Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att bidra med kunskap om hur lärare stödjer elevers förståelse av innehållet i faktatexter i årskurs 2. Därför har data i form av fyra lärarintervjuer analyserats med utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Studien är även inspirerad av den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi. Studiens resultat visar att lärarna aktivt arbetar med faktatexter från årkurs 1. Tidigare forskning belyser att det är viktigt att undervisning av faktatexter inleds tidigt. Detta för att elever ska få möjlighet att lära sig att nyttja faktatexter och få förståelse för innehållet. Lärarna upplever att eleverna är motiverade samt nyfikna på att läsa faktatexter. Däremot är uppfattningen att begreppsförståelsen är det som kan vara svårt i undervisningen, då ord och begrepp kan hämma elevernas förståelse av textens innehåll. Lärarna belyser vikten av samtal och diskussion, om både textens begrepp och innehåll, för att ge eleverna möjligheten att förstå innehållet. / The purpose of this qualitative interview study is to contribute with knowledge about how teachers support students' understanding of the content of factual texts in year 2. Therefore, data in form of four teacher interviews were analysed, based on sociocultural theory. The study is also inspired by the qualitative research approach phenomenography. The study´s result shows that teachers are actively working with factual texts from grade 1. Previous research illuminates the importance of starting to teach about factual texts early. This, to give students the opportunity to learn how to use factual texts and to understand the content. The teachers experience that the students are motivated to read factual texts and are curious about them. The teacher's conception, however, is that the conceptual understanding can be difficult for students, since words and concepts can inhibit the students' understanding of the texts' content. The teachers then describe that conversation and discussion, about both concept and content of the text, as important to give the students the opportunity to understand the content.

Syftet med denna läromedelsstudie var att undersöka samt bidra med ökad kunskap om hur arbetet med läsförståelse behandlas i två läromedel i svenska för årskurs 3. De två läromedlen som analyserades var Livet i Bokstavslandet och Nyckeln till skatten. Analysen av data skedde genom en innehållsanalys, med hjälp av två kodningsscheman och en kodningsmanual. Studiens första delfokus var kvantitativt och behandlade lässtrategier i arbetsböcker, där analysen av det insamlade materialet gjordes utifrån åtta på förhand utarbetade kategorier. Dessa kategorier utgick från tidigare forskning om lässtrategier. Studiens andra delfokus var kvalitativt och behandlade lärarens roll i arbetet med läsförståelse i lärarhandledningar, där analysen gjordes genom ett sökande efter bakomliggande teman. Studiens tredje och sista fokus behandlade likheter och skillnader mellan läromedlen. Studien har genomsyrats av det sociokulturella perspektivet, inom vilket lärande sker i interaktion med andra människor. Resultaten av studien visade att eleverna får möta en variation av lässtrategier genom arbete med arbetsböckerna, och att de båda läromedlen dessutom följde ett liknande mönster i hur frekvent lässtrategierna förekom. Resultaten visade fortsättningsvis att lärarhandledningarna skiljde sig åt desto mer gällande graden av social aktivitet. Där lärande i socialt sammanhang förekom i Livet i Bokstavslandet var det i form av gruppuppgifter, vilka påbjöd socialt samspel och elevernas aktiva deltagande. Där lärande i socialt sammanhang förekom i Nyckeln till skatten var det däremot i form av samtal i helklass, där en av riskerna är ett passivt deltagande från elevernas sida. Livet i Bokstavslandet hade dessutom mer utförliga instruktioner för hur läraren skulle arbeta med läsförståelse. Utifrån detta drogs slutsatsen att arbete med Nyckeln till skatten ställer högre krav på lärarens kompetens inom läsförståelse och lässtrategier.

Syftet med denna forskningsstudie var att undersöka hur högläsning används enligt lärare i lågstadiet samt vilka uppfattningar de har om dess nytta och effektiva sätt att arbeta med den. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med åtta lärare i år 1–3. Vårt resultat visar att lärare i stor omfattning använder högläsning i undervisningen. Även om lärarna inte hade god kunskap om effektiva modeller för högläsning använde de sådana omedvetet, då spår av dessa kan synas i deras arbetssätt. Det har också visat sig att lärare hade kunskap om flera fördelar som högläsningen bidrog med, dock var det många aspekter som inte nämndes. Lärarnas huvudsyfte med högläsningen var att skapa en mysig stund för eleverna vilket de menade skulle resultera i att det ökade elevers läslust och deras ordförråd. Då deras arbetssätt gav resultat gällande detta samt att de använde högläsning som en metod i den övriga undervisningen, kan det ge skäl för att göra högläsningen till en mysig stund. Att lärarna inte arbetade med högläsningen kan också bero på att, högläsning inte nämns i läroplanen. Detta verkar då ha resulterat i att lärare använder högläsningen skiljt från ämnesundervisningen, som en ”vid sidan av-praktik”. Dock är denna studies slutsats att lärare skulle kunna utnyttja högläsningen ännu mer i undervisningen för att mer effektivt stimulera elevers läsutveckling.

I skolans värld används allt fler digitala läromedel. Forskning visar på att läsförståelsen försämras av att läsa på skärm och att det krävs speciella förmågor för att ta sig an digitala texter. Detta arbete har som syfte att få kunskap om vilka faktorer som ligger bakom svensklärares val av analoga respektive digitala läromedel samt hur svensklärare upplever att elevers läsförståelse påverkas av digitala läromedel. Studien bygger på en fenomenologisk forskningstradition och kvalitativa intervjuer med fem verksamma svensklärare på högstadiet. En tematisk analys av intervjuerna har visat på att valet av digitala läromedel påverkas av läromedlets digitala struktur, läromedlets innehåll och ramfaktorer såsom elevers okoncentration, elevers och lärares digitala kompetens och skolledares beslut av att använda digitala läromedel i alla ämnen.  Upplevelsen av hur elevers läsförståelse påverkats av digitala läromedel visar på en delad bild. Några informanter upplever att elevers läsförståelse har försämrats medan andra inte upplever någon skillnad. Precis som forskningen pekar på beskriver några av informanterna att det krävs annan stöttning och andra lässtrategier för att läsa digitalt. Vår slutsats är att det behövs större digital kompetens hos både elever och lärare för att de digitala läromedlen ska vara användbara samt att läromedlen behöver utveckla sin digitala struktur i samma takt som digitaliseringen i samhället för att skolan ska kunna lyckas med att fostra medborgare redo för en digitaliserad värld.

Syftet med arbetet var att skapa en uppfattning om den digitala ljudboken kan ta plats i skolans högläsningsmoment. Med ljudböcker avser denna uppsats de digitala ljudböcker som nås via olika streamingtjänster. Observationerna av högläsningsmomenten innefattas både av tillfällen då klassen lyssnar på ljudböcker i olika format samt av tillfällen då läraren läser högt ur en tryckt bok. Utifrån observationerna undersöktes elevernas fokus och aktivitet, samt även lärarens arbetssätt. Resultatet visar att bokformatet kan ha en viss betydelse för elevernas fokus men att bokformatet har mindre betydelse för lärarens arbetssätt. Läraren som medverkat ställer sig positiv till att arbeta med digitala ljudböcker, men att det bör kombineras med traditionell högläsning. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-13</p>

Intresset för kognitiva teorier kopplat till inlärning har på senare tid ökat. Vår studie intresserar sig för hur elever utvecklar metakognition i relation till läsförståelse genom att undersöka elevens användning och förståelse för läsförståelsestrategier. Metakognition i vår studie hänvisar till elevers medvetenhet om sin egen tankeprocess samt elevernas benägenhet att ta kontroll över den. Studien syftar till att belysa elevers förståelse för och användning av läsförståelsestrategier i förhållande till deras utveckling av metakognition kopplat till läsförståelse. Den huvudsakliga metod som används är elevintervjuer och även enkätundersökningar med lärare för att ge en bakgrund till elevernas undervisning i läsförståelsestrategier. Det teoretiska perspektiv som studien utgår ifrån är teorier om metakognition. Resultatet visar att flera elever använder läsförståelsestrategier, vissa elever använder sig av mer än en strategi och överlag används problemlösningsstrategier mest. Föreliggande studie kan utifrån olika perspektiv finna en antydan för att elever i årskurs 6 utvecklat metakognition.

Abstract Reading strategies that teachers use in teaching are of great importance for learning. The purpose of this study is to find out how and in what way reading strategies are used for students of other languages. This study is a qualitative research based on Vygotsky's (2001) theory of sociocultural perspective. Learning takes place as a social process and students are constantly undergoing change and development. This development takes place in the social interaction between both teachers and classmates. The survey material has been collected through semi-structured interviews and a geometry test. Semi-structured interviews were conducted with five teachers based on the purpose of the study and the question. Geometry test was conducted in two classes at different schools, and it consisted of three parts. The first part was simple and clear text questions to examine the students' mathematical knowledge. The second part was with questions related to everyday life and the third part consisted of questions taken from old national tests. The results of the study were consistent with the teachers' assessment. It showed that second language students have a lack of understanding of words and are in crucial need of reading strategies to solve in mathematical text problems. The special needs education teacher's task is to support the students in their learning process and to follow their knowledge development at the individual level. Individual intensive training with extra explanation of words and following a strategy where the text can be divided into smaller parts is a successful effort to increase students' understanding of problem-solving tasks. The special needs education teacher needs to create a good collaboration with the teachers to develop the school's learning environment by supervising and supporting the teachers in the didactic and methodological development.

Sammanfattning/Abstract Nielsen, Helena (2022). ”Det visar sig att ju mer man tränar på det ju bättre blir man” Om lästräning och motivation till att läsa (“It turns out that the more you practise the better you become” On Reading Intervention and Motivation to Read). Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Den här studien belyser betydelsen av kontinuerlig lästräning genom hela skoltiden. En förväntan på denna studies resultat är att få syn på om interventioner av lästräning kan ha inverkan på läsutvecklingen och på motivationen till att läsa hos elever i lässvårigheter. Studien klarlägger utifrån den utvecklingsekologiska teorin att elevers lärande är beroende av omgivningen och blir en produkt av den. Studiens kunskapsbidrag ämnar också att öka kunskapen gällande de specialpedagogiska implikationer som studien medför. Studien är tänkt att bidra med kunskap om hur skolan skulle kunna utveckla läsundervisningen samt lästräningen. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att genom intervjuer med elever i årskurs sju, speciallärare och specialpedagoger få ta del av deras uppfattningar om vad intensiva åtgärder, interventioner, i form av lästräning kan innebära för läsutvecklingen och motivationen till att läsa för högstadieelever i lässvårigheter. De preciserade frågeställningarna i denna studie är: - I vilken utsträckning kan interventioner med lästräning inverka på att förbättra läsförståelsen hos elever i lässvårigheter?  - Vilken inverkan på motivationen till att läsa kan intensiv lästräning ha? Teori Den teori som används som ramverk för denna studie grundar sig i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och den senare bioekologiska utvecklingsteorin (Bronfenbrenner, 1979; Bronfenbrenner &amp; Morris (1998). Denna teori fokuserar på de olika miljöer som eleven befinner sig i och det är i omgivningen i de miljöerna som lärandet sker. Den utvecklingsekologiska teorin betonar speciellt barnets upplevelser av samspelet i en miljö och att det är de aktiviteter, relationer och roller som erbjuds i miljön som har inverkan på elevens lärande. Elevernas utveckling och lärande påverkas både direkt och indirekt av de olika miljöerna. Studien har med utgångspunkt i denna teori behandlat elevernas uppfattningar av läsning, lästräning och motivation till att läsa i mikrosystemet som innefattar skolan och hemmet. Studien behandlar också hur de övriga systemen i den ekologiska strukturen påverkar elevernas lärande. Mesosystemet beskrivs och behandlas i denna studie som relationen mellan skolan och hemmet. Exosystemet påverkar eleverna indirekt genom kommunala beslut, något som också makrosystemet gör genom de styrdokument som skolor har att förhålla sig till.  Metod För den här studien valdes en kvalitativ metodansats eftersom syftet med studien är att få ta del av informanternas uppfattningar kring frågeställningarna. För insamling av empiri utformades en frågeguide och därefter genomfördes semistrukturerade intervjuer med tre elever, två specialpedagoger och en speciallärare. Vidare valdes även dokumentanalys ut som metod för att ta del av den sammanställning som gjordes av specialpedagogen över elevernas resultat. Det insamlade materialet sammanställdes, transkriberades och analyserades sedan enligt den tematiska analysen för att belysa tydligt framträdande teman (Bryman, 2018).  Resultat Studien visar att lästräning har en positiv inverkan på läsutvecklingen hos elever i lässvårigheter. Studiens resultat visar också att eleverna inte självmant väljer att läsa. Att träna ordavkodning och läsflyt i intensiva perioder har stor betydelse för utvecklingen av avkodningsförmågan och läsförståelsen. Eleverna i studien uppvisar en markant förbättring i antal korrekt lästa ord per minut efter interventionen med lästräning. Dock ligger dessa elevers resultat fortfarande under den rekommenderade nivån för elever i årskurs sju efter interventionen. Resultatet visar också att lästräningen inte medfört till ökad motivation till att läsa hos eleverna men att eleverna upplever ett större självförtroende när det gäller läsning av olika sorters texter, vilket gör att de läser mer. I studien betonar informanterna vikten av att skolan utvecklar arbetet med läsutveckling och låter det bli ett prioriterat område. Specialpedagogiska implikationer På organisationsnivå innebär studiens resultat att organisationen kring läsning och läsutveckling behöver struktureras och prioriteras för att alla elever ska kunna få möjlighet att utveckla sin läsförmåga. Screening bör göras redan i årskurs sex som ett förebyggande arbete för planeringen inför mottagandet av eleverna vid starten på högstadiet. Ett nära och strukturerat samarbete kring alla elevers läsutveckling mellan lärare och speciallärare måste initieras som en konsekvens av studiens resultat. På individuell nivå bör insatser med lästräning skyndsamt sättas in och fortsätta periodvis under hela högstadietiden.

Idag finns det visserligen forskning som visar att ett samarbete mellan klasslärare och modersmålslärare ökar andraspråkselevers språk i allmänhet. Det finns däremot ingen forskning med fokus på andraspråkselevers läsförståelse. Därför vill jag i denna studie undersöka hur grundlärare i årskurser 1 till 3 och modersmålslärare uppfattar sitt samarbete vid utveckling av andraspråkselevers läsförståelse. För att undersöka lärares uppfattningar genomfördes lärarintervjuer med semistrukturerade intervjufrågor där tre klasslärare och tre modersmålslärare från skolor i två olika kommuner deltog. Efter intervjuerna transkriberades intervjumaterialet och analyserades med en fenomenografisk analysmetod.  Resultatet visar att klasslärare och modersmålslärare är oeniga om hur det nuvarande samarbetet fungerar. Däremot är de eniga om att ett eventuellt samarbete skulle bidra till att andraspråkselever ökar sin läsförståelse och sin språkutveckling i allmänhet. Dessutom menar flera klasslärare och modersmålslärare att nuvarande organisatoriska faktorer, såsom ansvar, kommunikation, tid och arbetsmiljö är ett hinder för samarbete.

This study aims to create a better understanding of how the subject of reading and more specifically reading comprehension is being approached and understood within the upper secondary schools in Sweden and also to find out if anything has changed in recent years. This is done by performing a systematic review of several research studies concerning the subjects of reading, reading comprehension and the use of reading strategies within said upper secondary schools. All of these studies have been written within the last ten years and can, when analyzed and compared, provides a better understanding of how reading comprehension is understood and handled within the Swedish school, how the actual teaching of the subject of reading is being carried out and finally how reading strategies can play a part in strengthening reading comprehension and if this is something that is actually being done today.All of the researchers points out that the reading instructions over all and more specifically the reading comprehension and the reading strategies on the upper secondary schools can be improved. Some of the keypoints highlighted are the awareness of reading strategies and how they can be used and to motivate the students to read. The researchers cannot, however, come to an agreement of how that best can be done. It can also be ascertain that the National agency for Education needs to clarify the instructions concerning reading instructions so that the teachers are able to educate and motivate the students in the best possible way.