Bakgrund: Eksem är en vanlig hudsjukdom och ofta ett kroniskt tillstånd som påverkar mer än bara huden. Sömnsvårigheter, klåda och torr hud är symtom av eksem och dessa påverkar patientens livskvalité. Patienter uttrycker ett behov av bättre stöd från vården, fungerande behandling och utökade kunskaper i eksemvård utanför specialistvården.Syfte: Att beskriva vad sjuksköterskan kan bidra med till den samlade vården för att förbättra livskvalitén för patienten inom öppen- och slutenvård.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Resultatet baseras på 17 vetenskapliga artiklar ifrån sju olika länder, varav tio kvantitativa, fem kvalitativa och två mixade metodartiklar. Databaserna CINAHL, PubMed och Web of Science användes.Resultat: Det framkom tre kategorier som speglar sjuksköterskans omvårdnads insatser: Utbildning, Psykosocialt stöd, Planering och behandling. Underkategorier som presenteras är Utbildning om eksem, Individanpassning, Workshop, Stödja resurser, Kontinuitet och lättillgänglighet, Engagera och involvera, Omvårdnadsplanering, Förbättringsarbete. Litteraturöversikten visar en förbättring i livskvalité och kliniska resultat när sjuksköterskan var involverad och hade ett ökat ansvar för patienten.Slutsats: Sjuksköterskan har en betydande roll i patientens eksemvård. Sjuksköterskan bidrog med individuellt anpassad information och utbildningsinsatser och en ökad förståelse för patientens situation vilket bidrog till en bättre eksemvård. Digitala verktyg visade sig vara användbara för patienten och sjuksköterskan, de var även resurseffektiva. Behandling baserad på en helhetssyn och evidens behövs för att tillgodose patientens behov. Den grundutbildade sjuksköterskan behöver få ökade kunskaper för att kunna bidra med god och säker eksemvård inom öppen- och slutenvården. / Background: Eczema is a common skin disease and often a chronic condition that affects more than just the skin. Difficulty sleeping, itching and dry skin are symptoms of eczema which affects the patient's quality of life. Patients express a need for better support from care, effective treatment and increased knowledge in eczema care outside of specialist care.Purpose: To describe what the nurse can contribute with in care to improve the quality of life for the patient in outpatient and inpatient care.Method: The study was conducted as a literature review. The result is based on 17 scientific articles from seven different countries, of which ten are quantitative, five qualitative and two mixed method articles where included. CINAHL, PubMed and Web of Science databases were used.Results: There are three categories that reflect the nurse's nursing measures: Education, Psychosocial support, Planning and treatment. Subcategories that are presented are Education about eczema, Individual adaptation, Workshop, Supporting resources, Continuity and easy accessibility, Engaging and involving, Nursing planning, Improvement work. The literature review shows an improvement in quality of life and clinical outcomes when the nurse was involved and had an increased responsibility for the patient.Conclusion: The nurse has a significant role in the patient's eczema care. The nurse contributed with individually tailored information, educational efforts and an increased understanding of the patient's situation, which contributed to better eczema care. Digital tools proved to be useful for both the patient, the nurse and they were also resource efficient. Treatment based on a holistic view and evidence are needed to meet the patient's needs. The nurse needs to gain increased knowledge to be able to contribute with good and safe eczema care in outpatient and inpatient care.

Bakgrund: Hjärtsvikt förekommer hos ungefär 2 % av Sveriges befolkning och har hög dödlighet bland äldre. Hjärtsviktspatienter har ett försämrat hälsotillstånd samt sämre livskvalitet relaterat till symtombilden. Egenvård är en betydelsefull del av behandlingen vid hjärtsvikt. Genom ökad kunskap och förståelse för patienters upplevelser kan sjuksköterskan ur ett salutogent förhållningssätt främja egenvårdsförmågan och öka livskvaliteten.Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt.Metod: En litteraturöversikt baserat på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som är inhämtade från databaserna CINAHL och PubMed.Resultat: Tre huvudkategorier presenteras i resultatet som beskriver patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt vilka är: Upplevelser av ett fysiskt och socialt begränsat liv, Emotionella reaktioner av ett förändrat liv samt Upplevelser av bristande egenvård, information och kunskap.Slutsats: Att leva med hjärtsvikt innebär fysiska, psykiska och sociala begränsningar i vardagen. Hjärtsviktspatienternas egenvårdsförmåga har betydelse för hantering av begränsningarna. Genom att tillämpa ett salutogent förhållningssätt kan sjuksköterskor få kunskap och förståelse för begränsningar samt vilka resurser som behövs hos varje enskild patient och därmed erbjuda stöd som främjar egenvårdsförmåga och livskvaliteten. / Background: Heart failure occurs in approximately 2% of Sweden's population and has a high mortality rate among the elderly. Heart failure patients have a deteriorating health condition and poorer quality of life related to the symptom picture. Self-care is an important part of the treatment for heart failure. Through increased knowledge and understanding of patients' experiences, the nurse can, from a salutogenic approach, promote self-care ability and increase the quality of life.Aim: The aim of this literature review is to describe patients' experiences of living with heart failure.Method: A literature review based on 14 scientific articles with a qualitative approach obtained from the databases CINAHL and PubMed.Results: Three main categories are presented in the results that describe patients' experiences of living with heart failure which are: Experiences of a physically and socially limited life, Emotional reactions of a changed life and Experiences of lack of self-care, information, and knowledge.Conclusions: Living with heart failure means physical, mental and social limitations in everyday life. The heart failure patients' self-care ability is important for managing the limitations. By applying a salutogenic approach, nurses can gain knowledge and understanding of limitations as well as what resources are needed in each individual patient and thus offer support that promotes self-care ability and quality of life.

BakgrundPalliativ vård handlar om att lindra lidandet hos patienter med obotlig sjukdom samt att tillgodose deras fysiska, psykosociala och existentiella behov för att främja patientens livskvalitet. Den palliativa vården ska byggas på fyra hörnstenar: symtomlindring, samarbete, kommunikation och stöd till närstående.Vårdpersonalen ska ha tillräckligt med kunskap om palliativ vård för att kunna utföra den praktiska omvårdnaden till patienter i det palliativa skedet.Syfte: Syftet är att beskriva vuxna patienters upplevelse i samband med palliativ vård.Metod: Litteraturöversikten innehåller 17 vetenskapliga artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixedmetod. Datasökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed.Resultat: I resultatet framkom sex kategorier som är kunskap om palliativ vård, förlust av självkänsla och sårbarhet, existentiella stöd, empati och sympati, känsla av trygghet och kommunikation och självbestämmande. Där resultaten visade att flera patienter saknar kunskap om palliativ vård och att patienterna har olika uppfattningar av palliativ vård, exempelvis tror en del av patienterna att palliativ vård innebär livets slutskede medan andra patienter beskriver att palliativ vård för dom är mer än livets slutskede. Till exempel uttrycker patienterna att det är en stödjande vård som förbättrar deras livskvalitet.Slutsats: Patienterna behöver mer kunskap om palliativ vård och därför är det viktigt att vårdpersonalen erbjuder information till patienterna. Detta är viktigt för att patienterna skall bli väl informerade om deras vård. För att öka patienternas delaktighet och kunskap om palliativ vård är det viktigt att det finns en god kommunikation mellan patienterna och vårdpersonalen. / Background:Palliative care is about relieving the suffering of patients with incurable diseaseand meeting their physical, psychosocial and existential needs to promote the patient's quality of life. Palliative care should be built on four cornerstones: symptom relief, cooperation, communication and support for relatives. The care staff must have enough knowledge about palliative care in order to perform the practical nursing care to the patients in the palliative phase.Aim: The aim of this study is to describe adult patients' experience in connection with palliative care.Method: The literature review contains 17 scientific articles with qualitative, quantitative and mixed methods. The data search was performed in the databases CINAHL and PubMed.Results: The result showed six categories that are knowledge of palliative care, loss of self-esteem and vulnerability, existential support, empathy and sympathy, feelings of security and communication and self-determination. The results showed that several patients missing knowledge about palliative care and those patients have different perceptions of palliative care, for example, some patients believe that palliative care means the end of life while other patients describe that palliative care for them is more than the end of life. For example, patients express that it is a supportive care to improve their quality of life.Conclusion: Patients need more knowledge about palliative care and therefore it is important that care staff offer information to patients. This is important for patients to be well informed about their care. To increase patient participation and knowledge of palliative care, it is important that there is good communication between patients and care staff.

Bakgrund: Hypertoni är en riskfaktor för att utveckla andra kardiovaskulärasjukdomstillstånd som stroke, hjärtsvikt, kranskärlsjukdom och ateroskleros, vilketkan leda till för tidig död. En stor del av behandlingen vid hypertoni består avlivsstilsförändringar. Trots att det finns mycket kunskap om livsstilsförändringaroch dess effekt på hypertoni så är följsamheten låg och förekomsten av hypertonifortfarande hög.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa aspekter som påverkarpatienters följsamhet till rekommenderade livsstilsförändringar vid hypertoni.Metod: En litteraturöversikt med datainsamling av vetenskapliga artiklar frånCINAHL och PubMed. Resultatet grundas på analys av 15 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet visade flera olika aspekter som påverkade följsamheten tillrekommenderade livsstilsförändringar vid hypertoni. Det fanns flera personligaaspekter som påverkade följsamheten negativt, till exempel brist på viljestyrka,självförtroende samt disciplin. Patientens livssituation som låg utbildning, låginkomst, arbetslöshet samt tidsbrist i vardagen visades ha negativ effekt påföljsamheten. Patienterna hade otillräcklig kunskap om sjukdomens orsaker ochbehandling samt hur livsstilen påverkade blodtrycket, otillräcklig kunskap leddetill bristande följsamhet. Kommunikationen mellan patient och vårdpersonal var enviktig faktor för att möjliggöra för patienten att genomföra livsstilsförändringar.Slutsats: Denna litteraturöversikt visar att olika aspekter påverkar patientersföljsamhet till rekommenderade livsstilsförändringar hos patienter med hypertoni,vilket kan göra det svårt att följa dessa. Att tillämpa generaliseradelivsstilsförändringar är svårt eftersom följsamheten till dessa influeras av mångaaspekter. Att individuellt anpassa livsstilsförändringarna skulle kunna möjliggöraför att få mer fördelaktigt behandlingsresultat och därmed förbättra hälsa på bådeindivid- och samhällsnivå. / Background: Hypertension is a risk factor to develop cardiovascular disease suchas stroke, heart failure, coronary heart disease and atherosclerosis, which canincrease the risk of early death. A big part of the treatment of hypertension islifestyle changes. Despite the high amount of knowledge about lifestyle changesand their effect on hypertension, the adherence is low, and the prevalence ofhypertension is high.Aim: The aim with this literature review was to illuminate aspects that affectadherence to recommended lifestyle changes in patients with hypertension.Method: A literature review. Data was collected from CINAHL and PubMed. Theresult is based on an analysis of 15 articles.Results: The result showed several aspects that affects adherence to recommendedlifestyle changes in hypertension. Lack of willpower, confidence, discipline, loweducation, low income, unemployment and lack of time in everyday life had anegative effect on the adherence. The patients had lack of knowledge about thedisease and its treatment and how the blood pressure was affected by the lifestylechanges which led to deficient adherence. Communication between patient andhealth care workers was an important factor for enabling to perform lifestylechanges.Conclusion: Several aspects affect adherence to recommended lifestyle changes inpatients with hypertension, which could make them difficult to follow. Therefore,generalized lifestyle changes can be difficult to imply. To individualize thelifestyle changes could enable to more favorably results in treatment and thereforeenhance health in both individual and society.

Bakgrund: Individer med intellektuell funktionsnedsättning upplever ofta att hälso- och sjukvårdspersonal undviker att vända sig direkt till individen i kommunikationen som i stället sker mellan hälso- och sjukvårdspersonal och anhörig/vårdare. Kommunikationsbarriärer har visat sig vara den huvudsakliga barriären i omvårdnaden av individer med intellektuell funktionsnedsättning. Hälso- och sjukvårdspersonal påtalar i sin tur bristen på kompetens inom kommunikation och upplever svårigheter, oro samt frustration i mötet med individer med intellektuell funktionsnedsättning.Syfte: Att belysa hur hälso- och sjukvårdspersonal kan hantera kommunikationsbarriärer i omvårdnad av individer med intellektuell funktionsnedsättning.Metod: Litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2010–2020. Sökningarna gjordes i databasen Cinahl.Resultat: Tre huvudteman identifierades: Vårdmötet, Samverkan i team och Assisterande teknik. Resultatet visar att olika strategier, som att involvera en sambandssjuksköterska, anpassa miljö och arbetssätt, utveckla kommunikationsverktyg och assisterande teknik, ökar möjligheten för hälso- och sjukvårdspersonal att hantera kommunikationsbarriärer. För att kommunikationen skall bli framgångsrik och där integritet och självbestämmande möjliggörs för individer med intellektuell funktionsnedsättning bör kommunikationen i första hand riktas till individen själv.Slutsats: Individer med intellektuell funktionsnedsättning löper högre risk för psykisk och fysisk ohälsa, dessutom har det visat sig vara svårt att identifiera ohälsa på grund av kommunikationsbarriärer. Hälso- och sjukvårdpersonal beskriver en önskan om kompetensutveckling inom kommunikation med individer med intellektuell funktionsnedsättning. Resultatet i litteraturöversikten visar att olika strategier, som att involvera en sambandssjuksköterska, anpassa miljö och arbetssätt, utveckla kommunikationsverktyg och assisterande teknik, ökar möjligheten för hälso- och sjukvårdspersonal att hantera kommunikationsbarriärer. / Background: Individuals with intellectual disability often experience healthcare workers and hospital staff avoid talking directly to them, instead they talk to each other or the individual’s carer. Communication barriers has shown to be the main barrier in care of individuals with intellectual disability. Healthcare workers and hospital staff criticize the lack of competence in communication and experience difficulties, concern, and frustration when meeting individuals with intellectual disabilities.Aim: To illustrate how healthcare workers and hospital staff can manage communication barriers in the care of individuals with intellectual disability.Method: Literature review based on 15 science articles published 2010-2020. The searches were done in the database Cinahl.Results: Three main themes were identified, Encounter, Collaboration in team and Assistive Technology. The result shows that different strategies, like involving a liaison nurse, adapting the environment and work procedure, developing communication tools and assistive technology, increases the possibility that healthcare workers and hospital staff can manage communication barriers. For the communication to be successful and integrity and self determination to be enabled for individuals with intellectual disability the communication must be aimed directly to the individual itself.Conclusions: Individuals with intellectual disability has a higher risk for physical and mental ill health, and it has proved to be hard to identify the ill health due to communication barriers. Healthcare workers and hospital staff describes a wish for education regarding communication with individuals with intellectual disability. The result of this literature review shows different strategies, like involving a liaison nurse, adapt environment and work procedures, develop communication tools and assistive technology, increases the possibility for healthcare workers and hospital staff to handle the communication barriers.

Bakgrund: Undernäring inom slutenvården är ett vanligt förekommande tillstånd. Upp till 40% av patienterna är undernärda när de skrivs in i slutenvården och nästan hälften riskerar undernäring under vårdtiden. Äldre personer är särskilt utsatta att drabbas av konsekvenser till följd av undernäring. I Sverige är denna grupp överrepresenterad gällande både vårdtid och vårdtillfällen inom slutenvården. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att förebygga och behandla undernäring hos vuxna patienter inom slutenvård. Metod: Litteraturöversikt baserat på 16 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet tyder på att kunskapen hos sjuksköterskorna är varierande och att det råder en viss osäkerhet på hur nutritionsvården ska utföras. Sjuksköterskor framhåller att otillräckligt utbildningsinnehåll avseende nutrition, hög arbetsbelastning, otydlig ansvarsfördelning och organisatoriska strukturer bidrar till att omvårdnadsåtgärder med att förebygga och behandla undernäring prioriteras bort. Slutsats: Det finns utmaningar för att optimera nutritionsbehandlingen inom slutenvården. Litteraturöversiktens resultat tyder på att sjuksköterskorna inte har tillräckliga förutsättningar för en god nutritionsvård. Bristen på förutsättningar resulterar i osystematiska omvårdnadsåtgärder för att förebygga och behandla undernäring hos vuxna patienter i slutenvården. / Background: Malnutrition in incare is a common condition. Up to 40% of the patients are malnourished when they are registered into inpatient care and almost half of them are at risk of malnutrition during the care period. Elderly people are particularly vulnerable to the consequences of malnutrition. In Sweden, this group is overrepresented in terms of both care period and care opportunities in inpatient care. Aim: The aim of this literature review is to describe nurses' experiences of preventing and treating malnutrition in adult patients in inpatient care.Method: A literature review based on 16 scientific articles. Results: The result indicates that the knowledge regarding nutrition among nurses varies and that there is some uncertainty about how nutritional care should be performed. Nurses point out that insufficient educational content regarding nutrition, high workload, unclear areas of responsibilities and organizational structures contribute to the de-prioritization of nursing activities to prevent and treat malnutrition.Conclusion: There are challenges in optimizing nutritional treatment in incare. The results of the literature review indicate that the nurses do not have the sufficient conditions for a good nutritional care. The lack of conditions results in unsystematic nursing activities to prevent and treat malnutrition in adult patients in inpatient care.

Bakgrund: Varje år begår cirka 1200 individer suicid i Sverige på grund av psykisk ohälsa. Många patienter beskriver en frustration över att leva med psykisk ohälsa samt beskriver att de har en begränsad tillit till vården. De upplever sig missförstådda och stigmatiserande i bemötandet av hälso– och sjukvårdvårdspersonal. Det resulterar till att många patienter upplever att de behöver dölja sin psykiska ohälsa genom att censurera sina ordval och handlingar.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors attityder till att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård.Metod: Metoden genomfördes som en litteraturöversikt. Datainsamling utfördes systematiskt i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. 18 vetenskapliga artiklar inkluderades från 2011–2021 från databaserna som besvarade litteraturöversiktens syfte. 12 artiklar var kvantitativa studier och 6 artiklar var kvalitativa studier.Resultat: Resultatet består av 5 kategorier som belyser sjuksköterskors attityder till att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Resultat visar att kunskap och utbildning inom psykisk ohälsa är av stor betydelse för sjuksköterskors positiva attityder. Sjuksköterskors negativa attityder var en central faktor som påverkade omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa. Detta kan anses bero på bristande kompetens samt kulturella värderingar hos sjuksköterskor.Slutsats: Psykisk ohälsa är ett globalt växande problem. Patienter som lider av psykisk ohälsa förekommer i alla delar av vården. Resultatet visar att en ökad kunskap och utbildning inom psykisk ohälsa är av en stor betydelse i omvårdanden av dessa patienter. Det är av ett stort värde att sjuksköterskor inom den somatiska vården får en god kunskap kring psykisk ohälsa för att kunna möjliggöra en god personcentrerad vård. / Background: Every year, approximately 1200 individuals commit suicide in Sweden due to mental illness. Many patients describe a frustration over living with mental illness and describe that they have limited trust in care. They feel misunderstood and stigmatized in the treatment of health care professionals. As a result, many patients feel the need to hide their mental illness by censoring their words and actions.Aim: To Illuninate nurses' attitudes to caring for patients with mental illness in somatic care.Method: The literature review data collections were performed systematically in the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO. 18 articles were included from 2011–2021 from the databases that answered the purpose of the literature review. 12 articles were quantitative studies and 6 articles were qualitative studies.Results: The results consist of 5 categories that shed light on nurses' attitudes to caring for patients with mental illness in somatic care. Results show that knowledge and education in mental illness is of great importance for nurses' positive attitudes. Nurses' negative attitudes were a key factor influencing the care of patients with mental illness. This can be considered due to lack of competence and cultural values among nurses.Conclusion: Mental illness is a global growing problem. Patients suffering from mental illness occur in various care facilities. The results show that increased knowledge and education in mental illness is of great importance in the care of these patients. It is of great value that nurses in somatic care gain a good knowledge of mental illness in order to enable good person-centered care.

Bakgrund: Suicid är den tredje vanligaste orsaken till att individer dör runt om i världen och därför kan man som sjuksköterska möta dessa patienter inom alla vårdinstanser. Sjuksköterskans roll är att se till individens behov och i största möjliga mån lindra patientens lidande. Patienter beskriver att en god personkemi med sjuksköterskan samt positivt bemötande är det som hjälper i tillfrisknandet från suicidala beteenden. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av och attityder till att vårda patienter med suicidala beteenden. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt där resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna var till största delen kvalitativa med inslag av några få studier som använde en kvantitativ metod. Resultat: Vid analys av artiklarna framkom fem teman som blev grund och rubriker till resultatet. Dessa var: (1) Sjuksköterskors upplevda känslor i arbetet suicidnära patienter. (2) Sjuksköterskors upplevelser av patienternas beteenden. (3) Sjuksköterskors upplevda och faktiska kunskapsbrist. (4) Ifrågasatt kompetens. (5) Strategier i arbetet. Slutsats: Många negativa känslor framkom hos sjuksköterskorna när de beskrev sina upplevelser. Det finns också en kunskapsbrist och de uttryckte att de behöver mer utbildning för att kunna ge bästa möjliga vård. I studien framkom även skillnader i upplevelser beroende på var i världen forskningen genomförts. / Background: Suicide is the third most common cause of death around the world. Therefore, as a nurse you may come across these patients within all levels of health care. The nurse’s role is, above all, to cater to the patient’s needs and to ease the pain and suffering as much as possible. Patients attest to the benefits of a good nurse-patient relationship in addition to positive treatment, as it pertains to convalescence from suicidal behaviors.  Aim: The purpose of this literature review was to describe nurse experiences and attitudes towards caring for patients with suicidal tendencies.  Method: The method used was a literature review where the result was based on ten scientific articles. The articles were mostly qualitative with some elements of a few studies with quantitative method.  Results: When analyzing the articles, five themes became the basis and titles as a result. These were: (1) Nurses’ perceived feelings working with suicidal patients. (2) Nurses’ experiences of patients’ behaviors. (3) Nurses’ perceived and actual lack of knowledge. (4) Questioned competence. (5) Strategies at work.  Conclusion: Many negative feelings emerged among the nurses when describing their experiences. There is also a lack of knowledge and an expressed request for more education, in order to provide the best possible care. The study also revealed differences in experiences depending on where in the world it was conducted.

Bakgrund: Brist på sjuksköterskor har rapporterats under en längre tid både globalt och i Sverige och hög arbetsbelastning har länge varit ett problem inom hälso- och sjukvården. Dessa faktorer påverkar arbetsmiljön och sjuksköterskors hälsa och med stor sannolikhet även patientsäkerheten. Vårdskador orsakar onödigt lidande för patienter, längre vårdtider samt ökade samhällskostnader. Ökade kunskaper om hur faktorer i arbetsmiljön är relaterade till patientsäkerheten är viktigt för att kunna bedriva ett effektivt förbättringsarbete. Syfte: Att beskriva hur faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö är relaterade till patientsäkerheten inom slutenvården. Metod: Detta är en litteraturöversikt med inriktning omvårdnad. Resultatet är sammanställt utifrån från 16 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed, publicerade mellan 2011–2021. Resultat: Underbemanning, hög arbetsbelastning och tidsbrist leder till ogjorda omvårdnadsmoment och ökar risken för vårdrelaterade skador och infektioner. Dåliga tvärprofessionella relationer och ett otillåtande samtalsklimat minskar samarbete i team och avvikelserapportering vilket försämrar patientsäkerheten. Bristande lokaler, utrustning och platsbrist minskar möjligheterna att bedriva säkervård genom bland annat högre arbetsbelastning. Slutsats: Flera faktorer i arbetsmiljön inom slutenvården kan relateras till bristande patientsäkerhet, både direkt och indirekt. Arbetsgivare har ett ansvar att säkerställaen hälsosam arbetsmiljö och förbättringsåtgärder bör implementeras både förpatienternas säkerhet och för de berörda sjuksköterskors välbefinnande. / Background: Nurse shortages has been reported for a long time both globally and in Sweden and a high workload has long been a problem in Swedish health care. These factors affect the work environment, nurses' health and most likely also patient safety. Healthcare-associated injuries cause unnecessary suffering for patients, prolonged periods of hospitalization and increased healthcare costs. Increased knowledge of how factors in the work environment are related to patient safety is important in order to implement effective improvement measures. Aim: To describe how factors in the nurse work environment are related to patientsafety in inpatient care. Method: This is a literature review with nursing orientation. The results are compiled of data from 16 research articles from the databases CINAHL and PubMed, published between 2011-2021. Results: Understaffing, high workload and lack of time lead to nursing tasks left undone and increase the risk of care-associated injuries and infections. Poor interprofessional relationships and a judicial work climate impair teamworking and error reporting, impairing patient safety. Inadequate premises, equipment and patient number capacity reduce the ability to provide safe care through, among other things, a higher workload. Conclusion: Several factors in the work environment in inpatient care can be related to reduced patient safety, both directly and indirectly. Employers have a responsibility to ensure a healthy working environment and improvement measures are necessary for the safety of patients as well as the the well-being of nurses.

Bakgrund: Sjuksköterskebristen är ett växande problem samtidigt som vårdbehovet hos befolkningen ökar. I Sverige rapporterar endast en region en balanserad situation med tillgång på grundutbildade sjuksköterskor, vilket kan innebära framtida utmaningar i att bemöta efterfrågan på vård. Brist på sjuksköterskor har visat sig ha en negativ inverkan på vårdkvalitet samt patientsäkerhet, vilket gör det angeläget att behålla befintligt antal sjuksköterskor. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskor att lämna respektive stanna kvar inom sin profession och arbetsplats inom hälso- och sjukvården. Metod: Litteraturöversiktens resultat har baserats på 15 vetenskapliga artiklar, varav nio kvalitativa och sex kvantitativa artiklar, publicerade under tidsperioden 2011 till 2021. Artiklarna söktes fram i databaserna CHINAL, PsycINFO och PubMed. Resultat: I resultatet presenteras två huvudkategorier. I kategorin Arbetsmiljö framkom det att stöd från kollegor och ledning påverkar sjuksköterskors varaktighet i sin anställning och att tillfredställelsen till arbetet ökar vid upprätthållande av god och säker vård. I kategorin Individuella faktorer framkom det att personlig och professionell utveckling är viktigt för att skapa trygghet och säkerhet i arbetsrollen. Det framkom också att det är viktigt att privatlivet inte ska påverkas av arbetet. Slutsats: Faktorerna som nämns i litteraturöversiktens resultat kan bidra till att öka möjligheten att skapa attraktivare arbetsplatser och förlänga sjuksköterskors varaktighet på arbetsplatsen. Det i sin tur kan resultera i ökad vårdkvalitet och patientsäkerhet samt även bevara professionens förtroende. / Background: The nurse shortage is a growing problem. Only one region in Sweden is reporting to have a balanced situation with access to educated nurses. The shortage of nurses has shown to have a negative effect on the quality of care and patient saftey, which makes it urgent to keep the existing number of nurses.Aim: The aim with the literature review is to describe factors which can influence nurses to leave or stay within the profession and workplace in health care.Method: The literature review is based on 15 research articles, published during the time-period 2011 to 2021. Databases that have been used is CHINAL, PsycINFO and PubMed.Results: In the result two main categories are presented. In the category Work environment it emerged that support from colleagues and management influences nurses' stay at the workplace and being satisfied at work contributes to maintain good and safe care. In the category Individual factors it emerged that personal and professional development are important to become comfortable and confident working as a nurse. It also emerged that it is important with recovery and that the personal life was not affected by work.Conclusion: The factors mentioned in the literature review result can contribute to increase the possibility to create more attractive workplaces, and thereby prolong nurses’ stay at the workplace. That in turn can result in improved quality of care and patient safety and thereby also keep the profession’s credibility.