Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarens val av aktiviteter i friluftsliv inom idrott och hälsa samt huruvida lärarens habitus påverkar valet. Studiens fyra frågeställningar var: Hur ser läraren på friluftsliv? Vilka aktiviteter undervisar läraren i på skolan inom friluftsliv? Vilka faktorer påverkar stoffurvalet inom friluftsliv? Påverkas läraren av sin habitus i friluftsliv vid val av aktiviteter? Metod Studien har en kvalitativ ansats och sammanlagt sex lärare i idrott och hälsa intervjuades utifrån ett semistrukturerat intervjuformat. Tre av lärarna undervisar i åk 7–9 och tre på gymnasiet. Skolorna är belägna i Stockholms län (innerstad till länets ytterkanter) och har olika geografiska och socioekonomiska förutsättningar. Intervjudeltagarna har olika lång erfarenhet av att undervisa i ämnet. Intervjuerna genomfördes på plats på skolorna, varefter de transkriberades, kodades, tematiserades och analyserades med teoretisk utgångspunkt i ramfaktorteorin och habitus. Resultat Studiens resultat visar att lärarnas syn på friluftsliv är att komma bort ifrån staden men skiljer sig åt i synen på friluftsliv som mål eller medel. Lärarna inkluderar aktiviteter som täcker in flera årstider, samtidigt som flera dagars vinteraktiviteter saknas. Faktorerna som påverkar respondenternas yrkesutövning är både yttre, som exempelvis tid, ekonomi, skolans geografiska placering, och inre habitusbaserade som erfarenhet, utbildning, trygghet och intresse. Slutsats De slutsatser som kan dras i denna studie är att lärarnas val påverkas av såväl yttre som inre faktorer, men att omfattningen varierar beroende på framför allt skolans geografiska läge, ekonomi, tids- och trygghetsaspekter, samt erfarenhet, utbildning och intresse. Det förekommer viss habituspåverkan, och till skillnad från tidigare studier så anges klimatförändring och elevers bristande rörelseförmåga som två återkommande och begränsande problem.

Practices to promote gender equality and equal opportunities for men and women have become an important part of many organizations' agenda. However, women are still experiencing challenges in career advancement to a larger extent than men. This is due to structural, cultural and societal factors and other types of discrimination against women. This thesis aims to explore the experienced challenges and opportunities for career advancement by women in the Swedish energy industry, a male dominated industry. Although Sweden is a leading country regarding gender equality, women are still paid less and are exposed to discrimination and subordination. The energy industry has made efforts to improve gender equality, focusing on wage and gender distribution, but there is still more to be done to achieve equal opportunities for men and women. This thesis combines qualitative and quantitative methods and presents empirical data on women’s experiences of career and its challenges and opportunities. The empirical data is based on a survey with female respondents that are members of an organization that promotes gender equality within the energy industry. The findings indicate that the women experience both structural and cultural discrimination in their organizations, where they often are subordinated to men. Furthermore, results also indicate that men empower other men in career advancement in the organizations. Moreover, the current gender order together with gender structures create challenges for women in their careers in male dominated industries. However, there are situations where the respondents describe how they benefit from their gender minority situation, indicating opportunities for career advancement. / Jämställdhet och lika möjligheter för män och kvinnor har blivit en viktig del av organisationers arbete. Däremot upplever fortfarande kvinnor utmaningar gällande karriärutveckling i större utsträckning än män. Dessa utmaningar baseras bland annat på strukturell, kulturell och samhällelig diskriminering mot kvinnor. Den här avhandlingen syftar till att utforska de upplevda utmaningarna och möjligheterna för karriärutveckling hos kvinnor i den svenska energibranschen, vilken är en mansdominerad bransch. Även om Sverige är ledande inom jämställdhet mellan könen så tjänar kvinnor mindre än män samt utsätts för diskriminering och blir underordnade. Energibranschen har under den senaste tiden gjort ansträngningar för att förbättra jämställdhet mellan könen, där man fokuserat på lön och könsfördelning, men det finns fortfarande mycket kvar att göra för att uppnå samma möjligheter för män och kvinnor. Denna uppsats kombinerar kvalitativa och kvantitativa metoder och presenterar empiriska data på kvinnors erfarenheter kring karriär och dess utmaningar och möjligheter. Den empiriska data är baserad på en enkät med deltagare från en organisation som arbetar för jämställdhet i energibranschen. Resultaten tyder på att kvinnorna i studien upplever såväl strukturell som kulturell diskriminering i deras organisationer, där de ofta upplevs underordnade till män. Vidare indikerar resultaten att män stöttar andra män i karriärutveckling i de deltagande kvinnornas organisationer. Dessutom, den nuvarande könsordningen kombinerat med informella definitioner av manlighet och kvinnlighet skapar utmaningar för kvinnor och deras karriärer i mansdominerade industrier. Å andra sidan, finns det situationer där kvinnorna i studien upplever att de drar nytta från deras könsminoritet vilket indikerar möjligheter för karriärutveckling.

We know that it is difficult to forecast the future, and the same applies to project management. There are a lot of occurrences that are both predictable and not possible throughout the course of a project. The management of uncertainty is a management method that helps to forecast and adjust to future occurrences. In this context, frameworks and tools have been created to help project managers genuinely understand a project's potential.  The study was conducted as a case study at Rimaster Development in Söderhamn and aimed at discovering sources of uncertainty within their project development that affect project performance. The study is built on both quantitative and qualitative data gathering from a workshop, survey, meetings, and interviews from ten different projects of Rimaster. The study had five respondents who contributed with two projects, each of which they had been a part of previously, one classified as uncertain and one as more certain.  The data were analyzed with the statistics tool SPSS, where variables were computed based on the empirical findings in the uncertainty survey. The result was then presented through uncertainty attribute matrices to identify how each project performed in relation to customer satisfaction as well as time plan and budget. Here, dependent variables were tested, such as if the uncertainty score (the higher value, the more uncertain is the project) influenced project performance. From the data, two categories of projects could be developed: Higher performing projects and lower performing projects. To this, significant analysis of the performance groups was performed to find parameters that were significantly different between the categories. To capture more data to the thesis, each project was then evaluated through an individual project analysis which consisted of analyzing the data from the survey more closely for each project. The findings from this were then supported with qualitative interviews.  The findings in the study suggest that there is a relationship between project uncertainty and lower-performing projects in relationship to time plan and budget. Further, sixteen uncertainty parameters showed to have a significant value in the comparison between higher and lower performing projects. Based upon the data and the analysis of the study, managerial recommendations have been provided to Rimaster on tools and development processes that may assist the organization's uncertainty management and increase their project performance. / Det är allmänt känt att det är omöjligt att tydligt förutsäga framtiden och detsamma gäller projektledning. Det finns många händelser som är både oförutsägbara och riskfyllda under ett projektets gång, där osäkerhetshanteringen är en hanteringsmetod som hjälper till att prognostisera och anpassa sig till framtida händelser. Tidigare forskning inom osäkerhetshantering har utvecklat ramar och verktyg för att hjälpa projektledare att verkligen förstå ett projekts potential.  Studien genomfördes som en fallstudie vid Rimaster Development i Söderhamn och syftade till att upptäcka källor till osäkerhet inom deras utvecklingsavdelning som påverkar projektets prestanda. Studien bygger på både kvantitativ och kvalitativ datainsamling från en workshop, enkätundersökning, möten och intervjuer från tio olika projekt från Rimaster. Studien enkätundersökning hade fem svarande som bidrog med två projekt som de tidigare hade varit en del av, ett klassificerat som osäkert och ett som mer säkert.  Data erhållen from enkäten analyserades med statistikverktyget SPSS där variabler beräknades baserat på empiriska resultat i osäkerhetsundersökningen. Resultatet presenterades sedan genom osäkerhetsattributmatriser för att identifiera hur varje projekt presterade i förhållande till kundnöjdhet samt tidsplan och budget. Här testades beroende variabler som om den osäkerhetspoängen varde projekt erhöll (ju högre värde, desto mer osäkert är projektet) hade en effekt på projektets prestanda. Från analysen kunde två kategorier av projekt utvecklas: projekt med högre prestanda och projekt med lägre prestanda. Utöver detta genomfördes en signifikansanalys av prestationsgrupperna för att hitta parametrar som var signifikanta olika mellan kategorierna. För att samla ytterliga data till avhandlingen utvärderades varje projekt genom en individuell projektanalys som bestod av att analysera data från undersökningen närmare för varje projekt. Resultaten från detta styrktes sedan med kvalitativa intervjuer.  Resultaten i studien antyder att det finns ett samband mellan projektosäkerhet och projekt med lägre resultat i förhållande till tidsplan och budget. Vidare visade sig sexton osäkerhetsparametrar ha ett signifikant värde i jämförelsen mellan projekt med högre och lägre resultat. Baserat på analyseringen av den data studien samlat in så har rekommendationer överlämnats till Rimaster om verktyg och utvecklingsprocesser som kan hjälpa organisationens osäkerhetshantering och därmed öka deras projektprestanda.

<p>As the western society gradually turns into a knowledge- and risk society, where science and scientific innovations increasingly both promise to save the world and destroy it, a shift in the relation between the scientific community and the rest of society has emerged. A shift from a top-down one-way transfer view regarding communication, to a dialogue-based interactive co-production model, where the public are part of setting the agenda for research and contribute to the knowledge production. Or at least in theory, in EU documents and in many different country's policy documents. In practical application however, one might have a hard time see the implementation of such model.</p><p>As a more comprehensive and dialogue-based science communication is depending on the possibility for scientist themselves to engage and fell the need to engage, we have focused on their thoughts.</p><p>In this thesis we have examined six scientists view on, and work with, science communication, as well as their perceived social and structural conditions. We have also examined action plans and strategy documents from three Swedish universities that in different ways mention science communication and interaction with the broader society. Finally we have compared the view on science communication that we have found in the documents with that of the scientists.</p><p>We have used qualitative interviews to gather information from the six scientists, who range from 30 to 60 years in age and come from different fields of study. For the documents we used a qualitative analyse, searching for different areas regarding science communication and interaction with society.</p><p>Our finding show that both the view of the scientist and that of the documents, regarding science communication, more resemble that of the older one-way transfer model, although some minor parts remind of a dialogue-based model.</p><p>All the scientists we have interviewed are positive to science communication, especially for its possibility to increase the knowledge in general society and set a ground for better decision making, and also to give legitimacy for both research and the decisions based on it.</p><p>Regarding their practical work with science communication, no one have fixed routines, and the time they spend differ greatly. It is mostly reactive in nature and consist of lectures, popular science articles, participation in interviews in media and conferences etcetera. Three of the scientists use, or are about to use, websites where they communicate their science.</p><p>Socially, most of the scientists both talk extensively with their colleagues about science communication and feel that they think it is important. When it comes to their superior or employer view on science communication most of the scientists don't feel that they act as if it is a subject of concern. Regarding to the academic world at large, they think it is both seen as something positive and sometimes negative. For example some scientists may see it as a positive and important work, while others see the science communication as being part of self promotion and a attempt to raise more funds for specific research. The scientists still feel principle encourage to work with science communication.</p><p>The structural conditions differ between the different scientists, and only one has had training in science communication, although three think they have the possibility to get training. All the scientist have possibility to get some help with their communication however. Two of the scientists felt that their conditions for working with science communication are sufficient, while others feel the need for more resources, time and natural environments for engagement.</p><p>In the action plans and strategy documents we found five interesting areas regarding science communication and engagement with the broader society. First of are their view on science communication and its positive effects. Here all the universities point at the importance of science communication for a sustainable development. They also focus on the benefit for the research in utilizing the knowledge and experience of the broader society. Secondly two of the universities give examples on how they work with science communication. Here they mention open lectures, seminars, study visits, among other. The third area focus on the education of scientist in science communication. Here KTH strongly emphasis the importance education for good leadership and communicative skills for scientists. Fourth, the need for better structural conditions is something that Södertörn stresses, both regarding funding, merits and different departments’ tasks regarding science communication. Last, the importance of business related education as a way of spreading knowledge is something that all the universities focus on.</p>

As the western society gradually turns into a knowledge- and risk society, where science and scientific innovations increasingly both promise to save the world and destroy it, a shift in the relation between the scientific community and the rest of society has emerged. A shift from a top-down one-way transfer view regarding communication, to a dialogue-based interactive co-production model, where the public are part of setting the agenda for research and contribute to the knowledge production. Or at least in theory, in EU documents and in many different country's policy documents. In practical application however, one might have a hard time see the implementation of such model. As a more comprehensive and dialogue-based science communication is depending on the possibility for scientist themselves to engage and fell the need to engage, we have focused on their thoughts. In this thesis we have examined six scientists view on, and work with, science communication, as well as their perceived social and structural conditions. We have also examined action plans and strategy documents from three Swedish universities that in different ways mention science communication and interaction with the broader society. Finally we have compared the view on science communication that we have found in the documents with that of the scientists. We have used qualitative interviews to gather information from the six scientists, who range from 30 to 60 years in age and come from different fields of study. For the documents we used a qualitative analyse, searching for different areas regarding science communication and interaction with society. Our finding show that both the view of the scientist and that of the documents, regarding science communication, more resemble that of the older one-way transfer model, although some minor parts remind of a dialogue-based model. All the scientists we have interviewed are positive to science communication, especially for its possibility to increase the knowledge in general society and set a ground for better decision making, and also to give legitimacy for both research and the decisions based on it. Regarding their practical work with science communication, no one have fixed routines, and the time they spend differ greatly. It is mostly reactive in nature and consist of lectures, popular science articles, participation in interviews in media and conferences etcetera. Three of the scientists use, or are about to use, websites where they communicate their science. Socially, most of the scientists both talk extensively with their colleagues about science communication and feel that they think it is important. When it comes to their superior or employer view on science communication most of the scientists don't feel that they act as if it is a subject of concern. Regarding to the academic world at large, they think it is both seen as something positive and sometimes negative. For example some scientists may see it as a positive and important work, while others see the science communication as being part of self promotion and a attempt to raise more funds for specific research. The scientists still feel principle encourage to work with science communication. The structural conditions differ between the different scientists, and only one has had training in science communication, although three think they have the possibility to get training. All the scientist have possibility to get some help with their communication however. Two of the scientists felt that their conditions for working with science communication are sufficient, while others feel the need for more resources, time and natural environments for engagement. In the action plans and strategy documents we found five interesting areas regarding science communication and engagement with the broader society. First of are their view on science communication and its positive effects. Here all the universities point at the importance of science communication for a sustainable development. They also focus on the benefit for the research in utilizing the knowledge and experience of the broader society. Secondly two of the universities give examples on how they work with science communication. Here they mention open lectures, seminars, study visits, among other. The third area focus on the education of scientist in science communication. Here KTH strongly emphasis the importance education for good leadership and communicative skills for scientists. Fourth, the need for better structural conditions is something that Södertörn stresses, both regarding funding, merits and different departments’ tasks regarding science communication. Last, the importance of business related education as a way of spreading knowledge is something that all the universities focus on.

Offentlig upphandling har identifierats som ett nyckelområde i omställningen till ett mer miljömässigt hållbart samhälle. För svensk del står offentliga upphandlingar för cirka en fjärdedel av den totala klimatpåverkan. Ett effektivt miljöarbete i upphandlingar har därmed möjligheten att göra stor skillnad för det svenska miljöarbetet. Sverige har i linje med detta upprättat flera miljömål med koppling till offentlig upphandling.  I uppsatsen har upphandlande myndigheters möjligheter att ställa miljökrav i upphandlingar identifierats som mycket goda. De upphandlande myndigheterna har stor frihet i hur de väljer att utforma krav på upphandlingsföremålet med koppling till miljön. Trots upphandlande myndigheters goda möjligheter att genomföra miljöanpassade upphandlingar ställs miljökrav inte i tillräcklig omfattning för att uppnå Sveriges miljömål för offentlig upphandling. Som en konsekvens av bristen på miljökrav framläggs i uppsatsen ett förslag att införa en skyldighet för upphandlande myndigheter att beakta miljön i offentliga upphandlingar. För att en sådan skyldighet ska bli effektiv görs först en undersökning av vilka skillnader som finns mellan de upphandlande myndigheter som idag ställer miljökrav i offentliga upphandlingar och de myndigheter som inte gör det. Tydliga skillnader är att de upphandlande myndigheter som ställer miljökrav i offentliga upphandlingar har miljöpolicys, personer ansvariga för miljöarbete och rätt kompetens, vilket de myndigheter som inte genomför miljöanpassade offentliga upphandlingar saknar. En skyldighet för upphandlande myndigheter att införa miljöpolicys och utse ansvariga personer för miljöarbetet föreslås därför. Vidare diskuteras en skyldighet för upphandlande myndigheter att ställa miljökrav i samtliga offentliga upphandlingar. En sådan skyldighet avråds från eftersom tidigare liknande lösningar inte uppnått det förväntade resultatet och eftersom miljövinsten inte kan väntas bli proportionell till de ökade resurser som skulle krävas för att genomföra en sådan skyldighet.

I vårt arbete har vi analyserat vilka variabler som är mer eller mindre stressande i yrket som fastighetsmäklare. De variabler vi valt att undersöka är faktorer inneboende i arbetet, roll i organisationen, karriärutveckling, relationer på arbetet, organisationsstruktur och klimat samt utomorganisatoriska källor till stress. Sammanlagt medverkade 426 fastighetsmäklare från 8 olika fastighetsmäklarföretag i en enkätundersökning. Resultaten har sedan analyserats med hjälp av ett flertal olika statistiska analyser. Resultatet från undersökningen innebär en revision av de tidigare sex variablerna till fyra nya: organisationsklimat, ansvar, tid och händelser i livet. Slutsatsen är att faktorn ”Tid” har fyra gånger så stor inverkan på känslan av arbetsrelaterad stress hos fastighetsmäklare i jämförelse med de övriga tre variablerna. Genom resultatet i vårt arbete bidrar vi med information till fastighetsmäklarorganisationer, om vilka faktorer de behöver arbeta med för att minska den arbetsrelaterade stressen hos fastighetsmäklare. / In our work, we have analyzed which variables are more or less stressful in the profession of real estate brokers. The variables we chose to examine are the factors intrinsic to job, role in organization, career development, relationships at work, organizational structure and climate, and extra-organizational sources of stress. A total of 426 brokers from 8 different real estate brokerage firms, participated in a survey. The results were then analyzed using a variety of statistical analyzes. The results from the survey represent a revision of the previous six variables to four new ones: organizational climate, responsibility, time and life events. It is concluded that the factor “Time” has four times the impact on the sense of work-related stress among realtors in comparison with the other three variables. The result of our work, contribute with information to the real estate brokerage organizations, which factors they need to work on, in order to reduce work-related stress among brokers.

No description available.

Mitt syfte med undersökningen är att genomföra en kvalitativ textanalys av Sofia Nordins trilogi för att undersöka dess lämplighet att undervisa om värdegrundsfrågor i årskurs 4–6.   Skolinspektionens granskning (2012) finner brister i att integrera värdegrundsuppdraget i ämnet svenska. Bland annat beror det på brister i förståelsen hos lärare kring vilka skönlitterära texter som kan användas och vad i texterna som kan ge möjlighet till undervisning.   Undersökningen syftar därför till att finna lämplig text vilket genom arbetet visat sig vara dystopi. Undersökningens kvalitativa textanalys svarar mot frågeställningarna om mörker, demokrati, solidaritet och mänskliga rättigheter för att undersöka möjligheten till undervisning om värdegrunden.   Analysens resultat finner goda möjligheter för trilogin att användas som ingång för värdegrundsarbete i årskurs 4–6. / The aim of this paper is to make a qualitative text analysis of the trilogy by Sofia Nordin based on its possibility to teach about the fundamental values in school for grade 4-6.   The Swedish School inspectorate shows in an examination (2012) that the Swedish primary school are shortcoming in the mission to teach about the fundamental values in the subject swedish. Some causes they mention are the teachers lack of understanding what sort of literature they should use, and what in the literature to use.   This study is therefore aiming to find a suitable text which by the work turned out to be a dystopia. By qualitative text analysis the question at issues examines to answer the aim of this paper. They are the darkness, democracy, human rights and solidarity. In the results the paper has found a good potential for the novels to teach about the fundamental values in grade 4-6.

Sammanfattning/AbstractEriksson, Cristina (2022). Speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling -en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie belyser vikten av pedagogiska samtal och kollegialt lärande. Genom att synliggörainformanternas bild av uppdraget för speciallärare med inriktning språk-, skriv- ochläsutveckling och deras uppfattningar utifrån inkludering, anpassningar och elevers skiftandebehov förväntas studien bidra med förutsättningar för ett gynnsamt och språkutvecklandesamarbete mellan lärare och speciallärare utifrån ett relationellt perspektiv.Syfte och frågeställningarStudien belyser några lärares uppfattningar vad gäller uppdraget för en speciallärare medinriktning språk-, skriv- och läsutveckling och hur de tänker att en sådan kan utveckla ochfördjupa arbetet i verksamheten. Följande preciserade frågeställningar har formulerats för attbehandla studiens syfte:• Hur uppfattas en speciallärare kunna bidra till och komplettera det språkinriktadearbetet i verksamheten?• Vilka uppfattningar gällande inkludering, särskilda anpassningar och elever ibehov av särskilt stöd framträder hos respondenterna?TeoriStudiens teoretiska ramverk grundar sig i systemteoretiskt perspektiv, närmare bestämtBronfenbrenners ekologiska systemteori. Bronfenbrenner (1979), framhåller att elevers lärandeär beroende av omgivningen och argumenterar för att det är viktigt att se barnets utveckling irelation till de olika system som barnet är en del av. Den utvecklingsekologiska modellen bestårav fyra strukturer som Bronfenbrenner benämner mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. I