens olika delar, vilket indikerar ett generellt bristande fokus på värdegrund i kursplanerna. Dessa resultat stämmer överens med annan liknande forskning. Det kan därtill konstateras att både utbildningsprogression och dokuments skriftliga innehåll inte måste spegla verkligheten. Vidare forskning måste till för att se hur kursplanernas innehåll om värdegrundsfrågor implementeras i praktiken.

Validity is a crucial part of all forms of measurement, and especially in instruments that are high-stakes to the test takers. The aim of this thesis was to examine theory and validity evidence for a recently revised large-scale instrument used for selection to higher education in Sweden, the Swedish Scholastic Assessment Test (SweSAT), as well as identify threats to its validity. Previous versions of the SweSAT have been intensely studied but when it was revised in 2011, further research was needed to strengthen the validity arguments for the test. The validity approach suggested in the most recent version of the Standards for education and psychological testing, in which the theoretical basis and five sources of validity evidence are the key aspects of validity, was adopted in this thesis. The four studies that are presented in this thesis focus on different aspects of the SweSAT, including theory, score reporting, item functioning and linking of test forms. These studies examine validity evidence from four of the five sources of validity: evidence based on test content, response processes, internal structure and consequences of testing. The results from the thesis as a whole show that there is validity evidence that supports some of the validity arguments for the intended interpretations and uses of SweSAT scores, and that there are potential threats to validity that require further attention. Empirical evidence supports the two-dimensional structure of the construct scholastic proficiency, but the construct requires a more thorough definition in order to better examine validity evidence based on content and consequences for test takers. Section scores provide more information about test takers' strengths and weaknesses than what is already provided by the total score and can therefore be reported, but subtest scores do not provide additional information and should not be reported. All four quantitative subtests, as well as the Swedish reading comprehension subtest, are essentially free of differential item functioning (DIF) but there is moderate DIF that could be bias in two of the four verbal subtests. Finally, the equating procedure, although it appears to be appropriate, needs to be examined further in order to determine whether it is the best practice available or not for the SweSAT. Some of the results in this thesis are specific to the SweSAT because only SweSAT data was used but the design of the studies and the methods that were applied serve as practical examples of validating a test and are therefore likely useful to different populations of people involved in test development, test use and psychometric research. Suggestions for further research include: (1) a study to create a more clear and elaborate definition of the construct, scholastic proficiency; (2) a large and empirically focused study of subscore value in the SweSAT using repeat test takers and applying Haberman’s method along with recently proposed effect size measures; (3) a cross-validation DIF-study using more recently administered test forms; (4) a study that examines the causes for the recurring score differences between women and men on the SweSAT; and (5) a study that re-examines the best practice for equating the current version of the SweSAT, using simulated data in addition to empirical data.

I denna rapport presenteras en utvärdering av nuvarande utvärderingsmetoder vid Volvo CEs Serviceskola, som vidareutbildar tekniker. Data från observationer och intervjuer med fokus på konstruktiv länkning och kursutvärderingar analyseras. Det visade sig vara bristfällig konstruktiv länkning och att kursutvärderingarna inte ger tillräcklig information. Genom utveckling av den konstruktiva länkningen och användning av väl formulerade lärandemål bör teknikernas lärande kunna främjas. Även konstruktion av en kursvärdering med frågor som undersöker lärfaktorer bör bidra till utbildningens utveckling / In this report an evaluation of current evaluation methods at Volvo CE Service School, which further educates technicians, will be presented. Data from observation and interviews, focusing on constructive alignment and course evaluations is analyzed. It turned out to be inadequate constructive alignment and course evaluations do not provide sufficient information. Through the development of the constructive alignment and by using well-formulated learning outcomes the technicians learning should be enhanced. Also the design of the course evaluation with questions that examines learning factors should contribute to development of the training.

This thesis presents the design, implementation, and validation of a synchronized wireless biomedical measurement system, specifically developed for research in Cardiac-Locomotor Coupling (CLC). By integrating EMG and ECG sensors in combination with inertial measurements, the system enables the simultaneous recording and analysis of physiological and biomechanical data. The adoption of a 433 MHz radio communication protocol ensures reliable synchronization across multiple sensor nodes. Results demonstrate the system’s effectiveness in providing accurate, synchronized data essential for enhancing understanding of CLC and its implications on athletic performance and rehabilitation of patients with heart deficiencies. This project addresses the lack of an integrated, wireless system capable of efficiently synchronizing biomedical measurements, such as heart rate, body movement, and blood pressure, thus facilitating advanced research into CLC. / Denna avhandling presenterar designen, implementationen och valideringen av ett synkroniserat trådlöst biomedicinskt mätsystem, specifikt utvecklat för forskning inom aktiv länkning av rörelseapparaten och hjärtats pumparbete, även känd som Cardiac-Locomotor Coupling (CLC) på engelska. Genom att integrera EMG- och EKG sensorer i kombination med accelerometermätningar möjliggör systemet simultan inspelning och analys av fysiologiska och biomekaniska data. Användningen av en 433 MHz radio-kommunikationsprotokoll säkerställer pålitlig synkronisering över flera sensorsnoder. Resultatet visar systemets effektivitet när det gäller att tillhandahålla noggranna, synkroniserade data som är avgörande för att förbättra förståelsen för CLC och dess implikationer för idrottsprestation och rehabilitering. Detta projekt ämnar att fylla behovet av ett integrerat trådlöst system som är kapabelt att effektivt synkronisera biomedicinska mätningar, såsom hjärtfrekvens, kroppsrörelse och blodtryck, vilket möjliggör avancerad forskning av CLC.

This master essay starts with the author having an encounter with two 14-years old boys who claim that they are Nazis. In a school project where the pupils made films about norms in the society they made a film with a clearly racist and homophobic message. As a freelance artist the author was a part of a school development program in aesthetic learning, and the assignment in the actual school was supposed to teach the pupils about norms and how they effect people on an everyday basis. All the films fulfilled this purpose, but the actual film did something more: it revealed the zerotolerance rule in this particular school as a norm that silenced not only these boys, but also any pupil having a different opinion than the teachers. The situation described took place in a classroom in primary school in the area of Stockholm some years ago and even though the film was never shown to anybody that could be offended except the author herself, the author left the school with a feeling of total failure, and two questions craving for answers: Why couldn’t she, nor the teachers, find the time and space to meet the boys, taking their invitation to discuss the zere-tolerance-norm seriously? And what role did the fact that the school had a “zero-tolerance-for-racism rule” play in the cultivation of the boy’s feelings of exclusion and in the way the teachers treated their obvious need for recognition as sane and (soon-to-be) grown up men? Using Hannah Arendt’s ideas of action as the fundament of the investigation, the author poses questions about what space for action there is in the daily work of a teacher today, but also what happens when there is no room for action, when we become the blind administrators of homo faber. The method of the study includes 1) a dialogue seminar with teachers from elementary school, 2) examples and reflections from the author’s own teaching practice at the teacher education and 3) a philosophical investigation focusing on the concepts of aesthetic experience, aesthetic learning, not-knowing and unlearning. In dialogue with Sarah Ahmed, John Dewey, Hans-Georg Gadamer, Maurice Merleau-Ponty, Jacques Rancière, Cusanus and Jonna Bornemark, she further tries to understand what role the film, as an aesthetic experience, played in the example with the Nazi boys. Is there a radical possibility in art that can create space for action in Arendt’s sense? Further, in dialogue with the poet Wiszlava Szymborska, the clown Nalla Laanela, and two novelists; Rachel Cusk and Albert Camus, she tries to understand the possibilities that lie within aesthetic learning when it comes to re-thinking the role of the teacher aiming for a sustainable approach to teaching and learning in a society where teachers work themselves sick. / I inledningen till denna masteruppsats möter författaren två fjortonåriga pojkar som säger att de är nazister. I ett skolprojekt där eleverna skulle göra kortfilmer som gestaltade samhällsnormer gjorde de här pojkarna en film med ett tydligt rasistiskt och homofobiskt budskap. Författaren hade, i egenskap av frilansande konstnär inom skolutvecklingsprogrammet Skapa och Lära, uppdraget att leda eleverna i arbetet med filmerna och syftet var att eleverna skulle lära sig något om de olika normer som påverkar oss människor varje dag. Alla filmer uppfyllde syftet, men denna film gjorde något mer: den fick den här specifika skolans noll-tolerans-mot-rasism-regel att framstå som en norm som tystade inte bara de här två pojkarna, utan alla elever med –ur lärarnas perspektiv -avvikande åsikter. Den ovan beskrivna situationen utspelade sig i ett klassrum i Stockholmsområdet för ett antal år sedan och även om filmen aldrig visades för någon som hade kunnat ta illa upp –förutom författaren själv –lämnade författaren skolan med en känsla av totalt misslyckande och två frågor ringande i öronen: Varför kunde inte hon, och ingen av lärarna i skolan, ta sig tid att möta pojkarna genom att ta deras inbjudan till samtal om noll-tolerans-normen på allvar? Och vilken roll spelade det faktum att skolan hade en noll-tolerans-mot-rasism-regel i kultiverandet av pojkarnas känslor av exkludering och i lärarnas hanterande av deras uppenbara behov av erkännande som sunda, snart vuxna unga män? Med utgångspunkt i Hannah Arendts idéer om handlandet ställer författaren frågor om vilket handlingsutrymme lärare i dagens skola har, men hon undersöker också vad som händer när det inte finns något handlingsutrymme, när läraren blir en blind administratör, en homo faber. Metodologiskt använder sig författaren av 1) ett dialogseminarium med lärare från grundskolan, 2) exempel och reflektioner från hennes egen lärarpraktik, och 3) en filosofisk undersökning med fokus på begreppen estetisk erfarenhet, estetiska lärprocesser, icke-vetande och av-lärande. I dialog med Sarah Ahmed, John Dewey, Hans-Georg Gadamer, Maurice Merleau-Ponty, Jacques Rancière, Cusanus och Jonna Bornemark, försöker hon vidare förstå vilken roll filmen som en estetisk erfarenhet spelade I exemplet med de två nazistpojkarna. Finns det en radikal potential i konstnärliga uttryck som kan skapa handlingsutrymme i Arendts mening? Vidare,i dialog med poeten Wiszlava Szymborska, clownen Nalle Laanela, och två romanförfattare; Rachel Cusk and Albert Camus, försöker författaren utröna vilka möjligheter som kan rymmas i estetiska lärprocesser vad gäller att tänka om (om-tänka) lärarrollen med målet att finna ett hållbart förhållningssätt till undervisning och lärande i ett samhälle där lärare arbetar sig sjuka.