Studiens syfte är att synliggöra barns perspektiv gällande lärplattan i förskolans verksamhet, samt hur barn samspelar vid arbete med lärplattan. Sociokulturellt perspektiv har använts vid analys av den insamlade datan för att synliggöra samspel och användning av kulturella redskap. Kvalitativa barnintervjuer och videoobservationer gjordes för att besvara studiens frågeställningar. Under insamling av data skedde fem intervjuer och fyra observationer på två olika förskolor. Barnen ansåg att pedagoger och andra vuxna bestämde och de beskrev olika regler som gällde vid lärplattan. I videoobservationerna framkom att en del barn samspelade mer än andra vid arbetet med lärplattan.

I denna studie har vi som syfte att undersöka hur pedagoger i förskolan uppfattar användandet av lärplattan som medierande artefakt, samt om hur de använder dessa i arbetet med barns språkutveckling. För att undersöka detta har vi samlat in data genom intervjuer. Vi har använt oss av kvalitativ analysmetod för att analysera våra intervjuer.  Det empiriska materialet har sedan analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visade att pedagoger bör ha kompetens och intresse för att kunna använda digitala verktyg som ett komplement till lärandet. Pedagogerna påpekar vikten av pedagogstyrda aktiviteter för att lärandet ska formas på rätt sätt. Slutsatsen är att digitala verktyg främjar språkutvecklingen och lärandet hos barnen under förutsättningen att rätt metoder används. Kunskap och kompetens är nödvändiga för att utföra rollen som pedagog och genomföra arbetsuppgifter i enlighet med läroplanens tydliga mål.

Inledning I vår studie är lärplattan som digitalt verktyg i fokus. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi uppmärksammat hur olika användningen av digital teknik kan se ut i förskolorna. I läroplan 1998 (rev. 2016) är målen för digital teknik diffusa samtidigt som målen i den nya läroplan 2018 skrivs fram mer tydligt. Vår tolkning av den tidigare forskningen är att det saknas forskning om hur förskollärare förhåller sig till och arbetar med lärplattan tillsammans med barnen samt hur tillgängligheten ser ut. Syfte Syftet med vår studie är att ta reda på hur förskollärarna beskriver användningen av lärplattor i arbetet med barnen i förskolan. Metod För att besvara syftet i undersökningen har en kvalitativ metod med verktyget intervju används. Sammanlagt har fyra intervjuer genomförts på fyra olika förskolor i södra Sverige. Samtliga deltagare skyddas av etiska principer. Resultat Resultatet visar att förskollärarna använder sig av lärplattan tillsammans med barnen. Barnen har alltid tillgång till lärplattorna i verksamheten. Samtliga deltagare vill att barnen frågar innan de använder lärplattan. Det för att förskollärarna ska ha koll på när och hur den används. Två av deltagarna har dock som mål att lärplattan ska kunna ligga framme som ett naturligt material i verksamheten. Förskollärarens närvaro är viktig i samverkan med barn och lärplatta.

Denna studie handlar om förskollärarens erfarenheter av hur lärplattan kan integreras i det pedagogiska arbetet i förskolan och vilka möjligheter de erfar finns för barns lärande och utveckling när de använder lärplattan. Som metod valdes intervju där fem förskollärare som arbetar i tre olika förskolor i Västra-Götalandsregionen har intervjuats.  Undersökningen visar att olika förskolor ligger i olika utvecklingsfaser i sitt integrationsarbete av lärplattan i verksamheten. Förskollärarna är positiva till införandet av lärplattan i förskolan och använder den tillsammans med barnen till olika aktiviteter såsom att söka information, skapande aktiviteter, matematik och språk. Undersökningen visar också att förskollärarna anser att lärplattan behöver användas som en ”del i helheten”, dvs. som ett stödmaterial och ett kompletterande verktyg till övriga arbetssätt. Enligt förskollärarna behöver lärplattan används tillsammans med barnen till pedagogiska syfte snarare än tidsdrivande verktyg, dvs. barnens tillgång till lärplattan i förskolan skiljare från hur de använder lärplattan hemma. Dessutom visar undersökningen att lärplattan bidrar till olika möjligheter till barns utveckling och lärande. Barnen får utveckla sitt sociala samspel språk, matematik, kreativitet, motorik etcetera, enligt förskollärarna.

BakgrundStudien tar upp lärplattans historia från utvecklingen av verktyget som startade redan på 1800-talet till nutidens lärplatta. Dagens samhälle har en helt annan tillgång till kommunikativ miljö än de tidigare generationerna haft. Vi människor har gått från ett samhälle med artefakten i centrum till att lära genom artefakter. Syftet med verktyget är att det ska fungera som ett komplement till de övriga inlärningsmetoderna i förskolan och inte utesluta det som redan finns.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med lärplattan i förskolans verksamhet samt vilka lärandeinnehåll de framhåller som viktiga.MetodEn kvalitativ studie har genomförts med intervju som redskap och fenomenografi som ansats. Svaren har blivit besvarade av aktiva förskollärare, förskolechefer samt IKT-pedagoger.ResultatResultatet visar hur förskollärare väljer att använda lärplattan i förskolan och varför men även vilket lärande de kan se utifrån kommunikation och samspel. Det som framkommit är att lärplattan används på olika sätt bland förskollärarna, en del använder den som ett dokumentationsverktyg medan de andra använder den som ett pedagogiskt lärandeverktyg. Lärplattan är relativt ny i verksamheterna för samtliga förskollärare och någonting som de har gemensamt är att de anser att de saknar kompetens kring verktyget samt att det finns brist på intresse inför ny teknik. Samtliga förskollärare vill bli uppdaterade med den nya tekniken för att få mer kunskap kring verktyget i sig och dess funktioner då den ständigt utvecklas. / Program: Lärarutbildningen

Tillämpningen av den reviderade läroplanen träder i kraft den 1 juli 2019. Detta medför större krav påpedagogernas kompetenser i digitala verktyg och tidigare forskning antyder att pedagoger uppfattarsig osäkra i arbetet med digitala verktyg. Denna studie undersöker pedagogers uppfattning av vilkakompetenser som krävs för att arbeta med lärplattan i förskolan i förhållande till strävansmålen iläroplanen. Vi har genomfört en generell kvalitativ studie genom semistrukturerade intervjuer medpedagoger i förskolan. I analysen använde vi oss av utvalda teoretiska utgångspunkter urimplementeringsteorin för att öka förståelsen för hur pedagoger uppfattar hur dem ska kunna, förståoch vilja implementera lärplattan i förskolan. Resultatet visar att pedagoger uppfattar sig delvis redoför tillämpningen av läroplanen men det framkom att det finns behov av kompetensutveckling iområdet. Hur man arbetar med lärplattan för att nå strävansmålen, men främst lärplattan ochapparnas innehåll och hur man arbetar ämnesdidaktiskt med lärplattan. Pedagogerna uppfattadeintresset som den viktigaste kompetensen för att lyckas med implementeringen av lärplattan.Pedagogerna uppfattade att det fanns stora skillnader i arbetslaget som leder till en lokalt hindrandekultur som medför en känsla av att det största ansvaret hamnar på den intresserade pedagogen. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka i vilken omfattning och hur lärplattan betraktas som ett pedagogiskt redskap i förskolans verksamhet. I takt med framväxten av lärplattor i förskolans verksamhet ställs ökade krav på digital kompetens hos pedagogerna i förskolan gällande exempelvis hur lärplattorna kan användas i ett didaktiskt syfte och bli ett pedagogiskt redskap. Studien bygger på en enkätundersökning där lärcoacher och andra pedagoger som aktivt arbetar med IKT i förskolan har deltagit. Studiens resultat visade följaktligen att pedagogers förhållningssätt är av betydelse då lärplattan används samt att lärplattan ses som ett mångsidigt redskap som underlättar många situationer i förskolans verksamhet. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet.

Sociokulturellt lärande, samlärande och T-pack är de övergripande teorierna i studien. Under studiens gång har det framkommit att det finns lite forskning kring lärplattan i förskolan och än mindre forskning till lärplattans påverkningar på barnens lärande. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod har denna studie ämnat besvara vad fyra förskollärare anser om lärplattans implementering i förskolan och delta i forskningen kring lärplattan i förskolan. Studien visar på att det är det pedagogiska syftet som en förskollärare har med lärplattan som gör den till en lärplatta och att en grundläggande tydlig introduktion för personalen i förskolan är viktig för att den ska användas i lärande syfte. Min slutsats är att denna studie skrapat på ytan av ett forskningsområde som ligger i tiden och som behöver lyftas mer.

Lärplattan är ett nytt verktyg som används i förskolans verksamhet. Än så länge finns ett begränsat urval av forskning att tillgå. Syftet med detta självständiga arbete är att få mer kunskap och en djupare förståelse av pedagogernas syn på samt deras uppfattning om lärplattans betydelse i förskolans verksamhet. För att uppnå detta har vi delat upp studien i fyra delar: syfte, metod, resultat och slutsats. I syftet finns de frågeställningar som ligger till grund för studien, under metoddelen har vi beskrivit hur vi, genom att använda oss av intervju som forskningsmetod, gick tillväga för att samla in vårt empiriska material. I resultatdelen har vi analyserat vårt empiriska material utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där vi identifierade återkommande teman som var av intresse för vår studie. Utifrån pedagogernas utsagor har vi kunnat utröna hur bland annat scaffolding fungerar i användandet av lärplattor i förskolans verksamhet och hur lärplattans placering blir en del av kulturen i förskolorna.I den sista delen, slutsatsen, har vi summerat vad vi kommit fram till i studien och vad det har för betydelse för professionen och oss som blivande förskollärare.

En viktig grundstrategi för människors livslånga språkutvecklingär läsförståelsen. Modern teknik, i form av IKT-verktyg, skaanvändas som ett redskap för att kunna kommunicera, produceraoch lära inom skolans alla ämnen. Forskning visar hur IKTbaseradundervisning som utförs med stor varsamhet ocheftertanke kan leda till ett meningsfullt lärande och att eleversläsförståelsekunskaper ökar. Syftet med den här studien är attundersöka lärares uppfattningar och förhållningssätt till IKT isvenskundervisningen, med fokus på läsförståelse. Studien har enkvalitativ ansats och empirin utgörs av intervjuer ochobservationer med 8 verksamma lärare på en skola med uttaladIKT-profil. Resultatet innefattar en rad olika anledningar somvisar sig påverka lärares förhållningssätt till lärplattan iläsförståelseundervisningen. Exempel på sådana är pedagogiskmedvetenhet, engagemang, rädsla, kompetensutveckling ochvariation. Studiens slutsats visar hur lärares pedagogiskamedvetenhet förenat med kunskap påverkar deras arbete kring enIKT-baserad läsförståelseundervisning. Vidare forskning kringIKT i relation till kunskapsinlärning krävs för att lärare ska fåytterligare kunskap kring hur de kan arbeta med IKT-verktyg föratt främja elevernas läsförståelsekunskaper.