Syftet med denna studie är att öka kunskapen hur specialpedagoger verksamma i grundskolans år 1 till 6 uppfattar skolors arbete med utåtagerande barn. Studien baseras på sex specialpedagogers uppfattningar om deras förutsättningar på organisation-, grupp- och individnivå samt skolans metoder och strategier i arbetet med utåtagerande barn. Uppfattade resultat i detta arbete undersöks. Studien presenterar delar av den forskning, både nationell och internationell, som behandlar metoder och strategier i arbetet med utåtagerande barn samt tre teoretiska perspektiv.   I studien har en kvalitativ metodansats använts och resultatet har analyserats tematiskt. Analysen av empirin genererar tre huvudteman: förutsättningar, metoder och strategier samt möjligheter och utmaningar i arbetet med utåtagerande beteende hos barn.  Resultatet har diskuterats och analyserats med stöd av tidigare forskning och teoretiska perspektiv.   Resultatet visar att specialpedagogerna uppfattar att det ofta finns goda förutsättningar i arbetet med utåtagerande barn och att det även finns hinder och möjligheter som påverkar. Rektors ledarskap och förmåga att organisera verksamheten för att möta upp behoven av barn med utåtagerande beteende uppfattas ha stor betydelse. Ett hinder uppfattas vara lärares brist på tid då specialpedagogerna uttrycker att all personal behöver mötas för att tillsammans arbeta fram handlingsplaner med gemensamma strategier och förhållningssätt för de utåtagerande barnen.   Resultatet visar även att organiserandet av lärmiljön kan se olika ut samt att specialpedagogernas uppfattning av elevers inkludering varierar, även om utgångspunkten är att de utåtagerande eleverna ska verka i ett lärande sammanhang tillsammans med andra. Resultatet visar även att personalens förhållningssätt till, bemötande av och förmåga till relationsskapande med eleven har betydelse för elevens förutsättningar att minska det utåtagerande beteendet och få ett ökat lärande. / The goal of this study is to increase the knowledge of how Special Needs Coordinators (SENCOs) working in Elementary school yr 1 – 6 percieve the work with children who are acting out. The study is based on six SENCOs’ perceptions of their preconditions of working on organisation, group and individual levels, as well as the schools’ methods and strategies and the percieved results in the work with children who are acting out. The study presents parts of both national and international evidence based research within the area of methods and strategies used in the line of work with children who are acting out. It also presents three theoretical perspectives.   In the study a qualitative research method has been used and the results has been analysed thematically. The analysies of the empirical evidence generate three main themes: preconditions, methods and strategies as well as possabilities and challenges in the work with children who are acting out. The result has been discussed and analysed based on pre-existing research and theoretical perspectives.   The result shows that the SENCOs’ perceptions is that there is often good preconditions in the work with children who are acting out but that there is also obsticales and possabilities affecting said precontitions. The principals’ leadership and ability to organize the school to meet the needs of children who are acting out is percieved to be of great importance. Teachers’ lack of time is seen as a difficulty, as the SENCOs emphasise the need for all staff to meet and produce plans of action with overarching strategies and approaches to the children who are acting out.   The result also shows that the learning enviroment can be organized in different ways and that the SENCOs’ perception of students inclusion varies, even if the standpoint is that students who are acting out shall participate in a learning context together with other students. The result also shows that the staff’s approach to, treatment of and ability to build relationship with the student affect the student’s ability to act out less and learn more.

This essay takes its starting point in two stories where we each describe a self-experienced dilemma. By using the stories as a starting point, the essay aims to find out what the advantages and disadvantages of reward and punishment are and why they have such a significant place in schools.The essay also aims to account for alternative methods in addition to reward and punishment. We are using the essay as our method, which means that, by letting our stories meet research, theories and literature, we reflect on our actions and thus try to create new knowledge. In order to get a historical perspective on reward and punishment we turn to B. F. Skinner and behaviorism. To approach behavioral problems and methods for dealing with them, we have used Ross W. Greene and his motto "children behave if they can" and Bo Hejlskov Elvén's approach low-affective treatment. To explain the presence of reward and punishment in school, we have used Jesper Juul's and Helle Jensen's concept of obedience culture.  We find that reward and punishment are big concepts that include several dimensions and that it is not possible to easily classify them as good or bad and right or wrong. However, we discover that they canlead to objectification of children and that there are methods to deal with behavioral problems that do not include reward or punishment. / Denna uppsats tar avstamp i två berättelser där vi beskriver varsitt egen upplevt dilemma. Genom att använda berättelserna som utgångspunkt syftar uppsatsen till att ta reda på vilka för- och nackdelar som belöning och bestraffning har samt varför de har en så stor plats i skolan. Uppsatsen syftar också till att redogöra för alternativa metoder utöver belöning och bestraffning. Vi använder oss av metoden vetenskaplig essä som innebär att vi, genom att låta våra berättelser möta forskning, teorier och litteratur, reflekterar kring vårt agerande och på så sätt försöker skapa ny kunskap. Vi vänder oss till B. F. Skinner och behaviorismen för att få ett historiskt perspektiv på belöning och bestraffning. För att närma oss beteendeproblem och metoder för att bemöta dem har vi använt oss av Ross W. Greene och hans motto “barn uppför sig om de kan” samt Bo Hejlskov Elvéns förhållningssätt lågaffektivt bemötande. För att förklara belöningens och bestraffningens närvaro i skolan har vi använt oss av Jesper Juuls och Helle Jensens begrepp lydnadskultur.  Vi finner att belöning och bestraffning är stora begrepp som innefattar flera dimensioner och att det inte går att enkelt klassa dem som bra eller dåliga och rätt eller fel. Dock upptäcker vi att de kan leda till objektifiering av barn samt att det finns metoder för att bemöta beteendeproblem som inte innefattar belöning eller bestraffning.

Uppsatsens syfte är att öka kunskapen om lärares erfarenheter av arbetet med lågaffektivt bemötande. De frågeställningarna som ställts handlar om lärares erfarenheter av metoden lågaffektivt bemötande, vilka perspektiv på lågaffektivt bemötande som framträder i lärarnas utsagor och vilka resultat som lärare menar att metoden lågaffektivt bemötande kan ge i skolan. Uppsatsen bygger på åttaintervjuer med lärare som undervisar i förskoleklass till årskurs 6. Teori i uppsatsen är de tre specialpedagogiska perspektiven, det kritiska perspektivet, det kompensatoriska perspektivet och dilemma perspektivet (Nilholm, 2020). Resultatet visar att lärarna menar att de ska tillägna sig metoden lågaffektivt bemötande eftersom den ger dem redskap att bemöta de elever som lätt hamnar i affekt. Ett lågaffektivt bemötande leder också till att elever känner sig sedda och accepterade och relationer skapas mellan lärare och elev. Lärarna beskriver att lågaffektivt bemötande ska implementeras i deras uppdrag med hjälp av ökad kunskap som lärarna kan tillägna sig genomhandledning av specialpedagog, kollegialt lärande, föreläsningar och fortbildning. Lärarna påpekar också att det behöver avsättas tid i organisationen för detta. Lärarna påpekar att det krävs samsyn ibland kollegorna på skolan för att implementeringen av lågaffektivt bemötande i deras uppdrag ska lyckas. Lärarna beskriver också att metoden lågaffektivt bemötande leder till en ökad måluppfyllelse i skolan för elever som lätt hamnar i affekt, genom att förebygga och anpassa skolmiljön minskas affektutbrotten och det blir en lugnare tryggare studiemiljö för alla elever i skolan. Den slutsats som kan dras i uppsatsen är att lärarna anser att lågaffektivt bemötande är en användbar metod i arbetet med de elever som lätt hamnar i affekt. Lärarna i uppsatsen menar att om elever ges rätt förutsättningar minskas affektutbrotten. / The purpose of the essay is to increase the knowledge of teachers' experiences of the work with low arousal approach. The questions asked are about teachers 'experiences of the low arousal approach, what perspectives on low arousal approach appear in the teachers' statements and what results a teacher believes that the low arousal approach can give in school. The essay is based on eight interviews with teachers who teaches from preschool class to grade 6. The theory in the essay is the three perspective on special educational, the critical perspective, the compensatory perspective and the dilemma perspective (Nilholm, 2020). The result shows that the teachers believe that they should adopt the method of low arousal approach because it gives them the tools to cope with the students who are easily affected. A low arousal approach also leads to students feeling seen and accepted and a relationship is created between the teacher and the student. The teachers describe that low arousal approach should be implemented in their assignments with the help of increased knowledge through the supervision of a special educator, collegiate learning, lectures and continuing education. The teachers also point out that time needs to be set aside in the organization for this. The teachers point out that consensus is required among colleagues at the school in order for the implementation of low arousal approach in their assignment to succeed. The teachers also describe that the low arousal approach leads to increased goal achievement in the school for students who are easily affected. By preventing and adapting the school environment, the impact of the outbreak will be reduced, and the study environment becomes calmer and safer for all students in the school. The conclusion that can be drawn from the essay is that teachers consider low arousal approach as a useful method in the work with students who easily comes into effect. The teachers in the essay believe that if students are given the right conditions, the outbreaks will be reduced.

Bakgrund: Omfattande skolfrånvaro för s.k. hemmasittare kan innebära stora konsekvenser för eleven senare i livet och det kan kvarstå ända upp i vuxen ålder. Elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) som Autism Spectrum Disorder (ASD) och Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en stor andel av hemmasittarna. Enligt Skolverket har alla elever oavsett funktionsnedsättning rätt till ledning och stimulans i skolan. Eleven ska utvecklas och utifrån sina egna förutsättningar ska de nå sin kunskapsutveckling. Skolan ska under lärarens ansvar och ledning erbjuda det stöd och den undervisningen eleven behöver för att nå läroplanens mål. Syfte: Det övergripande syftet är att undersöka hur lärare arbetar för att underlätta för elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att delta i grundskolans undervisning. Metod: Kvalitativ metod användes i studien och data samlades in genom att åtta semistrukturerade intervjuer gjordes med lärare som arbetar med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i en skolkontext. Resultatet har analyserats med tematisk analys. Resultat och slutsatser: Under analysen framkom det fyra teman: Lärarens komplexa roll i arbetet med elever med en NPF-diagnos, elever med NPF-diagnos individuella behov i centrum i lärarens arbete, organiserat arbete och teknik skapar trygghet för eleven, och vikten av kollegialt stöd och samarbete som viktiga i lärarnas arbete. Lärarna använder sig av strategier, tydliggörande pedagogik, analoga och digitala hjälpmedel i undervisningen för att underlätta för eleven med neuropsykiatrisk diagnos. Tydliggörande pedagogik och hjälpmedel i all ära är viktiga i undervisningen men det är lärarens relationsskapande till eleven med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som gör att eleven kommer till skolan. / Background: Comprehensive school absence for so-called Home sitting can have major consequences for the student later in life and it can persist right up to adulthood. Students with neuropsychiatric disabilities (NPF) such as Autism Spectrum Disorder (ASD) and Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) are a large proportion of home residents. According to the National Agency for Education, all students, regardless of disability, have the right to leadership and stimulation in the school. The pupil will develop and on the basis of his / her own conditions, they will reach their knowledge development. The school must, under the teacher's responsibility and guidance, offer the support and teaching that the student needs to achieve the curriculum's goals. Aim: The overall purpose is to investigate how teachers work to facilitate students with a neuropsychiatric disability to participate in primary school teaching. Method: Qualitative methodology was used in the study and data were collected by eight semi structured interviews conducted with teachers working with students with neuropsychiatric disabilities in a school context. The result has been analyzed with thematic analysis. Results and conclusions: During the analysis, four themes of the teacher's complex role emerged, Focused on the student's individual needs, Security for the student and Collegial support as important in the teachers' work. Teachers use strategies, clarifying pedagogy, analog and digital teaching aids to facilitate the student with neuropsychiatric diagnosis. Clarifying pedagogy and aids in all honor is important in teaching but it is the teacher's relationship creation to the student with neuropsychiatric disability that makes the student come to school

The aim with this study was to examine how care staff in 9 § 9 p LSS residence with special services experienced and worked with challenging behaviour based on a low arousal approach. The study was conducted by qualitative research through semi-structured interviews in a bigger municipality in southern Sweden. A total of seven care staff were interviewed. The results showed that the informants agreed that challenging behaviour is considered threat and violence in various forms, both physically and mentally. It is important to have knowledge of challenging behaviour in order to prevent potentially dangerous situations that could lead to harm for those involved. In nine out of ten cases, it is the staff’s fault that a behaviour occurs. This may be due to communications difficulties or the working group not working uniformly with the user. The informants agree that a low arousal approach is a good method for working with challenging behaviours. The informants work with it by following routines, evaluating events, adapting requirements to individuals and working uniformly. Most of the informants have worked with both low arousal approach and physical restraint measures, whereby they agree that the user responds better to the first-mentioned method. By the staff acting calmly, the user will be calm.

Denna studie syftar till att undersöka förskollärares förståelse och tillämpning för förhållningssättet lågaffektivt bemötande och dess möjligheter att främja en inkluderande förskolemiljö. Genom att utforska hur förskollärare tillämpar lågaffektivt bemötande i förskolans praktik och vilka effekter det kan ha, strävar studien efter att bidra till ökad kunskap om strategier för att skapa en inkluderande förskola för alla barn. För att undersöka detta har sex förskollärare intervjuats genom semistrukurerade intervjuer. Studiens teoretiska utgångspunkt baseras på tre olika perspektiv, som tillämpas för att analysera förskollärarnas förhållningssätt och bemötande gentemot barn vid utmanande situationer, samt hur detta kan bidra till inkluderande såväl som exkluderade strukturer i förskolan. Resultatet indikerar att förskollärare ser inkludering som en central del av sitt arbete, kopplat till begrepp som delaktighet, trygghet och gemenskap. Lågaffektivt bemötande används som en strategi för att skapa en positiv miljö, där förskollärare betonar vikten av att bevara lugnet och undvika maktkamp. Fördelarna inkluderar en minskning av konfliktsituationer och främjar en positiv och trygg inlärningsmiljö. Utmaningar identifierades, såsom anpassning till ett nytt förhållningssätt samt att balansera empati med att sätta tydliga gränser. Resultaten bidrar till förståelsen av förskollärares praktik och deras roll i inkluderingsarbetet, vilket kan vara vägledande för utvecklingen av effektiva strategier för att stödja inkludering i förskolemiljön.

Bakgrund: Inom vård- och omsorgsarbete där utmanande beteende förekommer ställs höga krav på brukarnära personal att arbeta lågaffektivt. Detta innebär att reglera sina känslor och anpassa sin egen affekt efter den enskildes affektnivå för att minska risken för konflikter och ohälsa hos den enskilde. Tidigare forskning har främst undersökt personals erfarenheter, denna studie avser istället att undersöka första linjen-chefers narrativ avseende förutsättningar till att kunna ge psykosocialt stöd till sin personal. Syfte: Att undersöka hur första linjen-chefer inom LSS-bostäder beskriver sina förutsättningar och utmaningar till att känslomässigt stödja brukarnära personal som arbetar med lågaffektivt bemötande. Metod: Sju semistrukturerade intervjuer med första linjen-chefer för LSS-bostäder i södra Sverige. Dessa bearbetades och analyserades genom en tematisk innehållsanalys. Resultat: Cheferna ser ett närvarande ledarskap som en nyckel till att stödja sin personal. Samtidigt upplever chefer sig ibland begränsade, ur både ett organisatoriskt och resursmässigt perspektiv, i att kunna arbeta förebyggande. Detta manifesteras bland annat i bristen på olika sammanhang för personal att bearbeta och reflektera kring det lågaffektiva arbetssättet samt att hantera undertryckta känslor i det dagliga arbetet. Slutsats: Studien visar på att första linjen-chefer lägger stor vikt vid rehabiliterande stödinsatser till sina anställda medan förhållandevis små resurser satsas på det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Det saknas dessutom en tydlig struktur för att förebygga negativa effekter av emotionellt arbete ute i verksamheterna. / Background: In health and social care work where challenging behavior occurs, high demands are placed on user-related staff to work in a low-affective manner. This means regulating one's emotions and adapting one's own affect to the individual's affect level to reduce the risk of conflict and ill health in the individual. Previous research has mainly examined staff's experiences, this study instead intends to investigate first-line managers' narratives regarding conditions for being able to provide psychosocial support to their staff. Aim: To investigate how first-line managers in LSS housing describe their conditions and challenges to emotionally support user-related staff who work with low-affective treatment.  Method: Seven semi-structured interviews with first-line managers for LSS housing in southern Sweden. These were processed and analyzed through a thematic content analysis. Results: Managers see a present leadership as a key to supporting their staff. At the same time, managers sometimes feel limited, from both an organizational and resource perspective, in being able to work preventively. This is manifested, among other things, in the lack of different contexts for staff to process and reflect on the low-affective way of working and handle repressed emotions in daily work. Conclusion: The study shows that first-line managers place great emphasis on rehabilitative support measures for their employees, while relatively few resources are invested in preventive work environment management.  There is also a lack of a clear structure to prevent negative effects of emotional work in the operations.

Den föreliggande undersökningen har gjorts i syfte att undersöka förskollärares förhållningssätt och erfarenheter av arbete med metoden lågaffektivt bemötande gentemot barn med utagerande beteenden i förskolan. Med ett vidare syfte att undersöka vilka strategier och metoder förskollärare använder för att förebygga utagerande beteenden. Undersökningen har med stöd av beteendeteori tillämpats för att få en förståelse för vikten av förstärkning bland annat positiv förstärkning i barnets ageranden. Individperspektivet har även tillämpats för att skapa en förståelse för vikten av att se individen i en hel barngrupp och därmed ge ett individanpassat stöd för barnets utveckling. Ett utagerande beteende kan uppstå när barnet inte har verktyg till att reglera sina känslor. Förskollärare behöver vara lyhörda för att identifiera barnets behov. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare på fem olika förskolor i två län. Det insamlade materialet har analyserats där teman och underteman synliggjorts.   Resultatet i undersökningen visar att förskollärare anser att lågaffektivt bemötande är ett förhållningssätt som används till vardags och inte en metod som används i vissa situationer. Lågaffektivt bemötande är ett förhållningssätt som innebär att lugnt bekräfta och bemöta barns känslor, för att hjälpa barnet att få förståelsen för varför känslorna uppkommit. Vidare visar resultatet strategier och metoder som förskollärarna använder för att ge barnet en överblick över sin vardag i förskolan. Exempelvis genom bildstöd, tecken som stöd och böcker. Bildstöd används bland annat för att ge stöttning, förstärkning och tydlighet i förståelsen för vad som ska hända och vad som förväntas av dem. Miljön är en viktig faktor i barnens vardag, den behöver vara strukturerad för att ge barnen möjligheten till en avvägd dag.

Uppsatsens syfte avser att undersöka allmänhetens och yrkesverksammas inställning till myndighetsutövares användning av lågaffektivt bemötande. Den primära forskningsfrågan som ställts är; Vilka faktorer kan förklara en potentiell variation i inställning till användningen av lågaffektivt bemötande av myndighetsutövare? Studien grundar sig i en kvantitativ ansats med bekvämlighetsurval (n=303), där 46,7% angav att de ingår i deras arbetsroll att använda sig av lågaffektiva metoder. I undersökningen identifierades kön, ålder samt personlighet som potentiella faktorer som kan påverka inställningen. Genom en korrelationsanalys framkom resultatet att inställningen till lågaffektivt bemötande korrelerade med kön, ålder samt med personlighetsdraget välvillighet. Detta visar på att kön, ålder samt välvillighet förklarar en del av vad som potentiellt kan förutse variationen i inställningen till lågaffektivt bemötande av myndighetsutövande. Regressionsanalysen synliggjorde sedan att kön förlorade sin signifikans (p=>.05) vid kontrollerandet av ålder och välvillighet gällande inställningen. Resultatet indikerar att inställningen till lågaffektivt bemötande kan förklaras av personlighetsdraget välvillighet. / The purpose of the thesis is to investigate the attitude of the public and professionals to the use of low arousal approach by public authorities. The primary research question is; What factors can explain a potential variation in attitudes towards the authorities' use of the low arousal approach? The study is based on a quantitative approach with convenience sampling (n=303), where 46.7% stated that low arousal approach is a part of their work role. The survey identified gender, age and personality as potential factors influencing the attitude. Through a correlation analysis, the result showed that the attitude towards low arousal approach correlated with gender, age and the personality trait agreeableness. This means that gender, age and agreeableness explain some of what can potentially predict the variation in attitudes towards the usage of low arousal approach by public authority. The regression analysis revealed that gender lost its significance (p=>.05) when controlling age and agreeableness regarding the attitude towards the low arousal approach. The results indicate that the attitude towards low arousal approach is explained by the personality trait agreeableness.

Förskolans verksamhet är en plats som är till för alla barn, med en rådande omsorgspedagogik och synssätt att alla barn ska bli sedda, stödjas och utvecklas utifrån sina individuella förutsättningar och behov. Med alla barn menar vi även de barn som på något vis utmanar förskollärare lite extra, genom att avvika från normer, förväntningar och med beteenden eller utbrott som kommer som blixtar från en klar himmel. Barn som har en ADHD-problematik eller en beteendeproblematik som väcker frågor, funderingar, ilska eller hopplöshet hos andra barn och förskollärare i verksamheten genom att gång på gång bryta mot det förväntade. Studiens syfte är att utifrån förskollärares erfarenheter, ta reda på hur de arbetar för att bemöta och stötta barn med ADHD och utmanande beteende samt vilka strategier de använder sig av. Resultatet av studien belyser vikten av att förskollärare har kunskaper om barn med ADHD-problematik och beteendeproblematik, eftersom att det är helt olika saker. Resultatet lyfter även hur förskollärares bemötande och synsätt kan påverka i mötet med barnen och arbetet i förskolans verksamhet. Utifrån analyser av förskollärarnas svar i enkätfrågor har vi strävat efter att styrka deras tankar, strategier, kunskaper och metoder i nyare forskning och litteratur. Slutsatsen av studien menar vi är att det finns kunskaper men också brister om förståelsen för barn med beteendeproblematik, men även att förskollärarna i studien uttrycker en önskan att vilja lära sig mer för att kunna bemöta och stötta dessa barn.