SammanfattningTitel: Länken mellan formella ledares kommunikationsstilar och retorikUndertitel: I en kontext av organisationsförändringFörfattare: Josefin Andersson och Mikaela BrinteHandledare: Jean-Charles LanguilaireNivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hp, VT 2017Nyckelord: Formella ledare, Kommunikationsstilar, Retorik, Ethos, Pathos, Logos,OrganisationsförändringSyfte: Syftet är att förklara länken mellan formella ledares kommunikationsstilaroch retorik, i en kontext av organisationsförändring.Teoretisk referensram: Studien utgår ifrån ett analysverktyg baserat på befintlig teori om formellaledares kommunikationsstilar vid organisationsförändring samtsammanfattande definitioner av Ethos, Pathos och Logos medutgångspunkt i befintlig forskning inom området organisation ochledarskap.Metod: Kvalitativ data har samlats in med hjälp av en kvalitativ metod medutgångspunkt i studiens analysverktyg. Insamlad data har sedananalyserat på ett kvalitativt sätt för att kunna besvara studiens syfte.Empiri: Empiri har samlats in i form av semistrukturerade intervjuer med sex olikaledare på medelstora företag i Skåne.Slutsats: Efter att ha analyserat insamlad data kunde vi förklara länken mellanformella ledares kommunikationsstilar och retorik vidorganisationsförändring. Vi fann även en för studien nykommunikationsstil. Resultatet illustreras i figur 8. / AbstractTitle: The link between formal leaders’ communication styles and rhetoricSubtitle: In a context of organizational changeAuthors: Josefin Andersson and Mikaela BrinteAdvisor: Jean-Charles LanguilaireLevel: Bachelor thesis in Business Administration, 15 credits, Spring 2017Key words: Formel leaders, Communication style, Rhetoric, Ethos, Pathos, Logos,Organizational changePurpose: The purpose of the study is to explain the link between formal leaders’communication styles and rhetoric, in a context of organizational change.Theoretical framework: The study is based on a theoretical framework created from existingtheory of formal leaders' communication styles in organizational changeas well as the studies own definitions of Ethos, Pathos and Logos based onexisting research in the field of organization and leadership.Method: Qualitative data were collected using a qualitative method based on thestudy's analytical tools. The collected data were then analyzedqualitatively to answer the purpose of the study.Empirical foundation: Empirical data were collected through semi structured interviews with sixdifferent leaders in medium-sized companies in Skåne.Conclusion: After analyzing collected data, we were able to explain the link betweenformal leaders' communication styles and rhetoric in organizationalchange. We also found a, for the study, new communication style. Theresult is illustrated in Figure 8.

Studien undersöker innebörder presenterade kring begreppen ledare och chef. Samt hur de skiljs åt i vetenskapen respektive praktiken under tidsperioden 1990 till 2015. Syftet med denna explorativa studie är att undersöka vad denna olikhet beror på, vilket kan bidra till forskningsområdet med syfte att både utveckla och tydliggöra för de verksamma inom ledarskap och organisation. Detta har genomförts via en bibliometrisk förstudie som sedan övergick i metoden litteraturstudie. I vetenskapen skiljer man begreppen ledare och chef, de talas sällan om de i kombination. Där är chefer specificerade inom ekonomiska områden, medan ledare har en tydlig riktning åt relationer och samspel. I den analyserade branschtidningen Chef ser man istället en chef som någon som utövar ett ledarskap. I studien genomförs en analys utifrån en skapad modell, med grunden i de teoretiska begreppen legitimitet, makt, status och relationer. Allt det insamlade och genomförda materialet i denna studie utgår ifrån ett socialt konstruerat perspektiv. Detta innebär att vi ser på begreppens betydelser som något som återskapas och påverkas av mänsklig samverkan. Den praktiska och vetenskapliga användningen av begreppen ledare och chef skiljer sig åt på grund av diskurser skapade genom sociala konstruktioner. De sociala konstruktionerna som finns bidrar till en komplexitet för personer i högt uppsatta positioner. Detta eftersom de då förväntas utöva både ledarskap och chefskap för att inneha acceptans, förtroende och lydnad från underordnade.

Under 2019 uppkom en pandemi som fick en stor påverkan på mediebolag och deras anställda. Denna studie studerar hur mediebolag använder kommunikationsverktygen Zoom och Teams vid digitala förändringar inom verksamheten under Covid-19. Studien innehåller digital transformation, beteendeteori samt hur medarbetares arbetssituation påverkas av att arbeta på distans. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med ledare och medarbetare gav det en inblick inom ämnet. Studiens slutsats visar på hur mediebolags ledare och medarbetare påverkas av distansarbete samt vilken påverkan kommunikationsverktygen Zoom och Teams har. Teknisk förmåga, en fungerande kommunikation för samtliga parter och en positiv inställning till förändring är avgörande för en lyckad digital implementering. Valet av kommunikationsverktyg beror främst på en strävan efter kundnöjdheten, kommunikationsverktygets funktioner och säkerhet.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns skillnader i personlighetsdragen ingående i Big Five-modellen hos ledare i arbetslivet med hänsyn till deras syskonplacering. Studien genomfördes med en digital enkät där 65 deltagare medverkade. Mätinstrumentet som användes i studien var Big Five Inventory (BFI) som mätte deltagarnas personlighetsdrag i Big Five modellen (extraversion, neuroticism, välvillighet, samvetsgrannhet och öppenhet). Medelvärdet skiljde sig i varje personlighetsdrag hos förstfödda jämfört med sistfödda. Resultatet (Wilks´ Lambda) visade en signifikant effekt av syskonplacering, däremot visade de univariata analyserna ingen signifikant effekt för någon av personlighetsdragen på syskonplacering.

Att arbeta som ambulanssjuksköterska är mångfacetterat. Ambulanssjuksköterskan ska vara beredd på att möta situationer som hen inte varit med om tidigare. En av situationerna är att gå in i en ledarroll i ett skadeområde. Forskningen på ambulanssjuksköterskans upplevelse av att vara ledare i ett skadeområde är bristfällig. Syftet med studien är ambulanssjuksköterskans upplevelse av att vara ledare och samverka för ett optimalt vårdande i ett prehospitalt skadeområde. Studien är genomförd som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer med en induktiv ansats. Sammanlagt åtta ambulanssjuksköterskor intervjuades. Analysen av datan gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys. Analysen utmynnade i fyra generiska kategorier och tio subkategorier. Fördelningen var två till tre subkategorier per generisk kategori. Resultatet visar på upplevelser av yttre förutsättningar, leda arbetet, gränsöverskridande teamarbete och reaktion på händelsen. Ett välfungerande ledarskap och en god samverkan ger bäst förutsättningar för ett optimalt vårdande för patienten. Utbildning, erfarenhet och en bra bearbetning efter en särskild händelse är viktiga aspekter för att kunna leda och samverka på ett bra sätt i ett skadeområde.

The digitised world of today has led to the development of new organisational structures within companies, resulting in new leadership styles in digital firms. Furthermore, customers’ demand is constantly increasing, which results in the importance of delivering an experience to the customers to stay competitive in the market. Therefore, the purpose of this thesis is to investigate how leadership is applied in a successful e-commerce company with a Customer Experience focus. This thesis is conducted throughout a qualitative single case study of a successful e-commerce company focusing on customer experience(s). The empirical findings have been obtained through semi-structured interviews, which further have been analysed together with the given theories to gain an in-depth understanding to answer the research question (1) How does leadership manifest itself in an e-commerce company? Furthermore, the sub-question (a) Which leadership styles can be identified within the e-commerce company. The conclusion of this thesis presents the importance of having leadership connected to the corporate culture. This includes considering the culture in all decisions within the company and that leaders and employees live by the company’s values. This thesis presents leaders within the case company applying several attributes of different leadership styles. However, the primary leadership style that has been identified throughout all leaders is transformational leadership, including being a digital leader.

Denna studie är en magisterexamen i företagsekonomi med inriktning ledarskap, skriven av Sanna Svensson under vårterminen 2022. Studiens titel är; “Distansarbetets påverkan på utövandet av ledarskap under covid-19, betraktat utifrån ett ledningsperspektiv”. Distansarbete har under covid-19 blivit den nya normalen. Detta har resulterat i många olika utmaningar som ledare har varit tvungna att hantera. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur distansarbete har påverkat utövandet av ledarskap under covid-19 utifrån ett ledningsperspektiv. Studien forskningsfråga är; ”Hur har distansarbete under covid-19 påverkat utövandet av ledarskap utifrån ett ledningsperspektiv?”. För att kartlägga kunskapen innanför ämnesområdet har det genomförts en litteraturgenomgång. I den teoretiska referensramen presenteras resultatet av litteraturgenomgången i form av tre ledarskapsbeteenden; kommunikation, tillit och stöd. Dessa tre ledarskapsbeteenden är viktiga vid övergången till distansarbete. Ledares förmåga att tillhandahålla tydlig kommunikation till medarbetare under covid-19 är viktig för att medarbetare ska kunna hantera krisen effektivt, mästra övergången till distansarbete och upprätthålla medarbetarnas produktivitet och arbetsvilja med distansarbete. För att medarbetare ska kunna arbeta på distans är det viktigt att organisationer litar på sina medarbetare och har tillit till att de utför sitt arbete på distans. Vidare är det viktigt att ledare är tillgängliga och ger medarbetare det stöd och den hjälp de behöver för att hantera arbetssituationen med distansarbete, detta för att uppnå produktivitet och framgång med distansarbete. Denna studie baseras på en kvalitativ metod i form av semistrukturella intervjuer med åtta HR-ledare i offentlig sektor i Norge. I empiriavsnittet presenteras respondenternas svar utifrån kategorierna kommunikation, tillit och stöd. Det framgår av intervjumaterialet att dessa tre kategorier har varit viktiga för samtliga respondenter under distansarbetssituationen. I analyskapitlet diskuteras och jämförs den teoretiska referensramen med datan från den empiriska undersökningen utifrån de tre underrubrikerna som presenterades i teori- och empiriavsnittet. Analysen utgör grunden för studiens slutsats. Studiens slutsats visar att respondenterna under distansarbetssituationen har varit mer tillgängliga för sina medarbetare och försett dem med mer stöd. Vidare framgår det av studiens resultat att samtliga respondenterhar använt Microsoft Temas för att informera om statusuppdateringar och upprätthålla mötesverksamhet, kommunikation och samarbete med distansarbetande medarbetare. Slutsatsen visar även att ledare måste ha en hög grad av tillit till distansarbetande medarbetare. Vidare framgår det av slutsatsen att tre respondenter under pandemin har givit sina distansarbetande medarbetare ökad autonomi. De medarbetare som inte har fungerat på hemmakontor, har tre av respondenterna följt upp extra genom ett mer kontrollerande och styrande beteende. Detta avviker från teorin som visar att ledare under distansarbetssituationen har haft ett mindre kontrollerande och styrande beteende. / This study is a master thesis in business administration with a focus on leadership, written by Sanna Svensson during the spring semester of 2022. The title of the study is; "Teleworks impact on the exercise of leadership during covid-19, viewed from a management perspective". Teleworking has become the new standard during covid-19. This has resulted in many different challenges that leaders have had to deal with. The purpose of the study is to contribute with knowledge of how telework has affected the exercise of leadership during covid-19 from a management perspective. The study research question is; "How has teleworking during covid-19 affected the exercise of leadership from a management perspective?". In order to map the knowledge within the subject area, a literature review has been carried out. In the theoretical frame of reference, the results of the literature review are presented in the form of three leadership behaviors: communication, trust and support. These three leadership behaviors are important in the transition to teleworking. Managers' ability to provide clear communication to employees during covid-19 is important for employees to be able to handle the crisis effectively, master the transition to teleworking and maintain employees' productivity and willingness to work remotely. For employees to be able to work remotely, it is important that organizations trust their employees and have confidence that they are performing their work as intended. Furthermore, it is important that leaders are available and give employees the support and help they need to handle the work situation during covid-19, this to achieve productivity and success in the telework situation the pandemic has created. This study is based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews with eight HR leaders in the public sector in Norway. In the empirical section, the respondents' answers are presented based on the category’s communication, trust and support. It appears from the interview material that these three categories have been important for all respondents during the telework situation. The analysis chapter discusses and compares the theoretical frame of reference with data from the empirical study based on the three subheadings presented in the theory and empirical sections. The analysis forms the basis for the study's conclusion. The study's conclusion shows that the respondents during the teleworking situation have been more accessible to their employees and provided them with more support. Furthermore, the results of the study show that all respondents have used Microsoft Teams to inform teleworkers about status updates and maintain meeting activities, communication and collaboration with their employees. The conclusion also shows that leaders must have a high degree of trust in teleworkers. Furthermore, it appears from the conclusion that three respondents during the pandemic have given their teleworkers increased autonomy. The employees who have not functioned during the teleworking situation, have been followed up by three of the respondents through a more controlling and governing behavior.

Syfte: Tidigare forskning kring aktivitetsbaserade kontor har fokuserat på underordnade  medarbetare och de effekter det har på deras arbete. Användningen av konceptet påverkar dock även medarbetare i en chefsposition. Syftet med denna studie är därför att belysa hur chefer upplever att deras möjligheter att utöva ledarskap påverkas av användningen av aktivitetsbaserat kontor.   Metod: Studiens vetenskapliga synsätt är hermeneutisk fenomenologi och vi har använt en abduktiv forskningsansats. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på tidigare forskning, och har  uppdaterats kontinuerligt under studiens gång. Studiens forskningsdesign är en fallstudie, och datainsamling sker i form av semistrukturerade intervjuer. Empiri analyseras med den teoretiska referensramen som bas och resultaten diskuteras i analysen.   Resultat & slutsats: Studien visar att aktivitetsbaserat kontor påverkar ledares möjligheter att utöva ledarskap på samtliga delområden vi har undersökt, om än i olika stor utsträckning. Likt tidigare forskning i ämnet visar vår studie att den ökade interaktionen ett aktivitetsbaserat kontor medför är starkt bidragande till de olika effekter som uppmärksammas. Dock upplevs effekterna inte alltid på samma sätt ur ett chefsperspektiv.   Förslag till fortsatt forskning: Vår studie inkluderade endast företag som nyligen implementerat aktivitetsbaserat kontor. Vi föreslår en studie där företag som haft aktivitetsbaserat kontor en längre tid studeras för att upptäcka nya utmaningar, problem och möjligheter för chefer. Vi anser även att framtida studier bör titta på andra aspekter av ledarskapet än de vi fokuserat på och hur dessa påverkas av aktivitetsbaserat kontor.   Uppsatsens bidrag: Studien visar att aktivitetsbaserat kontor påverkar ledares möjligheter att utöva ledarskap. Ledarskapet överlag har blivit mer ledande och uppmuntrande snarare än styrande. Vi har dock även uppmärksammat ett antal utmaningar som konceptet för med sig vilka påverkar ledarens arbete. / Aim: Previous research on activity-based offices has focused on subordinates and the effects it has on their work. The use of the concept also affects employees in a management position. The purpose of this study therefore is to illustrate how managers percieve that their opportunities to exercise leadership are affected by the use of an activity-based office.  Method: The study's scientific approach is hermeneutic phenomenology and we have used an abductive research approach. The theoretical framework is based on previous research, and was updated continuously during the study. The study's research design is a case study, and data collection was made in the form of semi-structured interviews. Empirical material was analysed with the theoretical framework as a base and the results are discussed in the analysis.  Result & conclusion: The study shows that activity-based offices affect the leader's opportunities to exercise leadership in all areas we have investigated, although to varying degree. As in previous research on the subject our study shows that the increased interaction an activity-based office brings, is a strong contributor to the various effects that have been noted. The effects however are not always percieved in the same way from a manager’s perspective.  Suggestions for future research: Our study only included companies that have recently implemented an activity-based office. We propose a study including companies that have been using an activity-based office for a longer time to discover new challenges, problems and opportunities for managers. We also believe that future studies should look at other aspects of leadership than those we focused on and how these are affected by the activity-based office.  Contribution of the thesis: The study shows that the activity-based office affects the leader's opportunities to exercise leadership. The leadership has generally become more conductive and supportive rather than controlling. However, we have also noted a number of challenges that the concept entails that affect the manager's job.

Mikroföretag skiljer sig från små och stora företag. Ägaren är en central del i mikroföretag och oftast även den enda beslutsfattaren. Detta innebär att ägaren som person inverkar på de beslut som tas i företaget. I beteendeteori diskuteras objektivitet och rationalitet vid beslutsfattande. Där betonas det att individer har mycket svårt att bortse helt ifrån sig själva. Med andra ord är det de egenskaper och erfarenheter ägaren bär på som utgör grunden för hur man fattar beslut. Detta leder in på uppsatsens syfte vilket är att förklara hur egenskaper och erfarenheter hos ägaren i mikroföretag påverkar användningen av informationskällor vid investeringsbeslut. För att svara på syftet utgick uppsatsen från epistemologin och en positivistisk ansats. En kvantitativ forskningsmetod användes för att utnyttja den korta tidsplan som fanns. Genom en kvantitativ forskningsmetod fanns det möjlighet att samla en större mängd data på kort tid. Detta mynnade ut i en webbaserad enkät som kunde analyseras statistiskt. Resultatet visade att utifrån uppsatsens datamaterial förklarar inte egenskaperna och erfarenheterna hos ägaren i mikroföretag antalet informationskällor de använder vid investeringsbeslut. Det gick inte heller att förklara vilka informationskällor ägarna använder beroende på vilka egenskaper och erfarenheter de har. Däremot visar den att ägarna i mikroföretag är flexibla, innovativa, har kontrollbehov och är riskvilliga, vilket kan vara av värde vid fortsatt forskning. Uppsatsens modell förkastas inte, däremot borde den testas igen. / Micro firms are different from small and larger companies. The owner is a central part of the micro firm and often the sole decision maker. This implicates that the owner as an individual affect the decisions made through the company. Being objective and rational is discussed in behavioral theory, where it is highlighted that for an individual it is very hard to entirely overlook from himself. In other words it is the personal characteristics and experiences of the owner that affects how the company makes decisions. This leads us to the purpose of the dissertation which is to explain how personal characteristics and experiences of the owner manager in micro firms affect use of information sources when making investment decisions. The purpose is answered using a positivistic approach. A quantitative research method was used to take advantage of the short amount of time given. Through a quantitative research approach the possibility to get at big sample was higher. This resulted in a web-based questionnaire that could be analyzed statistically. The result based from the collected data showed that the personal characteristics and experiences of the owner manager in micro firms do not explain the number of used information sources. Nor does it explain which sources of information the owner managers use depending on what personal characteristics and experiences they have. However, it shows that owner managers in micro firms is flexible, innovative, need to have control and are willing to take risk. This finding could be used in future research. The model presented in this dissertation is not rejected; future research could make a contribution by testing it again.

Pedagogiskt ledarskap är ett mångfaldigt begrepp där många olika definitioner förekommer och tillämpas. Syftet med studien är att undersöka hur personer som arbetar inom skolmiljöer uppfattar begreppet i förhållande till nationella riktlinjer. De nationella riktlinjerna räknas i studien som Skolinspektionens definition av pedagogiskt ledarskap. Frågeställningen som används avser att synliggöra hur begreppet uppfattas av ledare och pedagoger inom förskolan och skolans värld i förhållande till de nationella riktlinjer som finns kring begreppet. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med 15 pedagoger och ledare genomfördes och där sedan en tematisk analys tillämpades för att förstå datamaterialet. Resultatet visar två olika definitioner av begreppet, en definition utifrån ledare med fyra teman och en annan utifrån pedagoger med fyra teman. I dessa definitioner kunde två avvikande teman hittas, pedagogerna sökte en vägledande ledare och ledarna ansåg att balansen i relationen mellan pedagog och ledare var betydelsefull för ett pedagogiskt ledarskap. Analysen är uppdelad mellan ledares och pedagogers uppfattning av pedagogiskt ledarskap, detta för att undersöka skillnader i uppfattningarna beroende på vilken roll i skolverksamheten de innefattade. De två olika definitionerna jämförs i diskussionen med den definition som Skolinspektionen använder sig av vid kvalitetsgranskningar och tillsyner för skolverksamheter i Sverige.