Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

I denna studie undersöks lärares och speciallärares uppfattningar kring användandet av miniräknare för elever i matematiksvårigheter. Med teoretisk utgångspunkt i kunskapsutveckling med hjälp av artefakter för mediering har vi gjort en kvalitativ intervjustudie där fem matematiklärare och fem speciallärare, samtliga verksamma på mellanstadiet, intervjuats. Data som genererades från intervjuer med dessa två yrkesgrupper analyserades genom en tematisk analysmodell. I resultatet utkristalliserade sig två huvudteman (kunskaper samt elevens inflytande och ansvar) och tre underteman (förståelse, motivation och inkludering). Informanternas gemensamma uppfattning är att det är viktigt med automatiserad kunskap men att miniräknaren kan vara ett bra kompensatoriskt hjälpmedel för elever i matematiksvårigheter. Tid nämns genomgående i alla teman som en påverkansfaktor där viss oenighet råder kring hur den bäst nyttjas. Även gällande vilka elever som får använda miniräknaren som stöd i undervisningen, framförallt kring frågor om när, hur och varför den borde användas råder det viss oenighet kring. Några få informanter uttrycker att miniräknaren kan fungera som ett matematiskt verktyg eller en generell anpassning för alla elever hela tiden oavsett svårighet eller inte. Detta för att inte peka ut någon elev och för att det annars finns en risk att stödet sätts in när ett misslyckande redan skett. Andra informanter uttrycker risken att miniräknarens användning kan leda till att eleverna blir bekväma och aldrig ges chansen att automatisera. Till sist diskuterar studien kopplingar mellan användande av miniräknare och ett specialpedagogiskt perspektiv - det relationella och det kategoriska - som lärarnas syn på eleven och lärandet grundas på. Inga skillnader mellan lärares och speciallärares uppfattningar kring användandet av miniräknare för elever i matematiksvårigheter är funna.

Studien ämnar granska hur lärare förhåller sig till deras läromedels problemlösning och hur deras synsätt präglas av att arbeta med problem. Utifrån ett sociokulturellt teoretiskt ramverk analyseras intervjuer med fyra matematiklärare i Skåne och deras tankar angående arbete med problemlösning, samt hur problemlösning stödjer elevernas matematiska utveckling. Studiens resultat visar att lärarna upplever brister i kvaliteten på deras läromedels problemlösningsuppgifter. Studien visar även att majoriteten av medverkande lärare använder sig av andra problem än de från läroböckerna. Slutsatsen för fram att lärare aktivt behöver arbeta med att utveckla sina lektioner i problemlösning och föreslår att arbeta mer med problemlösning. Genom att överge uppfattningen av att eleverna behöver arbeta med lärobokens rutinuppgifter, krävs det en gedigen planering för att stärka lärarna i hur och när stöd skall ges till elever under arbetsprocessen för en optimal matematikutveckling.

Syftet med denna studie har varit att belysa hur mellanstadielärare arbetar för att förebygga konflikter och mobbning. Detta har undersökts med hjälp av frågeställningarna ”Hur arbetar mellanstadielärare för att förebygga konflikter och mobbning bland eleverna?” samt ”Vad har mellanstadielärare för uppfattningar om förebyggande arbete mot konflikter och mobbning?”. Frågeställningarna har undersökts genom kvalitativa intervjuer med mellanstadielärare som analyserats utifrån en fenomenografisk utgångspunkt. Resultatet visade att lärarna arbetar förebyggande genom relationsarbete mellan elever, mellan lärare och elever samt mellan lärare och vårdnadshavare. Lärarna arbetar även med strategierna gruppindelning och placeringar, vuxennärvaro, skolans samarbete samt olika medier för att förebygga konflikter och mobbning. Resultatet visade även att lärarna anser att konflikthantering är en del i det förebyggande arbetet då de anser att konflikter alltid kommer uppstå, men att destruktiva konflikter kan förebyggas. Slutsatserna av studien var att lärarna arbetar förebyggande genom relationsarbete, att få elever att se saker från andras perspektiv och acceptera olikheter, att ha ett samarbete på skolan samt att det förebyggande arbetet också består av att lära eleverna konflikthantering. Slutsatserna visade även att lärarnas uppfattningar om förebyggande arbete är att det är viktigt men svårt att hinna med samt reflektera kring. Detta beror ofta på en tidsbrist och att man glömmer bort det förebyggande arbetet.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att kartlägga hur lärare kan motivera elever inom idrott och hälsa samt vad elever anser påverkar deras motivation till lärande. Metoden som används i denna kunskapsöversikt är systematisk litteratursökning. Resultatet fann mängder av faktorer och metoder som påverkar elevers motivation. I resultatet framkommer det att läraren är den mest betydelsefulla faktorn för elevers motivation. Viktiga faktorer för elevers motivation som tas upp i resultatet är bland annat relationer, lärmiljöer, klimat, progression, lektionsinnehåll, återkoppling, lärarens egen motivation och engagemang. I diskussionen presenteras elevers åsikter om vad som påverkar deras motivation till lärande i idrott och hälsa. Här analyseras faktorer såsom meningsfullhet, varierad planering som är inflytande av elever, god relation till läraren, positiv och rolig lärmiljö. I diskussion framförs även metoder som läraren kan använda sig av för att påverka elevers motivation positivt i idrottsundervisningen. Dessa metoder inkluderar bland annat genomtänkt planering, positiv och rolig lärmiljö, god kommunikation, tydlig och konkret återkoppling.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Tekniska högsk., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Studiens syfte är att undersöka hur sex elevers skilda fritidsläsning och hemmets påverkande faktorer samverkar för att bidra till elevernas läsmotivation och inställning till litteratur överlag. För att samla in data har metodtriangulering tillämpats i form av en enkätundersökning och intervjuer. Enkätundersökningen besvarades av elevernas vårdnadshavare och skapade en grund för vidare elev- och lärarintervjuer som utfördes. Resultatet visar att fritidsläsningen sker i olika stor utsträckning av eleverna. Olika faktorer spelar in och påverkar huruvida eleverna läser eller inte på sin fritid. Studiens slutsats blev således att vi kunde se att vårdnadshavarnas inställning till litteratur, gemensam läsning och relevant litteratur för eleven gynnade elevernas motivation till fritidsläsning. Däremot kunde vi se att andra aktiviteter såsom datorspel, i samband med att någon av de ovanstående faktorerna inte blev uppfyllda, kunde vara en orsak till bristfällig motivation till läsning hos eleverna. Studien visar dock att fritidsläsningen för de medverkande inte är en grundläggande faktor för motivationen till läsning överlag.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i läraryrkets låga status och lärares egna upplevelser och erfarenheter av sin yrkesutövning. Uppsatsen syftar till att undersöka lärares arbetsförhållanden utifrån Karaseks och Theorells krav, kontroll och stöd-teori samt att undersöka hur införandet av en yrkeslegitimation och möjligheten att bli förstelärare påverkar läraryrkets eventuella professionalisering. Sex semistrukturerade intervjuer med lärare i grundskolans senare del har genomförts. Tre frågor strukturerade analysen av materialet: Hur upplever lärare i grundskolans senare del sitt yrkesuppdrag? Vilken påverkan har de reformer som har genomförts av skolan och läraryrket haft på deras yrkesutövning? Vilka faktorer framhåller lärare skulle kunna höja läraryrkets status? Intervjuerna har analyserats med hjälp av Karaseks och Theorells krav, kontroll och stöd-teori samt Brantes teori om hur professionella yrkesgrupper bör definieras. Studien visar att läraryrket är ett högstressarbete, som utgörs av höga krav och relativt liten kontroll. Den möjlighet till kontroll som lärarna har motverkas av de många olika krav som föreligger på yrket. Lärarna upplever överlag ett stort stöd från arbetsgruppen, vilket kan verka som en buffert mot den press som de upplever i arbetet. Samhällets bristande förtroende för läraryrket inverkar dock sannolikt även det på lärares upplevelse av sin yrkesutövning. Införandet av en yrkeslegitimation och möjligheten att bli förstelärare har inte ökat läraryrkets möjlighet till professionalisering. Utifrån Brantes förståelse av professioner förstås läraryrket, utifrån denna undersökning, bäst som en semiprofession. Läraryrket kännetecknas av låg autonomi och ett relativt lågt förtroende från allmänheten. Läraryrket saknar en gemensam kunskapsbas och värdesätter olika former av empirisk kunskap i sitt arbete. Lärare själva menar att läraryrkets roll måste renodlas och att yrkesgruppen måste erhålla ett större mandat att driva deras arbete, för att yrkets status ska kunna höjas.

I studien undersöks och analyseras hur lärare hanterar Sveriges kulturella mångfald i sin undervisning. Studiens empiriska material har samlats in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomförda med fem respondenter, samtliga praktiserande lärare i skolor med ett mångkulturellt elevunderlag. Studien tar teoretiskt sett avstamp i ett postkolonialt och poststrukturalistiskt forskningsfält där språket anses betydande för människans sätt att skapa och reproducera kulturella identiteter och hierarkier. Bärande är det sätt som språket struktureras kring binära oppositioner, exempelvis man/kvinna, sant/falskt eller som i studiens fall, ett ”vi” och ”de Andra” (Eriksson, Baaz & Thörn 1999, s. 17-18; Von Brömssen 2003, s. 29). Huvudsakliga teorier som använts för att analysera det sätt som lärare hanterar Sveriges kulturella mångfald i sin undervisning är Halls representationsteori, vilken kortfattat går ut på att människan konstruerar och förmedlar mening genom sitt språk (Hall 2013, s. 11), samt Kumashiros modell för analys av antiförtryckande undervisningspraktiker, vilken består av fyra undervisningsmodeller. I resultatdelen presenteras respondenternas uppfattningar av begreppen ”kultur” och ”kulturell mångfald”, och lärarnas erfarenheter av en kulturell mångfald i skolan. Lärarna ser både fördelar och utmaningar med kulturell mångfald i skolan, nämnda utmaningar är framförallt kommunikationsrelaterade. Lärarna problematiserar hur det som representant för en svensk kulturellt homogen lärarkår är utmanande att undervisa om och för en kulturell mångfald. Slutligen presenteras de undervisningsstrategier som lärarna givit uttryck för att använda för att ge elever en ökad förståelse för den kulturella mångfalden. Slutsatser: En avsaknad av ett gemensamt språk kan inte som ensam variabel tillåtas sammanfatta skolans mångkulturella utmaningar. En eventuellt kulturellt homogen lärarkår och en vad det verkar rådande diskursiv åtskillnad i samhället mellan ett kulturellt ”vi och de Andra” bör även problematiseras. Lärare bör i relation till resultaten förhålla sig kritisk mot stereotypa föreställningar om den egna och ”de Andras” kulturella bakgrund (Coelho 1998, s, 198). Jag konstaterar vikten av att lärarutbildningar och obligatorisk fortbildning säkerställer att hela den svenska lärarkåren ska besitta erfarenhet av ett normkritiskt didaktiskt förhållningsätt.