Pupils` ability to learn and develop knowledge depends largely upon their literacy skillset. All school subjects have a certain language set that connect words and concepts to knowledge. It is necessary for the pupils to grasp the language set in order to be able to make sense of instructions, educational books and general teaching that goes in the classroom. In school science subjects will be challenging for pupils because of new vocabulary and large amounts of technical terms and factual texts. Pupils with reading and writing difficulties are heavily affected in their schooling but not because of lack of intelligence. But due to difficulties in decoding and producing texts, these pupils have a disadvantage in the scientific language. In order for teachers to create suitable teaching strategies, knowledge is important in how and more precisely where the difficulties in the scientific subject can be an obstacle. Pupils with reading and literacy difficulties have a phonological problem with matching sound with words. With help of repetitional phonological training that gradually advances the pupils can improve their phonological awareness and thereby reading and writing. Teachers that acknowledge the importance and the process of working with developing the scientific language in the school subject can help all children attending in class. Strategies as organizing communicative exercises and activities, evaluating continuously with the student, and studying meaningful topics from the pupils everydaylife to activate the pupils in the necessary language, in order to develop knowledge.

The aim of this bachelor thesis is to examine the methods used for reading promotion work at public libraries in Sweden for children and adolescents up to the age of 18 years. Part of the background is the results from international studies where the results show decreasing literacy skills among children. A low literacy might limit individuals opportunities to be a part of the society, and therefore the reading promotion work and ways of understanding how to imbibe and use knowledge and information are important. Semi-structured interviews were used as a method for collecting the data needed for answering the question of what kind of reading promotion work is done today for this lending- group. The number of interviews for this study are 10 and the number of informants are 12. All the informants are working with focus on children and adolescents reading. The study has a sociocultural perspective using three sociocultural concepts as a tool for analysing the results from the interviews; appropriation, instrument and social context. The conclusions possible to make from this study is that there is an aim from the librarians to do this reading promotion work both as projects and as regular activities. They want to tempt both young children with their parents and adolescents to visit the library and find ways into the literature. It turned out that there are more focus on the youngest children because when the children get older and become adolescents, the informants feel that it is difficult to reach them, since there are many other activities that compete with their time. The reading-promotion methods that the librarians used are all well-known and the librarians get positive feedback from participants in the activities, even if there still are challenges left to work with.

Den här kvalitativa intervjustudien beskriver hur ett tiotal lärare i de lägre skolåren resonerar kring Skolverkets obligatoriska bedömningsstöd i läsutveckling för årskurs 1. Studien fokuserar på lärarnas uppfattningar om organisation, upptäckter och resonemang kring stöden. Tio lärare har intervjuats med samma intervjuguide som bas. Urvalet av intervjupersoner är ett målstyrt bekvämlighetsurval bestående av lärare som har erfarenhet att arbeta med bedömningsstöden i läsning. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med inspiration av tematisk analys. Resultatet av studien visar att lärarna är positivt inställda till bedömningsstödet. De tycker att de fått en bra bild av både enskilda elevers och gruppen/ klassens läsförmågor genom att genomföra bedömningsstöden. Resultatet av bedömningsstöden har använts för både summativ och formativ bedömning. Lärarna i studien resonerar mer kring upptäckter av elever i behov av extra stimulans än de resonerar kring upptäckter av elever i behov av anpassningar eller stöd. Den aspekt som lärarna är mest kritiska över vad gäller bedömningsstödet i läsning är den tidsåtgång som krävs för att genomföra dem. De betonar vikten av en bra organisation kring stöden för att kvaliteten på klassens undervisning inte ska bli lidande under den period som stöden genomförs.

Syftet med denna uppsats är att studera de förhållanden som gynnar barns utveckling av läsförståelse och ta reda på olika undervisningsstrategier som läraren kan använda sig av. Genom att studera tidigare forskning åskådliggörs faktorer och metoder som ökar elevernas prestation i läsförståelse. Studien inriktar sig på läsförståelse för elever i förskoleklass och årskurs 1-3. Resultatet är uppdelat i två huvudfrågor, faktorer som gynnar elevernas läsförståelse och undervisning som gynnar elevers läsförståelse. Resultatet är framställt utifrån tio artiklar och två avhandlingar som analyserats och utvärderats. Litteraturstudien framhåller att ett brett ordförråd, metakognition, mindre klasstorlekar och samarbete mellan elever är faktorer som gynnar elevers läsförståelse. Vidare visar resultatet att lärarens kompetens är en avgörande faktor. Litteraturstudiens resultat pekar på att läsförståelsestrategier ska undervisas i tidig ålder, i samspel med varandra samt före, under och efter läsning.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vilka faktorer elever anser påverkar matematikuppgifters svårighetsgrad. Detta undersöks genom forskningsfrågan: Vilka uppfattningar har elever i årskurs 5 och 6 om påverkan på matematikuppgifters svårighetsgrad vad gäller läsförståelse och matematiska begrepp, kontext, semiotiska resurser och andra faktorer? Studiens ramverk baserades på en sammanställning av tidigare forskning. För att undersöka forskningsfrågan intervjuades 15 elever genom enskilda kvalitativa intervjuer. Utifrån elevernas uppfattningar visade resultatet att textmängden, begrepp elever inte förstod eller kände till, begrepp med olika betydelser i det matematiska språket och i vardagsspråket, kontext och semiotiska resurser påverkade elevers förståelse för matematikuppgifter. Begrepp som elever förstod eller kände till varken förenklade eller försvårade deras förståelse för matematikuppgifter. Resultatet visade också att andra faktorer kunde påverka förståelsen för matematikuppgifter.

Enligt den internationella studien Progress in International Reading Literacy Study [PIRLS] så har svenska elevers läsförståelse försämrats mellan 2001 och 2016. Jämfört med tidigare internationella mätningar har man nyligen i Sverige kunnat se några förbättringar när det rör sig om barns och ungas läsförståelse. Syftet med denna studie är att synliggöra lässtrategiers användbarhet i undervisningen för årskurs 1 – 3 genom att undersöka vilka lässtrategier som lärare i årskurs 1 – 3 uppger att de använder för att främja elevers läsförståelse. Detta syfte besvaras med följande frågeställningar: <ul type="disc">Vilka lässtrategier uppger lärarna att de använder i undervisningen? Hur ser lärarna på betydelsen och användbarheten av lässtrategier som praktiska verktyg för att främja elevers läsförståelse? Hur beskriver lärare det praktiska arbetet med lässtrategier i undervisningen? Hur synliggörs och motiveras användandet av lässtrategier för eleverna utifrån lärarnas perspektiv? Studiens teoretiska utgångspunkt baseras utifrån det sociokulturella perspektivet, där elevers kunskaper utvecklas tillsammans med andra och utifrån den proximala utvecklingszonen. Materialinsamlingen gjordes utifrån en kvalitativ enkätundersökning med öppna frågor. Deltagarna valdes ut med hjälp av två urvalskriterier. Resultatet visar att lärarna använder sig av olika lässtrategier för att främja elevers läsförståelse. De vanligaste lässtrategierna som lärarna använder i undervisningen är att ställa frågor, förutspå, sammanfatta, reda ut oklarheter, och skapa inre bilder.

Textsamtal syftar till att utveckla elevers förståelse för textens innehåll. Genom att eleverna får samtala om en text i ett socialt sammanhang väcks frågor och diskussioner kring innehållet, vilket stärker elevernas förståelse. Syftet med den här studien är att undersöka hur elevers textförståelse kan utvecklas genom textsamtal, och mer specifikt besvara frågeställningen: Vilka faktorer vid textsamtal kan utveckla elevers textförståelse? För att besvara vår frågeställning har videofilmade textsamtal analyserats. Vårt resultat visar att stöttning och engagemang är två faktorer som hjälper elever vid textsamtal. Eleverna stöttar varandra i textsamtalet genom att de rättar varandra samt bygger på varandras svar. Elevernas engagemang syns då de får göra kopplingar till det egna livet och samtala om frågor utan givna svar. Vår studie kan vara till hjälp för verksamma lärare i deras arbete med textsamtal, och på så sätt ge eleverna goda förutsättningar för ett bra samtal som leder till lärande.

Kraven på att läsa för att lära ökar i takt med att eleverna blir äldre, vilket ställer krav på deras läsförståelse. Syftet med studien är att öka kunskaperna om lärares och speciallärares/specialpedagogers uppfattningar om språkinriktad undervisning för elever benämnda som ”poor comprehenders”. Ytterligare ett syfte är att undersöka vilka möjligheter och hinder som lärarna uppfattar med en språkinriktad undervisning. Tolv semistrukturerade intervjuer med lärare och speciallärare/specialpedagoger genomfördes och analyserades med en fenomenografisk metodansats. Utifrån studiens syfte utkristalliserades tre utfallsrum: olika arbetssätt och synsätt i språkinriktad undervisning, framgångsfaktorer och svårigheter i arbetet med språkinriktad undervisning och olika synsätt på elever med specifika läsförståelsesvårigheter. De teoretiska utgångspunkterna för studien är det sociokulturella och det inkluderande perspektivet.  Studiens resultat visar att informanterna uppfattar det sociala samspelet med eleverna som en styrka i den språkinriktade undervisningen, att intervjupersonerna snarare ser möjligheter än hinder med språkinriktad undervisning och att elevernas intresse för läsning har minskat. Möjligheter som informanterna lyfter fram är kunniga och stöttande kollegor.  Slutsatser i studien är betydelsen av en lärmiljö som utgår från ett gemensamt arbete i klassrummet och att pedagogernas intresse för språkinriktad undervisning har betydelse för det språkinriktade arbetet. Studiens informanter poängterar betydelsen av språkinriktad undervisning för elevernas språkliga utveckling.

Tidigare forskning redogör för ett starkt samband mellan läsförståelse och matematik. Denna studie undersöker några verksamma lärares inställning till läsförståelse och hur de beskriver sitt arbete med läsförståelse inom matematiken. Studiens teoretiska utgångspunkter är det kompensatoriska och relationella perspektivet inom specialpedagogiken. Dessa har använts för att tolka den insamlade datan. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes med verksamma lärare som arbetar i grundskolans yngre år. Materialet från intervjuerna analyserades tematiskt och de teoretiska verktygen användes för att synliggöra om lärarnas tankar präglas av något av perspektiven. Resultatet av analysen visar att samtliga lärare anser att läsförståelsen är en stor del inom matematiken. De beskriver också att läsförståelse inom matematiken i stora drag handlar om begreppsförståelse och de arbetar därför konsekvent med att utveckla elevernas förståelse för begreppen. Lärarnas tankar och stödinsatser gällande läsförståelse och matematik präglas av både det kompensatoriska och relationella perspektivet. Det relationella perspektivet tycks dock prägla lärarnas tankar något mer än det kompensatoriska perspektivet.

The present thesis aims to investigate how seven teachers of Swedish in the compulsory school´s later years’ experience and describe the use of reading comprehension strategies in teaching, the difficulties that may arise and the knowledge the teachers have of reading comprehension strategies. The purpose is to explore which models’ teachers use in their teaching as well as how reading strategies are integrated. The study describes different reading strategies that have been developed from different theories as well as how the strategies are used in Swedish language teaching. Data was collected via semi-structured interviews with seven teachers, all professionals in compulsory school grades 7–9.   What has emerged from my result is that teachers´ working methods vary. The reading strategies most widely used by teachers are the Reciprocal teaching method (RT), Transactional Strategy Instruction (TSI) and Concept-Oriented Reading Instruction (CORI). Teachers switch between reading comprehension strategies to support students in their reading development. Common to teachers´ perceptions of reading comprehension teaching is that it is characterized by social interaction and the discussion of texts. The result also shows that the greatest difficulties teachers experience is the lack of time and the adaptation to individual students’ needs. Finally, the results show that none of the teachers received training in reading comprehension strategies and how these could be implemented in the teaching. Teachers are demanding more cross-disciplinary work to promote pupils´ reading development. / Föreliggande uppsats ämnar undersöka hur sju svensklärare i grundskolans senare år upplever och beskriver arbetet med läsförståelsestrategier i undervisningen, vilka svårigheter som kan uppstå samt vilka kunskaper lärarna har kring läsförståelsestrategier. Studien beskriver olika lässtrategier som har utvecklats från olika teorier samt hur strategierna används i svenskundervisningen. Datamaterial samlades in via semistrukturerade intervjuer med sju lärare, samtliga yrkesverksamma i grundskolans årskurs 7–9.   Det som framkommit från mitt resultat är att lärarnas arbetsmetoder varierar. De lässtrategier som lärarna använder i störst omfattning är den reciproka undervisningsmetoden (RU), transaktionell strategiundervisning (TSU) och begreppsorienterad undervisning (BLU). Lärarna växlar mellan läsförståelsestrategierna för att stötta eleverna i sin läsutveckling. Gemensamt för lärarnas uppfattningar om läsförståelseundervisning är att den kännetecknas av social interaktion och diskussion om texter. Resultatet visar även på att de största svårigheterna lärarna upplever är bristen på tid och den individuella anpassningen. Slutligen visar resultatet att ingen av lärarna fått utbildning i läsförståelsestrategier och hur dessa kan implementeras i undervisningen. Lärarna efterfrågar mer ämnesövergripande arbete för att främja elevers läsutveckling.