Med detta kandidatarbete vill vi skapa en koppling mellan vårt lyssnande och de osynliga processer som omringar oss i den digitala teknik vi använder vardagligen. Med Salomé Voegelins okonventionella syn på hur vi lyssnar på vår omgivning samt teorin kring AlgoRHYTHMS som utgångspunkt har vi genomgått en djupgående utforskning av denna relation.Genom att tillämpa Critical Making i en experimentell skapandeprocess med ambitioner´ att hitta en materialitet i det subliminala hittade vi istället ett samspel mellan två osynliga medier som tillsammans bildar en digital materialitet. / With this bachelor thesis our aim to establish a connection between our listening and the invisible processes that surrounds us inside the digital technology we use on a daily basis. With the unconventional views of Salomé Voegelin on how we listen to our surroundings together with the theory of AlgoRHYTHMS as a starting point we have undergone a in-depth exploration of this relation.By applying Critical Making in an experimental creative process with the ambition to find a materiality in the subliminal we instead found an interaction between two invisible mediums which together forms a digital materiality.

I’ve made my own currency, created my own wealth. This work is a metaphor for the acquisitiveness that rules and affect our time. I’m thinking about the capitalistic culture where wealth out- weighs everything else. I see it as denial of true values. Money is an illusion that we as a society have let dictate the worlds distribution of rights, as well as its responsibilities. I want to create the same illusion of value, and through that, possibly have created something valuable. The moment when the existing and non-existing blends together. I see it as my mission to bend our conceptions of materiality. I almost exclusively use recycled materials in my practice, because I can. The materials are there, and I see them. This figuration of stacks, made of different materials trough different techniques, might give all materials equal worth and cancel out the hierarchy of values. / <p>Opponent vid examinering: Åsa Elzén</p>

Scandinavian rock carvings can be described as the special rock art languages that were written by prehistoric humans to express their ideas, beliefs and thoughts. Each piece of figurative motif language might tell a prehistoric story about for instance domestic life, social practice, ritual or cosmology. Among different motifs such as ship, human and animal, the wheel cross has received comparatively less attention. The wheel cross has many different variations, where the motif’s ambiguity and possible changing relations to other motifs as well as its relation to the rock itself and landscape over time, have not been studied in greater detail. To fill this gap, this work is aimed at investigating the multiple expressions and possible meanings of the wheel cross motif over time in South Scandinavian rock carvings. Two case study areas with rich rock carvings, Tanum and Enköping, located in the southwest and southeast of Sweden, respectively, are selected. The rock carving materials where the wheel cross motif is present are processed by chorological and chronological studies. A simple and general method is proposed to reconstruct the prehistoric shoreline of Scandinavia. The chronology of the wheel cross motif is analysed with stylistic and shoreline dating methods. The results of the chronological study are then analysed in a cultural-historical-geographical context using an intercontextual interpretation and comparative analysis method. It is suggested that the various visual expressions of the wheel cross, such as the wheel of a wagon or as the shield covering a human torso, have unique symbolic meanings beyond their practical and physical counterparts. With a cosmological meaning as the sun, and a religious meaning as a god, the wheel cross becomes the symbol of moving, fertility, power and life, which has been integrated into not only the rituals but also the domestic life of South Scandinavian society. Although the wheel cross motif is limited in number, its various forms, relating to other motifs, are argued to reflect how the Bronze Age society of Scandinavia imported and developed ideas, artefacts, stories, etc., from foreign cultures in Continental Europe and the Mediterranean area. Like the spoke physically supporting the cart, the wheel cross acts as the lifeline that closely links the landscape, ritual, artefact, human, and other materialities, to mentally support the South Scandinavian society. / Skandinaviens hällristningar kan på ett sätt beskrivas som ett slags språk, som ristats i berg av förhistoriska människor för att uttrycka till exempel idéer, social praxis, övertygelser och tankar. Varje figurativt motivspråk kan sägas framföra en förhistorisk berättelse om exempelvis det vardagliga livet, ritualer och/eller kosmologier. Bland olika motiv som skepp, människor och djur har det motiv som oftast kallas hjulkors jämförelsevis fått mindre uppmärksamhet. Hjulkorset finns i flera olika utföranden, och just motivets flertydighet i kombination med en studie av motivets relation till andra motiv, själva berghällarna samt plats i landskapet, har inte studerats detaljerat i någon större utsträckning. För att råda bot på denna kunskapsbrist syftar detta arbete till att undersöka motivets flerfaldiga uttryckssätt och möjliga betydelser i södra Skandinavien. För syftet har två fallstudieområden valts i Sverige, vilka bägge har rikligt med hällristningar. Den ena området är Tanum, beläget i sydvästra delen av Sydskandinavien, och Enköping, beläget i dess sydöstra del. Hällristningslokaler där hjulkors förekommer analyseras på flera sätt. En korologisk och kronologisk görs. En enkel och allmängiltig metod utvecklas vidare för att rekonstruera Skandinaviens förhistoriska strandlinjer. Kronologin för hjulkors utförs bland annat utifrån en stilistisk metod och en strandlinjedateringsmetod. Resultaten från den kronologiska studien analyseras sedan i ett kulturhistoriskt-geografiskt sammanhang med användande av en interkontextuell tolkningsmetod och en jämförande analysmetod. Det föreslås att de olika visuella uttryck i vilka hjulkors förekom, såsom exempelvis i form av vagnshjulet, eller i form av en sköld som täcker en mänsklig överkropp eller torso, har unika symboliska betydelser, utöver sina praktiska och fysiska motsvarigheter. Med en kosmologisk betydelse som solen och en religiös betydelse som gud, blir hjulkors-motivet en möjlig synonym för rörelse, fruktbarhet, makt och liv. Som sådan har den inte bara integrerats i ritualerna utan också i det vardagliga livet i de sydskandinaviska samhällena. Även om hjulkorsen är begränsade i antal, kan deras olika former och relation till andra motiv visa aspekter av hur bronsåldersamhället i Skandinavien importerade och utvecklade idéer, artefakter, berättelser och annat från främmande kulturer i Kontinentaleuropa och Medelhavsområdet. Liksom korset i betydelsen ekrar fysiskt stödjer ett vagnshjul fungerar hjulkorset även som en typ av livslinje som kopplade samman en mängd relationella företeelser, som var nödvändiga för det sydskandinaviska samhällets funktion på en mängd nivåer, exempelvis landskapet, ritualerna, artefakterna, människorna och förstås alla dessas samskapande och samverkande materialiteter.

I projektet Lesbisk Litteratur har jag undersökt lesbiskhet, materialitet, pyssel och grafisk form – som innehåll, metod och rumslig gestaltning. Syftet med projektet har varit att genom hand och tanke lära mig bokformgivning – omslag, inlaga och sättning, utforska tekniker och material genom grafisk form samt att läsa, lära och sätta mig in i ny kunskap om detta och praktiskt överföra det till ett fysiskt undersökande. Projektet har materialiserats i och tagit formen av en bok och flera bokomslag, ett bokförlag, ett mobilt kontor och utställningsyta, möbler och diverse bokparafernalier, till exempel ett girdle book belt och bokmärken.

Living as a human being in the 21st century is a more or less constant three-dimensional textile experience. Textiles have a continuous proximity to our bodies as clothing but also as an essential material in our dwellings, both with practical and emotional functions. The Everyday Performing Textiles derives from my deep interest in the qualities and embedded connotations of textiles, the stuff that affectively shapes our material reality. These soft things play different roles in our lives, as parts of a web of function and meaning.  In this thesis I focus on the unobtrusive position of everyday textiles, searching to reflect upon the significance and substance they have within our homes. I predicate that our wellbeing is deeply dependent and connected to the comfort of textiles – it being an emotional material as much as a physical. I use the expectations of materiality as a method, balancing between the familiar and the strange, to challenge and expand our perception of cloth, both as a statement and a query of its value in modern society. I depict everyday textiles in a skewed way, mixing the realistic and the unrealistic, to create an expanded perception of them – playing with their immanent, possibly unspoken, expectations. The Everyday Performing Textiles is an acknowledgement of our textile reality – the existence of this interactive, interdependent relationship in our everyday practice of living.

The purpose of this essay is to examine and problematize subject formation in relation to the materiality of picture books. A total of eight contemporary picture books are analyzed: Naturen by Emma AdBåge, Jag blir en bubbla som blir ett monster som blir ett barn by Malin Axelsson and Klara Persson, Gittan och gråvargarna by Pija Lindenbaum, I skogen and Olli och Mo by Eva Lindström, En egen flock by Maria Nilsson Thore, Om jag fötts till groda by Annika Sandelin and Karoliina Pertamo and Det var en gång en räv som sprang i mörkret by Anna-Clara and Thomas Tidholm. The questions to lead the analysis are: How are subjects created in the picture books and how does the position operate? How does the book’s materiality and form affect subject positions? How do subject formation and agency relate to each other? How do subjects relate to their surroundings? The text ”När du är bättre än vi – Jantelagen, skammen och barnlitteraturen” by Maria Jönsson is central to the study. Other important theoretical texts are Jenny Jarlsdotter Wikström’s dissertation Materiella vändningar – Läsningar av Parland, Lispector, Berg och Byggmästar, Maria Nikolajeva’s book Bilderbokens pusselbitar and Ulla Rhedin’s book Bilderboken – På väg mot en teori. The essay seeks theorethical and methodological support in Eve Kosofsky Sedgwick’s Touching Feeling – Affect, Pedagogy, Performativity and Karen Barad’s Meeting the Universe Halfway – Quantum Physics and the Entanglement of Matter and Meaning, since the analysis and method build on meaning as a material-discursive phenomenon and reading and knowledge as performative processes. Subject formation is analyzed in relation to narrativity, picture book form, meetings, compromise and power. The essay shows how subject formation is affected by material aspects such as the turning of pages, the use of pageturners, and composition and placement of text and picture. The analysis shows vulnerable, shifting and unstable subjects that problematize the idea of subjects as strong, individualized, intact and delimited. Barad’s concept of diffraction is fruitful for understanding meetings and connections built on deficiency and vulnerability. The essay shows the importance of analysing and problematizing subjects and connections through deficiency in contemporary picture books, because of the potential for challenging ideas of what a subject is and what it implies. / Syftet med denna uppsats är att undersöka och problematisera subjekt i förhållande till bilderbokens materiella förutsättningar. Sammanlagt åtta samtida bilderböcker analyseras: Naturen av Emma AdBåge, Jag blir en bubbla som blir ett monster som blir ett barn av Malin Axelsson och Klara Persson, Gittan och gråvargarna av Pija Lindenbaum, I skogen och Olli och Mo av Eva Lindström, En egen flock av Maria Nilsson Thore, Om jag fötts till groda av Annika Sandelin och Karoliina Pertamo och Det var en gång en räv som sprang i mörkret av Anna-Clara och Thomas Tidholm. Frågor som leder analysen är: Hur skapas subjekt i bilderböckerna och hur fungerar positionen? Hur påverkar bokens materialitet och form subjektpositioner? Hur förhåller sig subjektskapandet till handlande? Hur förhåller sig subjekt till sina omgivningar? Studien utgår från texten ”När du är bättre än vi – Jantelagen, skammen och barnlitteraturen” av Maria Jönsson. Andra viktiga teoretiska verk är Jenny Jarlsdotter Wikströms avhandling Materiella vändningar – Läsningar av Parland, Lispector, Berg och Byggmästar, Maria Nikolajevas Bilderbokens pusselbitar och Ulla Rhedins Bilderboken – På väg mot en teori. Uppsatsen söker även teoretiskt och metodologiskt stöd i Eve Kosofsky Sedgwicks Touching Feeling – Affect, Pedagogy, Performativity och Karen Barads Meeting the Universe Halfway – Quantum Physics and the Entanglement of Matter and Meaning, eftersom analys och metod utgår från mening som materiellt-diskursivt fenomen och läsning och kunskap som performativa processer. Subjektformationen analyseras i relation till narrativitet, bilderboksform, möten, kompromiss och makt. Uppsatsen visar på hur subjektskapandet påverkas av materiella förutsättningar som bläddrande, pageturners samt komposition och placering av text och bild. Analysen synliggör sårbara, skiftande och instabila subjekt som problematiserar en idé om subjekt som starka, individualiserade, intakta och avgränsade. Barads diffraktionsbegrepp visar sig fruktbart för att förstå möten och gemenskaper som bildas utifrån brist och sårbarhet. Uppsatsen lyfter vikten av att analysera bristgemenskaper och problematiserade subjekt i den samtida bilderboken, utifrån dess potential att utmana idéer om vad ett subjekt är och innebär.

Denna studie undersöker och diskuterar möjligheterna som finns för att tala om ett icke-verbalt visuellt identitetsspråk för kammaterial från perioden ca 700–900 e.v.t. Studien utgår från och analyserar arkeologisk forskning som utförts i olika miljöer. Syftet är att se till potentialen som finns för vidare forskning gällande kammar, råmaterial och ornamentiks delaktighet i identitetsprocesser. Genom att studera vardagliga föremål som kammar med nya metoder och teknologi ökar möjligheterna att studera subtila sociala och kulturella fenomen. Undersökningen ämnar därför att även belysa hur nya frågor kan tillkomma och ställas till äldre väl undersökt material. / The aim of this study is to discuss and explore the possibility of a non-verbal language based on visuality in comb material dating to c. 700-900 C.E. The study analyses different archaeological research done in different locales within and outside of Scandinavia. The aim is to understand the potential of further research into identity studies based on previously made associations and interpretations regarding combs, raw material and decoration. Through new technologies, the study of everyday objects of the past can be given new context and meaning. This study aims to bring forth the potential in old well documented material.

The aim of this study is to investigate how oral sources can be documented in a better way, through a more conscious use of interview methods in archaeological contexts. By analysing and comparing three case studies, namely the excavation of The Overstone Miners’ Cottages in Northumberland, Great Britain, the excavation of Ramnässkärsparken near Uddevalla, Sweden and the excavation of The Mott Farm, Rhode Island, USA, different ways of using interview methods in relation to the archaeological material have been shown. One conclusion is that the use of the material world in the interviews gives them an archaeological focus. Therefor it is valuable that the archaeologist is the one performing the artefact-centred or spatial interview. Other conclusions are that memories from finds are dependent on recognition. A reference collection can be used to support reminiscence. The interview situation should be open and striving for different perspectives rather than facts. Lastly, archaeologists should apply ethical considerations in their research. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur muntligt källmaterial kan dokumenteras på ett bättre sätt, genom en mer medveten användning av intervjumetod i arkeologiska kontexter. Genom att analysera och jämföra tre fallstudier, nämligen utgrävningen av The Overstone Miners’ Cottages i Northumberland, Storbritannien, utgrävningen av festplatsen Ramnässkärsparken utanför Uddevalla, Sverige och utgrävningen av The Mott Farm, Rhode Island, USA, har olika sätt att använda intervjumetod i relation till ett arkeologiskt material framträtt. En slutsats från undersökningen är att användningen av det materiella i intervjuer ger dem ett arkeologiskt fokus. Därför är det värdefullt att just arkeologen håller i den föremålsbaserade eller rumsliga intervjun. Andra slutsatser är att minnen utifrån fynd är beroende av igenkänning. Referensexemplar kan användas för att stötta hågkomstprocessen. Intervjusituationen bör vara öppen och sträva efter att fånga olika perspektiv snarare än fakta. Slutligen bör arkeologer applicera etiska hänsynstaganden i sin forskning.

To write is, in a certain sense, to experience the immaterial thoughts of one’s mind materialize in the becoming of scripture. Nevertheless, since early modernism, the writing of poetry has rarely been perceived as an unmediated transition of language, from the interior of the self to the material surface of writing. Indeed, the tendency of modernist and subsequent postmodernist aesthetics to emphasize the density, opacity and autonomy of the poem, for example through various techniques of fragmentation, draws attention to the ways in which the materiality of writing is implicated in the production of meaning. The present thesis is a study of how meaning and materiality interrelate in two poetry collections, Skäran (2001) and Täthetsteoremet (2012), by the contemporary Swedish poet Helena Eriksson. The aim is to show that these relationships are important effects of the metapoetic discourse in Eriksson’s poetry, and how they produce a certain tension or ambiguity in the writing subject's relation to body and language, self and other. Through a reading of the diverse representation of the hand in Eriksson’s poetry as a metapoetic motif, the analysis combines a phenomenological view of embodied subjectivity, with a media theoretical conception of the writing hand, as well as a new materialist approach to agency and embodiment. The method of analysis that follows from these perspectives is a close, reparative reading, where the poetic text is seen as a situational discursive act that reaches out to the reader in a communicative gesture, offering its own body as meaning.

I uppsatsen undersöks barns konstruktion av det teologiska språket med avseende på försoning som begrepp. Barnens förståelse av försoning sätts i kritisk relation till Miroslav Volfs förståelse av försoning och omfamning (embrace). Därigenom framträder att barnen utvecklar försoningsbegreppet genom att det överträder vår uppfattning om tid och rum. Barnen konstruerar det teologiska språket utifrån en materialitet som består av egna erfarenheter av kroppslig (o)försoning. / In this essay I study how children construct their theological language in relation to the topic of reconciliation. The children's voices are put in critical dialog with the Croatian theologian Miroslav Volf’s notion of reconciliation in relation to embrace. The children’s perception of reconciliation develop and expand the theological concept of reconciliation. Seemingly, children's theological language describe reconciliation as an act that transcends time and space. Children construct their theological language through a materiality based on their own corporeal experiences of conflict and reconciliation.