The aim of this study is to examine different types of didactic methods and strategies that teachers can use and incorporate in the classroom to strengthen and enhance equity and to ensure an equal education for all students despite socioeconomic background. The paper begins with an explanation of relevant concepts such as equity, socioeconomic background and so called freedom of school choice.  The paper then goes on to discuss and describe a number of methods and strategies that are well known in research and proven to work to compensate for students' different backgrounds and conditions in school. The focus is on strategies that can impact students academic performance and that can create opportunities for everyone, and tools that can be used by teachers in everyday practice in a swedish classroom and how to concretely handle differences that are on account of social class.  The method used for this study was a systematic literature review, which is a method that collects and analyzes data and empirical evidence from several studies in a systematic way. The databases used were LibSearch and SwePub.  The results show that the following learning strategies that have a significant impact on students' academic performance are: relationship building, expectations of students, differentiation, working in groups and collegial learning.

Fieldtrips are established to bring many advantages for education. Even so, studies show that they are not implemented to a great extent in schools internationally. In Sweden fieldtrips are a mandatory part of the curriculum concerning geography for the junior high school. If they are not carried out in the way intended by the Swedish National Agency of Education, the duty to provide equivalent education to all Swedish children can be affected. Therefore, seven interviews with geography teachers in six junior high schools within the Stockholm area were conducted, to gain insight to their experience of geographical fieldtrips and the conditions surrounding them, to further help fill the knowledge gap concerning what might affect the implementation of fieldtrips. The results show that the teachers did not conduct geographical fieldtrips at all or to a low standard because of inhibiting conditions and a lacking understanding of its purposes. This combined with a belief that the curriculum being overfeed with content made the teachers feel forced to prioritize within the curriculum, causing them to deselect geographical fieldtrips in favor of other content. The results were discussed within a theoretical framework regarding field trips, outdoor education and equivalent education within a perspective of justice. / <p>Skriven inom kombinationsprogrammet för magisterexamen och lärarexamen med inriktning geografi.</p><p>Examensarbetet görs inom ramarna för forskningsprojektet Just Urban Green, lett av Annika Dahlberg och Sara Borgström.</p>

Denna studies huvudsakliga syfte är att belysa hur kollektivet (i detta fall barngruppen och arbetslaget i en förskola) kan fungera som resurs för att främja lärande och utveckling hos barn i behov av särskilt stöd. Aktuell frågeställning bygger på hur ett inkluderande arbetssätt i praktiken kan se ut för barn i behov av särskilt stöd och ställs mot bakgrunden av sparkrav och nedskärningar som slår mot förskolan på många olika håll i landet och det inflytande det har på förskolans resurser. Som metod för datainsamling har fokusgruppsintervjuer genomförts med förskollärare och den teoretiska anknytningen finns i den sociokulturella teorin. Resultatet visar på tydliga brister i förskollärares möjligheter att jobba utifrån en inkluderande praktik där ambition och prestation sällan går ihop i förskolans vardag med allt för stora barngrupper och för lite personal. Samtidigt erbjuder barngruppen i sig en viktig resurs genom att barnen kan komplettera varandra och hjälpas åt. Slutsatser som dragits är bland annat att de begränsade ekonomiska förutsättningarna i stor utsträckning hindrar förskollärarna i den offentliga förskolan från att införskaffa de verktyg och hjälpmedel som är nödvändiga för att främja lärande och utveckling hos barn med särskilda behov på bästa sätt och väcker därför frågan om inkludering i den stora gruppen i  den offentliga förskolan verkligen passar för alla barn.

This study examines how a reader in the Swedish subject can be used in the younger ages ofSwedish schools to meet the requirements of equal education in Sweden. The reader is a partof a teaching material called the ABC-klubben and is based on the same story but available inthree different levels of textbooks.The Study analyses how the different books differ between each other and how the techingmaterial can be used in its whole to increase the equal education. The study shows that in itswhole and if the material are used to create a shared reading experience between everyone inclass, it do contribute to equal education for students. The material has some difficulties andthe teacher needs to be aware he or she may need to compensate for some parts of thematerial.

Statlig läromedelsgranskning fanns i Sverige under större delen av 1900-talet. Efter avskaffandet av läromedelsgranskningen, finns det ingen garanti för att läromedel alls kvalitetsgranskas innan de används i undervisningen, eftersom ansvaret nu vilar på den enskilda läraren. Lärare bör göra en kritisk förhandsgranskning av ett läromedel som denne överväger att använda i undervisningen för att ta reda på om läromedlet är av god kvalité och svarar mot läroplan och kursplan som måste behandlas i undervisningen. Syftet med den här uppsatsen är att göra en kritisk läromedelsgranskning av läroböcker för svenskämnet, för att se ifall de är lämpliga som undervisningsunderlag för att uppnå de mål som ställs upp i ämnets kursplan. Resultatet visar på att de undersökta läroböckerna behandlar samtliga punkter från det centrala innehållet för kursen svenska 2 på gymnasiet och det finns skillnader i de två didaktiska uppläggen. Det är nödvändigt att läraren förhandsgranskar läromedel för att se om läromedlet passar lärarens didaktiska upplägg. Läraren bör också kontinuerlig utvärdera läromedel och didaktiskt upplägg för eventuellt göra förändringar och anpassningar. Allt för att gynna elevernas lärande och leva upp till kravet om likvärdig utbildning. / State approved reviews of teaching material existed in Sweden during the most part of the 20th century. After the abolition of reviews of study teaching material, there is no guarantee that the teachers do it themselves. Teachers should make do a critical preview of teaching material that they are considering using in the teaching to find out if the teaching material is of good quality and corresponds to the curriculum and syllabus that must be addressed in the teaching. The purpose of this thesis is to conduct a critical review of teaching material of textbooks for the Swedish subject, to see if they are suitable as teaching material for achieving the objectives set in the course syllabus. The result shows that the examined textbooks deal with all the points from the syllabus of the Swedish 2 course at the upper secondary school and there are differences in the two didactic arrangements. It is necessary that the teacher preview the teaching material to see if the teaching material fits the teacher’s didactic arrangement. The teacher should also continuously evaluate teaching materials and didactic arrangements for possible changes and adaptations, so it benefit the students’ learning and live up to the requirement of equivalent education.

Sverige är idag ett mångkulturellt land vilket även präglar skolans förutsättningar. De förändrade förutsättningarna och nya utmaningarna för den svenska skolan är ett resultat av bland annat det mångkulturella samhällets framväxt, och en liknande utveckling pågår i flera länder. Med denna bakgrund har vi i vår kunskapsöversikt valt att belysa de utmaningar och möjligheter som finns i historieundervisningen i det mångkulturella klassrummet. Metoden för kunskapsöversikten är informationssökning där vi med hjälp av databaserna ERIC (Education Resources Information Center), ERC (Education Research Complete) och Swepub hittat relevant material för att besvara våra frågeställningar.  Vår kunskapsöversikt belyser i resultatets första del de utmaningar som finns idag i svenska skolans mångkulturella klassrum. Här kommer vi att utförligt redogöra för utmaningar såsom: segregerade betygsresultat, monokulturell undervisning och skolans oförmåga att nå upp till de likvärdighets- och interkulturella mål som Skolverket satt. Vidare kommer resultatdelen att behandla olika strategier för att bemöta de krav som mångkulturella klassrum ställer på skolan och undervisningen. I denna del kommer vi att beröra interkulturell undervisning, narrativ identitet, fyra strategier samt ökat stöd till lärare i sin profession.  Utmaningarna och möjligheterna som kunskapsöversikten belyser ställer stora krav på lärarprofessionen. Forskning om hur lärare tillämpar dessa strategier i undervisningen är nödvändig för att kunna genomföra en historieundervisning som tar hänsyn till det mångkulturella klassrummet. Det mångkulturella samhället har med säkerhet kommit för att stanna och därför behöver man se över historieämnets innehåll och förmedling i undervisningen i det mångkulturella klassrummet.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur klasslärare i grundskolans tidiga årundervisar nyanlända elever i ordinarie klass för att främja deras språk- ochkunskapsutveckling, hur de ser till att nyanlända elever får en likvärdig utbildning i enskola för alla samt hur de ser på sin undervisningspraktik. Därtill att ta reda på hurstudiehandledare undervisar nyanlända elever på deras modersmål i grundskolans tidiga årför att främja deras språk-och kunskapsutveckling, hur de samarbetar med klassläraren ochhur de ser på sin yrkesroll.Bakgrundsteorin baseras främst på framträdande forskare inom området och derasteorier samt svenska skolmyndigheters granskningar och stödmaterial. Resultaten grundarsig på empiriskt material som har insamlats genom observationer av svenskundervisningoch studiehandledning på modersmålet samt intervjuer med klasslärare ochstudiehandledare i grundskolans tidigare år.Resultaten utifrån forskningen visar att explicit undervisning, interaktion, specifikstöttning, höga förväntningar, framåtsyftande respons och kognitivt utmanande uppgifter ärfrämjande för nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling. Vidare är trygghet och tidsamt ett tillåtande klimat avgörande för att nyanlända elever ska våga använda det nyamajoritetsspråket. Resultaten belyser även att tillgången till modersmålet ochstudiehandledning är avgörande för att nyanlända elever kan erövra skolspråket ochtillgodogöra sig den ordinarie undervisningen.Examensarbetet avslutas med en diskussion av de övergripande slutsatserna medkoppling till vilka konsekvenser det kan ha på läraryrket. En viktig slutsats är att trotsklasslärarnas språkinriktade undervisning vilar på vetenskaplig grund och beprövaderfarenhet efterfrågar de mer studiehandledning på modersmålet till de nyanlända eleverna.

The study intends to allow teachers in the subject of physical education and health to make a comparison between a one-teacher system and a two-teacher system, to make visible the advantages and disadvantages in terms of equivalence and joint assessment. To be able to do that, the teachers need to have worked within the two systems that are relevant for the study. The level of education that will be studied is grades 7–9 at upper grades in compulsory school level. To create an insight into how teachers teach in the different systems, studies concerning two-teacher systems, joint assessment, and educational equity have been read. The study utilizes a thematic qualitative method with a theoretical starting point in hermeneutics where elements of an abductive approach were made via interviews with six teachers within the subject. The interviews in the study showed that there were mixed opinions about the advantages and disadvantages of the two-teacher system. According to the available research, Sweden is far behind in the research of the two-teacher system and its implementation in schools, it has emerged that the two-teacher system is relatively new in Swedish schools. Which was also demonstrated in the interviews that were conducted. The conclusion after the research and results were carried out was that a two-teacher system can increase equality in education, but that it needs to be designed in the right way with a management that knows what a two- teacher system stands for, otherwise the whole concept falls apart. That a higher quality of cooperation is required on the part of the teaching teachers for it to work in a two-teacher system, and that joint assessment is preferable regardless of whether it is a one-teacher or two-teacher system that is used in the education.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om lärare skapar en likvärdig svenskundervisning med digitala verktyg. Frågeställningarna utgår från läroplanen som reviderades 2018 för att inkludera digitala verktyg i läroplanen. De frågeställningar som ställts för att besvara syftet är (1) På vilka vis arbetar de kommunala skolorna i en vald kommun i svenskundervisningen utifrån digitala verktyg för att inkludera individer i ett didaktiskt perspektiv? och (2) Vad har och kan det ökade implementerandet av digitala verktyg i läroplanen ha bidragit till i svenskundervisningen hos några lärare i årskurs F–3? Metodvalen för studien är kvalitativ semistrukturerad intervju och kvantitativa strukturerade observationer som genomförts på fem lärare från tre mångkulturella skolor inom en vald kommun. Resultatet påvisade att det saknas intresse och kunskap hos lärare för att inkludera dem digitala verktygen på det sätt som krävs av dem. Utöver det, visade resultatet att satsningar på digitala verktyg skiljer sig mellan de tre skolorna. Utkomsten av resultaten visar att eleverna i de tre skolorna inte får en likvärdig svenskundervisning trots att läroplanen eftersträvar likvärdig utbildning för samtliga elever och ett kompensatoriskt arbete med elevernas hem. / The purpose of this degree thesis was divided into two sections of questions. The questions were connected to the revision made 2018 of Swedish curriculum to include digital tools. The investigation of the first question was to examine what knowledge five primary teachers from three municipal schools from segregated area in a chosen municipality have got to include digital tools to plan and perform lessons in the subject teaching of Swedish. The second one is connected to segregation issues in Sweden and pupils’ individual knowledge learning. The investigation was based upon whether the teachers use digital tools to include each pupil in the subject teaching of Swedish and if the lessons emanated of the didactic questions. The method used was semi-structured qualitative interview and structured quantitative observation. The result pointed to that several teachers in the three chosen municipal schools did not have the interest or the knowledge in digital tools that is required from them. Beyond that, results indicated that the amount of investments of digital tools differed amongst the three schools. The outcome of the results indicate that pupils in these three schools get various education which should not occur when curriculum endeavors for equivalent education for all and schools compensatory work collaborated with the pupils home.

Abstrakt   Detta examensarbete handlar om att genomföra en kvalitativ fallstudie och med hjälp av metoderna bildanalys och gruppintervjuer öka kunskapen om elevers upplevelser av delaktighet vid användandet av digitala läromedel. I studien ingick 18 elever i årskurs 4 i en skola i norra Sverige samt deras tre undervisande lärare.   Syfte: Studiens övergripande syfte att öka kunskapen om elevers upplevelser av delaktighet vid användandet av digitala läromedel delades upp i tre frågeställningar: Hur uppfattar eleverna att det digitala läromedlet påverkar deras delaktighet? Hur beskriver eleverna användandet av digitala läromedel i skolan? Hur beskriver de undervisande lärarna elevernas delaktighet vid användandet av digitala läromedel?   Metoder: Studien genomfördes utifrån de tre frågeställningarna. De metoder som ingick i studien var bildskapande, där eleverna skapade egenproducerade bilder och korta texter. I samband med elevernas bildskapande genomfördes också kompletterande samtal med eleverna. Gruppintervjuer vid två tillfällen med de undervisande lärarna ingick också som metod i studien. Utifrån delaktighetsmodellen gjordes bildanalys av elevernas egenproducerade bilder och korta texter.   Resultat: Eleverna uttrycker i sina egenproducerade bilder att det är roligt och att det underlättar då de skriver på datorn. Flera elever beskriver att de tycker det är lättare med digitalt läromedel för de behöver bara ta fram en sak. Det som upplevs som jobbigt är när internetuppkopplingen inte fungerar som den ska. Några elever beskriver att det ibland kan vara svårt att hitta i det digitala läromedlet och det var ”krångligt” från början men det fungerar bättre nu. De undervisande lärarna bekräftar att navigationen i det digitala läromedlet var svår initialt. Speciellt svårt var det eftersom flera nya moment infördes. Lärarna uttrycker att det är osäkert om det beror på just det digitala läromedel de valt eller om det är att det är ett nytt sätt att arbeta på. Generellt så uttrycker de flesta av eleverna att använda digitala läromedel och att arbeta med dator är roligare än vanliga böcker. Lärarna beskriver det digitala läromedlet som lustfyllt och att det digitala läromedlet ”fångar” de elever som tycker skolan är svår De allra flesta eleverna uttrycker en arbetsglädje då de beskriver sin användning av digitala läromedel. De undervisande lärarna menar att det digitala läromedlets stora fördel är den snabba feedback som både elever och lärarna får med hjälp av den i det digitala läromedlet inbyggda statistik över gjorda uppgifter. Eleven beskriver känslan av att själv kunna bestämma och påverka vad hen skriver på datorn. Den ger hen en möjlighet att vara delaktighet och hen kan själv påverka sin arbetssituation. Det digitala läromedlet främjar enligt lärarna delaktigheten på så sätt att det inte längre framgår vilken svårighetsgrad eleverna har på sina uppgifter.   Slutsats: Metoden bildanalys var ett bra val, trots att eleverna endast vid ett lektionstillfälle skapade de egenproducerade bilderna så erhölls väldigt mycket information, dock var det svårt att formulera frågorna till eleverna, så att de verkligen kunde beskriva sina upplevelser av delaktighet i bilden, vilket bör ses som metodens svaghet. Vid de kompletterande elevsamtalen beskrev de sina upplevelser av delaktighet. Beträffande gruppintervjuerna så hävdar vi att de undervisande lärarna styrkte det eleverna uttryckt. Resultaten vi fått fram genom vår kvalitativa fallstudie kan vara svåra att överföra och generalisera till andra elevgrupper eftersom de sociala situationerna och lärmiljöerna kan se annorlunda ut för dessa elevgrupper. Resultaten i studien är användbara i den meningen att de kan ligga till grund för skolutveckling gällande delaktighet, digitalisering och digitala läromedel. Ett hinder för att skolor skall kunna säkerställa likvärdigheten och möjlighet att nå de mål som regeringens nationella digitaliseringsstrategi föreskriver är att det är så stor skillnad i hur skolor eller kommuner har ekonomiska medel för att genomföra digitaliseringen av skolan på ett tillfredställande sätt. I slutändan är det lärarnas arbetssätt och användandet av det digitala läromedlet, som kan möjliggöra en tillgänglig lärmiljö där eleverna är inkluderade och delaktiga, inte läromedlet i sig. / Abstract   This thesis is a qualitative case study that aims to increase the knowledge about students’ perceptions of participation when using digital educational tools. The methods used in this case study are image analysis and group interviews. The participants in this study came from a school in the north of Sweden. There where 18 students from grade 4 and 3 of their teachers participating.   Aim: The overarching aim of the study was to increase knowledge about students’ perception of participation when using digital educational tools. The perception of participation was evaluated from three angles: How do the students perceive that the digital educational material affects their participation? How are the students describing the use of digital educational tools in school? How are the teachers describing the use of digital educational tools in school?   Method: The methods used in this study where: Student´s images and group interviews. There were also additional conversations with the students in conjunction of the creation of the images and texts. Group interviews were conducted at two points in time with the teachers, one before the analysis of the student´s pictures and one after. Image analysis by using participation model was done on the students own images and texts.   Results: In the images the students expressed that it was fun and easier to write on the computer. Many of the students also described that is was easier with digital educational tools as they only need to bring one thing (the computer). The challenges they described where when the Wi-Fi connection was not working and some of them mentioned that it was hard to navigate the digital tool in the beginning, but that it was easier after a while. The teachers confirm that the navigation was challenging when the tools was first initiated, especially as multiple new elements were introduced at the same time. However, the teachers were unsure if that was due to the digital educational tools or due to that it was a new way of working. The majority of the students expressed that it is more fun to work with digital educational tools and computers, compared to regular books. The teacher described the digital educational tools as joyful learning and that it is engaging for those students that normally find the school challenging.  Most of the students also expressed a satisfaction and joy when describing their use of digital educational tools. The teacher described that a major benefit of using digital tools, is the quick feedback with statistics of performed learning exercises that the tools provide to both the student and the teacher. The students reported that they got a sense of autonomy when they can have an impact and themselves decide what they write on the computer. That gives them the opportunity to participate and be able to affect their own learning situation. From a teacher’s point of view, the digital tools stimulate the participation, where the students’ different degree of difficulty on their tasks are not reviled to their classmates.   Conclusion: It was a good choice of method to perform the image analysis because even though the students only created the images at one point in time, the information that the images provided was comprehensive. However, the verbal conversions that was performed in conjunction with the creation of the images were challenging, as it was hard to formulate the questions so that the students fully could describe their perception of participation in their image. This should be considered as the weakness of this method.   During the verbal conversations in conjunction with the creation of the images, the students described their experiences of participation. The group interviews with the teachers that followed, confirmed the students’ descriptions. The results from this qualitative case study may be challenging to transfer and standardise for other student groups as the social situations and learning environments could be different. The results of the study could be useful moving forward as it may be indicative for future educational developments regarding participation, digitalisation and digital educational material. The big difference in the funding for the digital implementation between schools and municipalities is one of the obstacles to ensure equality and the ability to reach the goals that the government have set out for digital strategy in schools. In the end, it is the teachers’ ways of working and their use of the digital educational material that is going to enable an accessible learning environment where the students are included and participating, not the educational tool itself.