No description available.

Att skriva sig till läsning (ASL) innebär att man vänder på läs- och skrivutvecklingen och istället ägnar sig åt skriv- och läsutveckling med hjälp av datorer. Syftet med den här intervjustudien har varit att titta på hur lärare arbetar med ASL med elever som har svenska som andraspråk samt vilka fördelar och nackdelar de ser med arbetssättet för elever som har svenska som andraspråk. Fyra lärare har intervjuats för att hitta svar på dessa frågor. Dessa intervjuer har jämförts med den knapphändiga forskningen som finns om ASL. Resultatet av studien visar att alla fyra lärare arbetar på olika sätt men ändå kallar sitt arbetssätt för ASL och att tre av dem kombinerar metoden med andra metoder vid skriv- och läsundervisning. Tre av fyra intervjuade lärare anser att metoden ASL hjälper deras elever med svenska som andraspråk med bland annat uttal, stavning och att sammankoppla bokstävers utseende med dess ljud medan den fjärde inte vill påstå att hennes elevers positiva läs- och skrivutveckling beror endast på ASL. En av lärarna ser inga nackdelar med ASL för elever med svenska som andraspråk medan de tre andra menar att det är svårt när tekniken inte är på deras sida. En av fyra lärare menar också att hon inte skulle kunna använda metoden med elever som inte kan någon svenska alls. ASL verkar vara en metod som fungerar för många elever med svenska som andraspråk, men eftersom alla elever är individer bör lärare vara öppna för att kombinera olika metoder för att nå så många elever som möjligt.

Sverige verkar i en ständig digital utveckling, vilket också medför förändrade krav på skolundervisningen gällande elevernas möjlighet att utveckla läs- och skrivförmågan. Syftet med litteraturstudien var att kartlägga vad forskning visar om digitala verktygs inverkan på svenskundervisningen, med frågeställning riktad mot hur elever och lärare påverkas av en digitaliserad svenskundervisning. Litteraturstudiens resultat baseras på analyser av 15 studier med olika metoder. Studierna som granskades visade en rad fördelar med att använda digitala verktyg för elevernas läs- och skrivutveckling, som förbättrat textskapande, ordavkodning samt att eleverna motiverades till fortsatt lärande oavsett eventuella språksvårigheter. Även några negativa konsekvenser konstaterades, exempelvis fokus på de digitala verktygen istället för ämnesinnehållet vid eventuella tekniska problem samt minskad kontroll kring vad eleverna gjorde. De kunskapsluckor som identifierats i denna litteraturstudie och som skulle kunna gynnas av vidare forskning, är vilka problem som behöver tas hänsyn till vid val av digitala verktyg för pedagogiskt mervärde i undervisningen samt stöd iför lärare vid beslutstagande om hur digitala verktyg kan implementeras i undervisningen.

Syftet med självständiga arbetet är att belysa hur speciallärare och lärare beskriver sitt förebyggande arbete kring språk-, skriv- och läsutveckling genom tidiga insatser. Vi utgick från våra frågeställningar; Hur beskriver några speciallärare och lärare upptäckten av elever som ligger i riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter? Vilka arbetssätt, metoder och läromedel använder några speciallärare och lärare för att arbeta förebyggande med språk-, skriv- och läsutveckling? För att besvara frågeställningarna har vi valt kvalitativa intervjuer med 7 speciallärare och 3 lärare som arbetar med elever från förskoleklass till årskurs 3. I resultatet framkom fyra kategorier som haft betydelse för elevers språk-, läs- och skrivutveckling. För det första hur språkligt sårbara barn upptäcks, där olika kartläggningar och screeningtester användes. För det andra det förebyggande arbetet som handlade om tidiga insatser, lästräning i intensivperioder, och en-till-en undervisning. För det tredje framgångsfaktorer som handlade om att tidigt arbeta med fonologisk medvetenhet, bokstavskännedom, läromedel i den första läs- och skrivinlärningen samt ett varierat arbetssätt. Slutligen utmaningar, där kartläggningar visade sig ta mycket av lärares och speciallärares tid. Informanterna påvisade också att utmaningar var att få till en bra organisation kring arbetet med språk-, skriv- och läsutveckling på skolorna. En av våra slutsatser är att speciallärarna har en viktig kompetens och vet vilka arbetssätt och metoder som gynnar elevers språk, - skriv och läsutveckling. Det ser olika ut hur den kompetensen används och organiseras ute på skolorna.

I denna studie har vi varit intresserade av att undersöka frågan om den digitaliserade läs- och skrivundervisningen utifrån ett lärarperspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka olika faktorer som kan påverka lärares inställning till ASL-metoden. Vi har särskilt intresserat oss för frågan om lärares digitala kompetens som en betydande faktor. Vi har valt att genomföra en enkätundersökning riktad till lärare som använder ASL-metoden i sin undervisning, för att försöka besvara frågan om vilka faktorer som kan tyckas ha påverkan på deras inställning till ASL-metoden. Det var 22 lärare som svarade på vår enkät och vi har sammanställt och analyserat enkätsvaren både med hjälp av kvantitativ och kvalitativ metod. Vi har även använt TPACK-modellen i vissa delar av vår analys. Med hjälp av TPACK-modellen har vi kunnat synliggöra olika komponenter, vilka tillsammans utgör de kunskaper som anses viktiga för att lärare ska kunna integrera digitala verktyg i sin undervisning, på ett sätt som främjar elevernas lärande. I vår analys kunde vi se att för de lärare som besvarat vår enkät så verkade inte digital kompetens ha en särskilt betydande roll i förhållande till deras inställning till ASL-metoden. Vi såg även att lärarna överlag hade en positiv inställning till metoden och att de såg betydligt fler möjligheter än hinder i arbetet med metoden. De vanligaste hindren som de såg var av teknisk karaktär till exempel nätverksproblem, men även att eleverna inte fick öva sin motorik och handstil. De slutsatser som vi presenterar är bland annat att en faktor som verkar vara av särskild betydelse för lärarnas positiva inställning till ASL-metoden är deras tilltro till de fördelar som kommer med att använda digitala verktyg i undervisningen.

Sammanfattning Tidigare forskning visar att elever i de yngre åren i huvudsak möter skönlitterära texter och att detta kan innebära svårigheter för dem i klass 4 då de förväntas förstå olika texttyper. Denna studie undersöker vilka texttyper elever i förskoleklass till årskurs 3 får möta på två olika skolor i två skilda kommuner och om lärarna anser att det kan påverka elevers läsförståelse och läsintresse. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med verksamma lärare och baseras på en lärandesyn utifrån ett sociokulturellt perspektiv och begreppet literacy. Resultatet visar att de yngre barnen på de två deltagande skolorna till stor del får möta olika texttyper och att lärarna anser att det främjar både läsförståelse och läsintresse. / Abstract Previous research show that students in the younger years mainly meets fictional text types and that this may cause difficulties for them in 4th-grade when they are expected to understand different kinds of text. This study examines which types of text students in preschool to grade three meet at two different schools in two separate municipalities, and if teachers believe that it can affect students reading comprehension and interest in reading. The survey was conducted through qualitative interviews with practicing teachers and is based on a learning approach from a sociocultural perspective and the literacy concept. The result show that the younger children at the two participating schools for the most part get to meet different types of texts and that the teachers considers it promotes both reading comprehension and interest in reading.

Syftet med undersökningen är att jämföra hur legitimerade lärare och rektorer i två olika kommuner med olika lång erfarenhet inom yrket resonerar gällande läs- och skrivinlärning men även hur de planerar och anpassar sin undervisning för att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Syftet är även att ta reda på de anpassningar som sker i klassrumsundervisningen för de elever som redan befinner sig i svårigheter med läsning och skrivning. Metoden som användes i den här undersökningen är kvalitativa semistrukturerade intervjuer där två lärare och två rektorer intervjuades och spelades in. Det empiriska materialet som framkom har analyserats och delats in i tre olika teman som speglar frågorna och syftet i undersökningen. Resultaten blev att samtliga informanter hade relativt lika mål hur skolverksamheten ska fungera, men huvudresultaten som visade sig är vikten av tidig upptäckt, användning av olika metoder i undervisningen samt att de anpassningar som är bra för en del är oftast bra för alla. / The aim of this study is to compare how teachers and headmasters in two different municipals, with various experience in the school profession think and plan their education according to how to prevent reading and writing difficulties. The aim is also to study which arrangements they make to help most students and adjust their education in the classroom for those who already have writing and reading difficulties. This study uses a qualitative semi-structured interviewing method where two teachers and headmasters get interviwed and recorded. The empirical material that the interviwes resulteted in have been analysed and devided in three different themes which reflect the aim and questions of this study. The results was that all of the informants had comparatively same goals for how the school is supposed to work, but the main resultats showed the importance of an early discovery of the students which may get reading and writing difficulties, but also the different methods used in the education and the usage of arrangement that shows that if it’s good adjustments and support for some, it’s useful for everyone.

<p>Phonological awareness is the ability to recognise, identify and manipulate components in words. Phonological awareness is an important part of the early literacy learning, although researchers disagree on how the connection arises. In the United Kingdom, synthetic phonics is a recommended way to teach literacy and the Jolly Phonics is a common approach within this method. In Sweden, mostly synthetic but also analytic methods are used for literacy teaching. The PhonicStick is developed as a communication device for impaired people and is based on the Jolly Phonics. In this study, the PhonicStick was being tested on children aged 5 and 6 years in mainstream pre-school classes to evaluate the use of it and its use for improvement of phonological awareness. The participating children were randomly divided into a test and a control group. All children were pre- and post-tested to analyse the possible improvement of parts of the phonological awareness. The test group went through three PhonicStick sessions, including different games and tests. The results from the pre- and post-tests of phonological awareness showed no significant differences between the test and control group. However, four out of five PhonicStick tests showed a significant improvement between session 1 and session 3. This shows that the children in the study were able to handle the PhonicStick after only three sessions, including remembering phonics the without visual information and producing words including two or three phonics.</p> / <p>Fonologisk medvetenhet är förmågan att känna igen, identifiera och manipulera komponenter i ord. Fonologisk medvetenhet är en viktig del av den tidiga läsinlärningen även om forskarna är oeniga om hur sambandet uppstår. I Storbritannien är Synthetic Phonics en rekommenderad metod vid läs- och skrivinlärning och Jolly Phonics är en vanlig strategi inom denna metod. I Sverige används framför allt syntetiska men även analytiska metoder vid läs- och skrivundervisning. The PhonicStick är utvecklad som ett kommunikationshjälpmedel för personer med funktionsnedsättning och baseras på Jolly Phonics. I den här studien testades the PhonicStick på 5- och 6-åriga barn i vanliga förskoleklasser för att utvärdera användningen av den och dess användning för förbättring av den fonologiska medvetenheten. De deltagande barnen delades slumpmässigt in i en test- och en kontrollgrupp. Alla barn pre- och posttestades för analys av eventuella förbättringar i delar av den fonologiska medvetenheten. Testgruppen genomgick tre PhonicStick-tillfällen som inkluderade olika lekar och tester. Resultaten från pre- och posttesten av fonologisk medvetenhet visade inte några signifikanta skillnader mellan test- och kontrollgruppen. Fyra av fem PhonicStick-tester visade dock en signifikant förbättring mellan tillfälle 1 och tillfälle 3. Detta visar att barnen i studien kunde hantera the PhonicStick efter bara tre tillfällen, genom att komma ihåg fonem utan visuell information och att producera ord med två eller tre fonem.</p>

Phonological awareness is the ability to recognise, identify and manipulate components in words. Phonological awareness is an important part of the early literacy learning, although researchers disagree on how the connection arises. In the United Kingdom, synthetic phonics is a recommended way to teach literacy and the Jolly Phonics is a common approach within this method. In Sweden, mostly synthetic but also analytic methods are used for literacy teaching. The PhonicStick is developed as a communication device for impaired people and is based on the Jolly Phonics. In this study, the PhonicStick was being tested on children aged 5 and 6 years in mainstream pre-school classes to evaluate the use of it and its use for improvement of phonological awareness. The participating children were randomly divided into a test and a control group. All children were pre- and post-tested to analyse the possible improvement of parts of the phonological awareness. The test group went through three PhonicStick sessions, including different games and tests. The results from the pre- and post-tests of phonological awareness showed no significant differences between the test and control group. However, four out of five PhonicStick tests showed a significant improvement between session 1 and session 3. This shows that the children in the study were able to handle the PhonicStick after only three sessions, including remembering phonics the without visual information and producing words including two or three phonics. / Fonologisk medvetenhet är förmågan att känna igen, identifiera och manipulera komponenter i ord. Fonologisk medvetenhet är en viktig del av den tidiga läsinlärningen även om forskarna är oeniga om hur sambandet uppstår. I Storbritannien är Synthetic Phonics en rekommenderad metod vid läs- och skrivinlärning och Jolly Phonics är en vanlig strategi inom denna metod. I Sverige används framför allt syntetiska men även analytiska metoder vid läs- och skrivundervisning. The PhonicStick är utvecklad som ett kommunikationshjälpmedel för personer med funktionsnedsättning och baseras på Jolly Phonics. I den här studien testades the PhonicStick på 5- och 6-åriga barn i vanliga förskoleklasser för att utvärdera användningen av den och dess användning för förbättring av den fonologiska medvetenheten. De deltagande barnen delades slumpmässigt in i en test- och en kontrollgrupp. Alla barn pre- och posttestades för analys av eventuella förbättringar i delar av den fonologiska medvetenheten. Testgruppen genomgick tre PhonicStick-tillfällen som inkluderade olika lekar och tester. Resultaten från pre- och posttesten av fonologisk medvetenhet visade inte några signifikanta skillnader mellan test- och kontrollgruppen. Fyra av fem PhonicStick-tester visade dock en signifikant förbättring mellan tillfälle 1 och tillfälle 3. Detta visar att barnen i studien kunde hantera the PhonicStick efter bara tre tillfällen, genom att komma ihåg fonem utan visuell information och att producera ord med två eller tre fonem.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om några pedagogers erfarenheter av IKT som stöd i läs- och skrivundervisning i grundsärskolan. De forskningsfrågor som ställts är hur pedagoger inom grundsärskolan beskriver att de använder IKT som stöd för elever i läs- och skrivundervisning, vad pedagogerna uttrycker för inställning till IKT och vilka för- och nackdelar som de kan se kring användandet av IKT som stöd i läs- och skrivundervisningen.   Metodvalet för studien är semistrukturerade intervjuer med respondenter som arbetar inom grundsärskolans åk 1–9 och använder sig av någon form av IKT i sin undervisning. Respondenterna skulle också arbeta med ämnet svenska. Intervjuguiden skickades ut i förväg för att förberedda respondenten på själva intervjutillfället. Intervjuerna har spelats in och transkriberas för analysarbetet. I analysarbetet har ett sociokulturellt perspektiv på lärande används.        Resultatet med studien visade på att respondenterna anser att IKT kan vara ett stort stöd för elever i grundsärskolan inom läs- och skrivundervisningen. De stora fördelarna var att elever kan ta till sig kunskap genom att få texter upplästa via talsyntes, kunna skriva texter även om de har motoriska svårigheter med till exempel penngrepp. Nackdelar kunde vara den tekniska biten och att eleverna förlorade den finmotoriska träningen som skrivande med penna ger dem. / The purpose of this study is to contribute with knowledge of some educators' experiences of ICT as support for reading and writing education in compulsory schools  for pupils with learning disabilities The research questions are how educators in compulsory schools for pupils with learning disabilities describe that they use ICT as support for students in reading and writing education, which attitudes educators express about ICT and which pros and cons they can see in the use of ICT as support in reading and writing education.   The method selection for the study is semi structured interviews with respondents who work within the grades 1-9 in compulsory schools for pupils with learning disabilities and use some form of ICT in their education. The respondents also work with teaching the subject Swedish. The interview guide was sent out in advance to prepare the respondents for the interviews. The interviews were recorded and transcribed for the analysis work. In the analysis work, a socio-cultural perspective on learning has been used.   The results of the study showed that respondents believe that ICT can be a great support for students in compulsory schools for pupil with learning disabilities regarding reading and writing education. The major advantages were that students can gain knowledge by getting texts read out loud with speech synthesis and writing texts even if they have physical difficulties with their fine motor skills, such as holding a pencil. Disadvantages could be the technical bit and that the students lose their motor skills practice that pencil writing can give them.