Studien syftar till att undersöka om det föreligger ett samband mellan makroekonomiska faktorer i Sverige och aktieavkastningen för svenska börsnoterade småbolag. De valda makroekonomiska faktorerna är i studien ränta, arbetslöshet och inflation. Tidigare studier är främst baserade på stora bolag och på den amerikanska marknaden vilket gör den svenska marknaden och småbolag intressant att undersöka. Genom en regressionsanalys har insamlad data för ränta, arbetslöshet och inflation studerats i förhållande till aktieavkastningen för svenska börsnoterade småbolag mellan åren 2009 och 2018. Resultatet av studien tyder på en signifikant påverkan från inflationen gentemot aktieavkastningen. Berörande ränta och arbetslöshet återfanns ingen signifikant påverkan.

Small and medium-sized companies constitute a large part of the Swedish economy and are to a great extent exposed to the developments in the macroeconomy. There is a general consensus that it exists a relationship between these two components, but to what dimension is it true? The aim of this thesis is to evaluate if the number of bankruptcies among small and medium-sized companies can be explained by the situation in the macroeconomy. In order to do so, data have been collected and a multiple linear regression analysis has been accomplished. The result of the analysis suggests that a model of the six macroeconomic factors months, CPI, retail sales, OMX30, total enterprises and liquidated enterprises, can explain the number of bankruptcies to an extent of 64.49%. When comparing the adequacy of other models used to estimate risks of bankruptcy, it is stated that other models are more accurate. Furthermore, we have concluded that the model is useful to bring insight but only when considered in combinations with other models and tools. / Små- och medelstora bolag utgör en stor del av den svenska ekonomin och är i mycket stor utsträckning exponerad mot utvecklingen i makroekonomin. Den generella bilden är att det existerar en relation mellan dessa två komponenter, men till vilken utsträckning är det sant? Syftet med den här uppsatsen är att utvärdera om antalet konkurser bland små- och medelstora bolag kan förklaras av vilket stadium makroekonomin befinner sig i. För att kunna genomföra undersökningen har en multipel linjär regressionsanalys genomförts. Resultatet av analysen visar att en modell bestående av sex oberoende variabler, månader, KPI, detaljhandeln, OMX30, totalt antal bolag och antal likviderade bolag, kan till 64.49% förklara utfallet av antalet konkurser bland små- och medelstora bolag. Jämfört med andra modeller och teorier som används för att beräkna risken av konkurs hos ett bolag uppfyller modellen inte lika hög tillförlitliget. Slutgiltigen föreslås att modellen kan användas i kombination med andra modeller och verktyg för att bidra med insikt och slutsatser.

Macroeconomic conditions can impact the payment capacity of individual mortgage holders' household loans. If the clients of a bank's retail credit portfolio experience deteriorating paymentcapacity it will reflect on the probability of default of the overall portfolio. With IFRS 9, banks are expected to sophisticate their calculations of expected credit loss, demanding forward-looking estimates of probability of default by incorporation of macroeconomic forecasts. Finding what macroeconomic factors have a statistical significant relationship to the actual default frequency of a portfolio can aid banks in estimating probability of default with reference to current and forecasted macroeconomic conditions. This study aims to explore the relationship between macroeconomic factors and the default frequency in a Swedish retail credit portfolio. The research is based on quantitative data analysis of historical default data, complemented by implications of the macroeconomic condition on the payment capacity of households from a theoretical perspective. Macroeconomic factors studied are the Swedish gross domestic product, house price index, reporate and unemployment rate. The supporting data consists of default data from Nordea's Swedishretail credit portfolio. The time period covers 2008-2015 and provides basis for analysis of a timeperiod with different conditions in the macroeconomy, including effects of the 2008 financial crisis. A multiple linear regression model is used as a method to suggest the relationship between themacroeconomic factors and the default frequency. The model coefficients are estimated with calculations of Ordinary Least Squares and the significance supported by statistical test. Results show that gross domestic product and repo rate are statistically significant macroeconomic variables in explaining changes in the default frequency and thus probability of default of a Swedish retail credit portfolio. / Makroekonomiska omständigheter kan påverka hushållens betalningsförmåga och i sin tur återbetalningsförmågan hos bolånetagare. Om flertalet låntagare inom en banks retailportfölj upplever en försämrad betalningsförmåga kommer det att avspeglas på sannolikheten för fallissemang (probability of default) i den totala portföljen. Med IFRS 9 förväntas banker förfina sina beräkningar av förväntade kreditförluster, vilket kräver framåtblickande beräkningar av probability of default med makroekonomiska prognoser i åtanke. Genom att identifiera vilka makroekonomiska faktorer som har statistisk signifikans för förändringar i historisk fallissemangsfrekvens i en portfölj förväntas banker kunna integrera dessa i, och därmed förbättra, sina beräkningar av probability of default. Denna studie syftar till att utreda sambandet mellan makroekonomiska faktorer och fallissemangsfrekvensen i en svensk retailportfölj. Den kvantitativa analysen av data över historiska fallissemang och makroekonomiska faktorer kompletteras med teoretiska implikationer av makroekonomiska omständigheter för hushållens betalningsförmåga. De makroekonomiska faktorer som studeras är svensk BNP, Boprisindex, Reporänta och Arbetslöshet. Fallissemangsfrekvensen baseras på data från Nordeas svenska retailportfölj som täcker åren 2008-2015 och därmed inkluderar följdeffekter av finanskrisen 2008. En multipel linjär regressionsmodell används för att förklara relationen mellan de makroekonomiska faktorerna och fallissemangsfrekvensen. Regressionskoefficienterna estimeras med hjälp av minstakvadratmetoden och kompletteras med diagnostiska test. Resultaten visar att BNP och Reporäntan är statistiskt signifikanta makroekonomiska faktorer för påvisandet av förändringar i fallissemangsfrekvensen och följaktligen Probability of Default i en svensk retailkreditportfölj.

Den psykiska ohälsan har ökat bland befolkningen i Sverige vilket förutom ett personligt lidande ger stora samhällsekonomiska konsekvenser. Orsaken till denna ökning har inget definitivt svar men kan potentiellt förklaras av makro- och socioekonomiska faktorer. Denna rapport undersöker därför om det finns ett samband mellan psykisk ohälsa och makro- och socioekonomiska faktorer. Det sker även en analys av hur dessa faktorer kan förklara ökningen av psykiska ohälsa. För att ta reda på om ett samband existerar utförs en multipel linjär regressionsanalys där den beroende variabeln definieras som svåra besvär av oro, ängslan och ångest och de förklarande variablerna utgörs av förgymnasial-, gymnasial- och eftergymnasial utbildning, BNP per capita, hushållens disponibla inkomst och arbetslöshet. Analysen delas upp i grupperna kvinnor, män och totala befolkningen där data från åren 2002-2017 används. Analysen visar på ett visst samband mellan de olika regressionsvariablerna och makro- och socioekonomiska faktorer. Totala befolkningens psykiska ohälsa har framförallt ett samband med förgymnasial utbildning. De signifikanta variablerna för kvinnors psykiska ohälsa är gymnasial utbildning, BNP per capita och disponibel inkomst. För modellen för mäns psykiska ohälsa är arbetslöshet och disponibel inkomst mest signifikanta. Modellerna har approximativt uppfyllda antaganden och multikollinearitet närvarande vilket bidrar till en bristande tillförlitlighet. Vidare forskning krävs för ytterligare validering av sambanden samt för en djupare förståelse av makro- och socioekonomiska faktorers påverkan och möjliga orsakssamband. / The mental health has increased in Sweden, which besides the personal suffering affects both the society and economy. The reason behind the increase does not have any definite explanation but the answer may, at least partly, be found in macroeconomic and socioeconomic factors. This report will therefore investigate if there exists a relationship between mental health problems and macroeconomic and socioeconomic factors. An analysis of how these factors may explain the increase of mental health problems is also performed. To see if a relationship exists, a multivariable regression analysis is performed, where the dependent variable is defined as severe problems with anxiety and worry. The regression variables are education level, GDP per capita, the households disposable income and unemployment. The analysis is performed on the groups; women, men and total population and the data is collected over the years 2002 to 2017. The analysis indicates a certain relationship between the different macro and socioeconomic variables and mental health problems. For the total population, education level is the most significant. For women, education level, GDP per capita and the households disposable income are most important. For men, unemployment and disposable income are the strongest correlated variables. The models approximately fulfills the assumptions for the least square method and have multicollinearity present, which in total makes them less reliable. Further research to validate these relationships and to contribute to explanations of potential causality is needed.

This study seeks to investigate the relationship between human development factors and domestic stock markets using a multiple linear regression model. Despite efforts to improve the model's explanatory power, the findings indicate that the model fails to confirm the research question. Nevertheless, the model uncovers a discernible trend in the dataset, albeit with limited explanatory capacity. These results highlight the complexity of the interplay between human development factors and domestic stock markets and suggest the need for further research and alternative modeling approaches to deepen the understanding of this relationship. / Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan faktorer som rör mänsklig utveckling och inhemska aktiemarknader genom användning av en multipel linjär regressionsmodell. Trots försök att förbättra modellens förklaringskraft, visar resultaten att modellen misslyckas med att bekräfta forskningsfrågan. Trots det upptäcker modellen en urskiljbar trend i datasetet, även om dess förklaringskraft är begränsad. Dessa resultat betonar komplexiteten i samspelet mellan faktorer som rör mänsklig utveckling och inhemska aktiemarknader, och föreslår behovet av ytterligare forskning och alternativa modeller för att fördjupa förståelsen av detta förhållande

Syfte: Studien syftar till att visa hur och varför volymen börsnoteringar av fastighetsbolag varierat över tid och hur denna volym har påverkats av det ekonomiska klimatet. Metod: Studien baseras på en kvantitativ metod. Multipel regressionsanalys tillämpas där makroekonomiska faktorers förklaringsvärde för volymen börsintroduktioner av fastighetsbolag undersöks. Teoretisk referensram: Det teoretiska ramverk som används i denna studie har sin primära utgångspunkt i tidigare forskning gjorda på börsnoteringar. Vidare har The Fisher Di Pasquale Wheaton model använts för att få en djupare förståelse för fastighetsbranschens mekanismer. Kopplingen till aktiemarknaden har sitt ursprung i Den effektiva marknadshypotesen tillsammans med The capital demand hypothesis. Resultat: Denna studie finner ett negativt samband mellan antalet introduktioner av fastighetsbolag samt det aktuella ränte- och konjunkturläget. Aktieprisutvecklingen bland fastighetsbolag och volatilitet på fastighetsaktiemarknaden har båda ett positivt samband med antalet introduktioner av fastighetsbolag. Denna studie finner inget samband mellan antalet introduktioner av fastighetsbolag och inflationsnivå. / Objective: This thesis aims to gain a deeper understanding of IPO activity by real estate firms, and why its volume varies over time. The objective is also to obtain the impacts of macroeconomic factors on the volumes of initial public offerings. Method: This study uses a quantitative method were macroeconomic factors will be used as predictors in a multiple regression analysis. Further, IPO volumes of real estate firms will be considered as the constant. Theorethical references: The basic theories that are used in this thesis are Efficient Market Hypothesis, the FDW-model, and The Capital Demand Hypothesis. Previous thesis that covers IPOs are considered as the fundmental basis of this study. Results: The results shows a negative correlation between the IPO volumes of real estate firms, and the interest rate, as well as the economic cycle. Hence, this study finds a positive correlation between stock prices and the volatility at the stock market. The results don’t find any significant correlation between IPO volumes and the inflation rate.

Från år 2009 till år 2021 har den totala mängden goodwill för alla svenska börsnoterade bolag ökat från 490,4 miljarder kronor till 1 166,9 miljarder kronor, medan nedskrivningarna legat på en konstant låg nivå. Enligt regelverket IAS 36 är inflation, räntor och marknadsutsikter betydande faktorer som ska tas i beaktande vid värderingen av goodwill. Med hänsyn till det förändrade makroekonomiska läget som varit under år 2022, ämnar uppsatsen att undersöka om nedskrivningar av goodwill år 2022 skiljer sig från åren 2009–2021, samt vad som kan förklara de nedskrivningar som gjordes år 2022. För att besvara syftet användes en deskriptiv analysmetod för att samla in och analysera data för perioden 2009–2022, och för att kunna förklara nedskrivningarna som gjordes år 2022 genomfördes en fallstudie. Genom att sammanföra resultaten från de två analyserna kunde uppsatsens syfte besvaras med hjälp av tidigare forskning och teoretiska perspektiv. Populationen för den deskriptiva analysen gällande skillnader i nedskrivningar är svenska börsnoterade aktiebolag på Nasdaq OMX Stockholm Main Market som redovisar goodwill. Populationen för fallstudien är svenska börsnoterade aktiebolag på Nasdaq OMX Stockholm Main Market som genomfört en nedskrivning av goodwill år 2022. Uppsatsens resultat visar att ett företag har gjort en rekordstor nedskrivning år 2022 som är större än något annat års totala nedskrivning. Exkluderas detta företag finns det ingen större skillnad i nedskrivningarna år 2022 jämfört med åren 2009-2021. Företagen motiverar att deras nedskrivningar år 2022 huvudsakligen beror på förändringar i både den makroekonomiska miljön och i deras marknadsförutsättningar. Även om dessa förklaringar överensstämmer med regelverket, tyder resultaten på att företagen använt olika redovisningsval för att uppnå önskade resultat, vilket bekräftar det som tidigare forskning kommit fram till. Detta indikerar att företag fortsatt kan använda subjektiva bedömningar för att uppnå önskade resultat, trots betydande makroekonomiska förändringar år 2022. / From 2009 to 2021, the total amount of goodwill for all Swedish listed companies has increased from SEK 490.4 billion to SEK 1,166.9 billion, while impairments have remained consistently low. According to the IAS 36 framework, inflation, interest rates, and market outlook are significant factors to consider when valuing goodwill. Considering the changed macroeconomic conditions experienced in 2022, this paper aims to investigate whether impairments of goodwill in 2022 differ from the years 2009-2021, as well as identify the reasons behind the impairments made in 2022. To address the research purpose, a descriptive analysis method was used to gather and analyze data for the period of 2009-2022. Additionally, a case study was conducted to explain the impairments observed in 2022. By combining the results from both analyses, the research objective was accomplished through the utilization of previous research and theoretical perspectives. The population for the descriptive analysis regarding differences in impairments consists of Swedish listed companies on the Nasdaq OMX Stockholm Main Market that reported goodwill. The population for the case study comprises Swedish listed companies on the Nasdaq OMX Stockholm Main Market that have performed impairments of goodwill in 2022. The results of the essay reveal that one company has made a record-breaking impairment in 2022, surpassing the total impairments of any other year. However, when excluding this particular company, there is no significant difference in impairments observed in 2022 compared to the years 2009-2021. The companies justify their impairments in 2022 primarily based on changes in both the macroeconomic environment and their market conditions. Although these explanations align with the regulatory framework, the results indicates that the companies have used different accounting choices to achieve desired outcomes, which confirms findings from previous research. This indicates that companies are able to use subjective assessments to achieve desired results, despite the significant macroeconomic changes in 2022.

Under  ekonomiska  konjunkturcykler  är  sambandet  mellan  grundläggande makroekonomiska variabler och aktiemarknadens avkastning högst intressant att undersöka. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur aktiepriser på den svenska- och amerikanska aktiemarknaden påverkas av relevanta makroekonomiska faktorer under tidsperioden 1970–2021. Genom ko-integrationstest, Vector Error Correction modeller och kausalitetstest på årsdata finner vi signifikanta resultat för att den svenska aktiemarknaden divergerar från jämvikt av en chock i penningmängd. För den amerikanska aktiemarknaden finner vi fler signifikanta resultat och att en chock i statsskulden skapar en divergerande effekt i fjärde laggen men en konvergerande effekt i andra. För att fördjupa undersökningen genomförs en bivariat analys för att undersöka hur aktiepriser påverkas av BNP som en indikation på ekonomisk tillväxt och även hur aktiepriser påverkas av lång och kort ränta som en konjunkturindikator. Resultaten varierar för Sverige och USA. Det kausala sambandet mellan aktiepris och BNP visar att aktiepris påverkar BNP för Sverige. För USA finner vi däremot inga signifikanta resultat gällande det kausala sambandet. För sambandet mellan amerikanskt aktiepris mot kort och lång ränta så visade det sig att kort ränta orkar divergens mot jämvikt för aktiemarknaden. För Sverige påvisade resultaten att kort ränta orsakar konvergens och lång ränta divergens vid en chock i aktiemarknaden. / During economic cycles, the relationship between fundamental macroeconomic variables and stock market returns is highly interesting to examine. The purpose of this thesis is to investigate how share prices in the Swedish and American stock markets are affected by relevant macroeconomic factors during the period 1970–2021. Through co-integration tests, Vector Error Correction models and causality tests on annual data, we find significant results for the Swedish stock market to diverge from equilibrium by a shock in the money supply. For the US stock market, we find more significant variables and a result that a shock in the central government debt creates a divergent effect in the fourth layer but a converging effect in the second. To deepen the survey, a bivariate analysis is carried out to examine how share prices are affected by GDP as an indication of economic growth and how share prices are affected by long-term and short-term interest rates as a business cycle indicator. The results vary for Sweden and the USA. The causal relationship between share price and GDP shows that share price affects GDP for Sweden. For the United States, however, we find no significant results regarding the causal relationship. For the relationship between the US share price against short and long interest rates, it turned out that short interest rates can withstand divergence towards equilibrium for the stock market. For Sweden, the results showed that short-term interest rates cause convergence and long-term interest rate divergence in the event of a shock in the stock market.

Områdesbeskrivning: IPO-marknaden kan undersökas på olika sätt. Varför underprissättning är så förhärskande, om den går i cykler eller vad det är som påverkar den. Vi vill undersöka den svenska IPO-marknaden under perioden 2006-2020 och om den påverkas av makroekonomiska faktorer såsom inflation eller styrränta. Denna studie är inspirerad av tidigare forskning utförd av Tran och Jeon (2011) som undersöker om det finns samband mellan makroekonomiska faktorer och IPO-marknadens aktivitet på den amerikanska marknaden. Är det så att olika IPO-marknader påverkas av olika faktorer på unika sätt eller är IPO-marknader världen över homogena? Vi försöker dessutom framställa en modell som beskriver det mest gynnsamma förhållandet att genomföra en IPO under om målet är att anskaffa mer kapital. Syfte: Uppsatsen syfte är att undersöka den svenska IPO-marknadens aktivitet under perioden 2006-2020. Samt undersöka i vilken utsträckning den svenska IPO-marknadens aktiviteten påverkas av makroekonomiska faktorer. Med vår undersökning av de makroekonomiska faktorerna som grund kan vi således undersöka vilka makroekonomiska förhållanden som är mest gynnsamma för företag i Sverige att genomföra en IPO under om målet är att anskaffa mer kapital. Metod: En kvantitativ metod appliceras i denna uppsats för att besvara våra forskningsfrågor och datan vi samlar in analyseras med hjälp utav en regressionsanalys. Vi samlar in vårt datamaterial genom att läsa igenom årsredovisningar från de företag som genomfört en IPO under den tidsperioden vi undersöker. Hypoteserna formuleras utifrån tidigare forskning och ämnar att undersöka om de makroekonomiska faktorerna har ett positivt eller negativt samband med IPO-marknadsaktivitet. Resultat: Resultaten som vi finner är att det finns signifikanta samband mellan den svenska IPO-marknadens aktivitet och makroekonomiska faktorer. Vi identifierar ett förhållande som kan beskrivas som det mest gynnsamma makroekonomiska förhållandet utifrån vår modell. Begränsningar: Vår uppsats är begränsad till tidsperiod 2006-2020 samt den svenska IPO-marknaden. På grund av att viss information kring hur mycket kapital ett företag anskaffar vid sin IPO saknas så begränsas vårt urval. / Area description: IPO markets can be studied in different ways. Why underpricing is so prevalent, if the market moves in cycles or what influences the market. We want to study the Swedish IPO market during the period of 2006-2020 and if it is influenced by macroeconomic factors like inflation or the policy rate. This study is influenced by the work done by Tran and Jeon (2011) who examines if there are any relationships between macroeconomic factors and IPO market activity on the American PO market. Is it that different IPO markets are influenced by different factors in unique ways or are the IPO markets around the globe homogeneous. We try to produce a model that describes the most favourable environment to implement an IPO in if the goal is to acquire more capital. Purpose: The purpose of the thesis is to examine the activity of the Swedish IPO market during the period 2006-2020 and examine the extent to which the activity of the Swedish IPO market is affected by macroeconomic factors. Based on our study of the macroeconomic factors, we can therefore examine which macroeconomic conditions are most favourable for companies in Sweden to carry out an IPO under the goal of raising more capital.  Method: A quantitative method is applied in this thesis to answer our research questions and the data we collect is analysed with the help of a regression analysis. We collect our data by reading through annual reports from the companies that conducted an IPO during the period we are investigating. The hypotheses are formulated based on previous research and intend to investigate whether the macroeconomic factors have a positive or negative relationship with IPO market activity.  Results: The results we find is that there are significant relationships between the activity of the Swedish IPO market and macroeconomic factors. We identify a ratio that can be described as the most favourable macroeconomic ratio based on our model.  Limitations: Our thesis is limited to the period 2006-2020 and the Swedish IPO market. Due to the lack of certain information about how much capital a company raises at its IPO, our selection is limited.