This essay examines how grief, melancholy and irony interact in the poetry collections Hej då, ha det så bra! (2003) by Kristina Lugn and Det här är hjärtat (2015) by Bodil Malmsten. The authorships have their similarities and differences when it comes to the themes and language of their poetry. In Malmsten’s collection of poetry, grief is more present than usual and for Lugn, the feeling of melancholy is much heavier in this collection of poetry compared to her previous ones. Although the poetry collections differ in theme, the feeling of grief and melancholy is common between them. The concept of irony is examined in the essay as an antipole to grief and if irony could help the authors poetic self get distance from their grief. In my examination of the concept of melancholia and irony, I have discovered that they differ between men and women. This is interesting when it comes to how women write poetry in the concept of irony and melancholia. This will be used in my essay to better understand how Lugn and Malmsten work within these themes. To explore grief and melancholy in the poetry, I will use Freud’s essay “The Mourning of Melancholia” (1917), Kristeva’s Black sun: depression and melancholia (1989) and also Karin Johannsson’s Melankoliska rum (2009) to give a clear history of the concept of grief and melancholia and the many aspects of it. / I denna uppsats undersöks hur sorg, melankoli och ironi samspelar i diktsamlingarna Hej då, ha det så bra! (2003) av Kristina Lugn och Det här är hjärtat (2015) av Bodil Malmsten.  Författarskapen har sina likheter och skillnader när det gäller dikternas stämning och språk. Diktsamlingarna skiljer sig även från författarnas tidigare verk. För Malmsten är sorgen mer närvarande än någonsin och hos Lugn är känslan av melankoli tyngre i denna diktsamling jämfört med tidigare diktsamlingar. Även om diktsamlingarna skiljer sig i tematik, finns ändå en gemensam känsla av sorg och melankoli. Begreppet ironi undersöks i uppsatsen som en motpol till sorgen, om ironin kan hjälpa till att distansera diktjaget från sorgen eller om ironin kan skapa ett behov att uttrycka sorgen, likt bekännelselitteraturen.  I min analys av begreppen melankoli och ironi har jag stött på att det skiljer sig mellan hur män och kvinnor skriver. Detta är intressant när det kommer till hur kvinnor skriver poesi inom begreppen ironi och melankoli, och detta kommer att användas i min uppsats för att få en bättre förståelse för hur Lugn och Malmsten arbetar inom dessa teman. För att utforska sorg och melankoli i poesi kommer jag att använda Freuds essä ”The Mournig of Melancholia” (1917), Kristevas Black sun: depression and melancholia (1989) och även Karin Johannissons Melankoliska rum:om ångest, leda och sårbarhet i förfluten tid och nutid (2009), för att ge en tydlig bild av begreppet sorg och melankoli och de många aspekterna av det.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förgänglighetstematiken tar sig uttryck i Kristina Lugns lyrik respektive dramatik. Jag analyserar en diktsamling och ett drama: Hej då, ha det så bra!från 2003, respektive Nattorienterarnafrån 1998. I min analys utgår jag från en tematisk läsning för att ta fasta på förgänglighetstematiken, för att vidare undersöka hur tematiken tar sig uttryck i respektive genre. Jag tar bland annat hjälp av begreppet ”genericitet”, som ser genre ”som ett material som texten produktivt bearbetar”. Analysen visar att förgänglighetstematiken är påtaglig i de båda verken. Analysen visar också att förgänglighetstematiken tar sig uttryck på olika sätt i respektive genre; dramatiken uttrycker förgänglighetstematiken på ett teatraliskt och humoristiskt sätt, medan lyriken uttrycker förgänglighetstematiken på ett mer avskalat och direkt sätt. Förordet till Nattorienterarna, där Kristina Lugn skriver om sitt förhållande till respektive genre, underbygger min tolkning. Lugn låter allvaret komma närmre läsaren genom sin lyrik.

No description available.

Uppsatsen har haft för avsikt att ge ett bidrag till forskningen om nutida svensk dramatik genom attapplicera Bertholt Brechts teaterteori kring den episka teatern och distanseringsbegreppet på dramat”Tant Blomma” av Kristina Lugn. Många av de sätt och stilmedel som Brecht kallade fördistanseringar finns att upptäcka i denna text. Bland annat använder sig Lugn av sång, dans, ettmånga gånger lyriskt och orealistiskt språk, metafiktion och citat på ett sätt som fjärmar publikenfrån illusionen om att det är verkligt liv som gestaltas på scenen. Dessutom finns det drag ireplikerna som måste sägas vara distanserande, bland annat genom att rollen kommenterar sig självi tredje person.Min slutsats är då att min analys av ”Tant Blomma” visar att det finns många stildrag somskulle kunna verka distanserande, och det finns stöd för ett episkt spelsätt i replikerna. Jag trordessutom att distanseringarna skulle kunna bli fler och förtydligas ytterligare i en uppsättning avpjäsen. Men i analysen diskuteras också frågan huruvida pjäsen är episk eller absurdistisk. Dettamåste man själv tolka när man sätter upp dramat. För att kunna kallas episk, bör regissören somsätter upp ”Tant Blomma” göra ett medvetet val att vilja ge publiken en möjlighet att se vårtkonstiga samhälle utifrån och därefter tänka till om det är så vi vill ha det. Denna läsning är fulltmöjlig enligt min analys.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den existentiella utsattheten gestaltas i Kristina Lugns diktsamlingar om jag inte och Bekantskap önskas med äldre bildad herre. Lugns dramer Idlaflickorna och Nattorienterarna undersöks också kortfattat i ljuset av lyriken. I avsnittet före analysdelen ges en kort förklaring till den tradition som fört fram ironin hos svenska kvinnliga lyriker, vilket bland annat innefattar fransk existentialism och absurdism. De teman som framstått tydligast i om jag inte är moderskapet, ensamheten, döden och förhållandet mellan män och kvinnor. Analysen tar bland annat upp influenserna från Sonja Åkesson, barns utsatta situation och ensamma kvinnor i folkhemmets bakgård. Dessa vardagliga teman är även representativa för Bekantskap önskas, även om både intensitet och fokus skiftar. Här finns bitande ironi, ensamma, desperata mammor, men inte samma nattsvarta ton som i debutsamlingen. Döden är konkret och ständigt närvarande i båda samlingarna. Den jämförande analysen av Idlaflickorna och Nattorienterarna betonar uttryckssättet i dramatiken jämfört mot lyriken. Det poetiska språket är typiskt för Lugns dramatik. Influenserna från Samuel Beckett och absurdismen är också påtagliga. Slutligen konstateras att den existentiella utsattheten inte är lika tydlig i dramatiken - på ytan. Under ytan är det symboliska och fragmenterade språket minst lika existentiellt.

Thesis (Ph. D.)--University of Washington, 1998. / Vita. Includes bibliographical references (leaves [192]-201).

Syftet med mitt arbete var att undersöka lärares upplevelser av att införa och arbeta med projektet ”Drömmen om det godas” metoder – stillhet, massage, qigong och reflekterande samtal.  Jag har gjort intervjuundersökningar för att ta reda på hur lärare som undervisar eleverna i någon eller några av dessa tekniker uppfattar sitt arbete. Jag var  intresserad av att se vad som motiverar lärare att arbeta med metoderna och på vilket sätt lärarna motiverar eleverna att delta i arbetet, samt vilka svårigheter lärarna upplever och hur dessa svårigheter löses. Jag har intervjuat 5 lärare som på olika sätt arbetar med ”Drömmen om det godas” metoder. Efter intervjuerna har jag bearbetat mina data kvalitativt för att få en djupare förståelse för respondenternas tankar. Resultatet visar att  lärarna påtalar att vi idag lever i en stressig miljö och att det för många elever är viktigt hur de ser ut och hur de beter sig. Genom att arbeta med ”Drömmen om det godas metoder” anser samtliga lärare att eleverna blir lugnare, vilket resulterar i att de har lättare för att koncentrera sig och fokusera på skolarbetet. Lärarna menar vidare att stämningen i klassen påverkas positivt. Flera av lärarna menar också att de själva påverkas positivt av träningen. Vissa elever har svårare än andra att koncentrera sig på träningen, vilket skapar svårigheter och problem. Andra problem kan vara vilka elever som ska samarbeta vid klassrumsmassagen. För att komma över svårigheter krävs motiverade och tydliga lärare som kan samtala med och lyssna på eleverna samt återskapa ett intresse hos eleverna när motivationen tryter. Resultatet visar också att det är viktigt att elever samt lärare är väl förberedda och motiverade när arbetet påbörjas.

I min essä beskriver jag den öppna miljön, med ett modernt och nytänkande arbetssätt som blir allt vanligare inom förskolan. I den nya moderna förskolan öppnas innemiljöerna upp allt mer för att skapa möjligheter till ett ökat samspel och lärande mellan barnen. Pedagogiken säger att vi pedagoger ska bygga miljöer och inspirera barnen till att själva söka kunskap, men här anser jag att det finns barn som får problem. Många barn har svårt att anpassa sig till den stora barngruppen och utmärker sig för att vara "stökiga" eftersom de inte klarar av att sortera alla sinnesintryck runt omkring sig. Jag ser att barn med koncentrationssvårigheter blir allt vanligare inom förskolan och är orsakat av miljön de befinner sig i. Syftet med min essä är att undersöka hur miljön kan vara grunden till barn som har ett oroligt beteende och hur jag som pedagog kan ge dem möjligheter att lättare komma till ro i en verksamhet som saknar avdelade rum. Genom att jag reflekterar över mitt pedagogiska förhållningssätt kommer jag fram till att alla barn inte kan bemötas lika. För att alla barn ska känna en lugn och trygg lärandemiljö på förskolan krävs det att vi pedagoger har kunskap om hur flexibla rum, vardagsstress och stora barngrupper kan påverka barnets koncentration till eget lärande. / In my essay I describe the open environment, with a modern and innovative way of work that is becoming more and more common in preschools. In the new modern preschool the indoor environments are becoming more open to create an increased interaction and learning between the children. The science of education says that the pedagogue shall create environments and inspire the children to search their own knowledge, but according to me this is a something that causes problems for some children. Many children have difficulties to adapt to the large group of children and are characterized as "messy" since they are unable to sort all the perception they are exposed to. I experience that children with concentration disabilities are becoming more and more common at preschools and that it is caused by the environments they are situated in. The purposes of my essay is to investigate how the environment can be the cause of a restless behavior and how I, as a pedagogue, can give them the opportunity to easier find peace in a preschool which doesn’t have any separate rooms. By reflecting over my pedagogical attitude I find that not all children can be met the same way. For every children to experience a calm and safe learning environment at preschool, it is necessary that we pedagogues have knowledge about how flexible rooms, everyday stress and large groups of children can effect the concentration of learning for the child.

<p><strong></strong></p><p>Syftet med mitt arbete var att undersöka lärares upplevelser av att införa och arbeta med projektet ”Drömmen om det godas” metoder – stillhet, massage, qigong och reflekterande samtal.  Jag har gjort intervjuundersökningar för att ta reda på hur lärare som undervisar eleverna i någon eller några av dessa tekniker uppfattar sitt arbete. Jag var  intresserad av att se vad som motiverar lärare att arbeta med metoderna och på vilket sätt lärarna motiverar eleverna att delta i arbetet, samt vilka svårigheter lärarna upplever och hur dessa svårigheter löses. Jag har intervjuat 5 lärare som på olika sätt arbetar med ”Drömmen om det godas” metoder. Efter intervjuerna har jag bearbetat mina data kvalitativt för att få en djupare förståelse för respondenternas tankar. Resultatet visar att  lärarna påtalar att vi idag lever i en stressig miljö och att det för många elever är viktigt hur de ser ut och hur de beter sig. Genom att arbeta med ”Drömmen om det godas metoder” anser samtliga lärare att eleverna blir lugnare, vilket resulterar i att de har lättare för att koncentrera sig och fokusera på skolarbetet. Lärarna menar vidare att stämningen i klassen påverkas positivt. Flera av lärarna menar också att de själva påverkas positivt av träningen. Vissa elever har svårare än andra att koncentrera sig på träningen, vilket skapar svårigheter och problem. Andra problem kan vara vilka elever som ska samarbeta vid klassrumsmassagen. För att komma över svårigheter krävs motiverade och tydliga lärare som kan samtala med och lyssna på eleverna samt återskapa ett intresse hos eleverna när motivationen tryter. Resultatet visar också att det är viktigt att elever samt lärare är väl förberedda och motiverade när arbetet påbörjas.</p><p> </p>

Mötet med närstående till patienter som avlidit är ett stressfyllt möte, både för närstående och sjuksköterskan. Tidigare forskning visade att närstående önskade få tydlig information och söker trygghet hos varandra. Närstående upplevde sjuksköterskan som en stor källa för trygghet och stöd i sorgprocessen. Den professionalitet och säkerhet hon förmedlar var av stor vikt för närståendes upplevelse av hela vårdtiden. Syftet med studien var att beskriva erfarna intensivvårdssjuksköterskors reflektioner från möten med närstående till patienter som avlidit. En intervjustudie med kvalitativ ansats gjordes. Informanterna i denna studie kunde alla klassificeras som skickliga och expertsjuksköterskor enligt Benners utvecklingsstadier för sjuksköterskan. Informanterna beskrev möten som kunde delas in i följande huvudteman för att ge stöd till de närstående som, trygghet, lyhördhet, stillhet och lugn. Med hjälp av dessa huvudteman upplevde informanterna att de kunde skapa optimala förutsättningar för att skapa stillhet och lugn. / Meeting patient’s next of kin after decease is a stressful meeting for both the next of kin and the advanced practice nurse. Preceding research showed that the next of kin sought to receive information that was easy to understand and that they seek solace from each other. The advanced practice nurse was experienced as a great source of comfort and support in the grieving process by next of kin. Professionalism and support mediated by the advanced practice nurse was of great importance for the next of kin’s experience of the hospitalization period. The aim of this study was to describe experienced intensive care unit nurses reflections of meeting next of kin to patients who are diseased. An interview study with a qualitative approach was done. The informants in this study could all be classified as the skilful and the expert nurse according to Benners stages of progression for the nurse. The informants described main themes to support and comfort the next of kin, they were; feeling secure, attentiveness, stillness. With the aid of these categories the informants experienced that they could create the optimal conditions in creating stillness in the storm that the next of kin are in after death has occurred.