Syftet med studien är att undersöka hur lärplattan kan användas som pedagogiskt verktyg i förskola och förskoleklass. Vi vill undersöka de lärande och sociala samspel som eventuellt sker mellan barnen. Vidare undersöks hur pedagogernas förhållningssätt inverkar på barnens möjlighet till lärande kring lärplattan. Pedagogernas syn på fördelar och nackdelar gällande lärplattan granskas. Studiens frågeställningar besvarades utifrån den sociokulturella teorin. Centrala begrepp som artefakter, mediering, proximal utvecklingzon och förhållningssätt verkade som analysverktyg. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod där intervjuer och observationer har gjorts på tre förskolor och en förskoleklass. Resultatet visar att lärplattan kan användas som både dokumentationsverktyg och pedagogiskt verktyg i barngruppen. Barnens lärande kring plattan utvecklas genom turtagning och samarbete. Den medforskande pedagogen ger större möjligheter för barns lärande genom att se och utmana dem på rätt nivå. Pedagogerna anser att en av lärplattans fördelar är dess lätthanterlighet. En nackdel är att vissa pedagoger känner att de har för lite kunskap om tekniken. Slutsatsen av våra resultat visar att lärplattan kan ha flera olika användningsområden, lärandet blir möjligt genom att barnen interagerar med varandra och lärplattan. Pedagogernas förhållningssätt har en inverkan på barns möjlighet till lärande. Utbildning rörande lärplattan är betydelsefull för att pedagogerna ska kunna nyttja plattan så optimalt som möjligt.

I takt med digitaliseringens framväxt i samhället har förskolans verksamhet påverkats. I enlighet med förskollärarens uppdrag utifrån styrdokument såsom Lpfö18, behöver förskolläraren ett didaktiskt förhållningssätt och adekvat digital kompetens. Studiens syfte var att undersöka legitimerade och erfarna förskollärares inställning på lärplattans användbarhet och roll som digitalt verktyg, och hur den organiseras in i verksamheten för att skapa förutsättningar för barns lärande. För att få kunskap på det som efterfrågas i syftet, bildades två delstudier. Delstudie ett är en kvantitativ enkätstudie som är författad av Madeleine Sköld. Delstudie två är en intervjustudie som är författad av Cassandra Jönsson. Enkätstudiens empiri samlades från grupper i sociala median Facebook, och intervjustudiens empiri samlades från fem förskollärare i Uppsala och Knivsta kommun. Delstudiernas resultat analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet med hjälp av begreppen artefakter, mediering, proximala utvecklingszon, samt scaffolding. Slutligen diskuterades delstudiernas resultat mot studiens bakgrund och forskningsläge, för att besvara studiens forskningsfrågor. I resultatet framkom det att förskollärarens framträdande och ledande roll är avgörande för att skapa goda förutsättningar för barns lärande. Samtliga förskollärare visade en positiv inställning till lärplattan som digitalt verktyg. Förskollärarnas adekvata digitala kompetens och didaktik är avgörande för hur dessa förutsättningar skapar positiva effekter på barns lärande. Studiens resultat strävar efter att ge insikt i förskollärares attityder gällande vilka möjligheter och utmaningar med att använda lärplattan som digitalt verktyg, samt vilken roll lärplattan har i förskolekontext.

Studiens syfte var att undersöka om personalen på förskolor har de kunskaper i olika digitala appar som behövs för att uppfylla läroplanens mål. Metoden som användes i studien är kvalitativ analys utifrån intervjuerna som utgjorts av totalt åtta förskollärare från två olika kommuner. Att intervjua enbart förskollärare gör det lättare att sammanställa och analysera materialet. Bearbetning och tematisk analys av det insamlade materialet skedde med socialkonstruktivism som teoretisk utgångspunkt. Resultaten visar att förskollärares förhållningssätt och upplevelse till digitala verktyg och digitala appar, är en viktig faktor för att lära barn om digitala appar och digital kompetens. Förskollärares kompetens av användningen av digitala appar i verksamheten är varierad. Förskollärare använder de digital appar de behöver och känner sig trygga med och hjälper varandra om de känner sig osäkra.

Denna litteraturstudie syftar till att granska lärplattans användning i förhållande till att utveckla elevers skrivförmåga i årskurs F-3. Den lyfter vilka för- och nackdelar det finns med lärplattan utifrån tidigare forskning om digitala verktyg i skrivundervisningen. Genom att bearbeta vetenskapliga forskningsartiklar inom området skapades en översikt som utgjorde en grund för att sammanställa forskningsresultatet. Utifrån de analyserade forskningsartiklarna har det visat sig att det finns många fördelar med att använda lärplattor i skrivundervisningen i grundskolan. Lärplattan anses som motiverande för att engagera elever att lära sig skriva. Verktyget är ett bra hjälpmedel för elever med skrivsvårigheter samt elever som lär sig ett andraspråk. Resultat visar också att varierad skrivundervisning ger ökad motivation. Dock har det visat sig att det finns utmaningar med användandet av lärplattor i skrivundervisningen. Det krävs både kunskap och kompetens från både lärare och elever för att lärplatta ska användas på ett utvecklande sätt. Sammanfattningsvis, behöver verktyget användas i klassrummet i olika sammanhang och på ett mer korrekt sätt för att utveckla elevers skrivinlärning i årskurs F-3.

The purpose of this study is to investigate the pedagogue´s thoughts about and which strategies the pedagogue´s use to make the digital notepad work as an language development tool in preschool´s daily activities. The study has three questions 1) Which conditions do the pedagogue´s need to be able to use digital notepads as a language development tool in preschool´s daily activities? 2) In which occasions can the digital notepad be used as a language development tool in preschool’s daily activities? 3) What advantages / disadvantages do pedagogues see when using the digital notepads as a language development tool in preschool´s activities. The study was performed in two various preschool’s in two separate municipalities in the middle of Sweden, were three preschool teachers, from each preschool where interviewed by using semi-structured interviews. The results from the interviews showed that the digital notepad under several occasions can be used as a language development tool in preschool´s activities. The respondents saw many advantages and few disadvantages when using the digital notepad as a language development tool. The digital notepad becomes and works as a language developing tool as long as the respondents, have an exploring and challening approach while using the notepad with the children. While education, learning time, pedagogue’s attitude and approach was considered important strategies/preconditions which are needed/contributed for the digital notepad to work as a language development tools in preschool’s daily activites. / Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas tankar om och vilka strategier som pedagogerna använder för att lärplattan kunna fungera som ett språkutvecklande verktyg i förskolans verksamhet. Studien har tre frågeställningar 1) Vad behöver pedagogerna för förutsättningar för att lärplattan ska kunna användas som ett språkutvecklande verktyg i förskolans verksamhet? 2) Under vilka tillfällen kan lärplattan användas som ett språkutvecklande verktyg i förskolans verksamhet? 3) Vilka fördelar/ nackdelar ser pedagogerna med lärplattor som ett språkutvecklande verktyg i förskolans verksamhet? Studien genomfördes på två olika förskolor, i två skilda kommuner i mellersta delen av Sverige. Där tre respondenter ifrån varje förskola intervjuades med intervjuformen, semistrukturerad intervju. I resultatet framgick det att lärplattan under flera tillfällen kan användas som ett språkutvecklande verktyg i förskolans verksamhet och att respondenterna ser många fördelar och endast några få nackdelar med lärplattor som ett språkutvecklande verktyg. Lärplattan blir och fungerar som ett språkutvecklande så länge respondenterna tex är medupptäckande, utforskande och utmanande som pedagog. Även utbildning, vägledning, tid, pedagogernas inställning och förhållningssätt ansågs vara viktiga strategier/förutsättningar som behövdes finnas/tillföras för att lärplattan ska kunna användas och fungera som ett språkutvecklande verktyg i förskolans verksamhet.

Syftet med den här kvalitativa studien är att bidra med kunskap om hur lärplattan används i förskolebarns utbildning. Mot bakgrund av syftet ställs följande frågor: Hur kommer lärplattans användning till uttryck i förskolebarns utbildning? På vilket sätt kommunicerar barn sina erfarenheter av lärplattan? Teoretisk utgångspunkt för studien är det sociokulturella perspektivet vilket tar sin grund i barns erfarenheter och hur de kommuniceras. Studiens metod är deltagande observation av barn med integrerade barnsamtal. I resultatet framkommer barns gemensamma lärande samt att en närvarande pedagog är viktig för utvecklig av digital kompetens. Genom att barn approprierar varandras kunskaper utvecklas de inom den proximala utvecklingszonen. Lärplattan används som ett medierande verktyg i flera olika sammanhang. Resultatet av studien visar att paddagogiken är ytterst relevant för förskolebarns utbildning med lärplattan. Resultatet visar vidare att med hjälp av lärplattan genereras samspel mellan barn vilket skapar möjligheter för dem att utvecklas både själva och med hjälp av andra.

The purpose of this study is to highlight some aspects of the increased usage of tablets in preschool environments by answering the questions: what does the tablet become in the preschool environment, how much freedom does the children have over its usage. To answer these questions a series of observations were made at two different preschools. The observations were then complemented by interviews with teachers at the same preschools. This qualitative study focuses on some of the didactic questions regarding the tablets, based on a theoretical framework that is within the design-oriented perspective; which addresses the children's’ autonomy, the institutional framework and affordance. Our conclusion is that the tablet’s introduction in the preschool has helped the teachers in numerous parts of their documentation, but we can also see that the children's opportunities to make choices regarding the tablet are more limited than with any other resource on the preschool. In our results we also see that when the children get access to the tablet they receive a learning experience, which among other things, strengthens their language skills and their social interaction with each other.

Sammanfattning Antalet barn som använder sig av Internet och lärplattor har ökat kraftigt på senare år. I takt med det har efterfrågan om mer forskning kring multimodala verktyg som lärplattan i förskolan blivit större. I läroplanen för förskolan står att barnen skall skapa sig förmågan att kunna kommunicera och söka ny kunskap, vilket är nödvändigt i dagens samhälle med snabb förändringstakt. För att barnen skall ges rätt förutsättningar att hänga med i det krävs mer forskning. Dels för att skapa en större förståelse för lärplattan som pedagogiskt verktyg i stort och dels för att skapa ett intresse och en känsla av säkerhet hos varje förskollärare till att använda den. Arbetets syfte är att undersöka hur förskollärare resonerar om lärplattans användning inom förskolans verksamhet, med fokus på matematiska aktiviteter. I läroplanen för förskolan står att förskollärarna har det övergripande pedagogiska ansvaret i förskolans verksamhet. I och med det utgår arbetet ifrån deras resonemang. Semistrukturerade intervjuer har tillämpats och fem förskollärare ifrån fyra förskolor i Gävle har intervjuats. Resultatet visade att förskollärarna främst använder lärplattan som ett dokumentationsverktyg i verksamheten. Det framkom även hur lärplattan kan få funktionen som barnvakt för att frigöra tid till förskolans personal. Arbetsstunder med barn var också en central del som synliggjordes där uttrycket ”att arbeta” med lärplattan är viktigt och inte ”att spela” med den. Förskollärarna planerade inte aktivt in lärplattan vid matematiska aktiviteter. Dock framgick hur barn ändå ges möjlighet till att använda lärplattan till matematiskt lärande. Applikationer som innehåller problemlösning är vanligt och på så sätt utsätts barn automatiskt för matematik i form av exempelvis pussel, räkna och para ihop föremål. I resultatet framkom också från flera förskollärare att de tyckte sig sakna tillräckliga kunskaper om lärplattan. En övergripande slutats med arbetet är att det faktiskt finns en viss osäkerhet kring lärplattans användning och att det kan krocka med lärplattans snabba framfart i förskolans verksamhet. Det finns behov av mer utbildning i hur lärplattan kan användas som ett pedagogiskt verktyg. Sammanfattningsvis framkom vid intervjuerna att lärplattan lyfts fram som ett framtida verktyg i förskolans verksamhet. / Abstract In recent years, the number of children using Internet and touch-screen tablets has been growing steadily. At the same time the need of more research in multimodal tools like the tablet in preschool environment grows. The preschool curriculum highlights that all children should acquire the ability to communicate and search for new knowledge. This is essential in todays society with a rapid pace of change. Finding the right conditions for children to follow and adapt to this change require more research. Partly to create a greater understanding in the tablet as a general educational tool and partly to create an interest and a feeling of security for preschool teachers to use it. This study aims to investigate how the tablet is used within the preschool environment and how preschool teachers think about the tablet as an educational artifact, with a focus on mathematical activities. The preschool curriculum highlights that preschool teachers has the overall educational responsibility in the preschool activity. Because of that, this bachelor thesis will proceed from their reasoning. An ethnographic approach with the utility semi-structured interviews was used and five preschool teachers from four preschools in the municipality of Gävle was interviewed. The result of the study shows that teachers mainly use tablets to store information about the operation of the nurseries. The tablets also function as temporary sources of entertainment for the children, when teachers need time to tend to other tasks. However, the interviewed teachers emphasized the importance of using the tablets primarily as tools of learning - and not solely for playing. They admitted that they do not often use tablets when teaching mathematics, but that the tools are available if needed. Applications that provide problem solving, puzzles and maths quizzes are still used regularly. The result also showed that many preschools teachers think they lack sufficient knowledge about tablets. The conclusion of our study is that a lot of preschool teachers are not confident in using tablets which may be an issue considering the increasing popularity of the tablets and how quickly they are being introduced to preschools of the region. There is evidently need for more education surrounding tablets and how they can be used in teaching.

Syftet för denna uppsats är att undersöka barns skapande verksamhet med digitala och analoga medel och hur de användas som komplement till varandra för att erbjuda barn varierade möjligheter för meningsskapande. Vi har använt oss av videoobservationer samt skärminspelningsfunktion i vår undersökning för att närma oss sen djupare förståelse för den kommunikationen som sker mellan barn och olika medel ur ett socialsemiotiskt perspektiv. Detta har gett oss bredare förståelse för barns meningsskapande, samspel, kommunikation och kreativitet. Resultatet i våra analyser visar att barn skapar mening på kreativa sätt oavsett ett materials syfte. Barns interaktion sker ofta via resurser, t.ex. digitala plattor med blick och gester jämfört med verbal kommunikation. För att interaktion ska ske på varierade sätt behövs neutralisering av digitala medel vilket betyder att inarbeta de digitala medlen så att de kan användas på lika villkor. Resultatet av möjligheter för barns meningsskapande med digitala och analoga medel berodde på barns fysiska tillgång till materialen, både digitala och analoga. Därutöver ligger vikten på pedagogers inspiration och introduktion för att kunna erbjuda fler möjligheter för meningsskapande och använda material till sin fulla potential.

Samhället blir allt mer digitaliserat och skolorna bjuder in allt fler digitala verktyg i undervisningen. Ny forskning om hur och varför skolor använder sig av digitala verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen växer fram, vilket bidrar till att arbetet med analoga verktyg får allt mindre undervisningstid. I takt med den digitala framväxten, ökar forskares tankar kring ämnet och vad detta kan ge för effekter på elevers läs- och skrivinlärning. Syftet med denna studie är att genom en litteraturöversikt undersöka hur digitala och analoga läs- och skrivverktyg påverkar elevers tidiga läs- och skrivinlärning i svenskämnet och att besvara frågeställningen: Vilka effekter har elevers användande av analoga jämfört med digitala verktyg på deras tidiga läs- och skrivinlärning? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vetenskapliga studier om elevers läs- och skrivinlärning inom svenskämnet kopplat till användandet av analoga respektive digitala läs- och skrivverktyg, systematiskt tagits fram, analyserats och sammanställts. Resultat visar att det finns både positiva och negativa effekter av användandet av läs- och skrivverktygen. Motivationen löper som en röd tråd och kan därför ses som en av de viktigaste effekterna av digitala verktyg. Dock har analoga verktyg positiva effekter på minne och motorik. Förslag på vidare forskning är att undersöka om digitala verktyg kommer att fortsätta öka elevers motivation i läs- och skrivinlärningen då det slutar vara något nytt och spännande, eller om det kommer krävas något ytterligare.