Den här designstudien försöker ta reda på hur ett digitalt träningsverktyg, riktat till elever på högstadiet och gymnasiet, och avsett att träna grundläggande aritmetiska kunskaper och huvudräkningsstrategier skulle kunna utformas. Detta görs genom att faktiskt utforma en konkret applikation. De aspekter som undersöks är 1: hur ett sådant verktyg bör användas i förhållande till den normala undervisningen, 2: hur interaktionen med användaren bör utformas och 3: vilket matematiskt stoff det bör behandla. Den resulterande applikation skall användas som en integrerad del av en normal undervisning, lägger stor vikt på motivationsskapande och regelbundet, långsiktigt övande, samt behandlar i första hand automatisering av tabellkunskaper och grundläggande aritmetiska regler.

Denna studie handlar om vilka olika matematikuppgifter elever möter i sina matematikböcker samt vilka förmågor eleverna får möjlighet att träna på genom dessa uppgifter. Uppgifterna är kategoriserade i rutinuppgift, textuppgift, problemuppgift samt rika problem. De matematiska förmågor som analyseras är problemlösningsförmågan, begreppsförmågan, procedurförmågan, resonemangsförmågan samt kommunikationsförmågan. Studiens syfte är att undersöka elevers möjlighet till att utveckla de matematiska förmågorna genom matematikuppgifterna i två olika läroböcker. Detta görs utifrån två frågeställningar som berör matematikuppgifternas innehåll och möjligheter. Hur ser fördelningen av olika typer av uppgifter ut i de valda matematikböckerna? Hur ser fördelningen ut gällande vilka förmågor eleverna får möjlighet att träna på genom de olika uppgifterna i matematikboken?Studien utgår ifrån en innehållsanalys och det analysverktyg som används är en process i sex steg där varje matematikuppgift analyseras efter samma variabler och sedan kategoriseras utifrån givna kriterier.Av resultatet framgår att rutinuppgifter dominerar i båda läromedlen. Gällande textuppgifter och problemuppgifter ser fördelningen lite olika ut beroende på bok. Eldorado har både fler textuppgifter och problemuppgifter. Varken Favorit matematik eller Eldorado erbjuder eleverna några rika problem. Gällande förmågorna dominerar procedurförmågan och begreppsförmågan i båda läromedlen medan övriga förmågor utgör en mindre del av uppgifterna i boken. Resultatet visar att Eldorado har fler uppgifter som ger möjlighet till problemlösningsförmågan jämfört med Favorit matematik.

Genom erfarenheter under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi sett hur mycket läromedel i matematik används och hur lite som egentligen analyseras. Den här studien syftar därför till att undersöka vad lärare anser om MatteSafari som läromedel och hur de arbetar med det ute i verksamheten. Tre intervjuer och två observationer har visat att lärarna känner sig besvikna över läromedlet eftersom det inte finns tillräckligt med uppgifter för att eleverna ska kunna lära sig olika strategier. Lärarna tycker också att materialet inte är tillräckligt anpassat efter styrdokumenten och i synnerhet kunskapskraven i matematik för årskurs tre. Under observationerna upptäcktes även skillnader i hur de arbetar med läromedlet och hur styrande läroböckerna är för undervisningen.

Vår studie bygger på  fokusgruppintervjuer gjorda med elever vilka går första året på gymnasiet på studieförberedande program. Vi har riktat in oss på området ekvationer och algebra. Där har vi undersökt dels vilka lösningsstrategier  elever  föredrar och vilka svårigheter som är vanliga, och dels vilka attityder  elever har kring detta område  samt  vad som orsakar dessa. Intervjuerna spelades in och transkriberades därefter. I analysen använde vi oss av en vidgad definition av ordet lösningsstrategier som innefattar både vilka matematiska modeller och strategier som eleverna använder samt hur de går tillväga när de kör fast på en uppgift. Elevernas attityder kategoriserades utifrån en modell  tagen  från en tidigare gjord studie om elevattityder till just matematik. Våra resultat visar att elever föredrar naturliga tal som svar, att de ser algebraiska uttryck som kan förenklas vidare som ofullständiga samt att deras matematiska språk har vissa brister. Det framkommer att elevers attityder till ekvationer och algebra är föränderliga och att eleverna i första hand uppger att det är läraren som har betydelse för detta, men att det egentligen finns fler orsaker som påverkar. Elever med mer erfarenhet av algebra och ekvationer ger  ett säkrare intryck i diskussioner på detta område och uppger att de har en högre upplevd kompetens. Med anledning av detta föreslår vi en utvidgning av  arbetets ursprungliga attityddefinition, där även erfarenheter ingår.

Denna studie handlar om hur pedagoger tänker kring utformandet av en god matematisk verksamhet i förskolan. I studien framhålls pedagogers förhållningssätt i arbetet med fokus på matematik. Syftet med studien är att synliggöra pedagogernas synsätt kring matematik i förskolans verksamhet samt hur de lyfter matematiken. Syftet är även att synliggöra hur en möjlig implementering kan se ut. Studiens empiri utgår från intervjuer med fem pedagoger. Dessa pedagoger har ett medvetet förhållningssätt kring matematik i förskolans verksamhet. Samtliga pedagoger har deltagit i olika former av matematiska projekt. Studiens resultat synliggör hur pedagoger tänker kring arbetet med matematik i förskolans verksamhet. I resultat framkommer att pedagogerna lägger stor vikt vid sitt eget förhållningssätt och agerande och dess påverkan på barns möte med matematik.

En kvalitativ empirisk studie genomfördes för att belysa lärares erfarenheter av att använda standardalgoritmer och skriftliga huvudräkningsmetoder, i förhållande till elevers tekniska räknefärdigheter och matematiska kunskaper. I studien används semistrukturerade intervjuer för datainsamling och sammanlagt intervjuades sex lärare från mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. I studien framkommer bland annat att lärarna anser att elevernas tekniska räknefärdigheter har försämrats under de senaste åren. Lärarna anser dock att elevernas taluppfattning har blivit bättre, vilket de kopplar samman med användandet av skriftliga huvudräkningsmetoder. I studien framkommer också att lärarna anser att skriftliga huvudräkningsmetoder oftare ger fel resultat i beräkningar jämfört med standardalgoritmer.

Uppsatsens syfte är att studera förändringar i matematikundervisningen med avseende på problemlösning i samband med införandet av Lgr 80. För att undersöka detta studeras den professionella debatten i lärartidskriften Nämnaren. Det utvalda materialet för studien utgörs av artiklar från denna tidskrift för tidsperioden 1974-1985. För att lyfta fram det mest centrala i dessa texter används temaanalys. Politisk styrning och förändring i texter för matematikundervisningen studeras med utgångspunkt i läroplansteori utgående från Lundgren och tidskriften Nämnaren analyseras med utgångspunkt i Prytz definition av Lindensjö & Lundgrens arenamodell. I denna modell ses lärartidskrifter utgöra en arena av personer inblandade i beslutprocesser. Huvudfrågeställningarna utgörs dels av att undersöka vilka likheter och skillnader det finns i läroplanerna Lgr 69 och Lgr 80 med avseende på problemlösning och dels hur tidskriften Nämnaren behandlar detta område. Andra frågor handlar om Lgr 80:s roll och den professionella debattens funktion, då med hänseende på om debatten är preciserande eller vill förändra Lgr 80:s intentioner. Två arenor i den professionella debatten analyseras fram som nytt forskningsresultat. Dels forskararenan som utgörs av forskare, lärarutbildare och läroboksförfattare och dels stödarenan som utgörs av lärare.  Forskararenans preciserande funktion är att presentera nya forskningsrön och utgör därmed en direkt påverkan av styrdokumentens intentioner. Stödarenan däremot verkar stödjande för lärare. Övriga resultat är att i och med införandet av Lgr 80 blir problemlösning ett helt nytt begrepp och därmed kan Lgr 80 sägas vara med hänseende på problemlösning en nydanande reform. Den professionella debatten är preciserande i alla hänseenden utom vad det gäller problemlösning. Det som debatten följaktligen inte preciserar i Lgr 80 är momentet där elever ska analysera, värdera och dra slutsatser av problemlösningens resultat.

Syftet med denna intervjustudie är att få en fördjupad förståelse för speciallärares syn på sitt arbete med elever i matematiksvårigheter. Studien intar ett didaktiskt inslag och belyser de strategier speciallärare använder sig av i arbetet i den specialpedagogiska verksamheten i samband med elevers svårigheter och hinder i matematikutvecklingen och matematiklärandet.Studien utgår från en kvalitativ ansats och jag har genomfört 10 intervjuer med speciallärare som undervisar i grundskolans år 1-6.I resultatet synliggörs speciallärares uppfattningar om vad som försvårar och hindrar eleven i sin matematikutveckling och i sitt matematiklärande. I resultatet framträder hur speciallärare arbetar med svårigheter och hinder och det framgår vilka strategier de använder i arbetet med eleverna. Speciallärarna uttrycker att elevens svårigheter kan bero på ett antal olika orsaker. Det framkommer en variation i hur speciallärare beskriver sitt arbete med eleverna. En förutsättning som många av speciallärarna nämner som viktig i matematikutvecklingen och matematiklärandet är att eleven har förståelse för en grundläggande taluppfattning och begreppsförståelse.

Det här dokumentet är en litteraturstudie över några av de vanligaste missuppfattningarna inom arbetsområdet taluppfattning och tals användning inom matematiken. Fokus på missuppfattningarna ligger inom området för decimaltal. Studien behandlar också hur lärare kan arbeta för att minska antalet missuppfattningar i sitt arbete med decimaltal. I studien har litteratur från tidskrifterna Nämnaren och Nordisk Matematik Didaktik från Nationellt Centrum för Matematikutbildning läst. Artiklar från databasen ERIC har använts som komplement för att ge en bredare syn på missuppfattningar och lärares arbete. Gemensamma nämnare kring lärares arbete med att minska missuppfattningar kring decimaltal handlar om vilket språk som används i undervisningen och vilka laborativa material som kan användas. Det språk som bör användas i undervisning är, enligt litteraturen, ett korrekt matematiskt språk. Kombinationen korrekt matematiskt språk och laborativt material kan förtydliga decimaltalen och vilket värde talen får när de står som decimaler, det vill säga som tiondelar, hundradelar och tusendelar. Med hjälp av undervisning och användning av laborativt material ges eleverna en möjlighet att skapa och fördjupa sina kunskaper kring decimaltal och positionssystemet.

Matematik är ett av grundskolans med läromedelsbundna ämnen och då bör det ställas höga krav på att böckerna representerar samma innehåll som kursplanen för ämnet uttrycker. I problemlösnings-avsnittet av kursplanen för matematik finns det två punkter som beskriver det centrala innehållet i problemlösning för årskurs 4-6. Båda dessa punkter beskriver att problemlösningen ska relatera till vardagliga situationer.  Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om problemlösningsinnehållet i matematikläromedel relaterar till vardagliga situationer och uppsatsen utgår från följande frågeställningar:  Hur vardagsnära är problemlösningsinnehållet i matematikläromedel? Hur förhåller sig problemlösningsinnehållet i Matematikboken Gamma och böckerna Pixel 6A samt 6B i en jämförelse med varandra?   För att besvara frågorna har vi i den här studien har vi analyserat och jämfört två läromedel för årskurs 6, Matematikboken Gamma och Pixel 6A samt 6B, med avseende att undersöka hur vardagliga situationerna i böckernas problemlösningsuppgifter faktiskt är. Böckernas innehåll analyserades genom att först kategorisera vilka uppgifter som kan anses vara problemlösningsuppgifter, och sedan placera de här uppgifterna någonstans på en tregradig skala av nivåer för vardagsanknytning. Resultatet visade det att båda läromedlen innehöll under 5% problemlösningsuppgifter och att mindre än en tredjedel av problemlösningsuppgifterna representerade situationer som alla eller i stort sett alla elever i årskurs 6 skulle uppfatta som vardagliga. Jämförelsen mellan böckerna visade att de båda är snarlika i hur väl de relaterar till vardagliga situationer i problemlösningsuppgifterna.