Denna studie har sin utgångspunkt i elevers olika uppfattningar om matematik. Syftet med studien har varit att studera de olika uppfattningar som råder kring matematik bland elever hemmahörande i årskurs 1 respektive 6. Detta för att sedan uppmärksamma och belysa de likheter kontra skillnader som finns mellan uppfattningarna i dessa årskurser. För att fullborda syftet genomfördes intervjuer med tio elever från vardera årskurs. Det som framkom under intervjuerna kategoriserades sedan utifrån Sandahls (1997) modell (se tabell 1), vilket sammantaget lade grunden till jämförelsen mellan de båda årskurserna. Resultatet visade på att den uppfattning som var mest frekvent förekommande hos eleverna var att matematik endast innebär räkning. Detta utgjorde även den största likheten mellan de båda årskurserna. Vidare synliggjordes det även att majoriteten av de intervjuade eleverna besatt en positiv uppfattning om matematik. Utöver detta framkom det att den största skillnaden mellan årskurserna var att majoriteten av de yngre eleverna uppfattade att matematiken endast används i skolan, medan majoriteten av de äldre eleverna även uppfattade att matematiken används i vardagslivet.

AbstractAndersson, L & Nilsson, T (2009). En studie om miljöns betydelse för lek i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskolaDetta examensarbete handlar om miljöns betydelse för lek i förskolan. Vi har haft två förskolor med olika pedagogiska riktningar som utgångspunkt i vårt arbete. Dessa båda riktningar är Montessoripedagogik samt I Ur och Skur- pedagogik. Syftet med vår studie har varit att jämföra barns lekmiljöer, ta reda på likheter och olikheter i barnens lekar i dessa olika pedagogiska riktningar och deras miljöer. Huvudfrågorna som vi har utgått ifrån i vårt arbete är: Hur ser inomhus respektive utomhusmiljön ut i de olika verksamheterna? Vad har pedagogerna för uppfattning om miljöns betydelse/påverkan i barns lek? Finns det någon skillnad på inom/utomhus miljön mellan förskolor med olika pedagogiska riktningar? Vilka olika upplevelser kring leken har barnen i de olika pedagogiska miljöerna? De metoder som vi har använt oss av för att besvara våra frågeställningar har varit observationer både inomhus och utomhus samt intervjuer med pedagoger och barn. Våra teoretiska utgångspunkter har varit andra forskares syn på lek samt de olika pedagogiska riktningarnas syn på lek och innebörden i deras riktningar. Vårt resultat pekar på att vi sett tydliga skillnader i de olika pedagogiska miljöerna och på barnens lekar. Montessoripedagogiken likställer ordet arbete med lek, vilket har visat sig i vår undersökning inte var likvärdigt för barnen. För barnen på I Ur och Skur- förskolan var skillnaden på ordet lek och ordet arbete stor. I intervjuerna med barnen på Montessori förskolan visste barnen inte helt säkert vad de skulle svara då de fick frågan om lek, men när vi formulerade om oss till arbete, förstod de bättre.Nyckelord: Lek, miljöpåverkan, likheter, skillnader, I Ur och Skur, Montessori

Ett arbete som handlar om att vi alla lär, är och tänker olika, olika gånger på olika sätt allt utifrån våra olika erfarenheter och förutsättningar. Arbetet är tänkt att kunna användas som ett material för att börja arbeta med olika uttrycksformer samt att utveckla förståelse för att vi alla ibland behöver olika vägar och arbetssätt för att komma åt ett meningsfullt och lustfyllt lärande.

Syftet med vår undersökning var att utvärdera om utomhusmatematik påverkade elevers förståelse för algebra samt hur denna inlärningsmiljö kunde påverka gruppdynamiken. Vi genomförde två undervisningsförsök, ett utomhus och ett inomhus, med elever i skolår 4 och observationer av dessa. Dessutom använde vi oss av gruppsamtal före och kvalitativa intervjuer efter undervisningsförsöken. Resultatet visade att eleverna fick en ökad förståelse för algebraiska likheter vid undervisning utomhus. Resultatet visade även att samarbetet ökade mellan eleverna, det blev ett lugnare klimat i gruppen och eleverna blev mer engagerade under utomhusundervisningsförsöket.

Vårt syfte med denna undersökning är att undersöka hur övergången från barnhabiliteringen till vuxenhabiliteringen fungerar. Vårt syfte är också att undersöka de likheter och skillnader som finns mellan barnhabiliteringen och vuxenhabiliteringen samt vad dessa kan ha för betydelse vid en övergång. Vidare har vi undersökt vilka problem som kan uppstå vid en övergång. Uppsatsgruppen har undersökt Region Skånes habiliteringar, där sex intervjuer har gjorts med de professionella. Vi har intervjuat tre professionella inom barnhabiliteringen och tre inom vuxenhabiliteringen. Undersökningen lyfter fram tre teoretiska perspektiv; Erikssons teori, Empowerment och ett salutogent perspektiv. Uppsatsgruppen vill påpeka att det är de professionellas olika synvinklar som undersöks efter syftet och inte individen själv som annars tillhör barnhabiliteringen eller vuxenhabiliteringen. / Our purpose of this study is to examine the transition from childhabilitation to adulthabilitation. It also aims to investigate childhabilitation and adulthabilitation similarities and differences and what they may have on role in a transition. Furthermore, we examine the problems that can arise in a transition from childhabilitation to adulthabilitation. Our study comprises a total of six interviews with professionals in Region Skåne habilitation. We have interviewed three professional in childhabilitation and three professional in adulthabilitation. In the absence of previous research into how the transition works and what problems can arise in a transition, it was important to interview the professionals who work directly with the transition from childhabilitation to adulthabilitation. The study considers three theoretical perspective, Erikson's theory, Empowerment and the salutogenic perspective.The similarities and differences that appear in the results of the study include the design of the habilitation team, image of self-responsibility of the individual, the purpose of the habilitation plan, or any form of support and intervention. Our results on the transition from childhabilitation to an adulthabilitation shows including when a transition takes place, if everyone makes a move, how a switch works and the problems that may arise in a transition. The similarities and differences between childhabilitation and adulthabilitation demonstrates that there may be a role for a transfer. Among other things, aid and interventions designed similar between habilitation makers, have continued to run for the individual at a transition. Support and efforts have a different meaning for a transfer when half of the habilitation team that existed for the individual in childhabilitation is no longer current in adulthabilitation.

Vårt syfte med denna undersökning är att undersöka hur övergången från barnhabiliteringen till vuxenhabiliteringen fungerar. Vårt syfte är också att undersöka de likheter och skillnader som finns mellan barnhabiliteringen och vuxenhabiliteringen samt vad dessa kan ha för betydelse vid en övergång. Vidare har vi undersökt vilka problem som kan uppstå vid en övergång. Uppsatsgruppen har undersökt Region Skånes habiliteringar, där sex intervjuer har gjorts med de professionella. Vi har intervjuat tre professionella inom barnhabiliteringen och tre inom vuxenhabiliteringen. Undersökningen lyfter fram tre teoretiska perspektiv; Erikssons teori, Empowerment och ett salutogent perspektiv. Uppsatsgruppen vill påpeka att det är de professionellas olika synvinklar som undersöks efter syftet och inte individen själv som annars tillhör barnhabiliteringen eller vuxenhabiliteringen. / Our purpose of this study is to examine the transition from childhabilitation to adulthabilitation. It also aims to investigate childhabilitation and adulthabilitation similarities and differences and what they may have on role in a transition. Furthermore, we examine the problems that can arise in a transition from childhabilitation to adulthabilitation. Our study comprises a total of six interviews with professionals in Region Skåne habilitation. We have interviewed three professional in childhabilitation and three professional in adulthabilitation. In the absence of previous research into how the transition works and what problems can arise in a transition, it was important to interview the professionals who work directly with the transition from childhabilitation to adulthabilitation. The study considers three theoretical perspective, Erikson's theory, Empowerment and the salutogenic perspective.The similarities and differences that appear in the results of the study include the design of the habilitation team, image of self-responsibility of the individual, the purpose of the habilitation plan, or any form of support and intervention. Our results on the transition from childhabilitation to an adulthabilitation shows including when a transition takes place, if everyone makes a move, how a switch works and the problems that may arise in a transition. The similarities and differences between childhabilitation and adulthabilitation demonstrates that there may be a role for a transfer. Among other things, aid and interventions designed similar between habilitation makers, have continued to run for the individual at a transition. Support and efforts have a different meaning for a transfer when half of the habilitation team that existed for the individual in childhabilitation is no longer current in adulthabilitation.

The purpose of our essay is to examine how the threshold terms, regarding Swedish capacity, are used within Swedish security policy and whether the use of these terms differs within and between the Swedish Armed Forces and the Swedish Government and the parliament. We use a qualitative content analysis method and create an analysis instrument based on research from the Swedish Defence Research Agency. With this instrument we analyse strategic documents in Swedish security policy. The result highlights three main conclusions. The first conclusion is that there are many similarities in how the terms are used in Swedish security policy, but we have also found that there are both differences and confusion. We have also been able to demonstrate that the threshold terms are used as part of motivating and arguing for increasing various resources and assets to the Armed Forces. The second conclusion is that there are two distinct areas where there is uncertainty and a risk of misunderstanding regarding the use of the threshold terms. The first area is that within the Armed Forces there is an inconsistency and ambiguity as to what the actual threshold terms mean in different contexts. The other area that has shown uncertainties is the ability to specify the strength / size of the threshold term, which has occurred in the analysis units from both the political documents and the Armed Forces. As a part of this, our third conclusion is that the threshold terms are used in a way that creates a risk of misunderstanding. We can also conclude that this risk is higher in the Armed Forces compared to the political side.

Följande C-uppsats inom företagsekonomi behandlar ämnet ledarskap med inriktningen ledarskap inom volontärorganisationer. Studien är kvalitativ och är baserad på teorier och praktiska exempel. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en ledare inom en volontärorganisation bör tillämpa sitt ledarskap jämfört med en ledare över betald arbetskraft.Inledningsvis presenteras synpunkter och teorier kring ledarskap i allmänhet. Sedan följer en djupare inriktning kring ledarskap inom volontärorganisationer samt motivation. Dessa teorier är av stor vikt för analysen och resultatet i uppsatsen. Utifrån teorierna har en mall för intervjuer samt enkäter utformats, vilket datainsamlingen skett genom. Totalt genomfördes sju intervjuer där respondenterna var eventstudenter med erfarenhet inom volontäryrken. Enkäterna skickades ut till respondenter som tidigare arbetat som volontärer varav vi erhöll 50 svar. Intervjuerna samt enkäterna transkriberades och tolkades och i uppsatsen undersöks likheter och olikheter då vi drar kopplingar till teoriavsnittet. I den sammanfattande diskussionen av analys och resultat diskuteras olika ståndpunkter och samband. Uppsatsens slutsats är att de mest eftersökta egenskaperna hos en ledare är att kunna delegera, leda och kommunicera. Den mest markanta skillnaden mellan att leda frivillig och betald arbetskraft är att ledaren måste skapa en större förståelse för volontärerna och dess bakomliggande motiv till arbete, eftersom det resulterar i de rätta motivationspreferenserna. Det går även att fastställa att belöningar är ett bra medel för att motivera volontärer. Trots att motivationsfaktorerna skiljer sig åt från person till person kan vi konstatera att den viktigaste motivationsfaktorn till att arbeta som volontär är meriter. Under arbetets gång är det uppskattning och ett bra arbetsklimat som motiverar och de belöningar som kan rekommenderas är positiv respons då det skapar en bra arbetsmiljö.

Idag riktar många butiker in sig på sina kvinnliga kunder. De är väl omtalat hur kvinnor handlar och att de ser shopping som ett nöje. Butikerna sätter upp erbjudande för att locka kvinnor att handla mer och göra dem tillfredsställda; då kommer de tillbaka igen. Det läggs inte ner lika mycket tid och engagemang på de manliga kunderna, då det finns olika teorier som säger att män inte tycker om att shoppa. Samtidigt som samhället har förändrats har också männen och kvinnorna förändras. Det glapp som en gång fanns mellan dem har börjat bli mindre och detta är något som alla butiker borde se över. Det är en hård konkurrens på klädmarknaden idag och om butiker vill vara med måste de sluta se hur allt var förr och se framåt. Genom att konsumenternas köpbeteende har förändrats gäller det att företag måste förändra sitt erbjudande för att få alla sina kunder att återvända till just deras butiker. Butikerna måste se till både de manliga och kvinnliga kunderna och skapa en bra balans som ger tillfredsställelse för de både könen.Skillnader på män och kvinnor är ett ämne som är väl omtalat och diskuteras flitigt runt om i världen. Vi tycker det är intressant att se om män och kvinnor skiljer sig åt i sin shopping eller om det har förändrats och börjat handla kläder på liknande sätt. Vårt syfte i rapporten är att jämföra och analysera skillnader och likheter mellan den manliga och kvinnliga konsumenten när det gäller kläder. Där undersöker vi vad som påverkar deras val av butik och vilka faktorer som är viktigast för deras köpupplevelse när de besöker en butik.Vi genomförde två marknadsundersökningar, en enkätundersökning och en fokusgrupp. Vi använde oss av dessa då vi ansåg att de skulle ge oss den information vi behövde för att kunna besvara vår forskningsfråga. Därefter kunde vi jämföra och analysera de svar vi fått med den teoretiska referensramen och där igenom komma fram till en slutsats om ämnet. Vi fick bilden av att män och kvinnor handlar sina kläder på liknande sätt men att deras syn på shopping är olika. Kvinnorna njuter av att handla kläder och har roligt när de shoppar. Männen ser de som en uppgift och tycker inte att det är speciellt roligt att shoppa utan de njuter mer av att bära de snygga kläderna. Med andra ord, medan kvinnan njuter av själva ögonblicket i affären så njuter mannen mer efteråt.Today directs many stores in on their female customers. There are well spoken of how women shop and that they view shopping as a pleasure. The stores put up offering to entice women to buy more and make them satisfied so they comes back again. The stores spend not as much time and commitment on the male customers, since there are many different theories that say that men do not like to shop. While society has changed so have also men and women done. The fetch that once existed between men and women have started to become less and this is something that all retailers should keep an eye on. It is a tough competition in the clothing market today and if retailers want to keep up they need to stop seeing how things used to be and look ahead. Consumers' behavior has changed and the company must change their offer so both women and men return to the stores. It is important that the stores directs to the male and female customers and create a balance that gives satisfaction for both sexes.Differences and similarities between men and women are a subject that is well spoken and debated extensively around the world. We think it is interesting to see if men and women are different in their shopping or if they have changed and started to shop for clothes in a similar way. Our purpose in this report is to compare and analyze differences and similarities between the male and female consumers when it comes to clothes. Where we will see what influences their choice of store, and the factors when they are in a store that is most important to their shopping experience.We conducted two surveys, a questionnaire survey and focus group. We used these because we felt they would give us the information we needed to answer our research question. Then we compare the analyze to our response we received in the theory to reach a conclusion on the subject.We got the impression that men and women buy cloths in a similar way, but that their approach to shopping is different. Women enjoy shopping and have fun while doing it. Men look at shopping as an indication and do not think it's really fun to shop but more by wearing the clothes. While the women enjoys the very moment of the deal the men enjoys it more afterwards. / Program: Butikschefsutbildningen

<p>Forskningsfråga: Vad finns det för skillnader respektive likheter i beteende mellan män och kvinnor när de shoppar kläder och skor?</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom observationer, intervjuer och fokusgrupper undersöka samt skapa förståelse för vilka skillnader och likheter i shoppingbeteende det finns mellan män och kvinnor.</p><p>Metod: En deduktiv ansats har använts där vi tagit fram hypoteser. Vi har observerat män och kvinnor när de shoppar och sedan, med tester i SPSS, bevisat hur verkligheten ser ut samt accepterat eller förkastat hypoteserna. Testerna har genomförts i statistikprogrammet SPSS. En kvantitativ metod har använt då vi observerat och en kvalitativ metod har använts då vi även genomfört fokusgrupper samt en intervju.</p><p>Referensram: Uppsatsens fokus ligger i könsskillnader i shopping då vi framförallt utgått från Paco Underhills teorier och observationer. Även hedonistisk och ändamålsenligt beteende är av stor betydelse samt hur människans behov, önskemål och värderingar fungerar.</p><p>Slutsats: Våra resultat har visat att det finns fler likheter än skillnader i beteende hos män och kvinnor när de shoppar kläder och skor. Resultaten av vår uppsats indikerar på att mannens shoppingbeteende alltmer börjar likna kvinnans.</p> / <p>Researched question: What kind of differences and similarities is there between men and women when they shop clothes and shoes?</p><p>Purpose: The purpose of this paper is that thru observations, interviews and focus groups investigate and create an understanding of what differences and similarities there are between men and women when they shop clothes and shoes.</p><p>Method: A deductive approach has been used where we have developed six hypotheses. We have been observing men and women when they shop and thru that showed how the reality looks and proved whether the hypotheses where accepted or rejected. The results are shown in tests and diagrams that's has been carried out in SPSS. Both a quantitative and qualitative method has been used thru observations, focus groups and an interview.</p><p>Frame of reference: The focus of the paper lies in what gender differences there is in shopping behavior while shopping clothes and shoes. The main theories are taken from Paco Underhill's theories and observations. Hedonic and utilitarian behaviors and how humans create needs, desires and values, are also of great importance.</p><p>Conclusion: Our results have shown that there are more similarities than differences between male and female behavior when they shop clothes and shoes. The results of this paper indicate that male shopping behavior is starting to transform into female shopping behavior.</p>