I denna fallstudie har jag undersökt hur kvinnans möjligheter har utvecklats i den kristna kyrkans historia, med särskilt fokus på den tidiga kyrkans samtid och medeltidens strukturer. Syftet var att särskilt se till kyrkorum och äktenskap, och om kvinnans möjligheter har utvecklats till det bättre eller det sämre mellan dessa tidsperioder. Frågeställningen har formats efter detta syfte. Uppsatsen är kvalitativ och empirin är noga utvald, där både författarnas könsidentitet och litteraturens aktualitet har tagits i beaktande. Uppsatsen utgår ifrån en induktiv ansats, vilket innebär att den inte är teoristyrd. De teoirer som har valts är både förankrade i det historiska perspektivet, men också i det feministiska perspektivet.  I slutsatsen framkom det att kvinnor hade större möjligheter i den tidiga kyrkan, men i slutsatsen framkommer också klasskillnaders avgörande betydelse för kvinnor i valda tidsperioder.

Diakoner i Svenska kyrkan har sedan länge varit aktörer för socialt arbete. Trots detta finns det lite forskning på diakonernas arbete. Diakoni och socialt arbete är nästintill synonymer, men skillnaden är att diakoni utgår från den kristna tron. Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för hur det är att bedriva socialt arbete i Svenska kyrkan genom diakonperspektivet. Vidare, att undersöka hur faktorer för tillit och möjligheter ser ut för diakonen genom dels organisatoriska influenser och lokala kontexten. För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna har sex stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjorts med diakoner. Därefter har empirin analyserats genom riktad kvalitativ innehållsanalys. Denna analysmetod utgår från förbestämda begrepp som forskaren väljer. De teoretiska begrepp som används för att analysera empirin är möjlighet och tillit.    Resultatet visar att diakoni riktas till alla människor, men har fokus på särskilt utsatta i samhället. Svenska kyrkan har en kompletterande roll mot myndigheter, troligtvis för att diakonen inte tvingar konfidenten till förändring utan har endast en lyssnande roll. Den lyssnande rollen kräver mer tid, vilket diakonerna säger att de har. Diakonerna beskriver även en stor frihet att utforma verksamheten efter det lokala behovet, personliga intresset och den organisatoriska kontexten. Denna frihet och den roll Svenska kyrkan har i samhället är ofta möjliggörande. Dock kan friheten ibland bli begränsande, beroende på diakonens kontext. Tilliten till diakonerna grundas oftast i en förutfattad mening (generell tillit) om Svenska kyrkan. Denna förutfattade mening baseras på konfidentens egen uppfattning, men från och med ett möte med en diakon baseras tilliten på den personliga relationen (specifika tilliten). Tillit fungerar alltså i växelverkan och möjliggör för diakonerna att möta människor.

Det har visat sig finnas lite forskning kring elevhälsa och speciellt kring det som faktiskt fokuserar på vad eleverna har för åsikter, tankar och kunskap om vad elevhälsoteamet kan bidra med. Det innebär att vi inte vet vad eleverna tycker och känner och vad de önskar. Målet med denna uppsats är att undersöka vad eleverna på gymnasieskolor runt om i Sverige känner till om elevhälsoteamet på respektive skola samt deras tillit till teamet. Vilka är elevhälsoteamet och vart finns de? Vad kan elevhälsoteamet erbjuda för stöd? Studien utfördes med en enkät till för gymnasieeleverna på tre skolor i Sverige där totalt 271 elever svarade. Resultatet visade att det är många elever som har lite eller ingen kunskap om elevhälsoteamet och deras arbete. Många elever har aldrig varit i kontakt med någon från elevhälsoteamet men upplever en relativt god tillgång och tilltro till elevhälsoteamets personal. Resultatet har analyserats utifrån KASAM-teorin. Vår bedömning är att det finns stor möjlighet för utveckling för vidare forskning och det praktiska arbetet på skolorna.

<p>This paper is about Soren Aabye Kierkegaards (1813-1855) philosophy regarding the relation between the aesthetic and the ethic stage. The result of the essay is a modification of the aesthetic problem. The suggestion is to convert part of Kierkegaard’s metaphysical claims into an epistemic approach. An epistemic approach means to hold a position of well grounded stipulative beliefs. The argument for this suggestion is that it’s not possible to decide the truth in Kierkegaard’s metaphysical claims and therefore is it more fruitful to take an epistemic position. This paper claims that for the aesthetic person an argumentation on an epistemic level should be enough to choose the ethic way of life.</p> / <p>Denna uppsats behandlar Sören Aabye Kierkegaards (1813-1855) filosofi med avseende på förhållandet mellan det estetiska och etiska stadiet. Resultat av uppsatsen faller ut i ett förslag till modifiering av Kierkegaards lösning på det estetiska problemet. Förslaget till modifiering går ut på att istället inta en epistemisk hållning till de metafysiska sanningsanspråk som görs i Kierkegaards filosofi. Med en epistemisk hållning menas en position som bygger på stipulativa välgrundade trosföreställningar. Argumentet för detta är att vi inte kan avgöra sanningsvärdet i Kierkegaards metafysik och därför är den epistemiska positionen mer fruktbar. Uppsatsen hävdar att för estetikern borde en argumentation på epistemisk nivå räcka för att välja det etiska.</p>

<p>Vad handlar regeringsuppdrag <em>Frivillig återvandring </em>om? Detta var frågan vi ställde oss under uppsatsens gång. Med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer var förhoppningen att förstå regeringsuppdraget och dess syfte i det svenska samhället. Genom begrepp så som segregation, stigmatisering, rationalitet, solidaritet och genom de relationella och punktuella perspektiven har vi fått en förståelse inför invandrarens problematik till anpassning i det svenska samhället då denne kan uppleva problematik då invandraren har svårt att få det stöd denne behöver till att ta ett beslut i frågor om att stanna eller återvandra. Vi har även valt att behandla Foucaults begrepp om den disciplinerande makten då staten och samhället försvårar beslutet invandraren står inför. På detta sätt påvisades det att invandraren med återvandringsfunderingar lever i en komplext situation då dels samhället försvårar och att dennes tankar inte är legitima, och att regeringsuppdraget finns till som ett stöd inför detta beslutstagandet oavsett vad beslutet sedan blir, att stanna eller återvända.</p> / <p>What is the government mandate <em>Voluntary repatriation</em> about? That was the question we asked ourselves during the report's time. Using a qualitative approach in the form of semi-structured interviews was the hope to understand the Government mission and its purpose in Swedish society. Through concepts such as segregation, stigmatization, rationality, solidarity and the relational and punctuate perspectives we have gained an appreciation for the immigrant's problem of adaptation in Swedish society, in which we can experience problems when immigrants have difficulty getting the support he needs to take a decision on issues that remain or repatriate. We have also chosen to deal with Foucault's concept of the disciplining power of the State and society complicates the decision immigrant faces. In this way, it was shown that the immigrant repatriation concerns with living in a complex situation where both societies makes it difficult and that his thoughts are not legitimate, and that the government mandate is added as a pre-taking that decision regardless of what decision then becomes, to stay or return.</p>

This paper is about Soren Aabye Kierkegaards (1813-1855) philosophy regarding the relation between the aesthetic and the ethic stage. The result of the essay is a modification of the aesthetic problem. The suggestion is to convert part of Kierkegaard’s metaphysical claims into an epistemic approach. An epistemic approach means to hold a position of well grounded stipulative beliefs. The argument for this suggestion is that it’s not possible to decide the truth in Kierkegaard’s metaphysical claims and therefore is it more fruitful to take an epistemic position. This paper claims that for the aesthetic person an argumentation on an epistemic level should be enough to choose the ethic way of life. / Denna uppsats behandlar Sören Aabye Kierkegaards (1813-1855) filosofi med avseende på förhållandet mellan det estetiska och etiska stadiet. Resultat av uppsatsen faller ut i ett förslag till modifiering av Kierkegaards lösning på det estetiska problemet. Förslaget till modifiering går ut på att istället inta en epistemisk hållning till de metafysiska sanningsanspråk som görs i Kierkegaards filosofi. Med en epistemisk hållning menas en position som bygger på stipulativa välgrundade trosföreställningar. Argumentet för detta är att vi inte kan avgöra sanningsvärdet i Kierkegaards metafysik och därför är den epistemiska positionen mer fruktbar. Uppsatsen hävdar att för estetikern borde en argumentation på epistemisk nivå räcka för att välja det etiska.

Vad handlar regeringsuppdrag Frivillig återvandring om? Detta var frågan vi ställde oss under uppsatsens gång. Med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer var förhoppningen att förstå regeringsuppdraget och dess syfte i det svenska samhället. Genom begrepp så som segregation, stigmatisering, rationalitet, solidaritet och genom de relationella och punktuella perspektiven har vi fått en förståelse inför invandrarens problematik till anpassning i det svenska samhället då denne kan uppleva problematik då invandraren har svårt att få det stöd denne behöver till att ta ett beslut i frågor om att stanna eller återvandra. Vi har även valt att behandla Foucaults begrepp om den disciplinerande makten då staten och samhället försvårar beslutet invandraren står inför. På detta sätt påvisades det att invandraren med återvandringsfunderingar lever i en komplext situation då dels samhället försvårar och att dennes tankar inte är legitima, och att regeringsuppdraget finns till som ett stöd inför detta beslutstagandet oavsett vad beslutet sedan blir, att stanna eller återvända. / What is the government mandate Voluntary repatriation about? That was the question we asked ourselves during the report's time. Using a qualitative approach in the form of semi-structured interviews was the hope to understand the Government mission and its purpose in Swedish society. Through concepts such as segregation, stigmatization, rationality, solidarity and the relational and punctuate perspectives we have gained an appreciation for the immigrant's problem of adaptation in Swedish society, in which we can experience problems when immigrants have difficulty getting the support he needs to take a decision on issues that remain or repatriate. We have also chosen to deal with Foucault's concept of the disciplining power of the State and society complicates the decision immigrant faces. In this way, it was shown that the immigrant repatriation concerns with living in a complex situation where both societies makes it difficult and that his thoughts are not legitimate, and that the government mandate is added as a pre-taking that decision regardless of what decision then becomes, to stay or return.

I denna studie har förskollärares arbetssätt samt upplevelser av hinder och möjligheter i arbetet med flerspråkighet undersökts. Studiens empiri bygger på semistrukturerade intervjuer med sex stycken förskollärare från olika förskolor. Empirin har analyserats utifrån den sociokulturella teorin och teorin om transspråkande samt diskuterats utifrån bakgrund och tidigare forskning. Både bakgrund och tidigare forskning pekar på många kognitiva och sociala fördelar för flerspråkiga barn. Resultaten i studien pekar på många likheter mellan hur förskollärarna arbetar med flerspråkighet. De har alla ett öppet och tillåtande förhållningssätt gentemot flerspråkigheten och använder många användbara metoder så som bildstöd, TAKK och digitala verktyg. De hinder som framkom ur resultatet var tidsbrist, många olika språk i barngruppen samt barn som inte vill tala sitt modersmål i förskolan. Denna studien bidrar med kunskap i hur förskollärare kan arbeta med flerspråkighet i förskolan.

Med utgångspunkt i det moderna arbetslivet och de krav som detta medför på dagens medarbetare har den aktuella studien valt att inrikta sig på den psykosociala arbetsmiljön. Studien utgår ifrån Julian Rotters teori om locus of control. Syftet med studien är att undersöka hur inre och yttre kontrollfokus påverkar upplevelserna av möjligheten till återhämtning och delaktighet. Studien är kvantitativ, och har genomförts på uppdrag av en medelstor kommun i Västsverige. Webbaserad enkät har använts. Resultatet visar att inre kontrollfokus har en signifikant positiv påverkan på både den upplevda möjligheten till återhämtning och den upplevda delaktigheten. Inre kontrollfokus är dessutom av större betydelse för den upplevda möjligheten till återhämtning och den upplevda delaktigheten hos medarbetarna i kommunen, jämfört med de som är chefer med budget- och/eller personalansvar. Således anses inre kontrollfokus kunna påverka den psykosociala arbetsmiljön i positiv riktning.

Idag skapas och lagras enorma mängder data, samtidigt som endast en liten del av datan analyseras och används. Big data är ett begrepp som cirkulerat i flera år, men på senare år har det fått allt större innebörd. Allt fler företag börjar få upp ögonen för big data, samtidigt som få verkligen vet hur det ska användas. Vissa frågar sig till och med: finns det någon affärsnytta? Med fokus på detaljhandelsbranschen undersöker vi huruvida det finns en affärsnytta med big data, och framförallt vilka utmaningar och möjligheter som finns kopplade till det. Begrepp som business intelligence och analytics diskuteras i sambandet. I denna kvalitativa studie har tre experter från olika företag; IBM, Knowit och Exor, intervjuats. Resultatet från intervjuerna har kopplats till den teori som tagits fram ur litteratur kring ämnet, och jämförts i analysen. Samtliga identifierade utmaningar och möjligheter har listats, och bland slutsatser ses att de etiska och mänskliga faktorerna har stor betydelse, och att affärsnyttan kan vara beroende av ett företags storlek och marknad. Uppsatsen är skriven på svenska. / Enormous amounts of data is created and stored today, all the while only a small amount of data is being analysed and used. Big data is a term that has circulated for years, however in recent years its meaning have been increased. More enterprises are starting to open their eyes for big data, while few understand how to actually use it. Some even ask themselves: is there a business benefit? With a focus on the retail industry, we examine whether there is a business benefit with using big data, and above all what challenges and opportunities are connected to it. Terms such as business intelligence and analytics are discussed in the relationship to big data. In this qualitative study, three experts from different enterprises; IBM, Knowit and Exor, have been interviewed. The results from the interviews has been connected to the theory from the literature around the subject, and has been compared in the analysis. All identified challenges and opportunities have been listed, and among the conclusions can the ethical and human factors be seen to have a major importance, and that the business benefits can be dependent of an enterprises’ size and market. The essay is written in Swedish.