Syftet med studien är att undersöka samspel mellan människa och föremål som förekommer i nätverk av kristenhet samt analysera föremålens kulturella funktion och betydelse. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: - Vilka föremål används av aktörer i nätverk av kristenhet? - Hur tillskrivs betydelser och funktioner till dessa föremål?

Med kvalitativa intervjuer undersöker denna studie hur människor använder vinylskivor som medium för att representera sin identitet, samt vilka inbördes maktrelationer som existerar i relation till dessa. Vi tolkar vårt empiriska material med en strukturalistisk ansats och försöker urskilja på vilka olika sätt våra intervjupersoner förhåller sig till vinylskivan som medium. Teoretiska begrepp som används i studien är fältteori där vi tillämpar bland annat habitus och sociala fält, men även representationslära och maskulinitetsteori. Resultaten visar att det finns flera olika sätt att representera sin identitet på beroende på vilken relation en har till vinylskivor. Dessa representationer är inte bundna till någon specifik person utan till generaliseringar vi har kunnat urskilja ur vårt material. Till dessa generaliseringar kan vi även urskilja att olika faktorer så som, kön, tillgångar och kultur påverkar hur personen använder vinylskivor som medium för representation av sin identitet. / In this study, using qualitative interviews, we examine how people use vinyl records as a medium to represent their identity, as well as the mutual relations of power that exists in relation to these. We interpret our empirical material with a structuralist approach and try to discern the ways in which our interviewees relate to the vinyl record as medium. Theoretical concepts used in this study includes habitus and social fields, but also representation theory and masculinity theory. The results show that there are several different ways of representing ones identity depending on the relation to vinyl records. These representations are not tied to any specific person but to different types of generalizations that we have been able to discern from our material. With these generalizations, we can also distinguish that various factors such as, gender, assets and culture affect how the person use vinyl records as a medium for representation of their identity.

The study explores Vera Friséns (1910-1990) drawn self-portraits with the aim to establish new knowledge about a previous uncharted part of Friséns artistry, where previous focus mainly has been on painting. The self-portraits are examined and discussed in relation to Bia Mankell's previous reserach about the genre of self-portraits during the 1900's along with the phenomenology of drawing as defined by David Rosand. Study shows three main themes are found in Friséns drawings: the prominent eyes and the gaze, the moving and tactile hand and the occurence of vegetation. Study shows that the visual elements in Friséns drawings partly correlate with modernist conventions. Further, through the directions of the gaze Friséns self-portraits can be interpreted as an exploration of her own identity since eyes tend to represent the immaterial aspects of a human being. The occurence of the moving hand and vegetation can partly be interpreted as symbolic for the artist role as well as the close connection Frisén had to nature, however the most prominent is the connection to the artists moving hand which can be traced through the lines of the drawings. Study touches upon the relationship and interaction between the drawn self-portrait and the viewer, where the conclusion is drawn that when placing previously private drawings in the context of a public exhibition new meanings are created, where the open structure of the drawing together with the viewers gaze contribute to complete the drawings in a new way as well as the materiality of the drawings affect the viewer in relation to time.

This study is an analysis of the printed images Målaren och hennes modell i rummet, Ängeln, Ormbunke IIII and Advokaten by Lena Cronqvist from the collection at Norrköpings Konstmuseum. The purpose of the study is to examine the works with a theoretical base in materiality with a feminist perspective. The result shows that themes such as the artist role, art canon, the female nude, life and death, nature, the girl and the mother can be identified in Cronqvist’s works. Through the artworks materiality and medium, the themes become apparent and enhanced by their physical reproduction and repetition. The culture debate regarding art and their status as originals or reproductions further the connections between Lena Cronqvist’s printed images and a problematization of societal norms and ideals regarding gender, art and the artist. Furthermore, the study shows that the printed images has not been represented in institutions in the same way as Cronqvist’s paintings and sculptures. This could be because the medium is not considered as a part of traditional high art, since Lena Cronqvist otherwise is a recognized artist with a place in the Swedish art canon. However, it is possible that it is also a result of a lack of resources within the Swedish institutions.

Ranging from the late 1880s to the late 1970s children with dis/abilities were orderlyinstitutionalized in Sweden due to lack of accessibility and aids in the surrounding society. The aim of this thesis is to discuss how ableist discourse of dis/ability and gender interacted with materiality, such as buildings, clothes and objects, in the institutions and how it affected the everyday lives of women who grew up there, a concept previously unexplored in a Swedish context. Using a qualitative method interviews were carried out with women who grew up in various institutions in Sweden from the 1930s to 1970s. The interviews were analysed using a crip theoretical understanding of dis/ability and ableism paired with Barad’s post humanist understanding of matter as both product of and producer of discourse. The analysis show that matter was created, used and understood in a constant intra-action with ableist discourse, confining, controlling and subduing the women. Matter and the use of it functioned as a tool for upholding ableism, creating a colonial structure of medical access to the children’s bodies. Hence, the use of matter can be understood as acts of ableist rhetoric created to signalize and uphold ableist standards. Such ableist rhetoric can be said to carry on into the contemporary Swedish understanding of dis/ability, making evident the on-going objectification and medicalization of people with dis/ability today and its intersection with discourses of gender and sexuality.

Video meetings are a regular part of work at Swedish television’s editorial for programming in Swedish Sign Language (SVT Teckenspråk). In the process of creating television programming in Swedish Sign Language, SVT employees communicate with and through technologies. This ethnographic exploration of video meetings at SVT Teckenspråk presents how deafness is reconfigured between hearing, interpreters, and video meeting technology within the context of a public service organisation. Concepts such as technology, meetings, organisations, and visuality are re-formulated from within the context of SVT Teckenspråk and interpreted using feminist and queer theory frameworks. These re-examined concepts are embedded in the history of SVT Teckenspråk and presented as part of the everyday way of holding video meetings. Technologies and people become intertwined and co-constitutive as moments of video meetings are subsequently understood not as human-technology ‘interactions’ but as intra-actions. Using empirical examples of video meetings collected during fieldwork, this thesis evinces how the materialities of video meeting technology relate to the ways in which deafness is or is not enacted, embodied, and co-constituted. Deafness is accordingly framed not as disability, but as a way of being - one that is founded on a different language, culture, and way of seeing. This emically-derived notion of being deaf impacts understandings and acts of video meetings at SVT Teckenspråk. Yet it is through people’s material intra-actions with technologies that notions of deafness emerge which run counter to ways of being deaf which SVT Teckenspråk employees’ (hearing and deaf alike) work hard to establish. Once technologies and the meanings co-created through people’s intra-actions with them are made visible, these same technologies disable rather than enable; making difference rather than making a difference. / Videomöten är en del av vardagsarbetet på SVT Teckenspråk där anställda kommunicerar via och med hjälp av teknologier i skapandet av television på teckenspråk. Denna etnografiska utforskning omkring videomöten på SVT Teckenspråk presenterar hur dövhet omkonfigureras i en sammanvävning mellan hörande, tolkar, samt videomötesteknik inom en public service organisation. Begrepp som teknologi, möten, organisationer, samt visualitet omformuleras med SVT Teckenspråk som sammanhang och tolkas sedan med hjälp av feministiska och queer teoretiska ramverk. Dessa begrepp analyseras ur ett historiskt perspektiv inom SVT Teckenspråk samt omanalyseras som en vardaglig del av videomöten. Teknologi och människa sammanvävs och omformar varandra i videomöteshändelser vilka därefter uppfattas som intra-aktioner snarare än människa-dator interaktioner. Genom empiriska uppslag på videomöten uppsamlade under fältarbete påvisar denna avhandling hur videomötesteknik och dess materialitet relaterar till de sätt som dövhet kan utövas, uttryckas, samt uppformas. Dövhet uppfattas som ett sätt att vara istället för som ett funktionshinder. Ett sätt som bygger på ett unikt språk, kultur, samt världssyn. Detta är SVT Teckenspråk anställdas sätt att förstå och vara i världen och kallas för ‘emic’. Utifrån ett emic perspektiv uppstår ett annat synsätt på dövhet och en ny förståelse av videomöten på SVT Teckenspråk. Trots detta uppstår genom materiella intra-aktioner med videomötesteknik uppfattningar omkring dövhet som strävar mot den syn som SVTs anställda (döva såsom hörande) medvetet etablerat. Istället för att införa jämställdhet och tillgänglighet framställer intra-aktioner med videomötesteknik olikheter mellan döva och hörande. De skapar skillnad istället för att göra skillnad. / <p>QC 20161209</p> / Drivers and Barriers for Mediated Meetings / Disabling Technology? Access and Inclusion in the Deaf/Hearing Workplace

Syftet med denna experimentella studie var att undersöka hur genuskodade och genusinkluderande rum kan påverka pojkars och flickors fria lek. Dockvrå och byggrum som är starkt genuskodade rum i förskolan omformades till genusinkluderande och barns lek i dessa rum observerades före- och efter miljöernas omvandling. Utifrån insamlade data upptäckte vi att barn leker könsstereotypt i genuskodade rum. Efter omformningen av miljöerna till genusinkluderande har vi märkt att det könstereotypa sättet att leka blev mindre frekvent och utökades med mindre könsbundna lekmönster. Slutsatsen som vi har kommit fram till med hjälp av tidigare forskning och posthumanistiska perspektivet som vår teoretiska utgångspunkt är att den traditionella genuskodade miljöutformningen i svenska förskolor påverkar barns identitetsskapande samt möjligheter till erfarenheter och lärande i en negativ könsstereotyp riktning och bör därför ersättas med annat mer genusinkluderande alternativ.

Detta arbete undersöker hur sinnen kan fungera som metod och vägledare för innebörd och uttryck i formgivningen. Genom att studera utvalda texter som behandlar ämnen så som sinnen, färg och form söker jag svar på hur sinnlig kommunikation kan te se via färg, form och konstruktion i min process i framtagningen av en möbel. Jag arbetar med mate- rialitet, kropp och färg som aspekter för en undersökning med känseln som utgångspunkt. Jag översätter min litterära research till min praktiska undersökning och gestaltning, där jag använder mig av testandet i material som metod för att forma mitt objekt. Målet är att aktivera mina sinnen i processen, för att i slutändan kunna berika någon annans sinnliga upplevelse. Det handlar om tänkandet, kännandet, allt på en gång. Arbetet kan tänkas bju- da in till en diskussion om handlagets, färgens och intentionens betydelse för formgivning- en, där jag hävdar att dessa aspekter är viktiga för ett emotionellt berörande resultat. Men även till samtal om den e ekt en möbel med sinnliga mjuka former har för vår känsla av omfamning och avkoppling. / is thesis examines how the sense of touch can function as a method and a guide for meaning and expression in the designprocess. By studying selected theories that deal with topics such as the sensous system, color perception and form, I seek answers to how com- munication through materiality, color and expression of the body can shape my process and survey as a starting point in designing furniture. Furniture that engage a conversation about the e ect sensual so shapes has for our sense of embrace and relaxation. In this work I translate my theroretical research into my practical process and design, where I engage directly in the materials as a method for shaping my object. e goal is to activate my senses in the process, in order to eventually enrich someone else’s sensory ex- perience. It’s about thinking, feeling, doing, all at once. e study can be used in a discus- sion about the importance of the engagement of the senses and the power of intention in design. I argue that these aspects are important for an emotionally touching result.

Through the concept of longing, this study aims to explore non-binary embodiment and becoming, with a focus on examining how non-binary embodiment makes and is made possible. The study takes it departure in Karen Barads theories and concepts such as intra-action, and it is also from Barad the concept of longing is inspired. Longing is understood as the drive that is and makes possible life and the livable life. Longing is not reserved for humans but is rather tangent a posthuman understanding of matters agency, where matter is understood as an active agent in its own creation. The study is based on a combination of go-along interviews and semistructured interviews with six non-binary people.The study can be understood as an effort to make possible new or other ways to understand sex/gender, embodiment and becoming. Ways that is not based on a framework of understanding that in its foundational structure reduces the non-binary as something unintelligible. In the study longing is used as a means to create order and direction in the analysis of the participants stories. Longing has the benefit of being in constant movement and change, as such it contributes as a way of understanding that do not limit the participants stories of sex/gender, embodiment and becoming.

Syftet med uppsatsen har varit att genom kvalitativa intervjuer lyfta fram motpolerna kringdagens konsumtion av digital underhållningsmedia och fastställa om konsumenters syn på värdekan relateras till deras val av att antingen betala för ägandet eller för tillgänglighet av den. Metoden har bestått av åtta stycken kvalitativa intervjuer där respondenter fått frågor om sinkonsumtion av digitala underhållningsmedia inom; musik, video, spel och podcasts. Uppsatsen kommer fram till att konsumenter ser värdet i användningen av mediet och inte iägandet av det. Konsumenterna vill således hellre strömma sin media än att ladda ner den. Deväljer därför mer eller mindre obehindrat den tjänst som har bäst utbud. Konsumenterna menardock att det i dagsläget finns en viss otrygghet i strömningstjänsterna. Otryggheten växer ju merengagemang mediet kräver, vilket gör att spel och video som enligt respondenterna var primäraaktiviteter, vilka kräver högre engagemang, har en tendens att hellre vilja laddas ner avkonsumenterna medan musik och podcast, vilka kräver lägre engagemang, sekundära aktiviteter, hellre strömmas. / Purpose/Aim: The purpose of the thesis was to examine if consumers perceived the value of digital media entertainment in the access of the media and/or the ownership of it. Material/Method: The material consisted of 8 qualitative interviews which was presented in anarrative form. The interviews investigated consumers digital media entertainment habits and inparticular if the consumers downloaded or streamed their content. Main results: Consumers perceived the value of digital media entertainment through the accessof it, value-in-use, rather than in the ownership of it, value-in-exchange. On the other hand, themore engaged the consumers were in their use of the media, the more concerned they were withdownloading the content rather than streaming it.