Möjligheten till att uppnå balans mellan arbete och privatliv antas i framtiden bli en allt viktigare fråga och i allt högre grad påverka individen i hennes val av arbetsgivare. Studiens syfte utformade författarna tillsammans med Halmstad kommun vilka har märkt av en svårighet att rekrytera yngre kompetenta chefer och därför önskar bli mer attraktiv som arbetsgivare. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur kvinnliga chefer mitt i livet upplever balans i livet och vad arbetsgivaren, Halmstad kommun, kan erbjuda för att de skall uppnå balans. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och till grund för studien låg åtta djupintervjuer med kvinnliga mellanchefer. Enbart kvinnor valdes ut till studien eftersom kvinnor utöver sitt lönearbete traditionellt sett även antas utföra det mesta av hushållsarbetet. Resultatet visade att de kvinnliga cheferna ansåg sig ha balans mellan arbete och privatliv. Exempel på faktorer som kan hämma balansen är otillräckligt stöd från chef och en för hög arbetsbelastning utan möjlighet till avlastning. Arbetsgivaren kan i hög grad påverka de anställdas upplevelse och möjlighet till balans genom arbetsvillkoren. Balans i livet kan bland annat främjas av en familjevänlig personalpolitik. / The possibility to obtain a work-life balance will in the future be of greater importance in an individual’s choice of employer. The purpose of the study was drawn up in collaboration with the municipal of Halmstad who, since they have experienced some difficulties in attracting and recruiting younger qualified managers, wants to become more attractive as employer. The purpose decided upon was to enlarge the understanding of how female managers in the middle scene of life experience work-life balance and what their employer, the municipal of Halmstad, can offer their employees to facilitate a work-life balance. It is a qualitative study in which eight deep interviews with female middle managers make up the foundation. Only women were chosen to the study since women, even though they are employed outside of the home, traditionally carry out most the domestic chores. The result showed that the female middle managers felt that they today experienced a work-life balance. Some of the elements that can restrain a positive work-life balance are insufficient support from superior manager and a high degree of workload without relief. It was found that through the working conditions is the employer to a large extent able to influence the employee’s experience of work-life balance. Family-friendly organizational policies, among other factors, can foster work-life balance.

De allra flesta fastighetsmäklare i Sverige arbetar med provisionslön. Syftet med det här arbetet är därför att förhoppningsvis skapa en diskussion i fastighetsmäklarbranschen om det är nödvändigt med provisionslön. Vi har intervjuat sex fastighetsmäklare och bland annat kommit fram till att det är dags för en förändring i fastighetsmäklarbranschen och att det bör föras en gemensam diskussion om lönesättningen. / Almost every estate agent in Sweden has a commission based salary. Our purpose with this thesis is to get a discussion among the estate industry about the necessity of this kind of salary. Our thesis is based on six interviews with estate agents. Among other things one of our conclusions is that it is time to make a change in the estate industry. It is also time to have a common discussion about the salary.

No description available.

No description available.

Varje år drabbas 10 000 människor av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. De personer som överlever ett hjärtstopp kan bli aktuella för behandling med en Implanterbar Defibrillator (ICD).  Denna har funnits i bruk sedan 1980. Antalet implantationer ökar och utvecklingen går ständigt framåt. Sjukvården har en viktig roll i att stödja, utbilda och informera patienter och deras anhöriga så att de kan anpassa sig till det nya livet som ICD bärare. Syftet var att belysa ICD-bärares upplevelser av förändrad livssituation. Detta gjordes genom en litteraturstudie. Resultatet bygger på analys av åtta kvalitativa och tio kvantitativa vetenskapliga artiklar. Patienter med ICD upplever psykisk påfrestning, ett beroende av andra människor, att tvingas till levnadsförändringar samt acceptens till det nya livet som ICD-bärare. Implantation av en ICD innebär för många människor att få en ny chans till livet men det innebär också fysiska, psykiska och sociala omställningar i det vardagliga livet. Dessa omställningar påverkar också nära anhöriga. Eftersom antalet ICD implantationer ständigt ökar och det har visat sig att livssituationen på olika sätt förändras är det viktigt att omvårdnaden av denna patientgrupp präglas av individuellt stöd och utbildning i kombination av gott tekniskt kunnande för att underlätta anpassningen till livet som ICD-bärare. / Every year, there are 10 000 cases of sudden cardiac arrest outside of hospitals. Those who survive a cardiac arrest may be considered for treatment with an Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD). The ICD has been in use since 1980 and the developments along with the number of implantations are continuously evolving. The health care system has an important role in supporting, educating and informing the patients and their families, to help them adapt to the new life as or with an ICD-bearer. The purpose of this study is to highlight the experiences and life alterations the ICD-bearer faces. The results are based on the analysis of eight qualitative and ten quantitative research articles. Patients with ICDs experience psychological distress; a dependence on other people; being forced to make life alterations and finding acceptance for the new life as an ICD-bearer. For many, an ICD is equivalent to a new chance at life, but it also represents every day physical, psychological and social changes. Changes that also affect close relatives. The care of these patients ought to be characterized by individual support and education, as the number of ICD implantations is constantly increasing and since it has been proven that life situations change. This in combination with good technical expertise facilitates the adaptation to life as an ICD-bearer.

The purpose of this study is to describe children’s life issues. What kind ofquestions they have aboutlife, their thoughts about life. Another purpose of this study is to see the differences in how children’s thoughts about life have changed through the years. I have used a book called Barns tankar om livetwritten by Sven G Hartman which I used to make a comparison. This study will alsodiscusswhat the policy documents for Swedish schools say about the subject “life issues” or the questions of life.The method used for this study is a qualitative researchmethod. Eight children got interviewed and the results have been represented in a dialogue together with Hartman (1986) and Hartman (2007) result. For any further research of this study it would be interesting to do a studythat shows whetherSwedish schools follow the policy documents in the case of the “life issues”. To see how much the schools discuss such things.

Befolkningen blir allt äldre och fler riskerar att drabbas av demenssjukdom. Anhöriga till personer med demenssjukdom behöver i dagens samhälle ta ett större ansvar för vård och omsorg. Ett ökat ansvar leder till att det dagliga livet förändras och att anhöriga kan drabbas av ohälsa. I Sverige är den mest förekommande informella vårdgivaren make eller maka, men vuxna barn tar även ett allt större ansvar kring omsorgen. Syftet med examensarbetet var att beskriva upplevelsen av att vara informell vårdgivare till en förälder med demenssjukdom och hur det påverkar det dagliga livet. Metoden som användes var en scoping review och 20 artiklar inkluderades i studien. Inklusionskriterier gällande artiklarna var publicering efter år 2007, skrivna på engelska, kvalitativa studier, vuxna barn som var informell vårdgivare samt att föräldern bodde i ordinärt boende. Resultatet visade upplevelser av förändrade roller, bristfällig aktivitetsbalans och förändrad social delaktighet. Både positiva och negativa upplevelser av att vara informell vårdgivare framkom. Slutsatsen är att arbetsterapeuten kan hjälpa anhöriga att finna strategier för att på ett långsiktigt sätt kunna hantera vardagen. Arbetsterapeutens yrkeskompetens kan användas i ett förebyggande arbete för att minska risken för begränsad aktivitet och delaktighet bland vuxna barn som vårdar en förälder med demenssjukdom. / The population is getting older and more people are likely to suffer from dementia. In society of today relatives of people with dementia need to take a greater responsibility for the care. Increased responsibility leads to changes in everyday life and can contribute to ill health. In Sweden the most common informal caregivers are husbands or wives, but adult children are taking an increased responsibility for the care. The aim of this study was to describe the experiences of being an informal caregiver to a parent with dementia and how it affects daily living. A scoping review was used as a method and 20 articles were included in this study. Inclusion criteria for the articles were publication after year 2007, written in English, qualitative studies, adult children who were informal caregivers, and that the parent was living in regular housing. The results showed experiences of changed roles, insufficient occupational balance and changed social participation. Both positive and negative experiences of being an informal caregiver emerged. The conclusion is that the overall perspective of the occupational therapist can help relatives to find strategies to manage their daily living in a long-term perspective. The occupational therapist's competence can be utilized in preventive work to reduce the risk of limited activity and participation among adult children who take care of a parent with dementia.

Bakgrund: Stroke är en av de största folksjukdomarna i Sverige och årligen drabbas cirka 30 000 personer av stroke. Sjukdomen är en livshotande händelse och kan medföra funktionsnedsättningar i olika grad som påverkar på personers liv. Det kan även påverka på de anhörigas liv som tar hand om sin familjemedlem som har insjuknat. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med funktionsnedsättningar det första året efter en stroke. Metod: En systematisk litteraturstudie av vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats enligt Evans beskrivande syntes. Resultat: Upplevelser som framkom i resultatet delades in i två teman: förlorad kontroll över kroppen och återfå kontroll över livet. Utifrån dessa teman framkom sex underteman: att bli instängd, att bli orkeslös, att leva med förlorad identitet, att leva med förändrad sinnesstämning, att anpassa sig till funktionsnedsättningar och att uppleva hopp. Slutsats: Att leva med funktionsnedsättningar efter en stroke påverkar på patienters kropp, själ och ande samt leder det till ett nytt och annorlunda liv. Sjuksköterskan bör uppmärksamma upplevelser som medförs av funktionsnedsättningar och anpassa vården efter detta. Att kunna lyssna, ge stöd och använda sin kunskap vid bemötande av patienter efter en stroke medför att kvalitén på omvårdnaden kan förbättras. / Background: Stroke is one of the most common widespread diseases in Sweden and approximately 30 000 people suffers each year. The disease is a life-threatening experience and can lead to disabilities and affect the patient’s lifestyle. It can also affect the lives of the relatives who take care of their family member who has been diagnosed with a stroke. Aim: To describe patient’s experiences of living with the disabilities the first year after a stroke. Method: A systematic literature study of nursing research articles with qualitative approach according to Evans descriptive synthesis. Results: Experiences, which were identified in the result, were divided into two themes: Lost control of the body and regain control of their life. Based on the themes six sub-themes appeared: To be trapped, to be decrepit, to live with lost identity, to live with altered mood, to adapt to the disabilities and to experience hope. Conclusion: Living with disabilities after a stroke affect a patient’s body, mind and spirit, and lead to a new and different life. Nurses should pay attention to victim’s experiences of the disabilities and adapt the nursing accordingly. Being able to listen, provide support and use their knowledge in the treatment of patients after a stroke can improve the quality of healthcare.

Bakgrund: Robotteknik kan komma att ha en betydande roll i att stötta äldre i framtiden genom att ge såväl kognitivt som fysiskt stöd. Flertalet äldre är sköra och i ständigt behov av hjälp med dagliga aktiviteter. Det bör arbetas för att äldre självständigt ska kunna leva och bo under trygga förhållanden. Syfte: Syftet med studien var att belysa äldres uppfattningar av vårdrobotar som kan hjälpa till med aktiviteter i det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie genomfördes med inspiration av en innehållsanalys där 11 artiklar med kvantitativ, kvalitativ och mixad metod användes. Resultat: Resultatet presenterades i fem olika kategorier: äldres önskemål av en vårdrobot, att acceptera en vårdrobot, att välja mellan människa och vårdrobot, betydande aspekter vid användandet av en vårdrobot och att få möjligheten att bli mer självständig. Konklusion: Resultatet visade delade uppfattningar av vårdrobotar som skiljde sig beroende på vad som skulle utföras och vilken typ av vårdrobot aktiviteten utfördes med. Det ses av vikt att sjuksköterskor vid möjlig implementering av vårdrobotar låter äldre själva bestämma om önskan att bli vårdad av en människa eller en robot. Ytterligare forskning kring äldres individuella upplevelser krävs. / Background: Technology of robotics can have a significant role in supporting older persons in the future by providing both cognitive and physical support. The majority of elderly are fragile and in constant need of support in daily activities. Efforts should be made to enable the elderly to independently live, stay and be safe. Aim: The aim of the study was to illustrate older persons perceptions of care robotics to assist activities of daily living. Method: A litterature review was conducted including 11 articles where quantitative, qualitative and mixed method was used. Result: The result was presented in five different categories: elderly’s wishes for a care robot, to accept a care robot, to choose between a human and a care robot, significant aspects of using a care robot and to have the opportunity to be more independent. Conclusion: The results showed that older peoples perceptions differed significantly depending on the specific task performed by the care robotic. When implementing care robotics the nursing staff allows the elderly to decide wether to be taken care of by a human or a robot. Further research is needed in order to reveal the individual experiences of the older people.

Bakgrund: I Sverige diagnostiseras 30 000 personer varje år. En stroke kommer oftast plötsligt och kan leda till olika fysiska, psykiska, emotionella, sociala och kognitiva komplikationer. Majoriteten av de personer som insjuknar i stroke är i behov av andra personer för att kunna utföra dagliga aktiviteter där närstående ofta blir den informella vårdgivaren. Det är viktigt för sjuksköterskan att inhämta kunskap om hur personen upplever livet efter en stroke, för att kunna ge en god och individanpassad omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av livet efter en stroke. Metod: Studien är en litteraturöversikt i vilken datainsamlingen genomfördes i databaserna CHINAL Complete och PubMed. Litteraturöversikten är baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar analyserades med hjälp av Fribergs analysmetod och kvalitetsgranskades med hjälp av Fribergs mall med granskningsfrågor för kvalitativa studier. Resultat: Två teman med tillhörande subteman identifierades. Det första temat var: Att leva med funktionsnedsättningar med tre tillhörande subteman: Förändrad självuppfattning, Existentiella tankar och känslor samt Det sociala livet förändras. Det andra temat var: Att hantera och acceptera en förändrad livssituation med två tillhörande subteman: Vikten av professionellt stöd och Livet tar en ny form. Diskussion: Metoddiskussionen innehåller litteraturöversiktens styrkor och svagheter. I resultatdiskussionen diskuterades resultatet mot bakgrunden, tidigare forskning, nya referenser och den teoretiska utgångspunkten Callista Roys adaptionsmodell. / Background: In Sweden, 30,000 people are diagnosed each year. A stroke usually occurs suddenly and can occur various physical, psychological, emotional, social and cognitive complications. The majority of people who suffer from stroke are dependent on other people in order to carry out daily activities where relatives are often the informal caregiver. It is important for the nurse to obtain knowledge about how the person experiences life after a stroke, in order to provide a good and individualized care. Aim: The purpose was to describe persons’ experiences of life after a stroke. Method: The study is a literature review in which data collection was conducted in the CHINAL Complete and PubMed databases. The literature review is based on ten qualitative scientific articles. These articles were analyzed using Friberg's method of analysis and quality was examined with the help of Friberg's templet of questions for qualitative studies. Results: Two themes with associated subthemes were identified. The first theme was: Living with disabilities with three associated sub-themes: Changed self-perception, Existential thoughts and feelings and Social life is changing. The second theme was: Accepting and managing a changed life situation with two associated subthemes: The importance of professional support and Life takes on a new form. Discussion: The method discussion contains the strengths and weaknesses of the literature review. The results discussed against the background, previous research, new references and the theoretical starting point of Callista Roy's adaptation model.