I Sverige deltar ett stort antal individer i vuxen ålder i olika utbildningsformer och motiven som ligger bakom valet att studera kan variera. Att delta i fortsatta studier genom livet är något som förespråkas för ett livslångt lärande och kan innebära nya möjligheter för individen. Samtidigt kan det livslånga lärandet och behovet av återkommande utbildning som vuxen även upplevas som ett tvång. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vilka drivkrafter vuxenstuderande upplever ligga bakom deras val att delta i utbildning. I denna kvalitativa fallstudie deltar sex personer som påbörjat vuxenutbildning vid ett lärcentrum. För att samla in studiens empiri genomförs semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys används induktivt för att analysera insamlade data. Resultatet visar att deltagarna påbörjat utbildning för att skaffa meriter till ett arbete, för att göra sin framtid tryggare, för att förändra riktningen på sitt liv eller för att lära sig mer om ett intresse. Att påbörja utbildning kan ibland vara en nödvändighet, samtidigt visar resultatet att när studievalet är baserat på en individs eget intresse och behov skapas också förutsättningar för att känna engagemang och en vilja att lära. / <p>Godkänt 2022-06-03.</p>

No description available.

Vid dimensionering av källarutrymmen och källargarage förekommer idag byggnadstekniska krav på brandgasventilation för att underlätta räddningstjänstens möjlighet till räddningsinsats. Boverkets byggregler, förkortat BBR, anger i allmänt råd under kapitel 5.7 att brandgasventilation kan utgöras av mekaniska fläktar men anger ej vidare någon information kring hur dessa ska utformas eller vad som utgör definitionen av att underlätta insats. Detta examensarbete har därför dels utrett hur brandgasventilation i form av brandgasfläktar ska utformas för att uppfylla föreskriftstexterna i BBR, och dels hur utformningen påverkar räddningstjänstens möjlighet till insats. För att fastställa detta har litteraturstudier, intervjustudier samt fältstudier i form av rökfyllnadsberäkningar genomförts. Litteraturstudier har upprättats för att dels utreda vilka krav som föreligger, dels utifrån BBR och hur dessa implementeras genom de olika vägledande handböcker som finns tillgängliga. Utifrån litteraturstudien har därefter Storstockholms brandförsvar, Räddningstjänsten Storgöteborg och Räddningstjänsten SYD (däribland Malmö) intervjuats för att svara på hur de jobbar vid insatser i underjordsgarage samt deras erfarenheter vid denna typ av insats. Vidare förfrågades även räddningstjänsterna angående de kritiska nivåer för sikt, temperatur och strålning som nyttjas vid analytisk dimensionering som upprättats i examensarbete skapad av Gradén och Liljedahl från 2007. Resultatet från litteraturstudien visar på att det råder en viss enhetlig uppfattning kring kravbilden och syftet med brandgasventilation av källarutrymmen och källargarage. Syftet är i huvudsak att möjliggöra tryckavlastning samt ge möjligheter att ventilera ut byggnader i syfte av att öka siktbarheten vid insats.    Resultatet från intervjustudien visar dock på att arbetsmetodiken vid insats skiljer sig mellan de intervjuade räddningstjänsterna. Två av tre räddningstjänster nyttjar inte brandgasventilationen alls vid insats alternativt endast under pågående och kontrollerad släckning av branden. Utifrån resultatet av litteraturstudien samt intervjustudien har därefter rökfyllnadsberäkningar utförts för att utreda påverkan av brandgasventilationens utformning inom källargarage. För att göra detta har en befintlig referenslokal nyttjats där fyra olika utformningar på brandgasventilationen utretts. Fläktarnas kapacitet i samtliga utformningar baseras på ett handbokskrav på en lufthastighet av 1,0 m/s över den beräknade öppningsarean, vilket motsvarar 0,5 % av brandcellens golvarea.  Beräkningsresultatet visar på att den dimensionerande brandgasventilationen medför att det kritiska värdet avseende sikt underskrids i samtliga körningar. Resultatet indikerar således att handboksenkravet gällande brandgasfläktarnas flöde således blir underdimensionerat utifrån ansatta gränsvärden.

Syftet med denna studie var att undersöka hur de utformade teorierna om delaktighet appliceras på ett fallföretag, för att granska hur dessa fungerar i praktiken. Hur utformade modeller och teorier gällande delaktighet konkret tillämpas i ett opererande företag på den svenska marknaden var något vi ville undersöka. Det behandlas även i denna kandidatsuppsats om vikten av att skänka de anställda möjligheten att delta, samt hur detta berör dessa. Likaså behandlas även möjligheten för den enskilde anställde att påverka beslut som rör dennes område, allt med strävan efter optimal kvalitet.

Studien är en deltagande observation av kommunikativa mönster i matematikundervisning på gymnasiet. Studien har det sociokulturella perspektivet på lärandet som teoretisk utgångspunkt. Materialet som samlades in består av fyra direkt efterföljande matematiklektioner i matematik 1b i en klass som observerats genom deltagande observation. Dessutom har materialet spelats in med videokamera och kompletterats med ljudinspelning, fältanteckningar och en lärarintervju. Studien fokuserar på att synliggöra kommunikativa mönster och deras påverkan på möjligheten för eleverna att kommunicera ett matematiskt innehåll. Analysen utgår från transkriberat material av samtal mellan lärare och elever i plenarundervisning. Vidare analyseras elevernas bänkarbete med hjälp av fältanteckningar och en del videomaterial. Till sist står klassrummens olika form och bänkuppställning i fokus. Där analyseras lärarens rörelser i klassrummet och dess påverkan på kommunikation. Det framkommer i studien att det finns möjligheter till fördjupad kommunikation i matematik i bänkarbetet som inte utnyttjas av alla elever. Plenarundervisningen är präglad av olika variationer av IRE-mönster som ger läraren en tydlig dominans i dialogen. Dock fanns en del observationer där mönstret bryts och eleven får mer delaktighet i kommunikationen. Här kommer studien fram till att det finns en outnyttjad potential för mer reflekterande dialog i matematikundervisningen i den klassen vi observerade.

Erik Olof Burman, professor i praktisk filosofi i Uppsala 1896–1910, disputerade 1872 påavhandlingen Om kunskapens möjlighet. I en filosofihistorisk översikt finner disputanden enfortgående förskjutning i synen på verkligheten och kunskapens grund, från antikens fokus påen yttre, från medvetandet skild verklighet till en inre, helt igenom själslig sådan. Hansidealistiska ståndpunkt reser tre huvudproblem för texttolkningen: förhållandet mellanmedvetande och förnimmelser; de yttre tingens verklighet; förhållandet mellan subjekt ochkunskapsobjekt. Subjektet framträder hos Burman som sinne, medvetande ochsjälvmedvetande. Mot dessa nivåer svarar graderade förnimmelser: sensationer,föreställningar och begrepp. Förnimmelserna har medfött ursprung, och själen bärverkligheten inom sig. På sin högsta nivå är subjektet bestämt av oföränderligaallmänbegrepp. Föreliggande studie av den unge Burmans filosofi diskuterar eventuellamotsägelser i hans text och söker tolkningar som undviker dem. / Erik Olof Burman was professor of practical philosophy in Uppsala 1896–1910. In 1872, hedefended his doctoral thesis, On the possibility of knowledge. In a largely historical overviewBurman describes a continuous shift in the view of reality and the grounds of knowledge,from antiquity’s focus on an outer reality, separate from the mind, to an inner, thoroughlyspiritual world. His idealistic standpoint raises three main problems for the interpretation ofthe text: the relation between mind and perceptions; the reality of external objects; the relationbetween subject and objects of knowledge. According to Burman, the subject appears assense, mind, and the self-aware mind. Corresponding graded perceptions are sensations,ideas, and concepts. The origin of the perceptions is innate, and the soul has the reality withinitself. At the highest level, the subject is determined by unchanging concepts. In the presentstudy of young Burman’s philosophy, apparent contradictions are discussed andinterpretations proposed to avoid them.

The water industry in Melbourne is facing a range of challenges associated with a notoriously varying climate and population growth. As a response to this, new water entitlement arrangements were introduced in 2014, seeking to promote a more integrated water cycle management. Melbourne’s three water retail corporations and four regional urban water corporations were assigned so called Delivery Bulk Entitlements, giving each of them the right to an individually quantified volume of water and the responsibility to manage that water. As a part of this, it was also decided that the actors are allowed to trade water. According to economic theory, having a water market like this is likely to promote a more efficient water system – at least from an economic point of view. However, the overall aim of the water system management is not only to promote efficiency but also to provide affordable, secure water supplies and enable for a water system supporting liveability and sustainability while protecting the environment and public health. Recognising this and also the limited experiences from water trading in urban settings, the aim of the present study was to explore and review the risks (i.e. opportunities and threats) associated with the new water trading scheme in Melbourne. By performing interviews with industry representatives in combination with a literature review, features of water trading that could potentially affect the possibility to attain the objectives of the Melbourne water system management were identified. While confirming that the possibility to trade indeed offers an opportunity to improve allocative as well as productive and dynamic efficiency, it was also recognised that this brings about opportunities as well as threats in relation to liveability, environmental health, security and, potentially, affordability. For example, there could be ideological and/or religious opposition towards treating water as a commodity and considering the essentiality of the water services provided by the bulk entitlement holders, anything affecting their operations could be seen to affect the liveability and sustainability of Melbourne. However, there are currently little to no room for trading to directly affect the costumers’ costs for water since the prices are regulated and predetermined. By increasing efficiency, trading could potentially defer the next major water augmentation, which nevertheless would be positive in this regard. Furthermore, it offers a way to redistribute the available water after a disturbance, which is positive in relation to the water security. Currently, the lack of security frameworks guiding any trading activities is however problematic not only in relation to this but also since it basically keeps any trades from happening and thereby limits the scope for a market altogether. As regards the environment, trading brings with it an opportunity to solve a potential overallocation problem as well as a way for the environmental water holder to acquire additional water for the environment and to readjust its water holdings and get around delivery constraints. However, trading among other actors also potentially brings with it unwanted effects due to a change in quantity and/or quality of the water flows. Additionally, it may encourage entitlement holders to sell of water that would otherwise have been left unused. It should be emphasised that the present study did not seek to provide a complete risk assessment but to offer an initial mapping and understanding of opportunities and threats. From this, it also made some brief recommendations about how some of the identified barriers such as the low number of market participants and the current need for trades to get ministerial approval potentially could be overcome. All in all, although the scope for having a market in Melbourne could be questioned due to a number of factors (currently) keeping the low number of entitlement holders from trading, this study suggests that water trading could be both positive and negative in relation to the overall objectives of the water system government. Thus, the key is to develop a water market seeking to promote the identified opportunities while mitigating the threats, indeed giving the water corporations in Melbourne the possibility to use the new management tool for managing their respective demand and supply balances without compromising the level of service towards their customers. / Aktörerna som ansvarar för Melbournes vattenförsörjning står inför en rad utmaningar kopplade till ett mycket omväxlande klimat och en kraftig befolkningstillväxt. I ett försök att främja ett holistiskt och mer integrerat förhållningssätt där alla möjligheter tas i beaktande infördes under 2014 ett nytt sätt att organisera rättigheterna till vatten. De sju statligt ägda företag i Melbourne som distribuerar vatten till privatkunder och företag tilldelades så kallade ”Bulk Delivery Entitlements” som ger var och en av dem rätt till en individuellt kvantifierad mängd vatten och även ansvar för dess förvaltning. Som ett led i detta möjliggjordes även för aktörerna att handla med vattnet, något som enligt ekonomisk teori torde främja effektivitet – i alla fall utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Det övergripande målet för vattenförsörjningen gäller dock inte bara effektivitetsnivån utan tar även hänsyn till pris och säkerhet och söker främja beboelighet (”liveability”) och hållbarhet samtidigt som miljön och folkhälsan skyddas. Utifrån detta och med tanke på de begränsade erfarenheterna av vattenhandel i urban miljö var syftet med denna studie att undersöka och granska de risker (i form av möjligheter och hot) som kan associeras med att ha en vattenmarknad i Melbourne. Genom att genomföra intervjuer med företrädare för industrin och kombinera detta med en litteraturstudie identifierades aspekter kopplade till vattenhandel som kan komma att påverka potentialen att nå målen för hur Melbournes vattensystem ska förvaltas. Studien bekräftar att en vattenmarknad troligen verkligen erbjuder möjlighet till ökad allokativ, produktiv och dynamisk effektivitet, men identifierade också en rad möjligheter och hot i förhållande till (social) hållbarhet, miljö, säkerhet och kostnadsbild. Till exempel kan det finnas ideologiskt och/eller religiöst grundat motstånd mot att se vatten som en handelsvara. Dessutom, med tanke på hur fundamentala de tjänster som tillhandahålls av de inblandade företagen är, kan det argumenteras för att vad som än påverkar dessa företags verksamhet är relevant i förhållande till social hållbarhet. Det finns för närvarande dock inget direkt utrymme för vattenhandeln att påverka kundernas kostnader för vatten eftersom priserna är på förhand reglerade. Genom att öka effektiviteten kan en vattenmarknad dock vara delaktig i att skjuta upp nästa stora utbyggnad av vattenförsörjningen, vilket skulle vara positivt ur detta avseende. Därtill erbjuder en vattenmarknad ett sätt att omfördela det tillgängliga vattnet efter en störning, vilket är positivt med tanke på försörjningssäkerheten. För närvarande är dock bristen på säkerhetsföreskrifter i förhållande till handelsaktiviteter problematiskt inte bara i förhållande till säkerhetsnivån utan även med tanke på att det avhåller vattenföretagen från att genomföra någon handel alls och därmed begränsar möjligheten att omsätta både möjligheter och hot. När det gäller miljöhänsyn erbjuder vattenhandel en möjlighet att lösa en eventuell situation där för mycket vatten avleds från naturen till försörjningsnätet. Dessutom kan den aktör som ansvarar för det vatten som avsatts för miljöändamål förvärva ytterligare vatten, justera sitt vatteninnehav och komma runt fysiska leveransbegräsningar. Handel mellan andra aktörer medför dock hot om en förändring i kvantitet och/eller kvalitet hos vattenflöden, något som kan komma att ha negativ miljöpåverkan. Dessutom kan en vattenmarknad medföra att vatten som tidigare lämnats orört nu istället säljs för konsumtionsändamål. Det bör understrykas att denna studie inte gör något anspråk på att erbjuda en fullständig riskutvärdering utan snarare en första kartläggning av och förståelse för möjligheter och hot.  Utifrån detta formulerades även förslag på hur några av de identifierade barriärerna, bland annat det låga antalet marknadsdeltagare och det nuvarande kravet på att handelsavtal godkänns av en minister, skulle kunna övervinnas. Sammantaget föreslår denna studie att vattenhandel kan vara både positivt och negativt i förhållande till de övergripande målen för förvaltningen av vattensystemet, även om utrymmet för en marknad i Melbourne kan ifrågasättas med tanke på en rad faktorer som för närvarande medför att det låga antalet potentiella marknadsdeltagare faktiskt avstår från att handla. Nyckeln till att utveckla Melbournes vattenmarknad ligger i att främja möjligheterna och begränsa inverkan från hoten så att vattenföretagen i Melbourne verkligen kan utnyttja möjligheten att använda detta nya verktyg för att hantera sina respektive vattenbalanser, utan att äventyra servicenivån gentemot kunderna.

Risker är något som ständigt finns närvarande i IT-projekt, både positiva och negativa risker. Syftet med denna studie är därav att undersöka hur projektledare i IT-branschen arbetar med risker och möjligheter samt hur arbetet upplevs. Studien genomfördes efter en kvalitativ ansats och med hjälp av en tematisk analys utformades fyra huvudteman: (1) Ta risker på allvar, (2) Förståelsens innebörd: förstår du mig nu?, (3) Oanade möjligheter och (4) Tio nyanser av lärdomar. Tidigare forskning och studiens resultat visar på att riskarbete ska göras noggrant och regelbundet. Då risker är en stor del av ett projekt bör detta arbete tas på allvar. Till skillnad från risker är möjligheter något som endast ett fåtal arbetar aktivt med. Störst fokus ligger på att analysera och hantera risker, inte möjligheter. En av slutsatserna som denna studie därav resulterat i är att riskarbete är ett viktigt arbete som behöver noggrannhet, tid, kommunikation, transparens, reflektion och kontinuitet för att bli så bra som möjligt. Arbetet med möjligheter kan däremot utvecklas avsevärt. Studiens deltagare blev även ombedda att dela med sig av en viktig lärdom vid arbetet med risker. Detta resulterade förvånande nog i tio olika svar vilket visar på att den enade synen som först antogs finnas, gällande arbetet med risker i IT-projekt, inte är helt enad. Det finns liknande nyanser i lärdomarna men själva lärdomarna i sig är olika. En slutsats som kan dras av detta är att arbetet med risker är liknande, både i teorin och i praktiken, men att erfarenheter och olika synsätt påverkar vad respektive projektledare anser vara den viktigaste lärdomen inom riskarbete. / The work with risk and risk factors are something that must be taken seriously in IT-projects. The work must be done carefully and regularly throughout the whole project, otherwise the consequences will affect the project in a negative way. But a project risk doesn´t always have to be something negative. Possibilities in IT-projects are still an unknown way of work. Therefore, the purpose of this study is to examine how project managers in IT work with risks and possibilities and how their experiences where with this work. The study was conducted using a qualitative approach and with the help of thematic analysis, four themes were created; (1) Take risks seroiusly, (2) The meaning of understanding: do you understand me now?, (3) Unimagined possibilities och (4) Ten nuances of lessons leatned. Working with risks where something that all project managers did. They thought that their work with project risks is the key to implementing a successful project. But the result of this study also shows that working with possibilities where something that just a minority of the participants did. Both research and the result of this study highlights that some of the keys to a successful work with project risks are; precision, time, communication, transparency, reflection and continuity. Even though this was something every participant agreed on, the idea on what was the most important thing to do in the work with project risk where different among them all. That result shows that the work with project risks might, at the first sight, be equal but when you dig deeper there are differences. The project manager must therefore find a way to communicate and identify the project risks so everyone working in the project have a united way of identifying the project and the project risks.

Utbildningen i förskolan skall vara likvärdig och arbetet i förskolan ska präglas av omsorg, välbefinnande, trygghet och utveckling. Detta hänger ihop med att det i läroplanen står att man inte ska bedöma det enskilda barnet och att de då kan bli svårt att veta om ett barn är i behov av stöd. Trots att pedagoger i förskolan är skyldiga att ge stöd till barn i behov av stöd finns inga klara direktiv kring vad stödet skall innefatta. Genom sex semistrukturerade intervjuer med tre specialpedagoger och tre förskollärare avsåg studiens syfte att jämföra och beskriva vad specialpedagoger och förskollärare i förskolan upplever som begränsningar, möjligheter samt målsättningar i arbetet med barn i behov av stöd. Den insamlade empirin till studien har transkriberats och kategoriserats utifrån syftet och forskningsfrågorna som därav har resulterat i tre temaområden/rubriker med tillhörande underkategorier/rubriker. Resultatet av studien visar att de viktigaste förutsättningarna enligt deltagande respondenter för ett framgångsrikt arbete i förskolans verksamhet är att pedagogen ska ha förmågan att analysera vad i situationen som gjorde att barnet hamnade i svårigheter utan att lägga problemet på barnet, det vill säga se barnets behov utifrån ett kritiskt perspektiv. Analys av resultatet visar att förskollärarna anser att en pedagog i förskolans verksamhet behöver vara engagerad och ha ett eget driv, se till att lärmiljön är anpassad för barnets behov genom att stötta och kommunicera på barnets nivå, ge barnet flera vägar att kunna kommunicera på, bland annat genom bildstöd och tecken som stöd. Resultatet visar även på att respondenternas mål är att alla pedagoger inom förskolan ska ha en strävan efter att vilja testa och prova nya sätt till förbättring, vilket bland annat kan ske genom inspiration utifrån fortbildning och utbyte mellan förskolor. Studiens slutsatser är att det viktigaste i arbetet med barn i behov av stöd är att se det bakomliggande i situationen som uppstått samt arbeta med tydliggörande pedagogik. / <p>Betyg i Ladok 220321.</p>

Syftet med studien är att vinna kunskap om hur en grupp förskollärare relaterar till den planerade undervisningen på förskolegården samt vad det finns för utmaningar och möjligheter med planerad undervisning på förskolegården. Vi anser att detta är ett område inom förskolans verksamhet som är nödvändigt att ta upp då möjligheterna som finns inomhus även finns utomhus. Björklund (2016) belyser att barns lärande sker hela tiden, även utanför tröskeln (a.a.). Därför är ytterligare kunskap kring detta område viktigt att forska vidare kring. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare varav två har titeln utomhuspedagog. Utifrån det insamlade empiriska materialet går det att tolka att förskollärarna är överens om vad begreppet planerad undervisning har för innebörd. Däremot skiljer sig förskollärarna åt i resultatet när det kommer till undervisning på förskolegården. Majoriteten av förskollärarna berättade att de använder sig av den spontana undervisningen på förskolegården och att den planerade undervisningen främst sker inomhus. I studien tar även upp frågeställningar kring möjligheter och utmaningar med att bedriva planerad undervisning på förskolegården. Det empiriska underlaget i studien har bearbetats med hjälp av tematisk analys. Materialet har analyserats och identifierats i olika teman och mönster som därefter har organiserats i olika kategorier. Dessa kategorier har med hjälp av den teoretiska grunden utvecklingspedagogiken använts för att förstå och tolka det empiriska materialet med hjälp av begreppen lärandets objekt och lärandets akt.