Stroke är ett gemensamt samlingsnamn för hjärnblödning och hjärninfarkt. Stroke kan förorsaka flera olika funktionsnedsättningar. Det behövs ofta en tidig fas av rehabilitering som vanligtvis pågår efter hemgång från sjukhus. Syftet med denna litteraturöversikt var att kartlägga och sammanställa effekter av arbetsterapeutiska interventioner på ADL-förmåga för äldre vuxna med stroke i rehabiliteringsfas. En kvantitativ litteraturöversikt valdes som metod och huvudsökningen av studier genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Åtta artiklar inkluderades och analyserades med hjälp av en analysmodell av Friberg (2016). Resultatet presenterades utifrån OTIPMs fyra interventionsmodeller modell för kompensation, modell för aktivitetsträning, modell för förbättring av personliga faktorer och funktioner samt pedagogisk modell (Fisher, 2009). De inkluderade studierna var genomförda både i klinisk miljö och i hemmet. Slutsatsen med denna litteraturöversikt var att arbetsterapeutiska interventioner medförde goda effekter kring ADL-förmåga för äldre vuxna med stroke som befinner sig i rehabiliteringsfas. Ett flertal av de inkluderade studierna betonade kombinerade interventioner med arbetsterapi och tillämpad funktionsträning. Därför krävs mera forskning om liknande effekter framkommer vid interventioner som enbart innehåller arbetsterapeutiska insatser.

Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka yrkesverksamma individers postakuta erfarenheter av stroke och dess konsekvenser på det sociala livet. Metod: För att svara på syftet har en allmän litteraturstudie genomförts där 8 kvalitativa och 3 kvantitativa artiklar valts genom sökning i de två bibliografiska databaserna PubMED och CINAHL. Bakgrund: Stroke är med 30 000 årliga incidenser den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige efter hjärtsjukdom och cancer. Antalet insjuknade sjunker totalt sett men bland yngre medelålders personer av båda könen ses istället en viss ökning. Stroke har ofta både kroppslig, psykisk och social påverkan. Samtidigt har sjukdomen också stor inverkan på anhöriga. Efter en stroke är möjligheten för att bli helt återställd begränsad.Resultat: De symtom som gett stor påverkan på det sociala livet är begränsningar i att göra sig förstådd. Talet, språket samt möjlighet att uttrycka sig via ansiktsuttryck och gester är en stor del av identiteten. Problem i kommunikationen tillsammans med fysiska och kognitiva hinder leder ofta till begränsningar i att återgå till sitt arbete. Arbetsplatsen är en viktig social arena som ofta går förlorad för individen. Stroke påverkar också den roll en individ haft i olika sociala sammanhang, inte minst i familjen, där möjligheten att bibehålla en föräldrafunktion blir starkt påverkad. / Aim: The aim of this literature review is to examine individuals in working age,what post-acute experiences they have from stroke and its impact on social life.Method: To answer this question a literature review has been conducted based oneight qualitative and three quantitative items selected by scanning the twobibliographic databases PubMed and CINAHL.Background: Stroke is with its 30,000 annual incidences the third leading causeof death in Sweden after heart disease and cancer. The number of morbidity decreases in total figures, but among younger middle-aged persons of both sexes instead a slight increase has been seen. Stroke often have both physical, psychological and social influences. At the same time the disease greatly affects the whole family.After suffering from stroke the ability to recover completely is often restrictedResult: Symptoms given significant effect on social life are different impairments in communication. A dominant part of a person’s identity is connected to the speech, the language and ability to utilize body language and facial expression. Problems in making him- or her understood together with physical or cognitive impairments leads often to limitations in returning to previous professional occupation. As a consequence an important social arena is lost for the individuals. Stroke is as well affecting the role the individuals have had in different social contexts, not least in the family, in which the ability to maintain the parental functions is substantially limited.

Stroke är en av vårt lands vanligaste folksjukdom och sjukdomen drabbar denenskilde personen i olika grad. Sjukdomen kan innebära livslångt handikapp förden som drabbas. ADL-träning som utförs hjälper patienten att få tillbaka en delav den förmåga som förlorats genom sjukdomen och därigenom få livskvalitet.Syftet med denna studie var att undersöka hur inneliggande strokepatienters ADLträningsåg ut. Frågeställningarna var: Vad var planerat i varje patients ADLträning,vilken ADL-träning fick respektive patient och vilken personal var behjälplig.Studien utgjordes av observationer under en och en halv vecka på envårdavdelning i södra Sverige. Resultatet visar att strokepatienternas mål klaradesatt uppfyllas med hjälp av kontinuerlig rehabilitering. / Stroke is one of our country’s most common disease and it strikes the individualin different ways. A lifelong disability/handicap might be a result of the disease.Activities of daily living help the patient to regain some of the strength that givesback quality of life. The aim with this study was to investigate how stroke-patientsin hospital gained ADL. Research questions were: What ADL was planned foreach patient, which ADL-training was given to each patient and what health carepersonnel helped them. This study was made as an observation and was performedduring one and a half week at a nursing ward in southern Sweden. Theresults indicate that the stroke patients´ goals were fulfilled with help of rehabilitation.

Bakgrund: Sedan 1990-talet har stroke ökat från 15 till 21 procent bland män och kvinnor i åldern 35-44 år. Sveriges befolkning lever längre idag, framförallt för att hjärt- och kärlsjukdomar har minskat. Däremot har förekomsten av stroke bland yngre ökat. Det är cirka 400 unga vuxna varje år som insjuknar vilket påverkar deras familj och arbetssituation. Orsaken till varför stroke ökar i yngre åldrar kan bero på förändrade levnadsvanor. Hög alkoholkonsumtion, rökning och fetma är livsfaktorer som har betydelse för insjuknandet. Syfte: Syftet är att beskriva hur yngre vuxna upplever det dagliga livet efter stroke. Metod: Datainsamlingen utfördes i CINAHL och PubMed med hjälp av blocksökningar samt fritextsökningar. Tolv artiklar hittades och kvalitetsgranskades och utifrån dessa valdes elva artiklar till studien. Resultat: Resultatet indelades i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Att försöka återgå till ett normalt liv; Viktigt att få stöd, Otillräcklig ålderanpassad rehabilitering, Rädsla av återinsjuknande. Att få en ny identitet; Att ha ett osynligt funktionshinder, Känsla av otillräcklighet, Chocken av att unga drabbas av stroke. Svårigheter i det dagliga livet; Att återgå till arbetet efter stroke, Brist av närhet till sin familj. Slutsats: Eftersom insjuknandet av stroke bland yngre har ökat på sistone hade det behövts mer forskning om deras specifika behov. Att drabbas av stroke i ung ålder krävs en mängd hjälpinsatser som involverar olika yrkesprofessioner. / Background: Since the 1990s, stroke has increased from 15 to 21 percent among men and women aged 35-44 years. The population in Sweden live longer today, especially because cardiovascular diseases has decreased. However, the incidence of stroke among younger adults has increased. There are about 400 people who become ill each year and this affects their family and work situation. The reason why stroke increases at younger age may be due to changing lifestyles. High alcohol consumption, smoking and obesity are life factors that may cause this illness. Aim: The aim of this study is to describe how young adults experience daily life after stroke. Method: The data collection was performed in CINAHL and PubMed, using blocksearches and free text searches. Twelve articles were found and reviewed for quality but only eleven articles were chosen to the study. Result: The result was divided into three main categories and eight subcategories. To try and return to a normal life; Important to get support, Insufficient age- appropriate rehabilitation, Fear of recurrence. Getting a new identity; To have an invisible disability, Feelings of inadequacy, The shock of young people suffering from a stroke. Difficulties in daily life; To return to work after stroke, Lack of family closeness. Conclusion: Since stroke among younger has increased in recent years, more research is necessary to identify their specific needs. Suffering from a stroke at a young age requires a lot of relief efforts involving several occupational professions.

Syfte: studiens syfte är att sammanställa erfarenheter av aktivitet och delaktighet i dagliga livet efter en förvärvad ryggmärgsskada. Metod: författaren har genomfört en allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats med data inhämtad ifrån två olika databaser. Tio artiklar inkluderade, kvalitetsgranskades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av innehållet i artiklarna resulterade i tre kategorier och en underkategori. Faktorer i miljön som begränsar aktivitet och delaktighet: personer med ryggmärgsskada upplever en förändring av aktivitet och delaktighet efter en ryggmärgsskada som på olika sätt inverkade på deras dagliga liv. Olika miljöfaktorer visade sig vara begränsande och utmanande i vardagen. Nya strategier och vanor utvecklas för att möjliggöra en fungerande vardag: aktiviteter krävde mer energi och tog längre tid, därför behövde de utveckla strategier och göra anpassningar samt utveckla vanor för att möjliggöra aktivitet och delaktighet. Att fortsätta vara yrkesverksam: möjligheten till att vara yrkesarbetande efter ryggmärgsskadan upplevdes som tillfredsställande även om det krävde nya anpassningar. Den sociala miljöns betydelse för aktivitet och delaktighet: relationer och umgänge upplevdes som förändrade efter ryggmärgsskadan och det sociala nätverkets stöd samt den samhälleliga miljön blev avgörande för att komma tillbaka till samhällslivet och delta i aktiviteter. Slutsats: Livet efter förvärvad ryggmärgsskada innebar förändringar både i möjligheter att utföra dagliga aktiviteter och uppleva delaktighet, vilket utmanade personernas tidigare identitet. Det krävdes olika former av anpassningar för att åter kunna vara engagerad och delaktig. I denna förändringsprocess är det av vikt att personerna får ett adekvat stöd såväl praktiskt som emotionellt från sitt sociala nätverk. I rehabiliteringen efter förvärvad ryggmärgsskada har arbetsterapeuter en viktig roll i att stödja personerna att kunna återta aktivitet och delaktighet.

Bakgrund: Antal stomiopererade personer ökar i Sverige, vilket medför att sjuksköterskan möter dessa personer var de än befinner sig inom vården. Anledningar till att få stomi varierar, det finns tillfälliga och permanenta stomier. Sjuksköterskan bör ha kunskap och kunna ge stöd till personer med stomi. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelse av förändringar i livet med ileostomi och kolostomi.  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa artiklar. Dessa analyserades med Fribergs fem steg  där 14 artiklar valdes ut till resultatet.  Resultat:  Två huvudteman; Den nya vardagen och Psykosociala förändringar, med fem subteman. Resultatet visade upplevelser av begräsningar i livet samt oro kring förändring av utseendet. Resultatet visade att personer med stomier upplever sociala förändringar och ett behov för nya strategier. Slutsats: Att få en stomi innebär upplevelser av negativ men också positiv karaktär där behovet av stöd finns. KASAM kan hjälpa att skapa rätt förutsättningar för att ta sig ann nya svårigheter som uppkommer under livets gång. / Background: The number of ostomy-operated people in Sweden is increasing, which means the nurse will most likely meets these people in any healthcare setting. Reasons to have a stoma varies, but there are temporary and permanent stoma. The nurse should have knowledge and be able to provide support to people with stoma. Aim: The aim of this study was to describe people's experiences of the changes in life with a ileostomy and colostomy.  Method: A literature review with qualitative articles. Data analysis was carried out through Friberg's five step model. 14 articles were approved.  Result: Two main themes: The new everyday life and Psychosocial changes, with five subthemes.  The results have shown experience of limitations in life, as well as concerns about the change in appearance. The results shown that people with stoma experience social changes and a need for new strategies.  Conclusion: Getting a stoma means experiences of both negative but also positive nature, where support is needed. KASAM can help create the right conditions for tackling new difficulties that arise during life.

This thesis explores how visions of the good life, as understood by Lauren Berlant, communicate through advertising for home cleaning services in a Swedish context. With an ambition to map out how life is portrayed in these commercials this thesis wants to shed light on how these portrayals of life can be understood as the good life and in turn, how they reproduce structures of power. In relation to research on the debate of the Swedish Rutavdrag, work/life balance and the perception of cleaning in Sweden the thesis continues to look into how paid cleaning service is constructed and understood. It draws on theories about work, emotion/affect and temporality that is tied together in an understanding of the good life as dependent of all of these to become possible. A promotion of happiness and feelings of intimacy, work induced with emotional value and a productivist temporality are all parts of what makes up the good life, that is what I pay attention to in my analysis. Through a multimodal critical discourse analysis, the material is analyzed in three steps where the first two steps is focused on one individual commercial/ad and the third connects several of them to analyze how the good life is depicted. The analysis is divided into two main themes: time for relationships and Win win. The first theme shows an emphasis on close family relationships that appears to be threatened by cleaning or mainly conflicts about cleaning, the service smooth over the frictions and makes an intimate life enjoyable and improved. The good life here is closely linked to good relationships and busy schedules. The second theme Win win analyses material that focuses on how the work and the workers situation. In this theme a picture emerges of the employer as someone who does a good deed by employing someone through a good company that has good conditions. This theme implicitly addresses the tension that surrounds cleaning services in Sweden and dissolves it with smiles. While wrapping the service good feelings and the promise of good deeds the unequal exchange changes into something natural and good. The good life is not as obvious in this theme, the focus on the good conditions rather promotes home cleaning as a possible part of the good life since it does not disturb the narrative of the good life as a moral good. In order to have an opportunity to move towards the good life, time is needed.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformer som kvinnor insjuknar i och som leder till flest dödsfall. Behandligen mot bröstcancer består vanligtsvis av cytostaktikabehandling, kirurgi, hormonbehandling och strålbhenadling. Behandlingarna medför många oönskade och påfrestande biverkningar. Vilket påverkar kvinnans välmående och livskvalitet i efterförloppet. Både de fysiska och psykosociala problemen. Sjuksköterskan ska med empati stötta och utöva en god personcentrerad vård för att hjälpa kvinnorna att finna en sturktur i vardagen, syftet att främja hälsa och förebygga ohälsa.  Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av det vardagliga livet efter att ha överlevt bröstcancer.  Metod: En litteraturstuide baserad på fyra patografier. Datamaerialet analyserades utifrån Lundman och Hällgren Graneheims kvaliatavita innehållsanalys.  Resultatet: Resultatet presenteras i tre kategorier och sex underkategorier. De tre huvudkategorierna var upplevad begränsningar i vardagslivet, känslan av förändrad kroppsbild och betydelsen av stödet. De sex underkatoegorierna var mental trötthet begränsar vardagen, känslan av oro för återfall påverkar vardagen, att kroppen förändras leder till negativia känslor, ökad livskvalitet tack vare bröstrekonstruktion, upplevt stöd från hälso- och sjukvården och upplevt stöd från omgivningen har betydelse.  Slutsats: Vardagslivet i efterförloppet har påverkats för alla kvinnor. Kvinnorna lever med mentaltrötthet. Detta påverlade deras vardag så pass att de inte orkade göra samma saker som innan. Kvinnorna hade en rädsla för att få återfall. Kvinnornas självkänsla påverkades av att de hade varit tvugna att genomgå mastektomi. Kvinnorna kände att de var i behov av stöd ifrån sjukvården i efterförloppet och berättade att stödet från anhöriga var en stor del i deras nya vardag.

Syftet med följande arbete är att undersöka och beskriva de uppfattningar elever har om sitt lärande. Vilka förutsättningar behövs för att eleverna ska tänka och förstå det livslånga lärandet, att lära för livet. I arbetet ges läsaren en teoretisk genomgång om bland annat våran läroplan för de frivilliga skolformerna där det står att skolan ska ge en grund för livslångt lärande, betygen, tidens betydelse och vad eleverna förväntas tycka om skola.Studien har genomförts enligt en kvalitativ metod med intervjuer av tre före detta elever till mig och enkäter till två klasser på den skola jag undervisar. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att många komponenter behöver överrensstämma för att eleverna ska lära för livet och komponenter som jag som lärare bör vara medveten om. Eleverna behöver bli berörda för att minnas och då bör man bland annat koppla ihop det teoretiska med det praktiska. / Olén, Annika (2007). Gymnasielevers uppfattningar om eget lärande, (Upper secondary school pupils and their understanding of own learning.) Allmänt utbildningsområde, Särskild lärarutbildning, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.

Jakobsson, E & Nordström, M. Kvinnans upplevelse av att leva med cervixcancer. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009.En cervixcancerdiagnos innebär ofta ett starkt hot mot kvinnans tillvaro och kan försätta henne i en psykisk kris. Många gånger inger behandlingen hopp och stor tilltro sätts därför till vårdpersonalen. Syftet med studien var att belysa kvinnans upplevelse av att leva med diagnosen cervixcancer. Metoden var en litteraturstudie som är baserad på tio vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i fem teman: sjukdomens psykiska inverkan, sjukdomens fysiska inverkan, sjukdomens inverkan på det sociala livet, sjukdomens inverkan på sexualitet och partnerskap och vårdpersonalens roll. Resultat visar att upplevelsen av cervixcancer är mycket individuell. Biverkningar av behandlingen kan få en förödande effekt på kvinnans livskvalitet medans att överleva en cervixcancer kan ge en ny styrka och syn på livet. Slutord: Livet förändras för många kvinnor efter en cervixcancer och många blir invalidiserade. Det är därför önskvärt att vårdpersonal kan föra en dialog med kvinnan och hennes anhöriga under hela sjukdomsperioden om behandling, biverkningar, sexuella problem och det dagliga livet. / Jakobsson, E & Nordström, M. Women´s experience of living with cervical cancer. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2009.A cervical cancer diagnosis is a strong threat to a woman's life which can put her in to a mental crisis. The treatment inspires hope and great confidence is set to the staff. The aim of this study was to highlight women's experience of living with the diagnosis of cervical cancer. The method was a literature review that is based on ten scientific articles. The analysis resulted in five themes: the psychological impact, the physical impact, the impact on social life, the impact on sexuality and partnerships and the role of healthcare professionals. The Results showed that the experience of living with cervical cancer was very individual. Side effects of treatment may have a devastating effect on the woman's quality of life while to survive a cervical cancer may give a new strength and a new vision of life. Conclusion: Life is changing for many women after they recieve a cervical cancer diagnosis, and many become incapacitated. It is desirable that healthcare professionals can have a dialogue with the woman and her family during the entire disease period about treatment, side effects, sexual problems and daily living.