Denna studie undersöker personliga egenskaper i rekryteringsannonser på LinkedIn för att se om det finns språkliga barriärer som sätts upp tidigt för att styra människor mot olika karriärvägar. I inledningen beskrivs hur vanligt förekommande det är att personliga egenskaper efterfrågas i rekryteringsannonser och att det mer eller mindre medvetet kan utgöra en grund för diskriminering. Studien är avgränsad till att undersöka rekryteringsannonser som publicerats på sociala medier plattformen LinkedIn. Studien görs genom att analysera eftersträvansvärda personliga egenskaper och om personliga egenskaper som bygger på traditionella könsroller används. Den valda metoden är kvalitativ med kvantitativa inslag och Faircloughs diskursanalytiska inriktning används tillsammans med ett socialkonstruktivistiskt tillvägagångssätt för att besvara frågeställningarna. Analysen belyser hur en reklamdiskurs och en traditionellt bedömande karaktärsdiskurs sammanblandas genom personliga egenskaper och därmed suddar ut gränsen mellan privat och professionell identitet, där manligt och kvinnligt kodade egenskaper är lika mycket efterfrågade. Resultatet visar att personliga egenskaper är en del av en förflyttning inom svensk språkideologi där det som anses vara kvinnligt eller manligt språk planas ut. Slutsatsen är att den ”jämlika” rekryteringsannonsen tyder på att den ojämlikhet som syns på arbetsmarknaden sker i en annan del av rekryteringsprocessen. Samt att en social, utåtriktad person inkluderas och en mer tillbakadragen eftertänksam person exkluderas. Frågor som väcks är hur personliga egenskaper uppfattas av individen vid mottagandet av texten, om det sker en bedömning av den egna personen eller om de bara uppfattas som floskler.

Denna studie undersöker språket i informationstexter om efterförlossningsvård ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. Syftet med denna studie har varit att synliggöra normer och diskurser om efterförlossningsvård om vad som räknas som sjukt och inte, vad som är vårdens respektive individens ansvar och vilka skador som lyfts fram eller göms undan. Uppsatsen utgår ifrån teorier om systemisk-funktionell grammatik (SFG) och kritiska diskursstudier med fokus på makt och kön. De metoder som används är transitivitet och modalitet från SFG samt en studie av tilltal. Undersökningen visar att infinitivfraser och passiv används för att flytta bort fokus från ämnen som toabesök, sex och vissa typer av skador. Andra strategier som används är att använda pronomenet en del när känsligare ämnen behandlas. Imperativ och förpliktelsemodaliteter av låg grad används för att uppmana till självvård. Studien visar att texterna skapar en normalitet där vissa skador beskrivs som ‘normala’ på ett sätt som inte kräver sjukvård, medan andra beskrivs som ‘onormala’ och som kräver sjukvård. Samma skada kan också skrivas fram som ‘normal’ i vissa situationer och ‘onormal’ i andra. Texterna reproducerar också normer kring kön, sexualitet och relationer och vilka handlingar och attribut som är kopplade till dessa.

No description available.

The past few decades have been marked by increasing awareness of issues pertaining to gender and sexuality, since both concepts have started being treated as continuums or spectrums, rather than as binaries. Therefore, the fields of gender and queer linguistics have been growing in significance, in an effort to identify underlying ideologies and biases in language, and to challenge them. Nevertheless, the reality is far from ideal, as gender inequalities and discrimination against non-normative sexualities are still prevalent in many sectors of life, one of which is education. In fact, education plays a prime role in shaping people’s views; not only do textbooks and other learning materials have a considerable effect on learners’ attitudes and sense of self, but also teachers’ beliefs and approaches can reinforce or challenge biases. In the present study, two English as a Foreign Language (EFL) textbooks used in Greek secondary public schools were examined, in order to investigate how gender and sexuality are represented on a lexical and discursive level. Additionally, three EFL teachers using said textbooks were interviewed to investigate their awareness of these topics as well as their attitudes and approaches towards them. The results from the textbook content analysis reveal that gender is overwhelmingly treated as a binary concept, and inclusivity is not always a consideration. Specifically, stereotypical gender representations were identified both on a word and a discourse level. Moreover, any topics explicitly concerning sexuality are avoided, and the only vocabulary made available for students to discuss these topics indexes heteronormativity. The teachers interviewed demonstrated some awareness of these issues, but were only able to point out very few problematic representations and examples of non-inclusive language. All teachers emphasised the need for training in order to be able to address these topics with their learners, and agreed that learners show limited awareness of discrimination and sexism in the language used in the textbooks. Furthermore, they argued that lack of progress in education is due to the fact that Greek society is not ready to embrace changes in how gender and sexuality are viewed. The conclusion drawn in the present study is that this lack of progress can potentially be attributed to how deeply rooted religious beliefs are in Greek society, reinforcing traditional gender roles and family values, while denouncing non-heterosexual expression. Overall, the present study corroborated the results found in other, similar investigations of EFL textbooks from around the world, and suggested that linguistic change cannot happen independently, but should be part of radical social reforms.

Den här språksociologiska undersökningen tar reda på hur individer anpassar sitt språkliga uttryck i samband med toalettbesök i privat, offentligt och högtidligt sammanhang, samt deras grad av medvetenhet och normanpassning i känsliga sammanhang. Detta har gjorts genom en enkätstudie där totalt 362 respondenter svarat på både öppna och slutna frågor, vilket har gett både kvantitativa och kvalitativa data. Det empiriska materialet har efter bearbetning jämförts med tidigare forskning och teoretiska perspektiv, vilket utmynnat i resultaten att de allra flesta ackommoderar efter sammanhang och är medvetna om hur de ackommoderar i formella sammanhang. Ytterligare en tendens resultatet visar är att det postmoderna samhället påverkat samhällsutvecklingen mot en mer öppen kommunikationsstil där relationer skapas och samarbete eftersträvas. / This sociolinguistic research examines how individuals adapt their linguistic expression in relation to toilet visits in private, public and formal contexts, as well as their degree of awareness and accommodation in sensitive contexts. A total of 362 respondents, have answered a questionnaire with both open and closed questions, which has given both quantitative and qualitative data. After processing, the empirical material has been compared with former research and theoretical perspectives, concluding that a majority of the respondents accommodate according to context and are aware of how they accommodate in formal contexts. The result also tends to that the postmodern society has influenced the social progress towards a more open style of communication in which relationships are created and cooperation is sought.

Målet med språkaktivism är att förändra samhället genom att förändra språket. Språkaktivism bedrivs ”underifrån” i syfte att utmana och på lång sikt upphäva diskriminerande samhällsstrukturer. I den här avhandlingen undersöks diskussioner om feministisk språkaktivism som förts i Sverige från 1960-talet till 2015. Under denna period har kvinnorörelsen, homo- och bisexuella, trans*aktivister och queera personer skapat en mängd nya ord för att ifrågasätta och förändra rådande normer kring kön och sexualitet; ombudskvinna, hen, hoan, h@n, kvinniskor, intergender, cisperson och pansexuell är bara några av dem. Aktivistiska språkförändringar ger upphov till re_aktioner av olika slag. Dessa är inte sällan uttryck för ett försvar av rådande sociala och samhälleliga könsnormer. När det till exempel gäller det omdiskuterade pronomenet hen så är det inte kombinationen av bokstäverna h, e och n i sig som upprör, utan det är de normkritiska intentionerna bakom bruket av ordet som skapar debatt. Att vissa grupper aktivt förändrar språket och att andra re_agerar så starkt på dessa förändringar visar att språket tillskrivs betydelse för upprätthållandet av samhälleliga normer och maktstrukturer. I avhandlingen analyseras, utifrån en diskursanalytisk ansats, diskussioner om feministisk språkförändring som har förts i tre kontexter: inom aktivistiska grupper, i kommentarsfält på nätet och inom den institutionaliserade språkvården. Avhandlingens centrala forskningsintresse är inriktat på relationen mellan språk och kön och relationen mellan språkförändringar och förändringar i den utomspråkliga, sociala världen och hur dessa relationer förstås i de tre kontexterna. / The aim of this thesis is to analyze discussions on feminist language change focusing on the period 1960–2015. The data comprises discussions from three different contexts: feminist communities, public forums for discussion on the internet and official language organizations. The analyzed data from the feminist communities consists of a range of different sources of text, for example newspapers, magazines, novels from the women’s movement, lesbian poetry, queer and trans*activist blogs, biographies, comics and plays, to name but a few. In addition to this two focus group discussions were conducted with five teenaged and five adult activists, each with a queer and/or trans*activist background. The data for the analyses of the discussions in public internet forums consists of 1 865 negative reactions to feminists’ language interventions. For the analyses of the reactions from the official language organizations, data was culled from 16 handbooks with language recommendations from the Language Council of Sweden and the Swedish Academy. My central research interest is how the actors in these three contexts understand and describe the relation between language and gender, and between strategic language change and changes in the social, non-linguistic world. Furthermore I investigate in which forms of gender-related discrimination the language changes are supposed to intervene. I adopt a critical discourse analytic and interdisciplinary approach that combines linguistic theories and methods with those from Gender Studies. The results show that Swedish language activists from the 1960s to the 1990s focused on linguistic interventions aimed at challenging patriarchal norms. In the 1980s homosexual activists, especially lesbian activists, began to intervene in heteronormative concepts. Until around the middle of the 1990s feminists acted from a binary concept of gender. From then on, queer and trans*activists have tried to challenge the idea of two, stable and natural gender categories. Language activists have seen language as performative and a tool for constructing reality. Even those who react negatively in forums on the internet to feminist language change assume that language has performative effects on the conceptualization of gender. The official language organizations, on the other hand, describe language in their recommendations mostly as something unpolitical that reflects rather than constructs society.

Studiens primära syfte är att undersöka hur målgruppen potentiellt framtida kvinnliga arbetssökande upplever det språkliga tilltalet i nätbanken Nordnets platsannonser. Hypotesen att det språkliga tilltalet i Nordnets platsannonser bär spår av manliga drag och attraherar män i högre utsträckning än kvinnor är en central utgångspunkt för undersökningen som görs. Ett sekundärt syfte med studien är även att ur språkvetenskapligt perspektiv undersöka hur de relationsskapande strategierna ser ut i fem slumpmässigt utvalda platsannonser från Nordnet. Studien utgår från frågeställningar som berör attityder till det språkliga tilltalet och hur platsannonsernas relationsskapande strategier associeras med manligt eller kvinnligt språk. Frågeställningarna besvaras med hjälp av två kvantitativa metoder: en enkätundersökning samt en textanalys, vars resultat legat till grund för enkätundersökningens utformning. 39 respondenter deltog i enkätundersökningen, varav 22 kvinnor och en kontrollgrupp på 17 män. Till grund för textanalysen låg fem slumpmässigt utvalda platsannonser från Nordnet. Studien har en sociolingvistisk ansats och bygger vidare på Gaucher, Friesen & Kays (2011) forskning om effekterna av könsbundna ord i platsannonser samt Xiaoli Fus (2012) forskning om platsannonsens kontaktskapande strategier. Resultaten från textanalyserna visar att de kontaktskapande strategierna i Nordnets platsannonser stämmer väl överens med tidigare forskning samt att användningen av olika attitydmarkörer och läsarinkluderande pronomen har en gynnsam effekt på målgruppen. Vidare talar resultaten för hypotesens förkastande - åtminstone vad gäller den undersökta gruppen - då merparten av de undersökta kvinnorna uppger sig vara lockade att söka en tjänst hos Nordnet och även upplever platsannonsens kontaktskapande strategier på ett positivt sätt. Inte heller uppgav de kvinnliga respondenterna att de associerade det språkliga tilltalet med manligt språk; tvärtom skattade männen i kontrollgruppen valda delar av platsannonsens språkliga tilltal som mera maskulint än kvinnorna. / The objective of this study is to investigate how a specific target group; potential, future female applicants, perceive the language in Nordnet’s job postings. The hypothesis that the language used in Nordnet’s job postings attracts men to a greater extent than women is a central starting point for the investigation. A secondary objective for the study is also to examine how the interactional metadiscourse, e.g. relationship building strategies, look like in five randomly selected job postings from Nordnet. The study is based on questions that apply to attitudes towards linguistic traits in the job postings and how the relationship building strategies is associated with masculinity or femininity. These questions are answered by two quantitative methods : a survey and a text analysis, the results of which formed the basis of the questionnaire survey design. 39 respondents participated in the survey, including 22 women and a control group of 17 men. The basis for text analysis were five randomly selected job postings from Nordnet. The study has a sociolinguistic approach and builds on Gaucher, Friesen & Kay's (2012) research on the effects of gendered wording in job postings and Xiaoli Fu's (2011) research on interactional metadiscourse in job postings. The results from the text analysis shows that the relationship building strategies of Nordnet’s job postings are consistent with previous research and the use of different attitude markers and reader-inclusive pronouns has a beneficial effect on the target audience. Furthermore, the results speak for hypothesis rejection - at least for the group studied – since most of the female participants claimed to be attracted to apply for a position within Nordnet and also experienced the job posting’s strategies in a positive way. Neither did the female participants associate the language with masculinity; on the contrary, instead the male participants rated selected parts of the job postings interactional metadiscourse as more masculine than the women did.

The present diploma thesis examines gender in Czech language textbooks for the second stage of the primary school. It aims to analyse three selected textbook series published by different publishing houses, using the results to evaluate whether or not individual textbooks depict men and women in a stereotypical manner whether there is discrimination on grounds of language. The thesis comprises a theoretical and empirical part. The theoretical part briefly introduces and delimits the concept of gender. It goes on to discuss selected aspects of linguistic gender discrimination, mainly the use of the generic masculine and inappropriate clichéd language. We also introduce the issue of deriving feminine forms of foreign female family names, which is topical at the time of writing. The final chapter of the theoretical part discusses the impact of gender bias in schooling on pupils'education. The empirical part analyses three textbook series, focussing on the representation of men and women in the subject matter, in illustrations, and on the use of gender-neutral language. The results of the analysis indicate that men prevail over women in all the textbooks analysed in several respects: namely in terms of the proportion of text excerpts authored by male or female authors; the number of illustrations...

I denna studie undersöks Feministiskt Initiativs (F!) motion om att byta ut könsprefixet -man till det könsneutrala -person i kommunpolitiken. Detta med fokus på bytet av tjänsteman till tjänsteperson i de utvalda kommunerna för undersökningen. Dessa är Malmö stad, där motionen gick igenom, Umeå kommun, där motionen inte gick igenom, samt Uppsala kommun där motionen gick igenom efter revidering. Jag undersöker även ordet hen och relaterar detta till motionen för att se ifall det finns tendenser till att jämnställt språk ökar. Syftet är att undersöka användningen av yrkesbeteckningarna tjänsteman och tjänsteperson samt pronomet hen i dessa tre kommuner. Detta undersöks genom en kvantitativ metod på kommunernas hemsidor där förekomster av tjänsteman, tjänsteperson och hen räknas. Mina teoretiska utgångspunkter utgår från Hirdman (1988) om genussystemet och Milles (2019) om könsprefixet -man i kommunpolitiken. Jag använder mig även av Pauwels (2011) om kvinnors förtryck i språket och Nordenstam (2003) om början på den feministiska diskursiva aktivismen. Jag har också valt att använda mig av Milles (2002) som beskriver de två typer av diskriminering som kvinnan blir utsatt för i språket samt Jobin (2004) om bland annat hur könsneutralt språk uppmärksammades i riksdagen för första gången.  Resultatet visade på att användningen av tjänsteperson har ökat i samtliga kommuner samtidigt som användningen av tjänsteman minskat. Detta även i Umeå kommun, där motionen inte gick igenom. Detta visar på hur viktig själva diskussionen om könsneutralt språk är, oavsett om motioner eller förslag om förändringar av språket, går igenom eller inte. Hen användes inte i så stor utsträckning i någon av kommunerna innan motionen tagits upp och Uppsala kommun var den kommun som använde hen i störst omfattning före motionen tagits upp. Användningen av hen har däremot ökat i alla kommunerna efter motionen tagits upp.

This is a study that employs error analysis to investigate written production in English, by Swedish upper secondary learners of English, in order to determine which linguistic errors most commonly occur amongst this group, and to compare the results between first-year students and third-year students for a possible indication of which error types continue to occur throughout upper secondary school. The error categories included in this study are grammatical errors and errors as a result of transfer. The variable of gender will also be taken into account, due to the statistics and previous research that show female students tend to achieve higher results in academics. The purpose of the study is to gain a better understanding of how Swedish upper secondary learners acquire English, and to uncover which areas are most challenging for them, in the hopes of highlighting areas within ELT that may need revision. The participants of the study are students attending Swedish upper secondary schools, year 1 and 3. The analyzed data was collected from the Uppsala Learner English Corpus (ULEC), which consists of texts produced by Swedish learners of English attending middle school and upper secondary school.     The results show that certain error categories and types are consistently challenging for both first-year students and third-year students, which provides an indication of which areas in ELT might be lacking. Within the grammatical error category, all groups demonstrated a significant lack of knowledge pertaining to subject-verb agreement, as well as prepositions, which are both to a certain degree attributed to the first language; meaning, they may be the result of transfer. The male students were shown to outperform the female students; however, the female third-year students produced fewer errors than their male counterparts, which suggests a faster progression. The male third-year students were shown to have the same error rate as the male first-year students, which suggests a slower progression. While the third-year students produced fewer errors overall, the error types they struggled the most with are the same error types most commonly occurring in the first-year group, suggesting pedagogical remediation is needed.