Studiens syfte är att undersöka barns sociala samspel vid interaktion med lärplattan på förskolan,samt vilket lärande som sker. Vidare har vi även undersökt hur pedagogerna arbetar utifrånläroplanen med lärplattan. Vi har använt oss av följande frågeställningar för att konkretisera syftet:Hur ser det sociala samspelet ut mellan barnen när de interagerar vid lärplattan? På vilket sättsynliggörs problemlösning och lärande vid användning av lärplattan? Hur arbetar pedagogernamed lärplattan utifrån läroplanen?Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, inom vilken de centrala begreppen har varit;artefakt, mediering och samspel. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem pedagoger,verksamma på samma förskola, men på två olika avdelningar. Primärmaterialet är observationerdokumenterade med filminspelning samt intervjuer. Studiens resultat visar att barnens socialasamspel främjas kring lärplattan med bland annat ord, gester och ögonkontakt. Appens design harstor betydelse för hur barn samspelar, lär och löser problem. Studien visar även att barn gärnafrågar varandra om hjälp när de stöter på problem vid lärplattan. Pedagogerna i undersökningenuttrycker att lärplattan har många användningsområden i förskolan och att lärplattan är lätt attanvända utifrån läroplanen.

Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt lärplattan används på olika förskolor idag. Jag ville undersöka vilken funktion lärplattan fyller i den pedagogiska verksamheten och huruvida den kunde fungera som ett pedagogiskt verktyg. Vidare studerades hur barnens relation till lärplattan såg ut samt vad pedagogerna tror kommer hända med lärplattan i förskolan i framtiden. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet och de centrala begreppen har varit; artefakt, mediering och samspel. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger, verksamma på fyra olika förskolor. Resultatet visar att lärplattan används både som dokumentationsverktyg och pedagogiskt verktyg och det är hur pedagogerna använder lärplattan som avgör om den kan fungera som ett pedagogiskt verktyg. Pedagogerna menar att lärplattan har många olika användningsområden i verksamheten och resultatet visar att lärplattan gynnar det sociala samspelet mellan barnen. Barnens relation till lärplattan beskrivs av pedagogerna som positivt och de tror att lärplattan kommer finnas kvar i verksamheten även i framtiden.

Vårt syfte med denna studie var att undersöka när, hur och i vilket syfte pedagogerna och barnen använder sig av lärplattan i sin verksamhet. För att få syn på det ställde vi oss följande frågor. Hur resonerar pedagogerna kring användandet av digitala verktyg i förskolans verksamhet? När, hur och i vilket syfte använder pedagoger och barn lärplattan i förskolans verksamhet? Vilka möjligheter, dilemman och/eller konflikter med digital dokumentation lyfter pedagogerna fram? När vi skriver pedagoger och verksamhet avser vi de två förskolor i Skåne som vi har gjort vår studie på. Vår studie bygger på en metodtriangulering, det vill säga att vi valde att arbeta med olika insamlingsmetoder för att ge oss en bredare förståelse för studien. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vi utförde även observationer då observationer var den enda möjliga tekniken för att se vad de små barnen ville förmedla eftersom de inte har börjat tala än och saknade förmågan till verbal kommunikation. Under vår studie av förskolorna har vi även skrivit dagbok för att samla information. Utifrån resultatet av vår undersökning ser vi hur lärplattan används. Lärplattan är ett verktyg som förenklar pedagogernas och barnens arbetssätt med att dokumentera verksamheten, att se barnens utveckling och intressen. Vi ser ett professionellt arbetssätt kring användandet av den digitala tekniken då pedagogerna hade ett syfte med aktiviteterna kring lärplattan. Men vi anar att det kan finnas vissa faror om barnen får ”fri tillgång” till lärplattan. Det finns forskning som tyder på ”för mycket skärmtid” kan vara skadlig för barnen. De rörliga bilderna och ljuden tilltalar många sinnen hos barnen därför måste vi pedagoger vara observanta och ibland begränsa barnens ”skärmtid”. För oss är det viktigt att man har ett syfte med den digitala aktiviteten och att man som pedagog visar vägen mot nya kunskaper tillsammans med barnen. Pedagogerna bör införskaffa sig en viss förkunskap om lärplattans möjligheter och vilka appar som kan utveckla barnens lärande på ett lustfyllt och nyfiket sätt. För oss är lärplattan är ett multimedialt verktyg med många möjligheter i förskolan – både för pedagogerna och för barnen.

Denna studie undersöker förskollärares perspektiv på lärplattan i förskolans verksamhet. Detta ämne är högst relevant att ta reda på mer om, eftersom den digitala teknologin är en stor del av samhället. Lärplattans framfart i förskolor kan även synliggöras i förskolans läroplan där det uttrycks att barn bland annat ska utveckla en relevant digital kompetens (Skolverket 2019,s.9). Förskollärare behöver därmed fundera kring lärplattan och dess applikationer utifrån barns användande och verksamhetens behov. Detta argument stärks också i att i vår tidigare sökning av forskningsfältet fanns ett tunt sökresultat kring lärplattan och ett nästan obefintligt resultat utifrån barns användande av lärplattan utifrån konsument och producent1. Syftet med studien är att, med hjälp av erfarna förskollärares utsagor, förstå mer om hur lärplattan används i förskolan, vilket lärande den kan bidra med och vilka problem den kan orsaka. För att möta syftet används en kvalitativ intervjustudie som metod, där urvalet är sju förskollärare i Västra Götalands län i både kommunala och privata verksamheter. Förskollärarna är verksamma och har erfarenhet av att arbeta med lärplattan i en pedagogisk miljö tillsammans med barnen. Resultatet av studien delges i tre olika delar: förskollärares perspektiv på hur lärplattan används för meningsskapande, utveckling av förskollärares perspektiv på meningsskapande samt lärplattans möjligheter för meningsskapande. I resultatet framkommer det att utvecklingen gällande lärplattor i förskolan har gått från användandet av spel till att nu sträva mot ett mer pedagogiskt syfte. Det synliggörs också en önskan från förskollärarna att barnen ska komma ifrån passiva aktiviteter och möjliggöra för aktivitet. Utifrån barns användande och konsument- samt producent diskursen framförs en mening kring att det beror på vad som görs på lärplattan. Inom lärplattans möjligheter synliggörs användandet av flertalet modaliteter och lärplattan beskrivs som ett hjälpmedel. Därtill belyses det även hur meningserbjudandet styrs av förskollärare och barnens tidigare erfarenheter.

Syftet med studien är att, utifrån förskollärares berättelser om hur digitala verktyg används i undervisningen, bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar att användningen av digitala verktyg kan gynna barns lärande. Vi lever idag i ett digitaliserat samhälle, där barnen utifrån förskolans läroplan ska få utveckla adekvat digital kompetens. Den teoretiska utgångspunkten är fenomenografin som bygger på att finna variation i och att systematisera människors erfarenheter av olika fenomen. Studien är kvalitativ och sex semistrukturerade intervjuer har genomförts för att få en variation av förskollärarnas uppfattningar. Resultatet har bearbetats utifrån begrepp kopplade till den fenomenografiska forskningsansatsen.  Resultatet visar att förskollärarna har en positiv inställning till att använda digitala verktyg och att det ska vara ett komplement till den analoga undervisningen. Förskollärarna ser att undervisningen kan fördjupas när digitala verktyg används. Resultatet visar att förskollärarens uppfattning är att barns språkutveckling och samarbetsförmåga utvecklas. Likaså fördjupas leken och ger fler perspektiv när digitala verktyg användes. Det visar sig även att förskollärarnas uppfattning är att det egna intresset har stor betydelse för att vidareutveckla den egna kompetensen. Studien kan bidra med inspiration och förståelse för att digitala verktyg kan vidga och fördjupa undervisningen. Vidare är det viktigt att förskollärarna ser fördelarna med att använda digitala verktyg och att barns lärande kan främjas.

Denna studie syftar till att ta reda på hur förskollärare använder sig av lärplattan i förskolans verksamhet. I bakgrunden redogörs den teoretiska utgångspunkt som är sociokulturellt perspektiv samt tre relevanta begrepp. Därefter presenteras tidigare forskning om lärplattan i förskolan. Metodvalet utgick ifrån en kvalitativ studie, där vi använder oss av semistrukturerade intervjuer. Vi valde att intervjua åtta förskollärare, på fyra olika förskolor i två olika kommuner. Resultatet visade att lärplattan har en betydelsefull roll i förskolans verksamhet, och att den har många användningsområden. Lärplattan bör ses som ett komplement i förskolans verksamhet och att den kan användas för att främja samlärande. Slutsatsen visade på att samtliga förskollärare inte tyckte lärplattan skulle agera barnvakt i förskolans verksamhet. Förskollärarna förklarade hur lärplattan bör användas med ett pedagogiskt syfte som möjligtvis kan främja barns utveckling och lärande. Det kan exempelvis vara när förskollärarna sitter tillsammans med ett barn och stöttar, samt ger stöd vid uppkomna frågor. Barnen får exempelvis sitta med en pedagogisk app som skapar förutsättningar för lärande, och inte att de bara blir sittande framför Youtube. Avslutningsvis vill vi poängtera vikten av att förskollärare ges rätt utbildning för att de ska kunna hänga med i utveckling som sker i av lärplattan.

Syftet med studie är bland annat att bidra med kunskap om förskolans arbete med digitala verktyg med inriktning på lärplattan för att främja alla barns språk och kommunikation. Studiens utgångspunkt har varit det fenomenologiska perspektivet med målet att få fatt i pedagogernas tankar och erfarenheter. Vidare har även det sociokulturella perspektivet används under analysprocessen med målsättning att bidra med kunskap om hur lärplattan främjar alla barns språk och kommunikation. Utifrån forskningsfrågorna formulerades semistrukturerade intervjufrågor som bland annat handlade om pedagogernas förhållningssätt till lärplattan, lärplattans tillgänglighet för barnen att ta egna initiativ och eventuella hinder som respondenterna upplever. När efterfrågade data samlats började studiens analysarbete utifrån ett sociokulturellt perspektiv som sorterades och reducerades med avsikt att få svar på forskningsfrågorna. Studiens resultat visade att alla förskolor använde sig av lärplattan för att främja barnens språk och kommunikation om än de arbetade på olika sätt. På förskolorna där de använde lärplattan mer begränsat framkom ändå i resultatet att alla förskolor hade en intention att använda lärplattan på ett sätt som främjar barnens språk- och kommunikationsmöjligheter. En slutsats som drogs var att den oro som finns i samhället kring skärmtid och strålning inte riktigt passar in i förskolans värld eftersom resultatet visar att det finns begränsat antal lärplattor i jämförelse med antal barn. Detta betyder att den faktiska tidensom barnen tillbringar framför skärmen i förskolorna blir kort. Vare sig barnen konsumerar eller producerar med lärplattan bidrar artefakten till barnens språk- och kommunikationsmöjligheter.

Vårt syfte med den här studien har varit att öka kunskapen om hur pedagoger förhåller sig till användandet av lärplattor i förskolan. För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod, där vi har intervjuat åtta pedagoger som arbetar i förskolan. Vi har sedan analyserat vårt material med hjälp av den sociokulturella teorin. Resultatet i studien visar att det skiljer sig en del i hur pedagoger använder sig av och förhåller sig till lärplattor i förskolan. Några pedagoger använder lärplattan till många olika saker, och lärplattan är alltid tillgänglig för barnen. Det förekommer även att pedagoger har en negativ inställning till det digitala i förskolan och att de anser att lärplattor inte hör hemma i förskolan och att barnen i princip behöver skyddas ifrån lärplattan. Resultatet visar även att många av pedagogerna har liten eller ingen kunskap om hur lärplattor kan användas, detta ofta i kombination med att pedagogerna har fått väldigt lite kompetensutveckling.

Examensarbetet handlar om förskollärarens förhållningssätt och kunskap kring användandet av lärplattan i förskolan. Syftet med arbetet är att undersöka vad som finns tillgängligt för förskollärare att ta del av för att få ökad kunskap kring lärplattan som verktyg för barns språkutveckling. I arbetet undersöks hur Litteraturhuset Trampolins ryggsäckar påverkar barns möjligheter till språkutveckling genom lärplattan samt kommunens fortbildning och dess utformning. Genom en innehållsanalys av Litteraturhuset Trampolins ryggsäckar, intervjuer med förskollärare som lånat en sådan ryggsäck samt genom en observation av kommunens fortbildning har empiri samlats in och analyserats utifrån ett multimodalt perspektiv.   I arbetets resultat belyses förskollärares upplevelse om att det är värdefullt att kunna ta del av de olika möjligheter som finns tillgängliga genom Trampolin och fortbildning i kommunen. Det blir meningsfullt dels för förskollärare som får möjlighet att utveckla sina egna kunskaper och inspireras till att integrera lärplattan i förskolan dels för barnen när förskollärarens kunskap och förståelse för barns lärande med IT som verktyg förbättras. Detta skapar en diskussion om didaktik kring hur Litteraturhuset Trampolins ryggsäckar och dess färdiga koncept påverkar barns språkutveckling samt hur utformningen av fortbildning inom området bidrar till förskollärares kunskap och engagemang kring lärplattan som pedagogiskt verktyg. Arbetets empiriska del visar att förskollärare önskar mer kunskap om integrering av lärplattan i förskolan vilket stöds av forskning inom området.

I den senaste uppdateringen av läroplanen för förskolan beskrivs en metod som kallas pedagogisk dokumentation. Denna metod förväntas förskollärare använda för att uppnå läroplanens uppsatta mål kring uppföljning, utvärdering och utveckling för förskoleverksamheten. Många upplever dock att den pedagogiska dokumentationen blir ytterligare en arbetsuppgift i en redan stressad situation. Det här projektet utgör en förstudie för utvecklingen av en applikation för lärplatta vars syfte är att underlätta för förskollärare och minska den administrativa tiden för pedagogisk dokumentation. Resultatet av förstudien är en prototyp för en iPad-applikation med fokus på snabba dokumentationer och att göra barnen delaktiga i dokumentationsarbetet. Processen att skapa dokumentationer effektiviseras genom att använda enhetens inbyggda hårdvara samt erbjuda möjligheten att spara dokumentationer och media offline. Barnen involveras i dokumentationsarbetet genom egna profiler där material som berör dem samlas och där de själva kan lägga till bilder och spela in ljud. / The Swedish National Agency for Education has recently published an updated version of the preschools curriculum containing new guidelines for how preschool teachers are expected to work with documentation, follow-up, evaluation and analysis. However, preschool teachers experience frustration due to challenges such as insufficient amount of time to work according to these guidelines while acting as both caretakers and teachers for the children. Dokufant is a digital web based tool facilitating documentation, follow-up, evaluation and analysis in preschool environments. It enables the teachers to document the pedagogical process and use the documentation as foundation for evaluation, follow-up and analysis. Although Dokufant resolves some of the issues causing the teachers' frustration, the solution does not fully address the time challenges perceived by teachers. This is where an application for iPad could come in handy. This thesis is a pilot study of how an application for iPad could be developed to help preschool teachers work with the curriculum guidelines in an even more efficient way. The goal was to develop a prototype, as a complement to the web based tool Dokufant, which focuses on fast creation of documentation. It was also to enable the children to help in the documentation process and thus be a part of their own learning. The findings of the thesis and the developed prototype application show that faster documentation is made possible thanks to the iPad hardware and the possibility to save material offline. A photograph can be taken with the iPad camera and will subsequently be saved to the Dokufant media library in an instant. If there is no internet connection when the photo is taken it will reside locally on the iPad until a connection is found. The same goes for documentation, which can be saved offline, and if they are not finished the teachers can continue to work with them later on the iPad or, after they have been uploaded, in the web tool on the computer. Unlike in the web tool, there are no settings to be made before starting documentation on the iPad. All settings can be set later which further accelerates the documentation process. Children are made part of the documentation process through their own profiles where information concerning them is gathered. When the material is visible to them it opens up the possibility for a discussion on what they want to be documented and what they are interested in learning more about. Also the children can take photos with the iPads' camera directly from the app and record sound connected to the photo to tell their thoughts on why the photo was taken and what it captures. This prototype, if developed into an iPad application, can help preschool teachers meet the demands of the curriculum without interfering with their job as caretakers and teachers for the children. it will not only speed up the documentation process, it will also encourage the children to play an active part of their own learning.