No description available.

Min övergripande fråga är: Hur tror de utfrågade att livet efter döden kommer att se ut? Mitt nästa steg kommer att vara att se om det finns någon skillnad mellan de olika samfunden? Detta kommer jag att beröra i min analys och grunda mina slutsatser i bakgrundsmaterial. Målet med denna uppsats är att göra jämförande nedslag mellan de intervjupersoner som jag intervjuat från olika kristna samfund för att kunna tydliggöra de likheter och de eventuella skillnader som finns däremellan. Naturligtvis så finns det en svårighet i detta. Genom att enbart intervjua personal ur samfunden så går det inte att ge en övergripande bild över hur exempelvis alla pingstkyrkans medlemmar tänker och resonerar kring detta. Men jag tycker ändå att det är relevant att genomföra intervjuerna för att försöka påvisa en lära inom rörelsen. Det jag kommer att få fram är de enskilda intervjupersonernas åsikt. Men eftersom de är anställda i de olika samfunden, och i vissa fall även utbildade där, så finns det ändå en samstämmighet mellan personerna och samfunden de representerar.

Mitt uttalade syfte var att studera ämnet meningen i livet utifrån Frankl, Fromm och Kübler-Ross. Min frågeställning var först vilka skillnader och likheter som föreligger mellan dem i ämnen som har betydelse för huvudsyftet: mening i livet. Därefter undrade jag över möjligheten att genom ett nutida levnadsöde bedöma tankegångarna. Gällande första frågeställningen anser jag mig funnit både skillnader och likheter. Jag valde, efter studiet av litteraturen, att inrikta mig på ämnena kärlek, tid, människosyn, död och meningen i livet. Krasst har jag enbart funnit två områden där trion är överens och det är vikten av att ha kärlek till sig själv och nödvändigheten av att uppleva och ta hand om tiden här och nu. Själva anledningarna till denna likhet kan variera men vikten vid dem överensstämmer. Skillnaderna är otaliga, men av stegrande natur. Fromm beskriver sin teori av meningen i livet genom varandets livsform logiskt. Han avböjer från känslomässiga yttringar, är återhållsam i sitt leverne och förkastar ägande som något som hindrar människan att hitta mening i varandet. Kübler-Ross befinner sig långt från Fromm när hon för fram intuitionen som ledsättet för att leva fullt och växa i nuet. Hennes mening består av att växa genom kärlek och lärande av läxor från den obegränsade världen. För det krävs att lita på sin intuition i situationer där det enligt Fromm krävs koncentration och kritiskt tänkande. Frankl befinner sig mellan de två. Han har inte samma öppenhet för förutbestämdhet och fortsatt liv som Kübler-Ross. Samtidigt står han i motsättning till Fromm då han anser att döden har betydelse för meningen i livet. Frankls mening är unik för varje människa och för varje ögonblick. Fromm anser att vi själva styr, Frankl verkar ha ett övre skeende vilket människan kan påverka via anden och Kübler-Ross menar att det finns en färdig plan vilken människan styrs mot. I samtliga frågor anar jag en eskalering från Fromms återhållsamhet via Frankls förlåtande och möjliggörande till Kübler-Ross svävande harmoni. Vad gäller dagens levnadsöde finner jag länkar till samtliga i trion. Dock anser jag att Frankls teorier är de som är mest framträdande. Att skapa olika värden, med attitydvärdet som det tyngsta och mest givande samt ta ställning lyser igenom som avgörande i Lindqvists berättelse. Att leva idag, men samtidigt hitta kraft i det förflutna som finns som en del av individen. Tryggheten i att veta att människan är älskad för sin ande, det som finns kvar oavsett den egna existensens varande. Slutligen, det bästa: att varje sekund är ett liv!

Denna uppsats har haft fokus på att intervjua människor om deras tankar om begravningar och fånga upp attityden kring begravningar. Frågorna jag utgått från är om begravningar inom Svenska Kyrkan ökar eller minskar, hur tendensen ser ut gällande borgerliga begravningar? Vilka symboler är viktiga eller mindre betydelsefulla? Är det viktigt att man bevarar traditionerna som finns kring en begravning eller kan man hitta på nya former? Finns det nya symboler man vill ha med? Den metod jag använt mig av är kvalitativ och jag har tolkat materialet enligt ett hermeneutiskt förhållningssätt. Jag har läst litteratur som varit relevant för uppsatsen. Resultatet utifrån de möten jag haft har gett bilden av att många vill ha kvar formen på en begravning som den sett ut under lång tid då detta ger en trygghet. Det är något man känner igen och det skapar en stabilitet när man är i sorg.

Syftet med uppsatsen har varit att genom intervjuer undersöka vad människor som varit utbrända menar att orsakerna till att de inte kunde hantera sin livssituation var. Resultatet visar att de menar att krav och förväntningar som deras omgivning och som de själva har ställt är anledningen till att de har blivit utbrända. Krav som varierar från att vara en duktig medarbetare, en duktig förälder, att alltid vara tillgänglig, till att göra rätt val. Krav som till slut har blivit för mycket, eftersom de inte har kunnat balansera dem på ett rimligt sätt. Kraven har fungerat som stressorer och de har i sin tur utlöst fysiska reaktioner som till slut har blivit övermäktiga. Det är viktigt att vi ändrar vår syn på sjukdomar som innebär att det finns ett direkt samband mellan orsak och verkan och istället börjar se människan som en helhet, eftersom det finns mentala tillstånd som beror på flera faktorer och som kan orsaka fysiologiska förändringar. Resultatet visar också att när människor får möjlighet till eftertanke och reflektion kan de förändra sitt liv så att de åter känner att de kan hantera sin livssituation och att de åter hittar meningen i livet.

I mina intervjuer visade det sig att samtliga personer utom två inte var rädda för döden. Arlebrink skriver om psykologiska försvarsmekanismer och förnekande. Att döden inte kommer att drabba just mig, är ett exempel på en sådan mekanism. Det är tydligt att vi ser olika på döden beroende på vilken generation vi tillhör men också beroende på vilken erfarenhet vi har av att vara nära döden. Den yngsta intervjupersonen säger att ju yngre vi är desto odödligare tror vi att vi är. Hon tror också att oron blir större när man fått barn, en tankegång som Arlebrink skriver om. Det är också något som tre småbarnsföräldrar i undersökningen oroar sig för. De hoppas att de ska leva länge nog att få se dem växa upp. Den äldsta intervjupersonen upplever att ett slags naturlig förberedelseprocess startar när man blir äldre, men tycker att det kan vara svårt att leva ”fullt ut” pga den åldersdiskriminering som finns i samhället. Samtliga av de intervjuade har en tro eller en livsåskådning som är väl förankrad. Kanske är det en av anledningarna till att de inte är rädda för döden. En av intervjupersonerna utgör ett undantag eftersom hon, trots sin tro på något fint efter döden, ändå är väldigt rädd men det beror nog främst på hennes oro för barnen. De intervjuade har i stora drag en traditionell bild av sin begravning. Danbolt skriver om hur ett grundmönster med utslussning från hemmet, begravning och minnessamling ”går igen”. Samtliga tycker således att begravningsriten och övriga riter är betydelsefulla. Två intervjupersoner utgör här ett undantag och tycker att begravningsriterna är överflödiga. Begravningen skall vara något ljust, vilket Jarlert skriver om. Han anser att det är en stor svårighet för kyrkan att många människor i vår tid vill lätta upp det som i sig självt inte är lätt och inte alls påminnas om döden. Detta gör också själva livet till något skenbart. Samtliga av de intervjuade, utom en, tycker att vi pratar för lite om döden. En av intervjupersonerna säger att de flesta skulle behöva inse att livet är ändligt och leva ett bättre liv. Olika tider har haft olika inställning till döden. Fram till 1700-talet uppfattades den som något vardagligt och enkelt, men nu förnekar vi alltmer döden. Samtalet om döden skulle kanske avdramatisera detta?

Forskning har visat att ungdomarnas livssituation och framtidsfrågor har stor betydelse i ungdomarnas värld. Jag vill med min uppsats beskriva hur ungdomarna tänker om livsåskådning, livsfrågor och vad som är viktigt för dem i livet. Jag har satt mig in i ämnet dels genom litteraturstudier och genomfört intervjuer med skolpersonal samt elever på den högstadieskola där jag gör min praktik, som blivande lärare. Intervjuerna har gett en större förståelse för hur dagens ungdomar tänker i dessa frågor. Resultatet visar en påfallande samstämmighet mellan litteraturstudier och de intervjuer som jag har gjort, hur dagens ungdomar ser på sin livsåskådning, sina livsfrågor och vad som är viktigt för dem i livet.

This master's thesis studies Utländska biblioteket, a 19th century foreign literature subscription library in Karlskrona, Sweden. The aim of the thesis is to investigate Utländska biblioteket between 1835–1864. The material consists primarily of primary sources from the archive of Utländska biblioteket. The main primary sources are the library's accounts book, its minutes, and two book catalogs. Using analytical tools from Jürgen Habermas, feminist criticism of his ideas and from Pierre Bourdieu, as well as results from previous research on older library forms and female organization in the 19th century, the thesis answers questions relating to the library as a society, its members and its book collection. The investigation shows that Utländska biblioteket was a subscription library as well as a book circle. Based on its regulations, it should be viewed as a sort of public sphere, but in reality Utländska biblioteket was an exclusive group, consisting of a socially homogenous group of people who in large extent knew each other. Its members were in large part female and aristocratic. The reading of foreign literature and the focus on quality, can be viewed as an act of distinction. Utländska biblioteket was, compared to other similar libraries, unusual primarily because of its large female membership. This is in the thesis explained through the viewing of the library as a female organization, where the male members in part play a role as acting agents in the library's contact with for example book dealers. Also, the book collection shows proof of a certain female subject interest. Based on these facts, Utländska biblioteket can be viewed as a female counter public, where women created a space for themselves where they, through the literature and through the membership in a society, could reflect on their identities, as well as make claims on what a woman was and could do. This is a two years master's thesis in Archive, Library and Museum studies.

Syftet med studien var att beskriva användning av strategier och den betydelse de har för engagemang i aktivitet hos vuxna personer med förvärvad hjärnskada. En kvalitativ litteraturstudie har genomförts. Datainsamlingen skedde via sökning i lämpliga databaser utefter studiens syfte. Totalt 15 artiklar inkluderades till denna litteraturstudie. Insamlat data analyserades efter Fribergs anvisningar för kvalitativa litteraturstudier. Resultatet presenteras under ett övergripande tema; ”Strategier för engagemang i aktivitet” som innefattar de fyra huvudkategorierna ”Planering av aktiviteter i vardagen”, ”Selektera och prioritera aktiviteter utefter situation och sammanhang”, ”Planera det specifika utförandet” samt ”Omgivningens stöd för engagemang i aktiviteter”. Studien påvisade att personer med förvärvad hjärnskada använde sig av flera olika strategier för att möjliggöra engagemang i aktivitet men dess betydelse för individen skilde sig åt. Vissa strategier innebar att personerna själva kunde bemästra aktiviteter, medan andra strategier omfattade stöd från omgivning och personer i deras närhet för engagemang i aktiviteter. Samtidigt som stöd av andra personer främjade engagemang kunde detta upplevas som ett hinder för självständighet i aktivitet. Att planera sina aktiviteter kunde även förvärra symtom från skadan. Att tillämpa strategier kunde således medföra en problematik i aktivitet. Att samla denna kunskap har betydelse för det fortsatta arbetet inom arbetsterapi i att utforma mer precisa och individanpassade interventioner för personer med förvärvad hjärnskada och därmed bidra till en förbättrad rehabilitering. / The purpose of this study was to describe the use of strategies and its meaning for the engagement in activity for adults with acquired brain injuries. A qualitative study where used as method and 15 articles where included in this study. The collected data has been analyzed using Friberg’s suggestion for studying qualitative studies. The result is presented under an overall theme "Strategies for engagement in activities", which includes the four main categories “Planning of activities in the everyday”, “Select and prioritize activities according to the situation and context”, “Planning of the specific performance” and “The support from others for engagement in activities”. The study showed that people with acquired brain injury were using many strategies to enable engagement in activities but the value for the individual differed. Some strategies meant that the individuals independently were able to master activities, while other strategies included support from people in their environment for engagement in activities. While support from other people improved engagement, it could be perceived as a hindrance to independence in activity. Planning activities could also exacerbate their symptoms from injury. To apply strategies could thus cause problem in activity. This knowledge is important for the continued work in occupational therapy in designing more precise and individualized interventions for people with acquired brain injury and thereby improve rehabilitation.

Tidigare studier visar på att tidspress är förknippat med ett negativt välbefinnande och att tidspress är vanligt förekommande inom revisionsbranschen. Utifrån denna studie kommer tidspressens påverkan på välbefinnandet att undersökas. Syftet med studien är att utforska om det finns skillnader mellan hur revisorers och revisorsassistenters välbefinnande påverkas av tidspress. Eftersom tidigare studier enbart studerat hur revisorer och inte övriga revisionsmedarbetare påverkas av tidspress som yrket medför, ansågs studiens syfte fylla ett tomrum då syftet är en relativt ostuderad kontext.  För att besvara studiens syfte har en kvantitativ enkätundersökning genomförts. Enkäten skickades ut till auktoriserade/godkända revisorer och revisorsassistenter för att få en så bred svarsfrekvens som möjligt. Totalt erhölls 164 svar, som därefter bearbetades statistiskt för att testa studiens framtagna modell. Studiens svarsfrekvens blev relativt låg i förhållande till andelen utskick, men den rådande högsäsongen anses vara den främsta anledningen. Välbefinnandet har mätts utifrån tre dimensioner, nämligen balans i livet, arbetstillfredsställelse och livstillfredsställelse. Tidspress har mätts utifrån tidsdeadlinespress och tidsbudgetpress.  Resultatet av studien påvisade att tidspress har ett negativt samband med välbefinnandet. Vidare blev resultatet att titel inte har någon modererande effekt på sambandet mellan tidspress och välbefinnande. Därmed blir slutsatsen att desto högre grad av tidspress, desto lägre grad av välbefinnande upplevs, oavsett om du arbetar som revisor eller revisorsassistent. / Previous studies show that time pressure is associated with a negative well-being and that time pressure is common in the auditing industry. This study will examine the impact of time pressure on well-being. The study´s purpose is to explore whether there are differences between how the well-being of auditors and assistant auditors is affected by time pressure. Since previous studies only studied how auditors are affected by time pressure, the study´s purpose considered to fill a void as the purpose is a relatively unstudied context.  To achieve the study´s purpose, a quantitative survey was conducted. The questionnaire was sent out to authorized / approved auditors and assistant auditors to obtain the widest possible response rate. A total of 164 responses were obtained, which were then statistically processed to test the study's model developed. The study's response rate was relatively low in relation to the proportion of mailings, but the current high season is considered to be the main reason. Well-being has been measured on the basis of three dimensions, namely balance in life, job satisfaction and life satisfaction. Time pressure has been measured on the basis of time deadline pressure and time budget pressure. The results of the study showed that time pressure has a negative relationship with well-being. Furthermore, the result was that title has no moderating effect on the relationship between time pressure and well-being. Thus, the conclusion is that the higher the degree of time pressure, the lower the degree of well-being experienced, regardless of title.