The use of air power has become more important in modern warfare, and the ability to use the full potential of air power is significant for a beneficial outcome of conflict. Today’s most established air power theories are developed from a military superpower perspective, leaving a void of knowledge for the smaller air forces. This study intends to find out how the air power advocate Robert Pape’s theory theater air power is applicable to small states and small air forces by testing Pape’s theory against the Six Day War in 1967 and the Georgia War in 2008 and thus contribute to a greater basis for the debate on how the air forces should be used and which role they play in conflict. The result show, in contrast to Pape’s theory, that air superiority is beneficial but not decisive. Instead, the coordination between arms is crucial for high combat efficiency and utilization of airspace. Also, the result shows that operational interdiction is the most efficient course of action for small state to use their air power, particularly if lacking the ability to defeat heavily armoured combat vehicles and battle tanks. Finally, the result clarifies that the air power cannot win conflicts by their own but are a vital contributor to the favourable outcome of conflict.

Sammanfattning: Teorier om luftmakt tar sin historiska utgångspunkt i resursstarka stormakters behov, varför de förutsatt stora resurser och avancerad teknik. För småstater har detta förhållande varit problematiskt då de varit tvungna att använda sig av stormakternas luftmaktsteorier trots att förutsättningar saknades i form av resurser och teknik. Under 2000-talet har några forskare utarbetat luftmaktsteorier utformade för småstater, vars förklaringskraft prövas i föreliggande studie.  Föreliggande studies syfte är att förklara effekten av luftmakt med luftmaktsteorier speciellt framtagna för småstater och teorierna som prövas är Clarkes modell ´Strategic, Persuasion, Oriented, Targeting bombing´ (SPOT) och Pashakhanlous ´The Underdog´s Model´ (UM).   Luftkriget i Ukraina är fallet som valts för att pröva teoriernas förklaringskraft mot ett aktuellt fall.  Ukraina är ett stort land med en stor befolkning, men knappa resurser gör att en landet har en större nytta av att tillämpa en småstatsstrategi än en storstatsstrategi. Studien visar att Ukraina uppnår bra resultat både inom SPOT- och UM:s modellkriterier. Resultatet påvisar att en småstats möjligheter att påverka eller vinna mot en starkare motståndare ökar om teoriernas kriterier tillämpas i sin helhet eller i delar. Studien har inte funnit några nya eller avvikande kriterier för mindre staters framgångar i luftmaktskriget.

Forskning om småstater är ett etablerat forskningsfält. Forskning om småstaters användande av luftmakt är mindre väletablerat men finns. I detta forskningsfält har fyra luftmaktsteorier identifierats och dessa teorier utgör materialet i denna studie. Teorierna uppvisar olika uppfattningar om vad en småstat är och teorierna har olika definitioner av småstatsbegreppet. Syftet med studien är att åskådliggöra småstatsbegreppet och sättet som småstatsbegreppet används i luftmaktsteorier.   Studien har genomförts med hjälp av en tematisk analys, som är en metod för att hitta olika teman i ett material. Resultatet har tolkats med hjälp av teorin Three-level Concepts för begreppsutredning. Resultatet visar att vissa teman på småstaten, som exempelvis numerärt svag, är genomgående i luftmaktsteorierna. Vissa teman, som exempelvis relativ litenhet, förekommer i en del av luftmaktsteorierna. Vissa teman, som exempelvis geografiskt begränsad, förekommer enbart i en av luftmaktsteorierna, men är ändå en intressant del i småstatsbegreppet inom forskningen om luftmakt. Bidraget denna studie lämnar är att den belyser hur småstatsbegreppet används inom forskningen om luftmakt.

I inledningen av den storskaliga ryska invasionen av Ukraina tilldrog sig en relativt ny typ av vapensystem, den beväpnade drönaren, stor uppmärksamhet. Denna typ av system och dess framtida roll inom krigföringen har varit och är fortfarande omdebatterad. Forskningen har fram till nyligen, till stor del, saknat relevant empiri för att undersöka den beväpnade drönarens effekt i en mellanstatlig högteknologisk konflikt. Syftet med denna studie har varit att undersöka en mindre stats nyttjande av UCAV som ett sätt att projicera luftmakt. I det här fallet genom en fallstudie av konflikten i Ukraina. För att belysa Ukrainas användande av UCAV har en luftmaktsteori benämnd, Underdog’s Model, nyttjats. Modellen, framtagen av Arash Heydarian Pashakhanlou, syftar till att beskriva hur en mindre stat genom goda prestationer inom sex specifika faktorer, kan gå segrande ur en väpnad konflikt mot en starkare motståndare. Studien visar att Ukraina i mycket hög grad uppnått goda prestationer inom modellens faktorer. Effekten av de ukrainska UCAV-operationerna förefaller också, i krigets inledande fas vara mycket stor. Efter krigets första månader avtar dock denna effekt något, på grund av en motståndarens anpassning och nyttjande av motmedel. Underdog’s Model har en relativt god, om än inte fullständig, förklaringskraft beträffande Ukrainas användning av UCAV i konflikten. Nyttjande av UCAV framstår som en kostnadseffektiv väg för en småstat att projicera luftmakt i en asymmetrisk konflikt. Dock har vissa sårbarheter hos sådana system blivit mer framträdande varefter konflikten fortskridit.

Sammanfattning: Luftmakt är ett kraftfullt tvångsmedel för att påverkan motståndaren. Luftmakten har under lång tid varit de resursstarka stormakternas verktyg explicit. Tiden och teknikutveckling har medgett att mindre resursstarka stater kan ta till sig luftmakt. Dilemmat för den mindre staten är tillgängliga resurser för kvalité och kvantitet kontra den resursstarke motståndaren i kontexten asymmetrisk konflikt. Vintern 2021 presenterades Arash Heydarian Pashakhanlou luftmaktsteorin The Underdogs Model (UM) som bygger på dilemmat med en resursstark motståndare. Pashakhanlou menar att den svagare parten kan öka sin sannolikhet att nå framgång mot en starkare motståndare genom att förhålla sig till sex faktorer som är grunden i hans småstatsteori. Teorins sex faktorerna är kreativitet, självförsörjning och externt stöd, engagemang, underrättelse, spridning och kraftsamling samt slå mot sårbara militära mål. Småstatsteorier är något av ett dilemma då man saknar empirisk grund för deras validitet, så även Pashakhanlous teori. Syftet med studien var att med hjälp av två oberoende luftmaktsrelaterade fall pröva teorin och undersöka dess förklaringskraft. Studiens fall är luftmaktsanvändning i italienska Bari 1943 samt Falklandskriget 1982. Studiens resultat visar på stor förekomst av faktorerna i UM samt att Tyskland presterade bättre än de allierade i samtliga faktorer och vidare att Argentina presterades sämre än Storbritannien i flertalet av faktorerna. Pashakhanlous teori kan förklaras i de båda fallen och påvisat hög förklaringskraft. Studien konkluderar efter genomförd analys att det inte kan uteslutas att andra faktorer inverkade på utfallen eftersom studien fokuserat på teorins sex faktorer. Krav på ytterligare prövning föreligger innan Pashakhanlous teori kan bekräftas eller avfärdas med ytterligare empirisk bevisning.

This thesis examines whether NATO’s air operation Allied Force was appropriate to expect concession when compelling the Serbian leader Slobodan Milosevic, or if there were other circumstances to explain the NATO failure of success. I analyse the conditions in accordance with previous research and theories of compellent threats. I find that NATO’s efforts meet the expectations for successive coercion and therefore it has to be other explanations why they failed. I argue that NATO misjudged Milosevic when he did not follow the tacit and expected rules of reaction and behaviour, which explains why the outcome became unpredictable and resulted in failure. To complete the theories of successful compellent threats, I suggest that future research should consider the target states strategic culture and ethnic, cultural and historical heritage as well as the state’s public defense will and leadership.

<p>Att utnyttja flygstridskrafter har sedan tidernas begynnelse varit en effektiv metod att påtvinga motparten sin egen vilja. Sättet man använt flygstridskrafterna på har debatterats under historiens gång. Inom ämnet luftmakt finns det en rad kända och inflytelserika luftmaktsteoretiker som alla har sin idé om hur man bäst utnyttjar flygstridskrafter. Hur ser vår svenska doktrin ut gällande teorier kring luftmakt? Vilka luftmaktsteorier genomsyrar grundtanken bakom hur vi idag vägleder våra luftoperationer? Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka generella och centrala luftmaktsteorier som återfinns i den svenska doktrinen. För att kunna svara på mina valda frågeställningar och tillgodose syftet med uppsatsen har jag valt att dela in uppsatsen i två delar. Den första delen är en beskrivande del där jag helt enkelt redogör för vad luftmakt är, presenterar centrala luftmaktsteoretiker och deras teorier samt redogör för vad vår doktrin säger angående luftmakt. Därefter kommer en komparation mellan centrala tankar och teorier kring luftmakt och svensk doktrin för luftoperationer. Resultatet i uppsatsen visar tydliga exempel på att doktrinen återspeglar det bästa hos flera av de centrala luftmaktsteoretikerna. Det centrala i doktrinen är effekttänkandet och utnyttjandet av indirekt metod. Avslutningsvis ser jag en begränsning gällande svensk doktrin och luftmaktsteorier kring strategiska mål och medel nu när Försvarsmakten gått från invasions- till insatsförsvar och därmed minskat på personal och resurser. Frågan är om vi har möjlighet att effektivt verka strategiskt som enskilt land eller om vi är beroende av andra nationer?</p> / <p>To use air power has always been an effective way to affect your opponent. The way you use air power has been debated throughout history. There are a number of famous and influential air power theorists who all have their idea of how to best use air power. How does the Swedish air doctrine describe air power? Which airpower theories work as guidelines for our air operations today? The purpose of this paper is to examine general and central air power theories which can be found in the Swedish doctrine. To be able to answer my questions and to achieve the objective of this paper, I have chosen to divide the paper into two parts. The first part is a descriptive part where I simply describe what air power is, present well known air-power theorists and their theories and outline what our doctrine says about air power. The second part is a comparison between the central ideas and theories about air power and the Swedish airdoctrine. The result of this paper shows that the Swedish air doctrine has been influenced by several air-power theorists. Central in the doctrine are effects-based operations and the use of indirect methods. Finally, I see a limitation in the Swedish air doctrine and strategic air power theories now that the Armed Forces have reorganized, which means less personnel and resources. The question is whether we can effectively operate on a strategic level as a single country or if we are dependent on other nations?</p>

Att utnyttja flygstridskrafter har sedan tidernas begynnelse varit en effektiv metod att påtvinga motparten sin egen vilja. Sättet man använt flygstridskrafterna på har debatterats under historiens gång. Inom ämnet luftmakt finns det en rad kända och inflytelserika luftmaktsteoretiker som alla har sin idé om hur man bäst utnyttjar flygstridskrafter. Hur ser vår svenska doktrin ut gällande teorier kring luftmakt? Vilka luftmaktsteorier genomsyrar grundtanken bakom hur vi idag vägleder våra luftoperationer? Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka generella och centrala luftmaktsteorier som återfinns i den svenska doktrinen. För att kunna svara på mina valda frågeställningar och tillgodose syftet med uppsatsen har jag valt att dela in uppsatsen i två delar. Den första delen är en beskrivande del där jag helt enkelt redogör för vad luftmakt är, presenterar centrala luftmaktsteoretiker och deras teorier samt redogör för vad vår doktrin säger angående luftmakt. Därefter kommer en komparation mellan centrala tankar och teorier kring luftmakt och svensk doktrin för luftoperationer. Resultatet i uppsatsen visar tydliga exempel på att doktrinen återspeglar det bästa hos flera av de centrala luftmaktsteoretikerna. Det centrala i doktrinen är effekttänkandet och utnyttjandet av indirekt metod. Avslutningsvis ser jag en begränsning gällande svensk doktrin och luftmaktsteorier kring strategiska mål och medel nu när Försvarsmakten gått från invasions- till insatsförsvar och därmed minskat på personal och resurser. Frågan är om vi har möjlighet att effektivt verka strategiskt som enskilt land eller om vi är beroende av andra nationer? / To use air power has always been an effective way to affect your opponent. The way you use air power has been debated throughout history. There are a number of famous and influential air power theorists who all have their idea of how to best use air power. How does the Swedish air doctrine describe air power? Which airpower theories work as guidelines for our air operations today? The purpose of this paper is to examine general and central air power theories which can be found in the Swedish doctrine. To be able to answer my questions and to achieve the objective of this paper, I have chosen to divide the paper into two parts. The first part is a descriptive part where I simply describe what air power is, present well known air-power theorists and their theories and outline what our doctrine says about air power. The second part is a comparison between the central ideas and theories about air power and the Swedish airdoctrine. The result of this paper shows that the Swedish air doctrine has been influenced by several air-power theorists. Central in the doctrine are effects-based operations and the use of indirect methods. Finally, I see a limitation in the Swedish air doctrine and strategic air power theories now that the Armed Forces have reorganized, which means less personnel and resources. The question is whether we can effectively operate on a strategic level as a single country or if we are dependent on other nations?

The two battles for Fallujah took place in 2004. Earlier research states that air power was a key reason for the success following the second operation, and as a critical omission during the first operation. Following this statement that air power changed the way urban operations should be conducted it should be possible to use an air power theory to explain the different outcomes of the battles. The purpose of this study is to see if Robert Pape’s theory of denial strategy is applicable as an explanation for the two operations differences of outcome.   The method used for this study is a comparative case study of the two operations in which the operations are compared by analysing then using the framework of Pape’s theory.    The result of this study shows that the outcomes partly can be explained from Pape’s theory, but the results differ between the two components which leads to a discussion of what this means for the theory. The result contributes to the existing research and gives reason for criticism of the earlier research which states that it was Close Air Support (CAS) that was successful during the second operation. This study shows that CAS was mostly used during the first operation and only partly used during the second, successful, operation. This study states that it was the use of operative interdiction, one of the three components of Pape’s theory, which led to the second operations success.

On 5 June 1967, the Israeli Air Force launched a surprise attack against the Egyptian Air Force and started what was to be known as the Six Day War. The Six Day War is a good example of when a small nation manages to singlehandedly defeat a superior adversary. The purpose of this paper is to analyze the success of the Israeli Air Force and their contribution to the victory. The use of air power in the Six Day War will be analyzed, using John Warden’s Five Ring Model and Shaun Clarke’s theories about risk-based coercion and SPOT-bombing. Research findings indicate that Shaun Clarke’s theories about coercion may to some extent explain the success of the Israeli Air Force. Attacking the armed forces created the threat of further violence against more valuable and vulnerable targets causing the Arabic leaders to choose peaceful solutions instead of continued fighting. Furthermore, the SPOT-bombing analyzes show that the psychological effect that the Israeli Air Force had on their adversary played a significant role in the campaign against Egypt. However, Warden’s model could not explain the reasons behind the outcome of the war.