Avhandlingen handlar om digital (o)jämlikhet. Begreppet (o)jämlikhet utgår från en sammanskrivning av jämlikhet och ojämlikhet men uttalas som det sistnämnda. Problematiken kring digital (o)jämlikhet belyses i avhandlingen i form av fyra olika delstudier samt en kappa. Avhandlingens övergripande syfte är att öka kunskapen om digital (o)jämlikhet genom att empiriskt kartlägga och teoretiskt tolka användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) bland barn och unga vuxna. Ett speciellt fokus läggs vid skolans roll i sammanhanget då den svenska skolan har i sitt uppdrag att ge alla elever en likvärdig utbildning. Skolan ska även kompensera för elevers olika förutsättningar. Genom en enkätstudie och en intervjustudie analyseras grundskole- och gymnasielevers användning av och tillgång till IKT i skolan och i hemmen. Elevernas digitala kompetens i allmänhet och deras kompetens i informationssökning i synnerhet, analyseras också för att skapa en bild av den digitala (o)jämlikheten. I dessa analyser studeras även skolans bidrag till elevers digitala kompetens och digitala jämlikhet. Resultaten av dessa analyser presenteras i två delstudier. För att få en djupare förståelse för fenomenet digital (o)jämlikhet ur ett internationellt perspektiv utgör en av delstudierna en systematisk forskningsöversikt. Ytterligare ett sätt att fördjupa kunskapen om digital (o)jämlikhet i avhandlingen är att studera fenomenet utifrån en utbildningssociologisk teori vilket genomförs i den sista delstudien. Inom ramen för det övergripande syftet prövas, och granskas kritiskt, därför Selwyns begrepp tekniskt kapital. Tekniskt kapital har sin grund i Bourdieus kapitalbegrepp och syftar därmed på tillgång till och användning av IKT som tillskrivs ett värde. Resultaten visar att det finns en digital ojämlikhet bland de unga som ingår i studien, trots den till synes höga tillgången till IKT. Avhandlingen visar även att skolan inte klarar sitt uppdrag då eleverna inte får en likvärdig utbildning samt att skolans uppdrag avseende elevers digitala kompetens är oklart. Vidare visar resultatet att begreppet teknisk kapital ger möjlighet till en djupare förståelse av digital (o)jämlikhet. Samtidigt ges förslag på hur begreppet tekniskt kapital kan förfinas ytterligare. / This doctoral thesis focusses on digital (in)equality; a new concept construed by combining the notions equality and inequality. The concept will for the purpose of this thesis be written as (in)equality constituting a new domain of study as explored in four separate studies together comprising this thesis. The general aim of the thesis is to increase the knowledge base of digital (in)equality by empirically charting and theoretically interpreting the use of in-formation and communication technology (ICT) by children and adults alike. A specific focus is how ICT is utilised in schools since the Swedish school system is commissioned by law to provide equal education for all. Compulsory school pupils' use and access to ICT in schools as well as at home was investigated both by a survey study and an interview study. In addition, pupils' general digital competence as well as their skills in searching information were studied in order to gain insight into digital (in)equality. The Swedish school system and its role in conveying such competence was a particular concern. Results are presented in two of the four articles constituting this doctoral thesis. To gain a wider understanding of the ICT (in)equality phenomenon an international outlook was incorporated into thesis in the form of a systematic literature review. This literature review is presented in the third article of the thesis. The fourth and final study widens the scope even further by analysing the phenomenon in the light of sociological theory. The general aim of the thesis was scrutinised and critically analysed using Nathan Selwyn's construct of Technology Capital, which in turn is derived from Pierre Bourdieu's notion of cultural capital. Technology capital defines both access to and the use of ICT, which of course also implies that ICT indeed has cultural value. The results of this sociological analysis showed that there does indeed exist a digital inequality amongst the younger generation in Sweden in spite of having easy access to the technology. It is demonstrated that the Swedish school system actually fails its commission. In respect to the use of and access to ICT the school system is not equal and pupils do not receive equal education. Furthermore, the analysis suggested that the task given to the school system is unclear and that the use of a concept such as technological capital is a promising one in gaining further insights into the phenomenon of digital (in)equality. In conclusion, suggestions are also made how the notion of technology capital could be further developed made more precise.

Digitala verktyg är ett begrepp som är vida känt men kan betyda olika saker för olikamänniskor. Läroplanens revidering 2017 gällande digitala verktyg ligger till grund fördetta arbete. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur tillgången på digitalaverktyg ser ut, hur begreppet digitala verktyg kan tolkas och huruvida digitaliseringenimplementerats i undervisningen. Genom denna studie hoppas vi kunna bidra till ökadkunskap och förståelse för digitaliseringens betydelse i skolan och de digitala verktygensanvändningsområden. De metoder som använts är tematisk analysmetod för analys avläroplanens kursplan i ämnet svenska och semistrukturerad intervju som genomförts medsex lärare på sex olika skolor fördelade inom och utanför stadskärnan i samma kommun.Resultaten visar att informanternas tolkning av begreppet digitala verktyg såväl är ienlighet med Skolverkets förklaring till begreppet som att tänka endast hård- ellermjukvaror. Dessutom visar resultaten att informanterna redan innan revideringen avläroplanen till viss del implementerat digitala verktyg i undervisningen, men hur mycketär beroende på hur skolans digitaliseringsplan ser ut. Vidare visar resultaten att tillgångentill de digitala verktygen styr hur mycket och i vilket ändamål som informanternaanvänder dem i undervisningen. Utöver det, visar resultaten på att det inte finns någonskillnad i tillgången till digitala verktyg beroende på om skolorna ligger inom eller utomstadskärnan. / Digital tools are a concept that is widely known but can mean different things to differentpeople. The curriculum's revision in 2017 regarding digital tools forms the basis for thiswork. The purpose of this study is to find out what the availability of digital tools lookslike, how the concept of digital tools can be interpreted and whether digitalisation hasbeen implemented in teaching. Through this study, we hope to contribute to increasedknowledge and understanding of the importance of digitalisation in schools and the usesof digital tools. The methods used are thematic analysis method for analysis of theCurriculum syllabus on the subject of Swedish and semi-structured interview conductedwith six teachers at six different schools distributed within and outside the city centre ofthe same municipality. The results show that the informants' interpretation of the conceptof digital fabric is both in accordance with the Swedish National Agency for Education'sexplanation of the concept and that one thinks of only hardware or software. In addition,the results show that even before the revision of the Curriculum, the informants have tosome extent implemented digital tools in teaching, but how much depends on what theschool's digitalisation plan looks like. Furthermore, the results show that access to thedigital tools controls how much and for what purpose the informants use them in teaching.In addition, the results show that there is no difference in access to digital tools dependingon whether schools are within or outside the city centre.

Denna studie är ett examensarbete i kursen självständigt arbete i förskollärarutbildningen. Problemområdet som studien utgår ifrån är problematiken som kan uppstå i arbetet för att skapa likvärdig utbildning för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Studiens syfte var att bidra med kunskap om förskolepedagoger anser att de har tillräckligt med kunskap och personalresurser för att kunna skapa likvärdiga utbildning för dessa barn i förskolan. Studien utgick ifrån en kvantitativ forskningsmetod där enkätfrågor skickades ut via mejl till förskolepedagoger i Skåne och Småland. Resultatet visade att förskolepedagogerna inte ansåg sig ha tillräckligt med kunskaper för att kunna möta barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, detta trots att majoriteten av respondenterna angav att de både hade erfarenhetsbaserad och teoretisk kunskap inom området. Mer än hälften angav även att de har fått kompetensutveckling om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Resultatet visade även att förskolepedagogerna ansåg att det fanns brist på personal i förskolans verksamhet i arbetet barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Styrdokument och andra riktlinjer, som till exempel värdegrunden, utgår från en relationell ansats, inte minst när det kommer till alla barn i förskolans rätt till en likvärdig utbildning. Då förskolepedagogernas kunskaper visade sig vara bristfälliga, samt att det inte fanns tillräckligt med personalresurser i förskolorna för att möta alla barn, innebär det att risken för att förskolepedagogerna tvingas inta ett mer kategoriskt förhållande till barn i behov av särskilt stöd ökar. / This study is a degree project in the course independent work in preschool teacher education. The problem area on which the study is based is the problems that may arise in the work to create equivalent education for children with neuropsychiatric disabilities (NPF). The purpose of the study was to contribute with knowledge about preschool educators believe that they have sufficient knowledge and staff resources to be able to create equivalent education for these children in preschool. The study was based on a quantitative research method where questionnaires were sent out via email to preschool educators in Skåne and Småland. The results showed that the preschool educators did not consider themselves to have sufficient knowledge to be able to meet children with neuropsychiatric disabilities, despite the fact that the majority of the respondents stated that they had both experience-based and theoretical knowledge in the field. More than half also stated that they have received competence development on neuropsychiatric disabilities. The results also showed that the preschool educators considered that there was a shortage of staff in the preschool's activities at work children with neuropsychiatric disabilities. Governing documents and other guidelines, such as the values, are based on a relational approach, not least when it comes to all children in preschool's right to an equal education. As the preschool teachers' knowledge proved to be deficient, and the fact that there were not enough staff resources in the preschools to meet all children, this means that the risk of the preschool teachers being forced to take a more categorical relationship with children in need of special support increases.

Children have the by law regulated right to an equal education and they also have the right to equivalence in their education. Furthermore, it is also important that their education should lead to equity. Equal, equivalence and equity are different words used in the same context. They stand for somewhat different meanings, but they are used as an important objective of the educational system. Equivalence is a word with a wide meaning and how you define the word might impact your educational practice of equivalence somewhat differently. Although the meaning of equivalence as a concept have differed during the past decades, it is an important part of the school policies in Sweden. This means that although the School law and the Curriculum regulating the Early Childhood Education and Care regards equivalence as an important part of our children’s education, the people implementing the concept might actualize equivalence differently. The purpose of our study is to explore how four principals' and four assistant principals' reasons about their implementation of the equivalent education in preschools from eight different catchment areas. We also wish to study if there are any significant variation in the implementation strategies between the two municipalities (equable in their population) regarding an equal education for the youngest children in the educational system. In our study we used qualitative interviews with prepared questions as a method for gathering our empiric material. After transcribing the interviews, we used specific keywords to search through the material as a preparation for a content analysis of the transcribed interviews. Our theoretical basis used in our results is selected models of implementation strategies, including the aspects that may influence the process of implementation. Our result points to both similarities and variations in our respondents reasoning. We also found that different strategies are used in separate stages of the implementation process. These different strategies also use variations in the distribution of accountability within the chain of implementation participants.