Bakgrund: I Sverige dör cirka 90 000 personer varje år varav 70 000–75 000 anses behöva palliativ omvårdnad i någon form. Den annalkande döden kan för familjen och sjuksköterskan vara känslomässigt påfrestande. Samtidigt förväntas sjuksköterskan utgöra en betydande del av det professionella stödet för de övriga inblandade i vårdrelationen. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser av omvårdnad i livets slut. Metod: Metoden var en litteraturöversikt med induktiv ansats. Kvalitativ och kvantitativ design valdes och 14 vetenskapliga artiklar inkluderades till resultatet. Resultat: Känslomässiga utmaningar i att balansera närhet och distans i relation till patient och närstående förekom och det krävdes mod av sjuksköterskan för att möta patienter i livets slutskede. Sjuksköterskor ansågs inte bli givna yrkesmässig respekt i rollen som patientens talesman. Kommunikationsfärdigheter vid vård i livets slut var bristfälliga. Existentiell kommunikation upplevdes vara krävande och energidränerande. Diskussion: Svårigheter i att balansera närhet och distans kan bero på att sjuksköterskan kommer i kontakt med sin egen sårbarhet. Att känna kan vara givande, men samtidigt mödosamt, och därför kan en professionell attityd innebära att ha förmågan att distansera sig. Trots att vårdteamet var ett viktigt stöd i omvårdnaden kunde vårdteamet även utgöra hinder, särskilt när läkaren inte lyssnade till sjuksköterskan. Slutsats: Familjefokuserad omvårdnad kan tillämpas för att skapa förutsättningar för god kommunikation med patient och närstående. Det finns ett behov av kunskap gällande kommunikation och i att utgöra stöd för patient och närstående. Även organisatoriskt stöd i form av tid för reflektion för att bättre kunna hantera känslomässiga utmaningar rekommenderas. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-02</p>

Bakgrund: En av fem vuxna lever med kronisk smärta runt om i världen. I Sverige uppgår siffran till 20–35% av befolkningen. Kronisk smärta kostar det svenska samhället miljardbelopp årligen och förlusten för den enskilda patienten är hög. Konsekvenserna som följer patienten är många relaterat till både fysisk och psykiskt lidande, därför kan känslan av sammanhang ses som en möjlighet att hantera kronisk smärta Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser av hur kronisk smärta påverkar det dagliga livet. Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserad på 14 artiklar med kvalitativ design, vilka analyserades med hjälp av Friberg (2017) fem analyssteg. Resultat: Analysen resulterade i två teman; Det nya begränsade livet (Att leva i den lidande kroppen, Att leva i skuggan av psykisk ohälsa, Att stå utanför livet som pågår), samt Det nya jaget med nya utmaningar (Att inte bli tagen på allvar, Att tappa sin värdighet, Att hitta nya strategier och Att acceptera sin situation). Slutsats: Litteraturöversikten visar behovet av större kunskap och förståelse för patienter som lever med kronisk smärta. Sjukvården upplevdes inte möta behovet av tillräcklig information, diagnos samt icke farmakologiska smärtinterventioner. Framtida forskning bör kartlägga patienternas behov i den dagliga livsföringen för att kunna nå en tillfredställande omvårdnad och behandlingsstrategi. / Background: One in five adults' lives with chronic pain around the world. In Sweden, the figure is 20-35% of the population. Chronic pain costs Swedish society billions annually and the loss for the individual patient is high. The consequences are many related to both physical and mental suffering therefore, the sense of coherence can be seen as an opportunity to deal with chronic pain Aim: The aim was to describe adult patients' experiences of how chronic pain affects daily life. Method: A literature review was conducted based on 14 articles with qualitative design which were analyzed using Friberg (2017) five analysis steps. Results:The analysis resulted in two themes; The new limited life (To live in the suffering body, To live in the shadow of mental illness, To stand outside the life that is going on), and The new self with new challenges (Not to be taken seriously, To lose their dignity, To find new strategies and To accept their situation. Conclusion: The study shows the need for more knowledge and understanding for patients who experience chronic pain. Healthcare was not perceived to meet the need for adequate information, diagnosis, and non-pharmacological pain intervention. Future research should identify patients' needs in daily living to achieve acceptable nursing and treatment strategy.

Sammanfattning Bakgrund: Ehler Danlos Syndrom (EDS) är ett komplext kroniskt smärttillstånd som finns i 14 olika varianter. Ett syndrom viktigt för sjuksköterskor att känna till för att kunna ge personer med EDS en god personcentrerad vård. Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva med Ehler- Danlos Syndrom. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med en induktiv ansats där två kvantitativa artiklar och sex kvalitativa artiklar analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: Resultatet baserades på åtta artiklar som tillsammans resulterade i fem kategorier: Upplevelser i samband med familjebildning, upplevelser av smärta och fatigue, upplevelser av begränsningar och brist på förståelse och upplevelser av en låg kunskapsnivå hos hälso- och sjukvården. Resultatet visade på att livet med EDS skapar olika utmaningar och påfrestningar. Det belyste även vikten av utbildning och kunskap kring syndromet. Konklusion och implikation: Att leva med komplikationerna av EDS påverkar individernas livskvalité. Då det finns få studier kring upplevelsen av det dagliga livet med EDS bör framtida forskning vidare undersöka personers upplevelser gällande EDS. / Background: Ehler- Danlos syndrome (EDS) is a complex chronic pain condition that exists in 14 different variants. A syndrome important for nurses to know to provide people with EDS with good person-centred care. Aim: To describe experiences of living with Ehler- Danlos syndrome. Method: The study was conducted as a literature study with an inductive approach where two quantitative articles and six qualitative articles were analysed with the help of a content analysis. Result: The result was based on eight articles that together resulted in five categories: Experiences related to family formation, experiences of pain and fatigue, experiences of limitations and lack of understanding and experiences of a low level of knowledge in healthcare. The results showed that life with EDS creates various challenges and strains. It also highlights the importance of education and knowledge about the syndrome, which in the future may lead to an increased understanding in society. Conclusion: Living with the complications of Ehler-Danlos syndrome affects the quality of life of individuals. Since there are few studies on the experience of daily life with EDS, future research should further investigate individuals’ experiences regarding Ehler-Danlos syndrome.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka sätt människans vardagsliv blivit begränsat i det sociala livet på grund av covid- 19 och få kunskap om hur de offentliga rummen i Sunne har påverkats av restriktionerna. Frågeställningarna som besvaras handlar om hur det sociala livet och människors vardagsliv har förändrats på grund av restriktionerna och hur användningen av de offentliga rummen har förändrats i Sunne. Vi har använt oss av kvantitativa metoden för att få svar till våra frågeställningar. För att bygga upp och omfattande statistik. Litteratur i form av böcker, vetenskapliga artiklar och pålitliga digitala källor använts. Det genomfördes en enkätundersökning för att få svar på frågeställningarna. Resultatet visar att respondenterna i Sunne har blivit begränsade av olika restriktioner till följd av covid-19 som resulterat i social distansering och en förändrad vardag. Resultatet pekar också på att det är minskad rörelse i de offentliga rummen och att respondenterna i Sunne använder platserna på ett säkert sätt. Slutsatsen kan dras att alla människor påverkas på något sätt av restriktionerna som vidtagits, vilket också har fått konsekvenser för användningen av de offentliga rummen. / The purpose with the essay is to describe and account for how people`s everyday life and social life has been affected by the restrictions as a result of covid-19 in Sunne and also illustrate how the public places in Sunne have been affected by the restrictions. The issues that are answered are about how the use of public places has changed in Sunne. We have used a quantitative method to get answers to our questions. To build up a lot of comprehensive statistics. Literature in form of books, scientific articels and reliable digital sources has been used. A survey was conducted to get answers to the questions. The results show that the respondents in Sunne have been limited by various restrictions as a result of how covid-19 which has also resulted in social distancing and change in everyday life. The results indicate that there is reduced movment in the public places and that the respondents in Sunne use the places in a safe way. It can be concluded that all people are affected in some way by the restrictions that have been taken, which has also had consequences for the use of public places.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en sjukdom som främst drabbar vuxna människor och är en primär orsak för den ökad mortaliteten i världen. Kunskapen om patientens upplevelse efter hjärtinfarkt är viktig för att en allmänsjuksköterska ska kunna ge omvårdnad som är individanpassad utifrån patientens behov och vilja. Metod: En litteraturöversikt som innefattar 10 vetenskapliga artiklar. Syfte: Syftet är att beskriva patientens upplevelse av livet efter hjärtinfarkt. Resultat: Ur analysen sammanställs 2 teman: inre faktorer och yttre faktorer, därav sammanställs 7 subteman: Känsla av minskad ork, Känsla av rädsla och ångest, Känsla av att livet är skört, Känsla av att acceptera den drabbade kroppen, Känsla av att visa tacksamhet för närstående, Känsla av att få vägledning och Känsla av osäkerhet inför framtiden. Konklusion: Livet efter en hjärtinfarkt påverkar både fysiskt och psykiskt som resulterar i ett hinder i vardagen. Trötthet, rädsla och oro framkommer hos personerna efter en hjärtinfarkt och dessa känslor och upplevelser hindrar patienter att hantera sin vardag. Patienternas uppfattning att livet är skört ger en nyckel till deras liv för att förändra sin livsstil. / Background: Myocardial infarction is a disease that mainly affects adults and is a primary cause of the increased mortality in the world. The knowledge of the patient's experience after a heart attack is important for a general nurse to be able to provide care that is personalized based on the patient's needs and will. Method: A literature review that includes 10 scientific articles. Aim: The purpose is to describe the patient's experience of life after a heart attack. Findings: The analysis compiles 2 themes: internal factors and external factors, hence 7 sub-themes are compiled: Feeling of reduced energy, feeling of fear and anxiety, feeling that life is fragile, feeling of accepting the affected body, Sense of gratitude for loved ones, feeling of receiving guidance and feeling of uncertainty about the future. Conclusion: Life after a myocardial infarction affects both physically and mentally that results in an obstacle on one's everyday life. Tiredness, fear and anxiety appear in people after a heart attack and these feelings and experiences prevent patients from managing their everyday lives. Patients' perception that life is fragile provides a key to their lives to change lifestyles.

Bakgrund: Höftfraktur hos äldre är en vanlig anledning till inläggning på ortopediska avdelningar. Att som äldre patient vårdas på sjukhus är associerat med negativa hälsoeffekter då det påverkar förmågan att utföra aktiviteter i dagliga livet (ADL), ADL är grundläggande för att en patient ska kunna klara sig hemma utan stöd från vården. Under vårdtiden behöver denna förmåga bedömas i syfte att skapa rätt omvårdnadsåtgärder för att bibehålla patientens ADL, samt sträva efter att dessa aktiviteter utförs självständigt. Syfte: Identifiera vilka åtgärder som kan främja äldre patienter till bibehållen ADL efter genomgången höftoperation. Metod: En allmän litteraturstudie användes för att besvara syftet. Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman: “Tidig mobilisering”, “Personcentrerad rehabilitering”, “Stöd för att optimera näringsintaget” samt “Användandet av mätinstrument”. För att beskriva ADL användes flera mätskalor som gav information om patientens utgångspunkt och effekten av rehabilitering. Patienter som mobiliserades tidigt efter operationen hade en minskad risk för komplikationer och därmed hade patienten större möjlighet att återhämta sin personliga ADL-förmåga. Välutbildad vårdpersonal gav personcentrerad och tydlig information, vilket gjorde att rehabiliteringsplanen följdes. Ytterligare information om patientens näringsintag behövde införskaffas för att kunna optimera rehabiliteringen, då patienterna led av otillräcklig näringstillförsel. Konklusion: För att hjälpa patienten till bibehållen ADL under vårdtiden behövs kontinuerlig personcentrerad information från vårdpersonalen, när personal är välutbildad finns det bättre möjlighet för patientinvolvering. Detta kan uppmuntra till att omvårdnadsåtgärderna utförs och följs av patienten. Näringsintaget behöver identifieras och observeras för att patienten ska få i sig tillräckligt med näring och få ut det mesta av rehabiliteringen. / Background: Hip fracture among elderly is a common reason for patient admission to orthopedic wards. Being treated in a hospital as an elderly patient is associated with adverse health effects, as it affects their ability to perform activities of daily living (ADL). ADL is fundamental for patients to manage at home without support from caregivers. During hospitalization this ability needs to be assessed in order to create the right nursing measures to maintain the patients ADL, as well as strive for these activities to be performed independently. Aim: Identify which measures can promote elderly patients to maintain ADL after undergoing hip surgery. Method: A general literature study was used to answer the purpose. Results: The results are comprised of four themes: "Early mobilization", "Person-centered rehabilitation", "Support for optimizing nutrient intake” and “The usage of measuring instruments”. To examine ADL, several measurement scales were used that provided information about the patient's starting point and the effect of rehabilitation. Patients who were mobilized early after surgery had a reduced risk of complications and thus the patient had a greater opportunity to regain their personal ADL ability. Well-trained staff provided person-centered care and clear information, which meant that the rehabilitation plan is followed. Additional information about the patient's nutritional intake needed to be obtained in order to optimize rehabilitation, as the patients suffered from insufficient nutritional supply. Conclusion: To help the patient to maintain ADL during the care period, continuous person-centered information from the care staff is needed, when the staff is well trained, there is a better opportunity for patient involvement. This can encourage the nursing measures to be performed and followed by the patient. Nutritional intake needs to be identified and observed in order for the patient to get enough nutrition and get the most out of the rehabilitation.

As the urban norm in Sweden turned during the years of the covid-19 pandemic, more people became interested in moving to the countryside and living a more authentic and sustainable life. One way of living a sustainable life is through eco-villages. The purpose of this study is to gain a deeper insight into the driving forces behind people's interest in living in an eco-village and how these driving forces contribute to the discursive creation of Bysjöstrands eco-village. The empirical material consists of expressions of interest and participant observations of conversations between the project manager of Bysjöstrand eco-village and stakeholders. The material is analysed with political discourse theory and the logics perspective. The majority of the stakeholders are drawn to the eco-village by utopic fantasies consisting of an imagined community spirit in the future eco-village. The utopic fantasies also consist of articulations of a "good and sustainable life" that consists of self-sufficiency through farming and animal husbandry, which can be interpreted as resistance to commercially produced food, alternative living as resistance to commercial living and housing, and through articulations of proximity to nature and beautiful landscapes and a wish to live a more sustainable life together with others of the same interest.

Traumatisk hjärnskada är en vanligt förekommande dödsorsak runt om i världen. Skadan kännetecknas av kraftigt våld mot huvudet och graderas som mild, måttlig eller svår. Prognosen ser annorlunda ut beroende på allvarlighetsgraden och lokalisation av skadan. Syftet var att beskriva upplevelsen av återhämtningen tillbaka till det dagliga livet hos personer i arbetsför ålder efter en traumatisk hjärnskada. Litteraturstudien genomfördes med 11 vetenskapliga artiklar till grund som analyserades efter kvalitativ innehållsanalys med manifest och induktiv ansats. Analysen resulterade i fem slutliga kategorier: att uppleva motgångar i det dagliga livet relaterat till komplikationer av skadan, att möta svårigheter med anpassningen till sitt nya dagliga liv, att känna en förbättrad återhämtning med hjälp av stöd från andra, att kunna hantera det dagliga livet med hjälp av strategier och hjälpmedel, att finna acceptans och en vilja till att förbättra sitt liv. Resultatet påvisade upplevelser av hinder i form av psykiska och fysiska komplikationer, som försvårade återhämtning till det dagliga livet. Personerna upplevde stöd, strategier och förståelse till händelsen som positivt för återhämtningen. Utifrån litteraturstudiens resultat ses ett behov av stöd och hjälp från närstående och vården då det sågs som gynnsamt för den drabbade personens återhämtning till det dagliga livet. Strategier och hjälpmedel var även nödvändiga i återhämtningen för personen. Sjuksköterskan bör därför arbeta efter ett hälsofrämjande förhållningssätt och främja personens känsla av sammanhang genom att identifiera resurser och kapacitet. Med hjälp av detta stöd skapas en möjlighet att finna acceptans till det förändrade livet hos den drabbade personen.

Bakgrund: Organtransplantation ger nytt hopp och nytt liv till sjuka patienter. Njursvikt är en kronisk, försvagande sjukdom som påverkar många aspekter av patienternas liv. Den effektivaste behandlingen mot kronisk njursvikt är transplantation. Forskning visar hur patienterna upplever livet efter njurtransplantation.Syfte: Syftet är att sammanställa vetenskapliga artiklar som belyser patienters upplevelse av livet efter njurtransplantation.Metod: Litteraturstudie med tematisk analys av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.Resultat: Studiens resultat visade att en del av patienterna upplevde många positiva förändringar men det fanns också en del som upplevde ett antal begränsningar. Att leva med en ny njure ledde till en känsla av frihet, glädje, lycka och en möjlighet till att kunna planera mer långsiktigt. Rädsla och oro över att den nya njuren kunde stötas bort, skuld över att ta emot någon annans njure, livslångbehandling och för höga förväntningar ledde till ett begränsat liv. Resultatet visade inte på någon tydlig skillnad mellan kvinnor och mäns upplevelser av livet efter njurtransplantationen men vissa variationer kunde urskiljas.Konklusion: I studien framkom olika aspekter kring hur patienterna såg på livet efter en njurtransplantation. Före uppsatsen förväntade vi oss att patienterna skulle vara lättade då de tidigare varit på gränsen till döden. Men även om patienterna upplevde att de hade en högre livskvalitet efter transplantationen kom det ändå stunder då de misströstade och trodde att förbättringarna endast var tillfälliga. / Background: Organ transplantation gives new hope and new life to patients. Renal failure is a chronic, devastating disease that affects many aspects of the patients' lives. The most effective treatment for chronic kidney failure is transplantation. Research shows how patients experience life after kidney transplantationAim: The aim is to collect scientific articles that highlight the patient's experience of life after transplantation.Method: Literature study with thematic analysis of ten scientific articles with qualitative approach.Results: The study results showed that some of the patients experienced many positive changes, but there were also some who experienced a few limitations. Living with a new kidney led to a sense of freedom, joy, happiness, and opportunity to be able to plan more over a long term. The fear and concern that the new kidney could be rejected, guilt over receiving someone else's kidney, life-long treatment and high expectations led to a limited life. The results showed no significant difference between women’s and men's experiences of life after kidney transplantation, but certain variations could be discerned.Conclusion: The study revealed different aspects of the experience of life after renal transplantation. Before this study was expected only the good aspects and believed that it would only be a relief for patients as the previously lasted on the verge of death. Even if patients feel that they had a better life than before the transplant there are times when they despair, and think that the improvements they experience only temporary.

Bakgrund: Palliativ vård i livets slut innebär att främja välbefinnande och lindra lidande för patienten den sista tiden i livet. För att skapa bästa förutsättningar för palliativ vård är kommunikation nyckeln som skapar relationer mellan sjuksköterska, patient, närstående och vårdteam. Med god kommunikation kan sjuksköterskan bemöta, involvera, informera patienten och närstående om patientens sjukdomsprocess samt tillämpa bästa möjliga vård i livet slut. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter i livets slut. Metod: En litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna PubMed och Cinahl Complete. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmodell. Resultat: Analysen av resultatet består av fyra teman; (1) Samarbete i arbetsgruppen, (2) Samtal om existentiella frågor, (3) Kulturella faktorer och (4) Behov av kunskap och erfarenheter. Sammanfattning: Kommunikationen är sjuksköterskan viktigaste redskap. Med kommunikation byggs mellanmänskliga relationer med patienter, närstående och multidisciplinära teamet i livets slut. En god kommunikation ger förutsättningar för att leverera bästa möjliga vård i livet slut till patient och närstående. / Background: End-of-life palliative care promotes well-being, quality of life, and alleviates suffering for patients in the last days of their lives. In order to create the best possible conditions for palliative care to fulfill its function, communication is the key that creates relationships between the nurse, the patient, relatives and everyone else who is part of the care team. Based on good communication, the nurse can meet, involve, inform the patient and their relatives about the patient's disease process and apply the best possible care at the end of life. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of communication with patients at the end of life. Method: The method being used is a literature review based on ten articles selected from databases PubMed and Cinahl Complete. Fridbergs analysis model was used to analyze the articles. Results: The analysis of the results consists of four themes; (1) Collaboration in the work group, (2) Conversations about existential issues, (3) Cultural challenges and (4) The need of knowledge and experience. Summary: Communication is the most important tool that a nurse owns to build interpersonal relationships with the patient, relatives and multidisciplinary team in end-of-life care. Good communication provides the conditions for delivering the best possible end of life care to the patient and their loved ones.