Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra studie- och yrkesvägledares sätt att arbeta i småstadsskolor respektive storstadsskolor. Studien genomfördes i tre högstadieskolor i Stockholm läns förort och respektive tre högstadieskolor och en F-9 skola i liten stad och by Dalarnas län. Forskningsfrågor: Vi vill få svar på våra forskningsfrågor – hur arbetar studie- och yrkesvägledare med vägledning i småstad respektive storstad för att säkerhetsställa att verksamheten följer de nationella styrdokumenten som finns och vad är det som skiljer respondenternas arbetssätt. Metod: Som metod har vi valt en kvalitativ skriftlig enkät och innehållsanalys av kommunernas arbetsplaner. Genom att låta fyra studie- och yrkesvägledare besvara en enkät har vi fått en tydligare bild om hur det kan se ut i verkligheten. Resultat: Resultatet visar att det finns mer likheter än olikheter i studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt och indikerade på vikten och behovet av djupare förståelse för vägledningsuppdraget i och för SYV:s roll i att uppnå den eftersträvade kvalité och likvärdighet. Slutsats: Med tanke på studiens storlek drar vi inga generaliserande slutsatser. Utifrån enkätstudien och den empirin vi fick från respondenterna kan vi dra slutsats att det är inte så markant skillnad om studie- och yrkesvägledare arbetar i småstad eller i storstad. Det som egentligen spelar roll är synen på uppdraget i sig och förståelsen från alla involverade parter i både storstads- och småstadsskolor. / Method: As a method, we have chosen a qualitative written questionnaire and content analysis of the municipal work plans. By having four study and career counselors answer a questionnaire, we have got a clearer picture of what it might look like in reality. Results: The results show that there are more similarities than differences in the study and career counselor’s working methods and indicated the importance and need for deeper understanding of the study and career counseling assignment and for their role in achieving the desired quality and equivalence. Conclusion: Given the size of the study, we do not make any generalizing conclusions. Based on the survey study and the empiricism we received from the respondents, we can conclude that it is not so significant difference if study and career counselors work in small towns or in big cities. What really matters is the vision of the mission itself and the understanding of all parties involved in both metropolitan and small-town schools.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i skolämnet idrott och hälsa arbetar med elevernas delaktighet och involvering i planering samt genomförande av undervisningsinnehåll och se om det har någon påverkan på elevernas motivation. Även hur lärarna beskriver begreppen delaktighet och involvering.  Det genomfördes sex individuella semistrukturerade djupintervjuer på idrottslärare på sex olika gymnasieskolor i Värmlands län och Stockholms län. Datainsamlingen transkriberades och analyserades genom en kvalitativ forskningsmetod. Resultatet visade generellt ett likt tillvägagångsätt hos idrottslärarnas arbete med elevers delaktighet och involvering i planering och genomförande av undervisningsinnehåll. Det kan bero på att deras tolkning av begreppen delaktighet och involvering var lika varandras. Det som påverkade för hur idrottslärarna gav eleverna möjlighet för att vara delaktiga och involverade i undervisningsinnehåll var främst vilken elevgrupp som undervisades. / The purpose of this studie is to investigate how physical education teachers’ work with students’ participation and involvement in planning and implementation of teaching school physical education content and if it has some impact on students’ motivation. Also to investigate how teachers describes the concepts of participation and involvement. Six individual semi-structured depth interviews were conducted with physical education teachers at six different high schools in Värmlands län and Stockholms län. The data collection was transcribed and analyzed using a qualitative research method. The results generally showed a similar approach in the physical education teachers’ work with students’ participation and involvement in the planning and implementation of teaching content. This may be because their interpretation of the concepts of participation and involvement was like each other. What influenced how physical education teachers gave the students’ opportunity to be involved in teaching content was mainly which group of students’ that was taught.

When human’s visual system is looking at two pictures taken in some indoor location, it is fairly easy to tell whether they were taken in exactly the same place, even when the location has never been visited in reality. It is possible due to being able to pay attention to the multiple factors such as spatial properties (windows shape, room shape), common patterns (floor, walls) or presence of specific objects (furniture, lighting). Changes in camera pose, illumination, furniture location or digital alteration of the image (e.g. watermarks) has little influence on this ability. Traditional approaches to measuring the perceptual similarity of images struggled to reproduce this skill. This thesis defines the Indoor scene verification (ISV) problem as distinguishing whether two indoor scene images were taken in the same indoor space or not. It explores the capabilities of state-of-the-art perceptual similarity metrics by introducing two new datasets designed specifically for this problem. Perceptual hashing, ORB, FaceNet and NetVLAD are evaluated as the baseline candidates. The results show that NetVLAD provides the best results on both datasets and therefore is chosen as the baseline for the experiments aiming to improve it. Three of them are carried out testing the impact of using the different training dataset, changing deep neural network architecture and introducing new loss function. Quantitative analysis of AUC score shows that switching from VGG16 to MobileNetV2 allows for improvement over the baseline. / Med mänskliga synförmågan är det ganska lätt att bedöma om två bilder som tas i samma inomhusutrymme verkligen har tagits i exakt samma plats även om man aldrig har varit där. Det är möjligt tack vare många faktorer, sådana som rumsliga egenskaper (fönsterformer, rumsformer), gemensamma mönster (golv, väggar) eller närvaro av särskilda föremål (möbler, ljus). Ändring av kamerans placering, belysning, möblernas placering eller digitalbildens förändring (t. ex. vattenstämpel) påverkar denna förmåga minimalt. Traditionella metoder att mäta bildernas perceptuella likheter hade svårigheter att reproducera denna färdighet . Denna uppsats definierar verifiering av inomhusbilder, Indoor SceneVerification (ISV), som en ansats att ta reda på om två inomhusbilder har tagits i samma utrymme eller inte. Studien undersöker de främsta perceptuella identitetsfunktionerna genom att introducera två nya datauppsättningar designade särskilt för detta. Perceptual hash, ORB, FaceNet och NetVLAD identifierades som potentiella referenspunkter. Resultaten visar att NetVLAD levererar de bästa resultaten i båda datauppsättningarna, varpå de valdes som referenspunkter till undersökningen i syfte att förbättra det. Tre experiment undersöker påverkan av användning av olika datauppsättningar, ändring av struktur i neuronnätet och införande av en ny minskande funktion. Kvantitativ AUC-värdet analys visar att ett byte frånVGG16 till MobileNetV2 tillåter förbättringar i jämförelse med de primära lösningarna.

Modeindustrin är en betydande del av människors vardag och självuttryck, men den har också en stor inverkan på miljön och naturresurser. Snabbmode och lyxmode har olika affärsmodeller och påverkar miljön på olika sätt. Snabbmode är känt för att ha höga volymer, låga kostnader och korta produktionscykler, vilket ökar dess miljöavtryck. Å andra sidan betonar lyxmode exklusivitet, kvalitet och status, men även det har miljökonsekvenser. Syftet med studien är därmed att identifiera snabb- och lyxmodesektorernas hållbarhetsstrategier och jämföra likheter och skillnader mellan arbetssätten. Detta besvarades genom en granskning av hållbarhetsrapporter från fyra koncerner och ett företag i respektive sektor. En utvecklad version av Seuring och Müllers (2008) Sustainable Supply Chain Management (SSCM)-ramverk kopplad till FNs globala mål för hållbar utveckling utgjorde studiens teoretiska perspektiv. SSCM erbjuder en struktur för att identifiera hållbarhetsstrategier som riktas mot klimatrelaterade utmaningar, medan FN:s mål sätter en gemensam agenda för miljömässig hållbarhet. Resultatet visar flera hållbarhetsstrategier samt likheter och skillnader mellan arbetssätten. Diskussionen presenterar och ställer dessa mot varandra. Slutsatsen är att både snabb- och lyxmodesektorerna implementerar flera hållbarhetsstrategier, men prioriterar dem olika i följd av sina åtskilda affärsmodeller. Studien bidrar med en förståelse för den europeiska modeindustrins hållbarhetsarbete och vilka strategier och prioriteringar respektive sektor åtar. Eftersom denna studie är avgränsad till miljömässig hållbarhet, bör vidare forskning undersöka de sociala och ekonomiska dimensionerna för att bredda förståelsen för sektorernas hållbarhetsarbete. / The fashion industry is a significant part of people's daily lives and self-expression, but it also has a substantial impact on the environment and resources. Fast fashion and luxury fashion have different business models and affect the environment in various ways. Fast fashion is known for high volumes, low costs, and short production cycles, which increase its environmental footprint. On the other hand, luxury fashion emphasises exclusivity, quality, and status, but it also has environmental consequences. The purpose of this study is to identify the sustainability strategies of the fast fashion and luxury fashion sectors and compare the similarities and differences between their approaches. This was addressed through a review of sustainability reports from four groups and one company in each sector. An enhanced version of Seuring and Müller's (2008) Sustainable Supply Chain Management (SSCM) framework, connected to the UN's Sustainable Development Goals (SDGs), constituted the study's theoretical perspective. SSCM provides a structure for identifying sustainability strategies that address climate-related challenges, while the UN's goals set a common agenda for environmental sustainability. The results show several sustainability strategies as well as similarities and differences between the approaches. The discussion presents and contrasts these strategies. The conclusion is that both the fast fashion and luxury fashion sectors implement several sustainability strategies, but prioritise them differently due to their distinct business models. The study contributes to an understanding of the European fashion industry's sustainability efforts and the strategies and priorities undertaken by each sector. Since this study is limited to environmental sustainability, further research should investigate the social and economic dimensions to broaden the understanding of the sectors' sustainability efforts.

The primary goal of this work is to answer this question: if Artificial Intelligences (AI) are proper subjects of moral consideration, then should we develop such AI – that is, AI worthy of moral consideration of its own accord? To answer the above question, it is necessary to provide a systematic overview of whether AI are, or could be, subjects of moral consideration. By combining P. Wang’s definition of AI with AK.M. Andersson’s “The Relevant Similarity Theory”, I aim to identify conditions under which an AI could be demarcated as a proper subject of moral consideration. As a comparison, I also combine Wang’s definition with M.C. Nussbaum’s “Capability Theory”. The proposed theories have two strengths in common – namely that they each are good and contemporary examples of two influential families of views in ethics, and that they, together, represent a fairly wide spectrum of ethical theory. Using the insights gained I first develop an argument showing that beings classifiable as AI under Wang’s definition of intelligence would be correctly demarcated as proper subjects of moral consideration, regardless of preference of the two moral theories. I then develop an argument answering my primary question as such: if AI are proper subjects of moral consideration, then we should not develop AI further. / <p>HT 2021</p>

Syftet med denna studie var att jämföra litteraturundervisningen på högskoleförberedande program och yrkesprogram inom 2000-talets gymnasieskola. Utifrån detta formulerades frågeställningar som innefattade jämförelse av likheter och skillnader avseende litteraturundervisningen inom högskoleförberedande program och yrkesprogram. Mot bakgrund av svenskämnets historiska utveckling inom gymnasieskolan, litteraturteorier, forskning och teorier om svenskämnestraditioner samt de kommande förändringarna gällande grundläggande behörighet till vidare studier och ämnesbetygsreformen undersöktes vetenskaplig litteratur för att besvara syftet. Studien var en systematisk litteraturstudie där utvald vetenskaplig relevant litteratur analyserades med metoden innehållsanalys. Resultatet visade att 2000-talets litteraturundervisning i gymnasieskolan inom ramen för Lpf 94 och Gy 11 uppvisar flera likheter mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program avseende innehåll och mål. De två svenskämnestraditionerna svenska som färdighetsämne och svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne visades även vara framträdande inom båda programgruppernas litteraturundervisning. Resultatet visade också att svenskämnestraditionen svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne kunde karaktäriseras som ett marginaliserat komplement i litteraturundervisningen för både högskoleförberedande program och yrkesprogram.