As we speak, analogue film is being phased out of the international film industry. The medium that once reigned in capturing and projecting our world's light and the flow of time, has now been rendered obsolete and replaced by digital media technology. However, analogue film remains, and has come to be increasingly used and investigated in contemporary art. In my essay, I examine how our aesthetic perception of analogue film is changing with this shift to digital film technology. How do we experience analogue film – now that it is both on the verge of disappearing from society and is put in contrast to its digital successor? My investigation is based on the thesis that analogue film is now in a state of change. By analyzing three contemporary artists I attempt to discern how this change is aesthetically articulated, and trace alternative forms of continued existence for analogue film. The British artist Tacita Dean, the Italian artist Rosa Barba and the Swedish artist Alexander Gutke all work with film in their own way, and also in the context of the changed status of analogue film today. Furthermore, I examine the possibility that these artists form an active part of a continuous reshaping of analogue film, which is taking place in the fracture created in this shift to digital media technologies.

This work is an exploration of the relationship between gender, the body and clothing, raising questions about identity while trying to deconstruct gender as a binary concept. I relate textile material transformations to drag and talk about the importance of non binary and trans visibility and representation. Interweaving my personal story with queer theoretical elements, I’m creating a sculptural installation, visualizing a possible future where fluidity supersedes fixity.

Denna studie utgår från barns möten i förskolan och undersöker ålder som ett görande. Studiens data utgör 18 timmars videoobservationer på en förskoleavdelning i en större svensk stad där sexton barn deltar från åldrarna ett till sex år. Studien utgår från en posthumanistisk grundsyn genom agentisk realism (se Barad, 2007 och Lenz Taguchi, 2012) och tematisk analysmetod har tillämpats i analysdelen (se Braun & Clarke, 2006). Studiens resultat visar att barn, språk, diskurser, material och miljö intra-aktivt samhandlar och performativt producerar ålder som fenomen i förskolan. Studiens bidrag är att med stöd i agentisk realism introducera sätt att förstå ålder som ett socialt och materiellt fenomen. Detta skapar en förskjutning från barnet som ensam aktör i förklarandet av normerande ålderspraktiker i förskolan för att mer tillgängligt möjliggöra ett förklarande av aktörskap inom sociala och materiella praktiker och hur dessa samkonstituerar ålder som fenomen i förskolan. / This agential realist study aims to explore age as a social and material doing in children’s meetings in preschool. The data consists of eighteen hours of video observations in a preschool located in a larger city in Sweden. The study works theoretically with agential realism (see Barad, 2003, 2007 and Lenz Taguchi, 2012) and the analysis was conducted thematically (see Braun & Clarke, 2006). The study shows that children, language, discourses, materiality and the surrounding environment intra-actively co-operates and performatively produces age as a phenomenom in preschool. The study contributes with support in agential realism to introduce a way to understand age as a socially and materially constructed phenomena. This produces a consequential shift from the child as the only responsible actor in the explanations of childrens normative age practices in the preschool and enables a possible explanation of agency within the social and material practices where these collaboratively produces age as a phenomena in preschool.

Den här studien har sin utgångspunkt i ett posthumanistiskt perspektiv – ett perspektiv som försöker få syn på materialiteten och dess roll i pedagogiska praktiker. Syftet med studien var att undersöka hur whiteboardtavlan används i förskolan och vilka relationer den tycks producera. Som insamlingsmetod användes deltagande videoobservation, som analysmetod - Aktör-nätverksteori (ANT). Observationerna gjordes på en storbarnsavdelning på en kommunal förskola i nordvästra Stockholm. Utifrån Aktör-nätverksteorin kunde tavlan förstås som en materiell-diskursiv aktör som ihop med andra aktörer ingår i olika nätverk i ett ständigt flöde av kopplingar och översättningar. Men den kan också förstås som en ”effektskapare” bortom de effekterna som den var tänkt att bidra med – och där många överraskande effekter träder fram i den fria leken. Om whiteboardtavlan på samlingen begränsar barnens möjligheter att agera fritt och bidrar till att en maktrelation förskolläraren-barn skapas och upprätthålls, så är det helt andra roller som gäller i den fria leken: tavlan skapar möjligheter till lärande och kreativitet, inbjuder till lek och samarbete och blir en mötesplats för olika barnkonstellationer. Den framgångsrika relationen barn-tavlan skulle dock inte varit möjlig utan andra aktörer i nätverk: pennor, suddborsteen, pennfacket och barnens fingrar/händer. Även kamrat- och mediakulturer i form av Angry Birds träder fram i den fria leken och kan ses som en diskursiv aktör som får allt mer inflytande i förskolans praktiker. Tavlan agens i den fria leken kan förstås som en viktig ”effekt” som inte är särskilt uppmärksammad av pedagogerna. Med whiteboardtavlan som aktör i rummet blir både barn och pedagoger något annorlunda.

Studiens bygger på deltagande observationer och ett antal intervjuer på ett nystartat bolag under peroden 25 januari till 18 mars under sammanlagt 28 dagar. Det huvudsakliga resultat är att visa på ett antal narrativ som förekommer i bolaget. Dessa produceras och reproduceras huvudsakligen muntligt. Med tonvikten på det muntliga blir lokalen en materiell faktor av betydelse, liksom bolaget C-media som finns i samma lokal och därmed fungerar som en referenspunkt. Dessa narrativ och materiella faktorer av betydelse gäller i just detta fall och kan inte ses som något generaliserbart. Resultatet analyseras med utgångspunkt i de teorier inom fältet communicative constitution of communication, med fokus på materialitet och narrativ. Den övergripande slutsatsen är det finns materiella faktorer som kan vara av betydelse för en organisations kommunikation och därmed för organisationens kommunikationsfunktion. / The study is based on participatory observation and a number of interviews at a newly founded company during January 25th through March 18th, during a total of 28 days. The main result is a number of narratives present at the the company. These are produced and reproduced mainly orally. With an oral bias the office building itself becomes a material factor, as is the other company residing in the same office. These narratives and material factors are at play in this case, but cannot be generalised to other organisations. The results are analysed using theories in the field of communicative constitution of communication, focusing on materiality and narratives. The overall conclusion is that there are material factors that can be of importance for the communication in an organisation, and as such for the communications function.

Den här uppsatsen undersöker de identifikationer som erbjuds av tidskriften Hemslöjden (från 2011 Hemslöjd). Som källmaterial används alla ledartexter samt, som komplettering, framsidor under dess utgivning under åren 1933–2020. Undersökningen sker mot ett bakgrundsantagande om att hemslöjdsrörelsen har och har haft en stor påverkan på vad som ses som slöjd och vem som ses som slöjdare, vilket i sin tur kan påverka identifikationer mellan elever och slöjd i grundskolan. Resultatet visar att tidskriftens första tre decennier är betydligt mindre präglade av nationalism än vad man kan förvänta sig utifrån tidigare forskning, men att anknytning tilll andskap är viktig under hela utgivningen. Först från 1960-talet och kommande tre årtionden syns en tydlig retorik om nationell identitet och kulturarv. Detta kan framförallt kopplas till en argumentation om att hemslöjdsrörelsen då går dåligt ekonomiskt och behöver stöd från samhället. En intern identitetskonflikt som källmaterialet verkar kämpa med handlar om att hemslöjdsrörelsen vill vara folklig men inte upplever sig lyckas med det. Från och med 1990-talet flyttas myndigheten Nämnden för Hemslöjdsfrågor från industridepartementet till kulturdepartementet och samtidigt får hemslöjdsrörelsen en ny roll som kulturinstitution, från att tidigare i första hand ha varit en sysselsättningspolitisk verksamhet. Under denna sista tredjedel av utgivningsperioden skiftar också fokus från slöjden till slöjdaren. När det inte längre främst handlar om att marknadsföra produkterna, får slöjden som livsstilsaktivitet en mer framskjuten plats. Undersökningen visar vidare att tidskriften kommunicerar en romantisering av naturen som allra tydligast tar sig uttryck i utsagor om naturmaterial, men som efter millennieskiftet paras ihop med en retorik om miljö och hållbarhet som under denna period blir en dominant del av diskursen. Sammantaget visar undersökningen att det finns en förändring över tid med två tydliga milstolpar, en i början av 1960-talet och en under 1990-talet. De tre perioder som utgivningen därmed kan delas in i gestaltas på sidorna 81-82 i uppsatsen i form av tre olika personas baserade på varje periods mest typiska identifikationer. / <p>Godkänt datum 2021-08-29</p>

Det här är en fritt utforskande uppsats där jag undersöker min konstnärliga praktik genom samlandet av olika material som utgångspunkt. Uppsatsen bär på min längtan efter möten och ger mig tillåtelse att fundera över saker utan att bestämma något. Ibland tar den formen av essäer, andra gånger som brev, men även som tankegångar genom andra personer som jag är intresserad av. Jag vill använda mig av text som ett material att lägga bredvid min praktik för att förkroppsliga de idéer, känslor och tankar som vanligtvis mynnar ut i skulpturala verk. Uppsatsen innehåller element som är återkommande i min konstnärliga praktik, t.ex. samlande av material, ett intresse för vad språk är och gör, en poetisk inställning till världen och ett behov av att se naturen inom och omkring oss. / This is an explorative and associative essay where I look into my practice through the collection of different materials as a starting point. With a mix of short essays, letters and quotations from people that interest me, it is an attempt to materialize the immaterial space where the knowledge production in my practice occurs. I aim to use text as a material to embody the ideas, thoughts and feelings that are often the predecessors of my sculptural works. The essay deals with themes such as collecting, communication, poetry, culture and nature.

Portraits from the Tudor period are filled with symbols of status, wealth and power. This paper explores what role materiality plays in this communication. By exploring the role of materiality primarily linked to trade and relations between artists, patrons and the art market, two portraits depicting Mary I are analyzed. The role of materiality in the portraits is discussed based on, among other things, Bia Mankell's theories of materiality. The analysis shows that materiality is used in two different ways in the two works, but what they have in common is that the presence of materiality in both works seems to be important in the expression of wealth and thus power. The portraits' communication of status is reinforced by the material qualities of the works by using either precious materials or skilled artists. Something that depended on both access to financial means and geographical location.

This study aims to identify whether a relationship between ESG performance and financial performance exists for Nordic publicly-listed companies, by conducting a multiple linear regression analysis. Also, it will be observed which (if any) ESG variables are of relevance. The regression analysis conducted in this study arrives at the conclusion that there is a relationship between ESG performance and financial performance. However, the models have low explanatory power, with Adjusted R^2 values of 0.36 for the accounting-based financial measure Return on Assets (ROA), and 0.30 for the market-based financial measure Tobin´s Q.In both the ROA and Tobin's Q model, social variables are the most significant. Supplier evaluation disclosure is the only variable that is highly significant and positively correlated to both ROA and Tobin's Q. Consistent with previous literature, our results show that female board participation is positively correlated with ROA. The results also show that ROA correlates negatively with compensation of board members and senior executives being linked to environmental and social factors. In conclusion, some variables were identified that are significant for financial performance. However, the overall explanatory power of the model is low. It is suggested that future studies adopt a materiality approach. / Denna studie syftar till att identifiera om det finns ett samband mellan ESG-prestanda och finansiell prestanda för nordiska börsnoterade företag genom att utföra en multipel linjär regression. Dessutom observeras vilka (ifall några alls) ESG-variabler som är relevanta. Regressionen som genomförts i denna studie drar slutsatsen att det finns en relation mellan ESG-prestanda och finansiell prestanda. Dock så har modellerna låg förklaringsgrad, med justerat R^2-värde på 0,36 för det redovisningsbaserade måttet "Return on Assets" (ROA) och 0,30 för det marknadsbaserade måttet "Tobin's Q". I både ROA- och Tobin's Q-modellerna är sociala variabler de mest signifikanta. Publicering av leverantörsutvärdering är den enda variabeln som är högt signifikant och positivt korrelerad med både ROA och Tobin's Q. I linje med tidigare litteratur visar våra resultat att andel kvinnor i styrelsen är positivt korrelerat med ROA. Resultaten visar också att ROA korrelerar negativt med kompensation av styrelseledamöter kopplat till miljö- och sociala faktorer. Allt som allt lyckades studien att identifiera vissa ESG variabler som är signifikanta för finansiell prestanda. Dock så förblir förklaringsgraden av modellen i sin helhet låg. Därför föreslås det att framtida studier lägger fokus på materialitet.

Denna studie undersöker möjligheten att ta fram en mer hållbar och cirkulär armatur i ett samarbete med ateljé Lyktan i Åhus, där utgångspunkten är deras armatur RIFF pendel. Studien utgår huvudsakligen utifrån ett materialperspektiv där en översyn av delar inom armaturen ses över för att skapa en cirkularitet kring produkten. Teorin har sin utgångspunkt inom design för hållbar utveckling där förhållandet till cirkulär ekonomi ligger i fokus, detta för att utforska med ett materialdrivet designperspektiv utgå från själva materialet med krav som en huvudkaraktär i utformandet. För att uppnå ett resultat och slutsats utförs en förstudie som research metod och en designspecifikation skapas för att sammanställa allt som armaturen ska klara av att lösa och bidra med. Researchen följs upp av en designprocess för att undersöka och konkretisera de designmål och kriterier som produkten behöver uppnå. Studien ger förslag till ateljé Lyktan i form av en skärm och och uppgradering av befintliga ljusmotorn för RIFF armatur med ett cirkulärt material från en förnybar resurs. / This study examines the possibility of developing a more sustainable and circular luminaire in collaboration with ateljé Lyktan in Åhus, based on their RIFF pendant luminaire. The study primarily focuses on a material perspective, reviewing parts within the luminaire to create circularity around the product.  The theory is based on design for sustainable development where the relationship to the circular economy is in focus, this to explore with a material driven design perspective starting from the material itself with requirements as a main character in the design. To achieve a result and conclusion, a preliminary study is conducted as a research method, and a design specification is created to compile all the aspects that the luminaire needs to solve and contribute to. The research is followed by a design process to investigate and concretize the design goals and criteria that the product needs to achieve. The result of this study provides suggestions to ateljé Lyktan in the form of a shade and an upgrade of the existing light engine for the RIFF luminaire with a circular material from a renewable resource.