Syftet med studien är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv belysa hur några elever med hörselnedsättning upplever sin situation och hur lärmiljöer kan påverka inlärning. Vårt intresse inriktar sig mot delaktighet, framgångsfaktorer, arbetsro, trygghet, socialisation och ett salutogent förhållningssätt men också vilken roll det fysiska rummet med den tekniska utrustningen utgör. För att undersöka detta har tre intervjuer genomförts ur ett fenomenologiskt perspektiv. Två intervjuer sett ur elevperspektiv och en intervju med en hörselpedagog. Utifrån ett relationellt perspektiv har intervjuerna analyserats med stöd av Vygotskijs och Antonovskijs tankar med inriktning mot goda lärmiljöer generellt och hur elever med hörselnedsättning kan känna delaktighet ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Analysen visar att tre temaområden, fysiska rummet, teknisk utrustning och delaktighet är återkommande som framgångsfaktorer för elever med hörselnedsättning. Vi ser också att respondenternas upplevelser bekräftas av hörselpedagogen som har mångårig erfarenhet av att främja anpassade lärmiljöer för elever med hörselnedsättning. I diskussionen lyfter vi tankar om hur vår studie kan gynna fler elever ur ett salutogent perspektiv. Vi vill framförallt framhålla ljudmiljön som den mest betydelsefulla framgångsfaktorn för att skapa en god lärmiljö för alla elever, men i synnerhet för elever med hörselnedsättning. Studien pekar också på att pedagogens kunskap om en hörselnedsättnings konsekvenser och förhållningssätt är avgörande för elevens möjligheter för lärande och socialt mående. Med stöd av intervjuer, forskning och litteratur vill vi hävda att den fysiska miljön behöver anpassas för att kompensera för elevens behov, vilket även hörselpedagogen och respondenterna menar. Eleverna i studien uttrycker att det är viktigt att värna om individens integritet. De vill känna sig delaktiga i vad som informeras kring deras hörselnedsättning, vilket hörselpedagogen betonar blir allt viktigare ju äldre eleven blir. Eleven är själv expert på sin situation och en betydande framgångsfaktor är att ha en dialog med eleven.

Syftet med studien var att undersöka specialpedagogers inflytande och arbete med det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Det presenterades utifrån två frågeställningar som inriktade sig på att belysa specialpedagogers beskrivningar utifrån sin roll gällande det systematiska kvalitetsarbetet, samt hur det skulle kunna främja verksamhetens utvecklingsarbete. Med anledning av den rådande pandemin genomfördes studien via videomöten, med hjälp av enskilda intervjuer med sex specialpedagoger. Studiens forskningsmetod var kvalitativ med öppna frågor utifrån en intervjuguide. Resultatet i studien analyserades utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Resultatet påvisade väldigt olika svar vad det gäller specialpedagogernas beskrivningar av det systematiska kvalitetsarbetet. En av dem var inte inkopplad alls i arbetet, medan två av dem hade en ledarroll och de tre återstående ville gärna vara mera delaktiga, men saknade mandat från rektorn. Kontentan av studien var att de flesta av specialpedagogerna var överens om att specialpedagogisk kompetens och en samverkan behövdes i förskolans systematiska kvalitetsarbete, detta för att främja en verksamhetsutveckling och därmed ge alla barn en likvärdig och anpassad utbildning.

No description available.

Forskning tyder på att covid-19-pandemin har påverkat studenters välmående negativt. Studenter som har studerat hemma under pandemin är mer stressade, känner mer ångest och känner sig ensamma samtidigt som symptom som tyder på depression förvärras. Enligt studier kan detta bero på en brist av sociala interaktioner som är en konsekvens av den sociala distanseringen. De senaste åren har forskning om spels påverkan på människors välmående fokuserat på de positiva effekterna som spelandet kan ha. Studier har visat att onlinespelande kan minska stressnivåer, öka emotionell stabilitet och kan vara ett sätt att socialisera. Syftet med denna studie är att undersöka hur studenters sociala välmående påverkas av dagliga digitala sociala interaktioner när studierna bedrivs på distans under en pandemi. De sociala interaktionerna var här onlinespelande där deltagarna kunde kommunicera och interagera med varandra via ett videosamtal. Studien bestod av en kvalitativ metod i tre delar med åtta deltagare. Samtliga deltagare studerar på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och upplever att de saknar dagliga sociala interaktioner. Del ett av studien bestod av ett frågeformulär framtaget för att mäta socialt välmående som deltagarna fick fylla i. Därefter deltog deltagarna i dagliga videosamtal där onlinespelet Skribbl spelades i 10 minuter. Efter en vecka med dagligt spelande hölls individuella intervjuer med varje deltagare, och därefter gjordes en tematisk analys av de transkriberade intervjuerna. Resultaten visade att sociala interaktioner via onlinespel kan användas som ett verktyg eller hjälpmedel för studenter att umgås digitalt. Deltagarna i studien uppgav att de uppskattade speltillfällena och såg fram emot dem. Deltagarnas svar tyder på att det finns potential att sociala interaktioner av denna typ kan öka socialt välmående hos studenter men det går inte att visa i denna studie. / Research has shown that the covid-19 pandemic has affected students' well-being negatively. Students that have been studying from home during the pandemic are more stressed, feel more anxious and alone, and symptoms of depression have worsened. According to research this can be due to a lack of social interactions, which is a consequence of social distancing. In recent years, research about games' effect on human well-being has focused on the positive effects that gaming can have. Studies have shown that online gaming can reduce stress levels, increase emotional stability, and can be seen as a way to socialize. This study aims to explore how students’ social well-being is affected by daily digital social interactions when studies are conducted online during a pandemic. Specifically, where the social interactions were through an online game where the participants could communicate with each other through a video call. The study had eight participants who are currently studying at The Royal Institute of Technology (KTH) and experience a lack of daily social interactions. The study consisted of a qualitative method divided into three parts. The first part consisted of a questionnaire that was developed to measure social well-being. After all the participants had filled in the questionnaire, they participated in daily video calls where they played the online game Skribbl for 10 minutes. After a week of daily gaming sessions, individual interviews were conducted with each participant. The interviews were transcribed and analyzed with a thematic analysis. The results showed that social interactions via online games can be used as a tool for students to socialize digitally. The study’s participants shared that they appreciated the gaming sessions and looked forward to them. The participants’ answers suggest that there is potential for social interactions of this kind to increase students’ social well-being, but it cannot be shown in this study.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om förskolans lärmiljöer och om faktorer som tillskrivs möjligheter och begränsningar för förskolans uppdrag i befintliga och nybyggda förskolelokaler. Själva processen och framtagandet av den nybyggda förskolan ingår i undersökningen utifrån förskolepersonalens och skolledningens perspektiv. Med utgångspunkt i en rumslig teori undersöks förskolans lokaler i denna studie utifrån fysiska, föreställda och sociala dimensioner. För att söka svar på studiens frågeställningar genomförs en kvalitativ fallstudie av en förskoleenhet. Förskolornas lärmiljöer och processen kring att flytta från befintliga- till nybyggda lokaler studeras. I studien ingår tre förskolor, en tillfällig modulförskola, en ombyggd förskola och en nybyggd förskola, inom en förskoleenhet. Genom användandet av intervjuer tillsammans med pedagogiska gåturer undersöks både personalens och barnens röster om lärmiljöerna i det studerade fallet. Studiens resultat visar att de fysiska rummens representation påverkade barnens föreställningar om vilka aktiviteter som kunde äga rum. Ett annat resultat utifrån studien är att fysiska- materiella faktorer, flexibilitet och pedagogiska idéer och värderingar framträder som betydelsefulla aspekter vid utformning av lärmiljöer. En övergripande slutsats utifrån denna undersökning är att delaktighet och samarbete i flera led är en viktig framgångsfaktor tillsammans med gediget förarbete i processen av att bygga en ny förskola, utveckla lärmiljöer och för att starta upp utbildningens verksamhet i nybyggda lokaler.

Syftet med studien var att utifrån några pedagogers upplevelser beskriv och analysera hur det relativt nya arbetssättet flexteam påverkar lärmiljöerna i grundskolan. Bakgrunden behandlade olika styrdokument och tidigare forskning kring fysisk, pedagogisk och social lärmiljö, inkludering samt särskild undervisningsgrupp. Studien hade en hermeneutisk ansats och var kvalitativ. Datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta pedagogoer verksamma i flexteam. Som teoretisk ram har tre specialpedagogiska perspektiv, kategoriskt, kritiskt och dilemma perspektivet, används tillsammans med SPSM:s tillgänglighetsmodell. Studien visar att tillgänglighet är ett komplext begrepp och att flexteam kan vara ett komplement till klassundervisning för att öka tillgängligheten i grundskolans lärmiljöer.

Inledning Studien handlar om att undersöka förskollärares syn på språkets betydelse för att skapa en inkludering för alla barn i förskolan. Med språket menar vi verbal likaväl som bland anna tkroppslig kommunikation. Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på språkets betydelse för en inkluderande undervisning i förskolan. Metod Till studien har vi använt kvalitativ metod med inriktning semistrukturerade intervjuer för insamling av data har använts. De respondenter som medverkar i studien är sex verksamma förskollärare, tre från vardera två olika kommuner i Hallands län. Resultat Resultatet från studien visar att förskollärare framhåller att språket är grunden till hur inkludering sker i förskolan. Det visar sig därmed att språket har en stor betydelse för hur inkludering har möjlighet att tillämpas i förskolan. Respondenterna ser å ena sidan stora möjligheter i att använda språket, genom de alternativa kommunikationssätt som finns för att skapa inkludering även för de barn som inte har det verbala språket. Å andra sidan synliggörs att respondenterna ser tidsbrist och brist på kunskap som en utmaning för hur alternativa kommunikationssätt tillämpas i skapandet av en inkluderande undervisning för alla barn i förskolan. Resultatet visar tydligt att respondenterna ser språket som en grund för hur det sociala samspelet och därmed inkludering sker i förskolan.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare ser på genuspedagogik och hur genuspedagogiken framträder i förskolans utbildning. De frågor som ställs är vad förskollärare har för tankar kring genuspedagogik i förskolan, vad för påverkan som lärmiljön och materialet har på genus samt likheter och skillnader som framträder i hur förskollärare använder genuspedagogiken i förskolans utbildning. Material som använts ivår studie är böcker, artiklar, litteratur och intervjuer. Den teoretiska grund som studien bygger på är Sandra Hardings tre dimensioner. Den individuella, den symboliska och den strukturerade dimensionen utifrån genus. Metoden som används är strukturerad intervju och vi har intervjuat fyra förskollärare från fyra olika förskolor. Intervjuerna genomfördes via Teams ochfärdigskrivna strukturerade intervjufrågor användes (se bilaga 3:intervjuguide). I studien framkom det att samtliga förskollärare tyckte det var viktigt att arbeta med genuspedagogik i förskolan, även om det kunde variera på vilket sätt förskollärarna och deras arbetslag arbetade med genus. Det framkom även att det finns olika perspektiv på genus och genus ur ett förskollärarperspektiv. Resultatet visade även på att förskollärare även har olika mycket kunskap inom området och att man tror att man agerar på ett sätt, men i själva verket agerar man på ett annat sätt. Dessa resultat är viktiga för att stärka medvetenhet kring genuspedagogik och att försöka se vad man behöver fördjupad kunskap i när det kommer till genusarbetet i förskolan.

The purpose of our study is to increase knowledge about how preschool teachers support children's development and learning through the aesthetic forms of expression in preschool education. We chose to use a qualitative study with a phenomenographic methodological approach and this method is based on interviews in a semi-structured form. Through the choice of method, we wanted to capture the preschool teachers' different perceptions of aesthetic forms of expression. Our results show that there are different views on aesthetics and how it is experienced by children and educators. What emerges in our study is that preschool teachers describe that aesthetic forms of expression are about giving children opportunities for varied learning. The result also emphasizes that aesthetic forms of expression are integrated through projects in teaching, which the preschool teachers emphasize is important. They mention that children learn differently and have different conditions for absorbing knowledge and therefore it is good to vary the teaching with aesthetic expressions. Another result that has emerged from our interviews is that aesthetics support children's development and learning because children explore and learn through their senses and use the body in aesthetic forms of expression. / Syftet med vår studie är att öka kunskapen om hur förskollärare gynnar barns utveckling och lärande genom de estetiska uttrycksformerna i förskolans utbildning. Vi valde att använda oss av en kvalitativ studie med en fenomenografisk metodansats och denna metod bygger på intervjuer i en semistrukturerad form. Genom metodvalet ville vi fånga förskollärarnas olika uppfattningar kring estetiska uttrycksformer. Vårt resultat visar att det finns olika synsätt på estetik och hur det upplevs av barn och pedagoger. Det som framkommer i vår studie är att förskollärarna beskriver att estetiska uttrycksformer handlar om att ge barn möjligheter till ett varierat lärande. I resultatet lyfts även att estetiska uttrycksformer integreras genom projekt i undervisningen, vilket förskollärarna lyfter är viktigt. De nämner att barn lär olika och har olika förutsättningar för att ta till sig kunskap och därför är det bra att variera undervisningen med estetiska uttryckssätt. Ett annat resultat som har kommit fram utifrån våra intervjuer är att estetik gynnar barns utveckling och lärande för att barn utforskar och lär genom sina sinnen och använder kroppen i estetiska uttrycksformer.

Resultatet från studien visar att det förekommer skillnader i förståelse av begreppet inkludering. Inkludering förknippas ofta med barns delaktighet, påverkan samt ömsesidigt samspel med omgivningen. Synsättet är förankrat i det relationella perspektivet men också i det kompensatoriska perspektivet av verksamheten, där fokus ligger på barnets brister. Då barn uppfattas som bärare av sina egna problem, samt underordnas i olika kategorier. Detta resulterar i olika uppfattningar hos respondenterna om barn i behov av särskilt stöd och dess betydelse. Studien visar också att förekomsten av olika uppfattningar hos pedagogerna skulle kunna tolkas som brister på kompetensutveckling och otillräcklig tid för gemensamma reflektioner. Stor personalomsättning på förskolorna och många vikarier bidrar också till att reflektioner och diskussioner kring verksamheten inte förblir levande. Pedagogerna påpekade att allt för stora barngrupper och begränsade ekonomiska resurser är ett resultat av politiska beslut, som också har stor betydelse för förskolans kvalité.