Abstrakt Syftet med vår studie är att undersöka några professioners beskrivningar av lågaffektivt bemötande i förskoleklassens och skolans verksamheter. Vidare vill vi undersöka hur praktiserandet av lågaffektivt bemötande inverkar på elevers möjlighet till inkludering. I studien har vi använt oss av ett sociokulturellt perspektiv med kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjufrågorna har varit öppna med komplettering av följdfrågor. I studien ingår elva informanter, vilka samtliga arbetar med lågaffektivt bemötande i förskolans och skolans verksamheter. Resultatet visade att lågaffektivt bemötande är ett främjande och förebyggande förhållningssätt. Informanterna beskriver inkludering som alla elevers rätt att uppleva tillhörighet i ett sammanhang. Skilda professioners samsyn och samverkan kring problemskapande beteende möjliggör förståelsen av bristande förmågor och outvecklade färdigheter och hur dessa kan utvecklas. Problemskapande beteende förklaras som otillräcklig anpassning i lärmiljön. Informanterna upplevde att lågaffektivt bemötande är ett långsiktigt projekt. Vidare visar resultatet att implementering av lågaffektivt bemötande är av betydelse för samsyn kring förhållningssättet.

Konflikter är någonting som uppkommer på förskolan dagligen. Det finns konflikthanteringsmetoder som förskollärare idag tar hjälp av. I studien så presenteras bland annat lågaffektivt bemötande som en metod för att arbeta med konflikter. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares sätt att möta problembeteende samt att undersöka hur förskollärare hanterar konflikter. En kvalitativ studie och intervjuer har utförts med totalt sex stycken förskollärare på två skilda förskolor. Studien visar på att konflikter är någonting som sker dagligen mellan barn men att det är miljön som är den avgörande faktorn för hur ett barn ska agera. Det kan handla om att ett barn måste gå från en aktivitet till en annan och där skapas en oro. Studien visar också att hur förskollärare agerar vid konflikter är också avgörande för hur ett barn ses utav de andra barnen. Utifrån denna studie så handlar problembeteende och konflikter på förskolan om både den fysiska och psykiska miljön. Förskollärare måste lära sig att hantera konflikter och utvärdera sitt eget arbete för att kunna ha rätt verktyg till hands nästa gång en konflikt uppkommer.

Introduktion: Hot och våldssituationer kan hända när som helst och var som helst inom ambulanssjukvården. Hot och våld är något som ständigt ökar i samhället. Tidigare forskning visar att hot och våld inom ambulanssjukvården är vanligt förekommande. Syfte: Att belysa förekomsten av hot och våld mot ambulanspersonal. Metod: Kvantitativ enkätstudie, vilket ger ett objektivt mätresultat.Resultat:Det framkom i resultatet att hot och våld är vanligt förekommande. Det visade sig också att personalen påverkades i olika grad av en hot och/eller vålds-händelse. Det kunde handla om att vården blev påverkad, att personalen upplevde mer rädsla efter en händelse eller att personalen fick sömnbesvär. Det visade sig också att bemötandet av en hotfull eller aggressiv person varierade bland respondenterna.Konklusion: Det finns ett stort fortsatt behov av forskning inom ämnet. Med tanke på påverkan i olika grad finns utrymme för utbildning och förändring inom området samtidigt som det är viktigt att resultatet främjas och att fler får vetskap om hur situationen ser ut för ambulanspersonalen.

Lågaffektivt bemötande är ett förhållningssätt som består av metoder som till en början använts i arbetet med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. På senare tid har det lågaffektiva bemötandet kommit att användas inom specialpedagogiken gällande skolan och förskolan. Förhållningssättet bygger på ett antagande om att barn gör rätt om de kan istället för barn gör rätt om de vill. Det lågaffektiva bemötandet har även varit föremål för debatter mellan psykologer och lärare, där lärare hävdar att förhållningssättet leder till bristande auktoritet och framhåller att barn behöver tydlighet. I dessa debatter hörs inte förskollärares röster lika starkt som lärarnas och denna studie syftar därför till att undersöka vad förskollärarna anser om detta förhållningssätt samt om, och i så fall hur, de arbetar med det i det dagliga arbetet. Vi undersöker även den bakomliggande orsaken till förhållningssättets ökande popularitet genom att titta på historiska förändringar vad gäller barnsyn. Studien utmynnar i semistrukturerade kvalitativa intervjuer med förskollärare via videosamtal där de fått svara på frågor angående det lågaffektiva bemötandet och möjliga orsaker till dess framväxt. Det är sex förskollärare som deltar och de arbetar på olika förskolor i Sverige. Utifrån intervjupersonernas svar kan vi se att de upplever att det lågaffektiva bemötandet är uppskattat att arbeta med i förskolan. Alla intervjupersoner hade en positiv inställning till förhållningssättet och de upplevde att de inte var lika stressade sedan de börjat arbeta utifrån det. Intervjuerna spelades in och transkriberades i sin helhet. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av Claes Nilholms kompensatoriska och kritiska perspektiv gällande specialpedagogik.  Nyckelord: Lågaffektivt bemötande, förskola, specialpedagogik, lärare, förskollärare.

Barn utvecklar sin förmåga att hantera svåra situationer på olika sätt och det finns så kallade explosiva barn som har svårigheter att kontrollera sina känslor vilket bland annat kan leda till att de blir våldsamma och högljudda. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur verksamma förskollärare uppfattar och bemöter barn som uppfattas som explosiva samt vilka lärdomar och tänkbara förbättringsområden i detta arbete som kan identifieras. Studien utgick från den sociokulturella teorin som avser att undersöka lärande i relation till samspel mellan barn och pedagog samt barn med barn. Det är en kvalitativ studie där data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Utifrån resultatet framgår att de intervjuade förskollärarna lägger stor vikt vid att det är pedagogernas ansvar att anpassa verksamheten på olika sätt men att de även stundvis saknar vissa resurser och förutsättningar för att deras arbete med explosiva barn ska fungera. Studien har inte kunnat identifiera ett specifikt förhållningssätt som alla informanter anser fungerar men informanternas beskrivna förhållningsätt är mer lika än olika. Informanterna var överens om att ansvaret till barnets explosiva utåtagerande ligger på pedagogen då de utmaningar som barnet ställs inför behöver ligga inom barnets proximala utvecklingszon för att de ska kunna utveckla fungerande, och socialt accepterade, strategier. Det främsta utvecklingsområdet som kunde fastställas utifrån studiens resultat är att det saknas tillräckliga resurser bland annat tillgång till specialpedagog.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med barns känslomässiga utbrott i förskolan. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatetvisar att lågaffektivt bemötande ses som den mest lämpade metoden för att bemöta barn i affekt. Det framkommer att det krävs ett förebyggande arbete till att förhindra att barn hamnar i affekt, genom att barnen ska få verktyg att hantera sina känslor. Studiens slutsats är att förskollärares förhållningssätt är avgörande för att stötta barn i känslomässiga utbrott. Förhållningssättet hos förskollärarna blir viktigt för att kunna bemöta barnen på ett respektfullt sätt och för att kunna sätta sig in i barnens känslor.

Genom skrivandet av min essä har jag undersökt begreppet inkludering och då speciellt inkludering av elev i behov av särskilt stöd som tar sig yttring i ett problemskapande beteende. Beteendeproblem hos individen påverkar kollektivet, i detta fall klasskamrater, och det påverkar mig som lärare i fritidshem. I min roll som pedagog i skolan och på fritidshemmet ställs jag inför situationer med barn i behov av särskilt stöd, BIBAS, där mina verktyg inte fungerar och mitt bemötande inte har någon effekt. Under skrivandets gång har jag synliggjort mina egna tankar och min erfarenhet genom att reflektera över dem samt ställt dem mot andra pedagoger, tänkare och erfarenheter. Det som för mig blivit tydligt är att många är vägarna att gå till målet, att forma trygga och reflekterande samhällsmedborgare. Det finns inte endast ett sätt att bemöta människor, bemötandet behöver formas om för varje person man möter. Jag har kommit fram till att det arbetssätt som jag så starkt talat för, lågaffektivt bemötande och ett salutogent synsätt, är det som jag når kollektivet optimalt med,men inte alltid samtliga i kollektivet. Då och då möter jag en individ där vägen mot målet inte är så lätt att gå, jag kan inte gå den själv utan behöver lämna över stafettpinnen till någon som kan mer än jag om denna väg för att få individen i mål.

Skolor och ibland hela kommuner utbildar ständigt sin personal för att implementera nya förhållningssätt och pedagogiska metoder i verksamheterna. Studiens syfte var att belysa på vilket sätt en kommunal satsning påverkat hur pedagoger uppfattar och använder sig av lågaffektivt bemötande som metod i mötet med elever med problemskapande beteenden. Studiens teoretiska utgångspunkt utgjordes av relationellt och kategoriskt perspektiv, tillsammans med Blossings modell för ett förändringsarbete. Kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjufrågor har använts för att fånga pedagogers uppfattningar om metoden och urvalet bestod av tolv pedagoger som samtliga deltog i kommunens satsning. Deltagandet i föreläsningarna var på lika villkor, men förutsättningarna för en lyckad implementering visades varierar mellan skolorna i den undersökta kommunen. En slutsats i studien var att kommunens satsning påverkade pedagogers uppfattningar och medvetenhet om lågaffektivt bemötande positivt. Studien påvisade ökad medvetenhet i användningen av metoden samt vilken betydelse relationen har i mötet med problemskapande beteende. Det framkom att tid, ork och affektsmitta var missgynnande faktorer i arbetet med lågaffektivt bemötande. Studien indikerade på brister i genomförandet av implementeringen av den nya metoden och visade även att det möjligen sker viss kategorisering av elever med problemskapande beteende i skolan, medvetet eller omedvetet.

Syftet med examensarbetet var att ge inblick i några förskollärares upplevelser och erfarenheter av att bemöta barn med utagerande beteende, detta genom följande frågeställningar: Hur kan utagerande barn i förskolan bemötas på ett framgångsrikt sätt enligt några förskollärare? Hur uppfattar studiens förskollärare sina kompetenser att bemöta barn med utagerande beteende? Studien bestod av åtta kvalitativa intervjuer utifrån ett kriteriebaserat urvalsförfarande. I resultatet framkom strategier som kan liknas vid metoden lågaffektivt bemötande, och även att förskollärarna gör medvetna val av olika strategier för att bemöta utagerande barn. Framstående strategier som nämndes var att skapa goda relationer till barnen, ett lugnt förhållningssätt samt olika förebyggande åtgärder såsom bildstöd och ritstöd. En annan förekommande strategi var att separera det utagerande barnet ur barngruppen för att hjälpa barnet att lugna sig. Stress framkom som en faktor som gav sämre förutsättningar för förskollärarna att bemöta utagerande barn. En slutsats är att ett lugnt förhållningssätt upplevs som grundläggande i skapandet av relationer, till skillnad från stress som påverkar förskollärarnas bemötande negativt. En annan slutsats är att separering av ett utagerande barn från barngruppen, som tycks förekomma, är en framgångsrik strategi som är osynlig i den tidigare forskning som redovisas. En övergripande slutsats är att studiens förskollärare anser att beprövade och framgångsrika strategier huvudsakligen grundlagts i den professionella yrkespraktiken.

In today's social work there is an ambition to work evidence-based in order to improve quality and competency in business. This study is made in a disability administration which has introduced a common approach towards users for all employees. The approach is called low arousal approach. The purpose of the study is to investigate how a method takes hold and implements within an organization. The empirical data is analyzed by theories of professionalization, idea dissemination and translation. The results demonstrate that the studied administration is influenced by the outside world’s quest for evidence-based work and professionalization in care and welfare sector. It also shows how a method changes when it enters a new context and the consequences the implementation has in the studied administration.