Detta är en studie av tvärvetenskaplig och transdisciplinär karaktär som är riktad mot barns naturvetenskapliga och estetiska lärprocesser. Genom att undersöka den intra-aktivitet som pågår mellan barnen, estetiskt materialitet och ett naturvetenskapligt ämnesinnehåll, syftar studien till att undersöka hur estetiska element kan rymma potentialiteter till naturvetenskapligt lärande. Detta har genomförts genom att analysera empiriskt material som samlats in på två Reggio Emilia-inspirerade förskolor. Studien har en kvalitativ, etnografisk ansats med deltagande observationer, samtal och fotografering som insamlingsmetoder. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av ett agentiskt realistiskt perspektiv. I denna studie uppmärksammas materialitet och diskursers ömsesidiga påverkan i skapandet av olika fenomen, i detta fall hur naturvetenskap blir till. Jag har observerat hur estetiskt materialitet och naturvetenskapligt lärande sammanflätas med barnen och hur dessa leder till effekter av kunskapsskapande. Mina resultat tyder också på att estetiska material synliggör barnens naturvetenskapliga erfarenheter. Dessutom triggar de igång nya kunskapsskapande processer. Med utgångspunkt i materialitets handlingskraft är min slutsats att pedagogiska miljöer måste iscensättas på ett medvetet sätt, där etik och estetiska dimensioner får stort utrymme och där lärmiljöer performativt arrangeras som en aktiv och agentisk del i skapandet av kunskap.

Vårt syfte med arbetet har varit att undersöka barns meningsskapande i olika miljöer och belysa hur miljöerna kan skapa möjligheter respektive begränsa barn i deras bildskapande. Vi använde oss av rundturer, observationer, fältnotiser och fotografering som metod. I vår analys utifrån det socialsemiotiska perspektivet har vi kommit fram till att pedagogen uttrycker att arbetslaget är medvetna om miljöernas betydelse, d.v.s. materialets placering, möblering, rummets egenskaper och tidsramar för barns meningsskapande. I analys och diskussion framgår det att olika rum skapar olika tecken för barnen och att barnen läser av outtalade regler som rummets design skapar. Samtidigt är omgivningen och kommunikationen mellan barnen en viktig faktor i barns meningsskapande. Resultatet visar att barnen lägger stor vikt på vänskap och det framgår som väsentligt i deras teckenskapande. Kommunikationen under bildskapande aktiviteter sker i flera teckensystem, d.v.s. att det sker multimodalt. Vi diskuterar även bildmaterialets status ur vuxnas och barns perspektiv.

Denna kvalitativa uppsats syftar till att undersöka hur olika yrkesroller inom skolans värld definierar och upplever inkludering och var läggs ansvaret för elevers skolsvårigheter. Uppsatsen fokuserar på inkluderingsbegreppet, elevers lärmiljöer och förändringsarbetet i skolan, vilka också är våra tre huvudteman. Arbetet genomfördes som en intervjustudie med semistrukturerade intervjuer, bestående av åtta enskilda intervjuer och en gruppintervju. Dessa analyserades sedan tematiskt med en fenomenologisk ansats. Respondenterna poängterade vikten av att man har en klar begreppsdefinition kring inkludering vilket var något som flera saknade i våra svenska styrdokument. Det har också visat sig vara viktigt att klargöra begreppen inom läs- och skrivundervisningen. Även många tankar kring nödvändigheten av att låta eleverna bli mer delaktiga i sin egen skolsituation än vad våra respondenter upplever att sker idag lyftes. Flera respondenter ansåg också att skolor fortfarande i alltför hög utsträckning utgår från ett kategoriskt perspektiv och menade att skolor istället borde vinnlägga sig om att utgå från ett relationellt perspektiv för att möjliggöra en inkluderande och tillgänglig skola. Ett sätt som skulle kunna hjälpa skolorna med detta perspektivbyte är att hålla sig uppdaterad med aktuell forskning. I detta arbete skulle specialläraren kunna spela en viktig roll genom att verka som bro mellan forskning och verksamheten i skolan. I arbetet från det kategoriska till det mer relationella synsättet i skolan menar respondenterna att det krävs ett systematiskt utvecklingsarbete med tydligt ledarskap som tydliggör skolpersonalens olika roller. Vidare pekar respondenterna på att inkluderingsarbetet är något som måste genomföras gemensamt för att säkerställa alla barns rätt till utbildning. Respondenterna lyfte också synvändan som behöver göras i den svenska skolan med antalet anpassningar. De menar att genom att skapa en bra pedagogik som utgår från den elevgrupp man undervisar och göra den tillgänglig för alla så behövs inte vare sig generella eller extra anpassningar. Åtminstone inte i den omfattning som det görs idag.

Denna studie har undersökt hur olika lärmiljöer inom ett utbildningsupplägg med blandade lärmiljöer skiljer sig i upplevelse, kunskapsutveckling samt förtroende. Vidare har studien undersökt om det finns någon skillnad mellan grupper, med prefererad ordning på lärmiljöer inom ett utbildningsupplägg med blandade lärmiljöer, och prefererad inläringsstil. Fyra olika inläringsstilar, av Honey och Mumford (2000), har använts i studien. Frågeställningarna har undersökts och besvarats genom en triangulering, en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Kvalitativ data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och har sedan följt en tematisk analysprocess. Kvantitativ data har erhållits genom ett frågeformulär som sedan har analyserats med statistiska tester. Resultaten från den kvalitativa intervjudelen har visat på att olika lärmiljöer, e-lärande och föreläsning, skiljer sig samt kompletterar varandra med avseende på upplevelse, kunskapsutveckling och förtroende för arbetsgivare. Kvantitativa resultat från frågeformulär har visat på att det inte finns någon signifikant skillnad mellan grupper, som föredrar att börja ett utbildningsupplägg med blandade lärmiljöer med olik första lärmiljö, och styrka i prefererad inläringsstil. Detta innebär att det inte finns någon direkt koppling mellan föredragen ordning på lärmiljöer inom blandade lärmiljöer och prefererad inläringsstil. Denna studie har studerat ett kunskapsgap för hur blandade lärmiljöer bör struktureras. Studiens fynd kan därmed bidra till en bättre förståelse för hur framtida utbildningsupplägg med blandade lärmiljöer bör designas för effektivt lärande och maximal kunskapsutveckling.

Syftet med studien har varit att studera samt problematisera hur förskolans olika fysiska lärmiljöerpåverkar barns lek och samspel. Hur lek och samspel kommer till uttryck i relation till de olikarummen. Studien bygger på observationer samt intervjuer, där vi på en förskola i mellersta Sverigehar följt en mindre barngrupp i två olika fysiska lärmiljöer. I analysen av empirin har det framkommitatt de två miljöerna påverkar barnens lek och samspel på olika sätt. I resultatet framkommer det attbarnen gärna kombinerar olika material och miljöer och vi får uppfattningen att det gynnar barnensfantasi, lek och samspel både med varandra och med miljön. Det framgår också i vårt resultat att bådamiljöerna behövs på en förskola för att på så vis främja alla barns olika intressen, tillfredsställa allabarns behov samt erbjuda barnen de bästa förutsättningarna till lärande och utveckling. Detframkommer att olika miljöer och material kommunicerar med oss på olika sätt, då rummen sänder utolika budskap om hur man förväntas agera i rummen. Olika miljöer och material i förskolan kanskapa både möjligheter och begränsningar för barnen. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Syftet med följande arbete är att undersöka i vilken utsträckning hänsyn tas till de särskilda förutsättningar i den fysiska miljön som elever med diagnosen ADHD gynnas av gällande sin koncentrationsförmåga, vid nybyggnation av en skola. På vilket sätt märks dessa hänsyn i plankonstruktionen? Vilka möjligheter finns att anpassa miljön för enskilda individer?   Arbetet ger en överblick över tidigare forskning kring skolhusets utveckling samt över vilka miljöfaktorer som gynnar respektive missgynnar elever med ADHD. Genom att göra en fallstudie, där vi observerade miljön och intervjuade utvalda personer ur olika yrkeskategorier på en nybyggd skola, ville vi se hur man tänker när man ska utforma en lärandemiljö som ska fungera i en skola för alla, även för elever med koncentrationssvårigheter.   Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att inga speciella hänsyn tas till denna grupp av elever, utan fokus ligger på att skapa en flexibel skola som ska gå att anpassa efter enskilda elevers behov. I byggnationen av den skola vi har studerat var ambitionen att skapa ett naturligt samarbete spårvis från årskurs F till årskurs 9, alltså en organisationsförändring, vilken har överskuggat en inkluderingstanke som fanns med från början. Det finns heller inga riktlinjer för hur man gör utbildningen tillgänglig för elever med kognitiva orienteringshinder, såsom uttalade koncentrationsnedsättningar, vilket det finns för de flesta andra funktionsnedsättningar. Kunskap inom detta område saknas.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vad pedagoger vid Reggio Emiliainspireradeförskolor har för uppfattningar kring skapandet av lärmiljöer för att ur dettamaterial kunna urskilja betydelsebärande faktorer för detta skapande. En diskussion förssedan kring huruvida dessa betydelsebärande faktorer är möjliga att koppla ihop medskapandet av lärmiljöer som främjar ett entreprenöriellt lärande. Studiens empiri bygger pååtta kvalitativa intervjuer som har genomförts med pedagoger och förskolechefer vid treolika förskolor där intervjupersonerna med hjälp av öppna frågor fått berätta hur de tänkerkring skapandet av lärmiljöer i förskolan. Resultatet av denna studie visar att det kan finnaskopplingar mellan hur pedagogerna på dessa Reggio Emilia-inspirerade förskolor uppfattaratt de tänker och går till väga vid skapandet av lärmiljöer och hur pedagoger skulle kunnatänka kring skapande av lärmiljöer som kan gynna ett entreprenöriellt lärande. Ett flertalbetydelsebärande faktorer kring skapande av lärmiljöer som kan tänkas gynna deegenskaper som viss forskning hävdar att entreprenöriellt lärande utvecklar harframkommit. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>

På vilket sätt vi tar till vara barn i behov av särskilt stöds perspektiv i våra verksamheter är en väsentlig fråga för att kunna skapa inkludeerande lek och lärmiljöer för varje barn. I denna studie har en aktionsforskningsansats använts tillsammans med skattningsmaterialet Early childhood enviroment rating scale - ECERS-metoden under fem samtal med ett arbetslag för att möjliggöra ovanstående arbete.

Studien har valts att göras utifrån en fenomenologisk ansats. Undersökningen bygger på fritidspedagogers uppfattningar om fysisk tillgänglighet på fritidshemmet, med fokus på pedagogens arbets- och förhållningssätt, material, anpassning och inkluderande lärmiljöer. En kvalitativ studie, med intervjuer har gjorts med fem fritidspedagoger. Fokus har i intervjuerna varit att ta reda på deras upplevelser av fenomenet. Resultatet av studien visade flera faktorer som påverkade den fysiska tillgängligheten. En av faktorerna var att fritidslärarna som medverkade upplevde att barnen idag fick erfara rörelseglädje, dessutom upplever att det finns elever som det är svårare att främja rörelse för. Resultatet visade även att fritidspedagogerna upplevde ökad rekreation för vissa elever. Samtidigt visade resultatet att fritidsläraren har en stor påverkan på eleverna om de väljer att vara fysiskt aktiva eller inte, då läraren som förebild påverkar främjandet, eller hämmandet. Likaså finner vi pedagogers upplevelse av brist från ledningen, i form av stöd och förståelse. Fritidslärarna upplevde att barngruppen har stor betydelse för verksamhetens utformning, samt att delar av skolans lärmiljöer inte är lämpade för dagens pedagogik.

No description available.