• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 33
  • 1
  • Tagged with
  • 34
  • 14
  • 9
  • 8
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Prat i klassen : Lärares metoder att skapa och upprätthålla ordning i skolan

Lento, Sini, Lindholm, Paula January 2007 (has links)
Syftet med detta arbete är att beskriva vanliga metoder ämneslärare använder sig av för att skapa och upprätthålla tystnad och ordning i klassrummen, när det enligt lärarnas uppfattning behövs. Vår empiriska del av arbetet grundar sig på en kvalitativ metod. Vi har genomfört observationer och intervjuat fem olika ämnes- och klasslärare i en F-5 skola i en förort i Stockholmsområdet. I observationerna har vi valt att följa två stycken år 2-3 klasser, under fem olika ämneslektioner. Utifrån litteratur och tidigare studier har vi belyst hur prat och ordning i skolorna har sett ut under de senaste tvåhundra åren och hur lärarens roll har förändrats i förhållande till den rådande skolkulturen. Ur de genomförda observationerna och intervjuerna har vi lokaliserat sju teman som beskriver lärarnas sätt att arbeta med ordning och pratregler i de två undersökta klasserna. I vårt resultat har vi presenterat följande huvudteman: inledning och avslutning av lektionen, klassrumsordning, regler, ordningsknep, lärarens beteende, prat i klassen, tillsägelser samt elevinflytande. Vi har sett att lärarnas sätt att förhålla sig till ordning, disciplin och prat i klassen varierar mycket och i analysen har vi relaterat vårt resultat till relevant litteratur. Till slut problematiserar och diskuterar vi en del av de tankar som vi har kommit fram till under arbetets gång. Dessutom presenterar vi några förslag för framtida forskning.
12

Hur pedagoger upplever ljudmiljön på förskolan

Persson, Marie January 2009 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger upplever ljudnivån, hur de blir påverkade av den på förskolan och hur de arbetar för att göra den bättre. Jag har även hämtat tips från litteraturen på hur man kan arbeta för att få god ljudmiljö på förskolan. Enkäter och intervjuer har genomförts med verksamma pedagoger. Undersökningen visar att personalen dagligen störs av för hög ljudnivå: 89 % av de medverkande upplever problem med ljudnivån på sin arbetsplats. De påverkas på olika sätt, genom stress, trötthet och huvudvärk. Majoriteten anser att det förekommer åtgärder mot buller genom förändringar i arbetssättet och ändringar i lokalerna. De hinder som finns för att få en god ljudmiljö anser pedagogerna är ekonomin och de stora barngrupperna. Trots att det förekommer åtgärder för att minska bullret återstår mycket arbete eftersom så många pedagoger fortfarande upplever att problemet finns.
13

Ljudmiljö på två dagliga verksamheter : tre angreppssätt: ljudmätning, observation & intervju

Zakrisson, Christian, Lindroos, Matilda January 2012 (has links)
No description available.
14

Snöklocka

Jonsson, Helen January 2017 (has links)
Varje dag utsätts vi för ljud som kan vara skadliga för vår hörsel. Våra öron är ett ytterst finkänsligt instrument som vi behöver vara rädda om och det är mycket viktigt att vi kan finna tid och plats för återhämtning. Hemmet är en plats som jag tycker borde kunna erbjuda oss den vila vi behöver. Akustiken i hemmet påverkas när arkitekturen i husen förändras. Den öppna planlösningen leder till problem med ljudmiljön och många tänker inte på detta. Kombinationen med öppen planlösning, hårda material, stora glaspartier och högt i tak gör att ljudet beter sig på ett sätt som är ansträngande för vår hörsel. I mitt designarbete försöker jag skapa en mer behaglig hemmiljö som erbjuder en lugnare, mer naturlig akustik. Det ljudlandskap vi har i vårt egna privata utrymme, hemmet, borde få vara något som känns bra på alla sätt. Människan har ett behov av återhämtning och därför skulle en produkt som ökar chansen för det vara till nytta.
15

Ljud och kognition : Hur en spelares prestation påverkas av artificiella ljudmiljöer / Sound and cognition : How artificial soundscapes affect human performance

Alamansour, Aiat, Simicic, Daniel January 2019 (has links)
Denna rapport innehåller en studie om hur artificiella ljudmiljöer påverkar människan, med grunden i frågeställningen: ”Hur påverkas en spelares prestation av artificiella ljudmiljöer?”. En prototyp med inspiration av ett 3D plattformsspel skapades med två olika varianter av ljudmiljöer: en stadsmiljö och en naturmiljö. En pilotstudie utfördes med ett speltest och ettavslutande frågeformulär, därefter gjordes en undersökning med 18 deltagare. Med hjälp av forskningen i bakgrundskapitlet blir det tydligt att ljud har en påverkan på den kognitiva förmågan. Testet var dock gjort i en för liten skala, med för få resurser för att kunna ge ett definitivt resultat. En större studie med fler informanter, mer resurser och mer tid skulle kunna ge ett starkare resultat.
16

Ljudmiljö i förskola; en del av barns intersubjektiva livsvärld : - / Sound-environment in pre-school; a part of children’s intersubjective life-world : -

Veeborn, Julius, Schröder, Claudia January 2022 (has links)
Ljud har förmågan att påverka människor. I skräckfilmer används ljud exempelvis för att öka den emotionella spänningen hos tittaren. På vilket sätt som ett specifikt ljud påverkar en specifik individ är dock svårt att undersöka, delvis på grund av den subjektivitet som finns bakom varje individs tolkning av ett specifikt ljud. Ett och samma ljud påverkar inte nödvändigtvis två individer på samma sätt. En individs förväntningar och associationer, i relation till ljud av särskild karaktär, spelar roll i hur individen kommer uppleva det särskilt karakteristiska ljudet. Begreppet oljud hjälper en individ att göra en första indelning, eller kategorisering, av ett ljuds karaktär. Huruvida ett ljud faller under oljudskategorin eller inte är en subjektivt aspekt för respektive individ, men ljudet tenderar att vara av en särskild karaktär och påverka individen negativt. Trycket på ljudet kan exempelvis fysiskt skada individens hörselorgan, varpå individen reagerar med att klassificera det specifika ljudet som oljud.  I förskolan förekommer mycket ljud. Syftet med föreliggande studie är att undersökaförskolans miljö i relation till ljud, hädanefter benämnt ljudmiljö, och undersöka hur individerna i den här miljön, barn och pedagoger, subjektivt upplever ljudmiljön genom att ta del av deras beskrivningar av respektive upplevelser. Ljudmiljön påverkan och präglar barns livsvärld. Samtliga barn på en och samma avdelning i en förskolan är med och upplever samma ljudmiljö, men livsvärlden är, detta till trots, unik för respektive barn. Genom att hitta gemensamma nämnare ibarnens beskrivningar om sina upplevelser kan man dock argumentera för att det finns aspekter av barns livsvärld i relation till ljudmiljö som är intersubjektiv. Den fenomenologiska forskaren vänder sig mot objekt och ting, samt subjekts uppfattning av respektive objekt och ting. En annan benämning för ett objekt eller ting är fenomen. Att utveckla förståelse för hur en individ uppfattar ett fenomen ligger i den fenomenologiska forskarens huvudsakliga fokus. Forskaren grundar sin nyfikenhet kring subjektens upplevelse av fenomen i sina förutfattade meningar, samtidigt som dessa måste läggas åt sidan för att validera forskningens resultat. Föreliggande studie ämnar synliggöra hur barn som subjekt och individuppfattar ljudmiljö som objekt och fenomen. Barnens beskrivningar är grundande för deras uppfattning och upplevelse. Utifrån deras beskrivningar finns där förhoppning att kunna hitta gemensamma nämnare som kan synliggöra den intersubjektiva aspekten av ljudmiljön. Forskarna bakom föreliggande studie ansvarar för legitimiteten i barnens beskrivningar och diskuterar samt kritiserar såväl vår egen metod som våra slutsatser.
17

Ljudmiljöns påverkan på patientsäkerhet inom intensivvård med fokus på neonatal intensivvård : en litteraturöversikt

Schäfermann, Hanne, Ulbrich, Conny January 2016 (has links)
Kontinuerligt ljud kan vara påfrestande i den dagliga arbetsmiljön. På sjukhus vårdas patienter som är utsatta för en konstant ljudmiljö. Även barn som vårdas på avdelningar utsätts för den konstanta ljudmiljön. Arbetsuppgifter och lagen kräver av sjuksköterskor att de utför ett professionellt arbete som ska garantera högsta patientsäkerhet under dessa arbetsförutsättningar. Studiens syfte var att belysa ljudmiljöns påverkan på sjuksköterskors arbete och patientsäkerhet inom intensivvård samt neonatal intensivvård.Frågan om eventuella lösningar att reducera larm kom även att undersökas. Författarna valde en litteraturöversikt som metod.I litteraturstudien undersöktes och jämfördes 16 artiklar med varandra. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL, PubMed, PsychInfo och Academic Search Elite. För att få så många artiklar som möjligt gjordes både databassökningar och manuella sökningar. Artiklarna som uppfyllde inklusionskriterierna skulle varaengelsk-eller svenskspråkiga, inte äldre än 10 år, originalartiklar, handla om intensivvård och vara peer reviewed. För att besvara syftet delades resultaten in i fyra rubriker. Man fann bland annat att sjuksköterskor hanterade larmen på en intensivvårdsavdelning bättre om de hade extra kunskapom övervakning och larmapparatureller hade längre yrkeserfarenhet inom området samtövervakningssystemen och apparaterna de arbetademed. Larmen skulle kunna minskas om de anpassades efter individuella patientbehov. Sjuksköterskor påverkas negativt av en konstant (hög) ljudmiljö vilket i sin tur påverkar patientsäkerheten. Patientsäkerheten blir påverkad då sjuksköterskor använder larmen som informationskälla men kan även bli stressade av för många olika larm och även ignorera dem.
18

LJUDMILJÖN I MILJONPROGRAMMET : En fallstudie om hur renovering och förtätning kan skapa en bättre inre- och yttre miljö

Partelow, Alexandra, Andersson, Frida January 2023 (has links)
Buller har utifrån forskning visat på en stor påverkan av människors hälsa och är dessutom den miljöstörning flest människor utsätts för i Sverige. Vidare kan buller ge upphov till problem med hjärt-och kärlsjukdomar samt bidra till sömn- och koncentrationssvårigheter. Trafikbuller är den vanligaste ljudkällan och med utgångspunkt i kartläggningar för vägtrafikbuller, anses boendemiljöer tillhörandetvå miljoner svenskar inte uppnå riktlinjer för buller i utomhusmiljön. Ljudkrav har funnits sedan slutetpå 1940-talet under olika namn och regelsamlingar. Byggnadsstadga, BABS 60 och Svensk byggnorm67 var de regelverk som tillämpades under miljonprogrammet, då en miljon bostäder uppfördes underår 1965 och 1974. Miljonprogrammets fastigheter är nu över 50 år och byggnadernas tekniska livslängdbörjar närma sig slutet där ungefär 165 000 av miljonprogrammets bostäder behöver upprustas. Isamband med en renovering är det aktuellt att beakta ljudisoleringen för att åstadkomma byggnadersom uppfyller dagens ljudkrav. Kvartersstrukturen för miljonprogrammets flerbostadshus är ofta öppenmed stora avstånd mellan huskropparna samt outnyttjade ytor vilka kan locka till förtätning. Syftet medexamensarbetet är därav att utreda akustiska utmaningar kopplat till arkitektur, byggteknik, gårdsmiljöoch omgivning för att kunna skapa en bättre ljudmiljö vid en renovering och förtätning i ettbostadsområde från miljonprogrammet. Studien innefattar en litteraturstudie inom områdena arkitektur, akustik, ljudkrav, renovering ochförtätning för att skapa en teoretisk grund. Vidare grundar sig studien i en fallstudie för ettmiljonprogramsområde i Malmö, bestående av platsanalyser utifrån metoderna Serial vision, Lynch ochGehl samt ljudanalyser i form av ljudmätningar och subjektiva upplevelser av ljudmiljön.Konceptutvecklingen baseras på teori, bullerkartläggning samt platsens förutsättningar vilketvidareutvecklas genom att ta hänsyn till platsanalysernas resultat. Två av fallstudiensbyggnadskonstruktioner undersöktes för att genomföra simuleringar och beräkningar att jämföra mednuvarande ljudkrav och riktvärden. Utifrån teori, fallstudie och beräkningsresultat prövades ochutvärderades olika åtgärder i syfte att uppfylla dagens ljudkrav och skapa en bättre inre- och yttreljudmiljö. Studiens resultat visar på att lägenhetsavskiljande innerväggar samt bjälklag i betong uppfyller ljudklassC för ljudnivåskillnad enligt nuvarande ljudkrav, däremot uppfyller inte bjälklagen kravvärdena förstegljudsnivå. Vidare uppfyller bostäderna kravställningen för ljudisolering mot yttre ljudkällor utifrånstudiens ljudmätningar. Med Malmö stads bullerkartläggning som utgångspunkt överstiger denberäknade inomhusljudnivån kravvärdet för tre av nio fall. Ett tidstypiskt bostadsområde, med öppenbebyggelsestruktur och omgivande trafikleder uppfyller inte riktvärdena gällande ekvivalent ljudnivåvid uteplatser utifrån utförda ljudmätningar. Däremot uppfylls riktvärdet för den maximala ljudnivånvid uteplatser. Slutligen uppfyller även fasadmätningarna riktvärdet vid fasad. Åtgärdsförslagen i form av stegljudsdämpande skikt förbättrar stegljudsnivån så att ljudklass C eller Buppnås. Förtätningsförslaget medför att ljudnivån inom området generellt minskar med 10 dB. Befintligbebyggelse skärmas av genom att ny bebyggelse placeras parallellt med trafikleden, uppförda i tvåförskjutna rader för att minska bullerspridning in till gårdarna. Även fönsterfria gavlar nyttjas därtillbyggnader ansluter mot den befintliga bebyggelsen och skapar en effektiv bulleravskärmning. För attskapa en ljuddämpad sida för samtliga tillbyggnader i förtätningsförslaget krävs ytterliga åtgärder i formav till exempel akustikskärmar. Utifrån studiens bullerkartläggning medför förtätningen att de befintligauteplatserna uppfyller riktvärdena för ekvivalent ljudnivå. Eftersom ljudnivån inom området minskarantas ljudmiljön även upplevas betydligt mer behaglig. De sänkta ljudnivåerna vid fasaderna skapar ävenstörre marginaler till kravställningen gällande ljudisolering mot yttre ljudkällor. Utöver förbättradeakustiska aspekter medför förtätningen förändrade gårdsbildningar där platsens positiva kvaliteter värnatsom.
19

Effekten av musik som åtgärd vid preoperativ ångest och oro : En litteraturöversikt / The effect of music intervention on preoperative anxiety : A literature review

Asplind, Anna, Friberg, Annika January 2016 (has links)
Bakgrund: Ångest och oro är vanligt förekommande hos patienter inför kirurgiska ingrepp. Studier har visat att högre grad av preoperativ ångest och oro är associerat med större behov av lugnande premedicinering, högre doser av narkosläkemedel, förhöjt blodtryck, ökad hjärtfrekvens, högre postoperativ smärta samt en långsammare och mer komplicerad postoperativ återhämtning. Den preoperativa vårdmiljön är väl lämpad för alternativa, icke-farmakologiska åtgärder där musikintervention är ett alternativ. Syfte: Syftet var att beskriva effekten av musik som åtgärd vid preoperativ ångest och oro. Metod: En litteraturöversikt där artiklar med kvantitativ ansats har analyserats, med motivet att skapa överblick över kunskapsläget. Analysen har gjorts enligt Fribergs trestegsmodell. Resultat: Resultatet är en sammanställning av totalt nio kvantitativa artiklar baserade på studier där effekten av musikintervention som preoperativ omvårdnadsåtgärd har studerats. I samtliga studier minskade musikinterventionen patientens subjektiva upplevelse av preoperativ ångest och oro, däremot sågs inga entydiga effekter för de objektiva parametrarna, såsom tex hjärtfrekvens och blodtryck. Slutsats: Musik bör användas som ett icke-farmakologiskt komplement inom vården eftersom det är en säker metod utan kända biverkningar och med god effekt. / Background: Preoperative anxiety is common among patients undergoing surgery. Studies have shown that a high level of preoperative anxiety is associated with increased need for sedatives, higher doses of anesthetic drugs, increased blood pressure, increased heart rate, higher postoperative pain and a slower and more complicated postoperative recovery. The preoperative environment is well suited for alternative, non-pharmacological interventions, where music is one of them. Objective: The objective was to describe the effect of music intervention on preoperative anxiety. Method: A literature review where articles with quantitative approach has been analysed, with the purpose of getting an overview of the current knowledge. The analysis has been done according to the three-step model, described by Friberg. Results: The result includes a review of nine quantitative articles, based on studies where the effect of music intervention on preoperative anxiety has been studied. The music intervention showed a positive effect on the reduction of patient reported experience of anxiety in all studies, however, no consistent positive effects were seen on the objective parameters, such as heart rate and blood pressure. Conclusion: Music intervention should be implemented as a compliment to standard preoperative care, as it has shown to be a safe method with no known side effects, and with good results.
20

Att bygga och bo i ett flerbostadshus av KL-trä med Valla Berså som referensobjekt / To build in CLT with Valla Berså as a reference object

Andréasson, Ros-Mari January 2018 (has links)
I denna studie utreds KL-trä, korslimmat trä, ur byggnadsteknisk synvinkel samt ur ett boendeperspektiv, där Valla Berså som är Linköpings första flerbostadshus byggt med en stomme av KL-trä fick agera referensobjekt. Byggnationen av flerbostadshus i trä ökar i stadig takt. KL-trä är resultatet av den senaste utvecklingen inom massivträkonstruktioner. De industriellt framtagna skivorna i KL-trä kan tillverkas i stora format och dess höga bärförmåga och styvhet i förhållande till vikten möjliggör att bygga högre, större och stabilare än med traditionellt träregelvirke. Trä är det enda helt förnyelsebara byggmaterialet. Det tillverkas i en energisnål process med minimal miljöpåverkan och binder koldioxid under hela sin livslängd. Byggbranschen börjar inse att ett skifte från betong till trä är det enda rätta om de totala koldioxidutsläppen ska minska. Men det behövs mer kunskap kring att använda trä i flerbostadshus som har höga krav på brandsäkerhet och ljudmiljö. För att ta reda på vilka för- och nackdelar det finns att bygga med KL-trä, vilka lösningar som finns för att höja funktionen och säkerheten i ett KL-trähus och vilka effekter ett massivträhus har på boendemiljön, genomfördes gedigna litteraturstudier ihop med en fallstudie av Valla Berså. Intervjuer med entreprenörerna och konsulterna genomfördes tillsammans med en enkätundersökning med de boende i Valla Berså. Resultatet tyder på att fördelarna att bygga med KL-trä är många och om bara kunskapsnivån kommer ikapp så har vi ett konkurrenskraftigt material till de traditionella byggmaterialen. Det finns många lösningar för att uppnå tillräcklig brandsäkerhet och goda ljudmiljöer. Rätt utformat kan ett KL-trähus medföra ett mycket gott inomhusklimat med jämn behaglig temperatur och bra luft, med en lägre energiförbrukning och miljöpåverkan som följd.

Page generated in 0.0254 seconds