Vår studie syftar till att beskriva och analysera vilka uppfattningar en grupp pedagoger har om den pedagogiska innemiljön samt vilken barnsyn som råder i förskolan. Frågeställningarna är följande: Hur uppfattar pedagogerna den pedagogiska innemiljöns betydelse för barns möjligheter till meningsskapande aktiviteter? Hur utformar pedagogerna innemiljön för att ge barnen rika möjligheter till meningsskapande aktiviteter? Vilken barnsyn ger pedagogerna i förskolan uttryck för? För att få svar på dessa frågor gjorde vi en kvalitativ forskningsstudie som byggde på semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare i Södertälje kommun. Vår uppsats har sin huvudsakliga teoretiska utgångspunkt i det postmoderna perspektivet, där människan och det materiella påverkar varandra och skall ses som sammanflätade med varandra. Resultatet av vår studie visar att alla pedagoger ansåg att den pedagogiska innemiljön har en stor betydelse i barns lärande och utveckling i förskolan. Pedagogerna ansåg också att utformningen av innemiljön ska utgå från barns behov och intressen. Alla pedagoger menade att de ser barn som kompetenta, kreativa och aktiva. / ULV projekt

Detta arbete grundar sig i en observation av dagens samhälle. Det tycks ha slagits in i en enorm kil mellan den kultive- rade människan och den natur som tidigare var en påtaglig del i vår vardag. I vissa sammanhang är alieneringen nära nog total. Det samtida boendet kan upplevas som ett derivat av modern rationalitet och ekonomi snarare än mänsklig omtanke och det är inte svårt att hävda att detsamma snart gäller alla de saker som hjälper till att göra dessa platser beboeliga. Allt ifrån gipsskivan som skiljer badrum från hall till minsta smörkniv är för många nära nog ett mysterium. Det är dock i skalan däremellan jag främst ser mig själv i min yrkesroll; inredningsarkitekt och formgivare, en prak- tiker vars uppgift och förmåga ligger i att ”skapa” de föremål som står oss närmast och som vi ser, vidrör och brukar varje dag. De ting som gör de bitvis ogästvänliga kuber vi uppehåller oss i till hem. Det är här jag ser min möjlighet att förstärka materialitet och hantverk samt uppmana till eftertanke kring tillkomst och härkomst. Ting att betrakta som en motvikt till den närmast maskinella bostad som kommit att bli dagens praxis. Ett komplement till det fysiska tomrum som uppstår då våra medvetanden verkar sväva kollektivt world wide web. Av samma vikt för arbetet är det tillvägagångssätt jag valt. Text och form betraktar jag som varsin del av en helhet då de som utgångspunkt för varandra istället snarast verkar hämmande. Texten kan aldrig till fullo beskriva ens den enklaste pall och på samma sätt är form komplicerat, ja närmast onödigt när det gäller att kommunicera text. Texten finns ju där redan, formen gör den sällan starkare som text betraktat. Med detta i åtanke och, den egentligen självklara, anledningen till att Jag befinner mig på konstfack, vilken är ett intresse för färg, form, rum, materialitet, och hantverk, är det också rimligt att ett prövande genom skiss, modell, ritning och prototyp är det som ska vägleda mig. Detta snarare än det på högskolan ofta rådande sakförhållandet mellan idé (formulerad i text) och illustration (fysisk gestalt). Med det första klart överordnat, ja näst själva essensen för det andra. Min egen högst personliga upplevelse av detta är att studenten, oftast självpåtaget, ömsom påhejat av lärarkåren, försöker ta sig an uppgiften statiskt placerad vid sitt skrivbord med Heidegger och ett skissblock som enda hjälpmedel. Referenser staplas på varandra. Frustrationen total! Detta helt i enlighet med det akademiska formatet i den traditionella högskolan, samtidigt som ett försök att ge sitt verk värde på andra sätt än det rumsliga och formmässiga. Av någon anledningen förefaller blivande inredningsarki- tekter och formgivare anse att den egna praktiken är futtig i sig själv. Mitt examensarbete är resultatet av ett tillvägagångssätt där texten rör just text, och formen just form. De möbler och föremål som skapats är formade utifrån ett förhållningssätt där rumsliga och formmässiga beslut är något som främst och bäst görs av lust med handen, och stundom magen, snarare än tanken och logiken den föder. Med detta sagt bjuder jag nu den intresserade att läsa vidare och på ett någorlunda, rationellt plan förstå vad jag menar med alieneringen mellan människa och dess fysiska omgivning. Men även för att följa ett resonemang kring min egen praktik, fältet i stort samt hur jag upplever att utbildningen till en yrkespraktik inom inredningsarkitektur och möbel- formgivning ser ut idag. Lika gott är att lägga ifrån sig texten och istället låta sig uppfyllas av färg och form vilken är formulerad utifrån sina egna premisser och på intet sätt behöver följande sidor för att rättfärdigas. Den står på egna ben.

<p>Vissa bilder har tagits bort före publicering, av upphovsrättsliga skäl</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan bilen och bilentusiasten, hur samspelet där de båda agerar som aktörer ser ut och varför. För att besvara detta utgår studien från två teoretiska ramverk som kopplas ihop där den ena är karisma och den andra är aktör-nätverksteori. Etnografin är inhämtad genom traditionella etnologiska medel, intervjuer med informanter samt deltagande observationer i fältet. Resultatet från att kombinera och applicera dessa två teoretiska ramverk är att människan aktivt förändrar och formar bilar i syfte att bygga sociala relationer med andra människor, öka sin egen mobilitet och att uppnå en form utav självuppfyllelse, såsom adrenalin, nostalgi eller erkännande. Bilen i sin tur blir en icke-mänsklig aktör i denna relation, blir både föremål för den affektiva känslan människan jagar efter och upprätthåller ett nätverk och expanderar det genom den kunskap den generar.

The purpose of this thesis is to study the importance of materiality for the interaction of reading among teenagers, age 15-16. The purpose is also to study if the attitude to the form of e-book versus the printed book differs depending on how comfortable the teenagers are with the activity of reading. The method we have chosen for this study is the form of semi-structured interviews, four with teenagers who are positive to fiction reading and four with teenagers who say they don´t like fiction reading. We analyse the teenagers´answers by looking at some aspects of materiality to see how these aspects affect the interaction of reading.During the interview the respondents were asked to read one chapter of a book on an Ipad and the next chapter in a printed book. Our study shows that materiality is a factor for the interaction of reading and it can lead to different experiences of reading. Some aspects that the respondents mention as important are the amount of text, the typeface and the feeling of holding a book. The ones who are comfortable with the activity of reading claim they would still choose the printed book after reading both on the Ipad and in the printed book. The ones who are less comfortable with reading are more positive to the e-book, than they were before.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera förskollärares beskrivningar av hur återbruksmaterial kan relateras till hållbar utveckling i förskolans praktik utifrån posthumanistiska begrepp. Studiens syfte utgör även studiens frågeställning som är följande; hur kan återbruksmaterial relateras till hållbar utveckling samt analyseras utifrån de posthumanistiska begreppen agens och materialitet med utgångspunkt i förskollärares beskrivningar. Studiens teoretiska utgångspunkt är det posthumanistiska perspektivet där människa som materialitet samt icke-mänskliga materialiteter anses vara ömsesidigt beroende av varandra. Ur detta perspektiv är agens något som uppstår materialiteter emellan och de blir i denna bemärkelse påverkande agenter för hållbar utveckling. En kvalitativ forskningsmetod har tillämpats för insamling av data och möjliggjordes genom semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma förskollärare. Resultatet av studien tyder på att arbetet med återbruksmaterial relaterat till hållbar utveckling kan uppfattas stort och komplext samt att det krävs kunskap om materialet och dess påverkan. En slutsats av resultatet är att arbetet med återbruksmaterial kan påverka hållbar utveckling positivt med hjälp av kompetent personal både på förskolorna och på det lokala återanvändningscentret. I relation till den posthumanistiska teorin kan återbruksmaterialet och människan som ömsesidigt beroende materialiteter tillsammans agera som agenter för en hållbar utveckling.

My journey starts off using photography as a tool to investigate materiality, body, object and space. During my trip I constructed a photo, or as I see it, translated a 2D photo into a 3D form. I travel through material values and the relationship between material and form, encountering questions on legitimacy and hierarchy: Why does some material become more real? What charachterizes these material and gives them more credibility? Why do we value material differently? The path I follow consist of fused material: digital, traditional and unknown. My expedition challenges craft, the definition of the handmade, and the concept of the final piece.

Syftet med denna uppsats är att erhålla en fördjupad förståelse för de karaktäristiska drag som användare upplever att vinylskivan har i en tid av digitala strömningstjänster. Därför har två frågeställningar formulerats som behandlar vilka kvaliteter som användare tillskriver mediet och vilka praktiker som de upplever är relaterade till det. Det teoretiska ramverket som underbygger denna uppsats är främst Jay David Bolters och Richard Grusins (1999) remedieringsteori och tanken om att medier står i en dialektisk relation till varandra och att det gör att vi tillskriver dem olika kvaliteter. Tillkommer gör även, bland andra, John Durham Peters och Eric W. Rothenbuhlers (1997), Lee Marshalls (2014) och Steve Jones och Martin Sorgers (2011) teoretiserande av vinylskivan och tillhörande praktiker. Den metod som ligger till grund för studien är den kvalitativa forskningsintervjun. Tre intervjuer har genomförts med olika användare. I intervjuerna framkom det att användarna stakar ut vinylskivans kvaliteter genom att kontrastera den mot digitala medier. Bland dessa framkom att vinylskivan upplevs ha ett mer levande och intimt ljud och som tillsammans med det stora fysiska formatet erbjuder en audiovisuell upplevelse. Vinylskivan upplevs som ett helhetskoncept med en trippel historicitet som refererar till produktionsögonblicket, dess eget åldrande och dess föregående ägare. De praktiker som användarna upplever att vinylskivan bjuder in till var dels ett aktivt samlande och dels en njutningsfylld interaktion med grammofonen där själva medieringen bejakas.

Syftet med denna undersökning är att försöka sätta ord på och synliggöra en del av den ‘tysta kunskapen’ i slöjden, och närmare studera hur ett specifikt hantverkskunnande kommer till uttryck i elevernas slöjdföremål, och i deras arbete med detta: i deras rörelser och agerande med material och verktyg. Målet är att få större förståelse för just händernas kunnande.  Hur kan kunnande avläsas i slöjdföremål, samt i den kropp som utför arbetet med dessa?  Det är frågan som behandlas i den här uppsatsen, med fokus både på skolslöjden och en lärprocess utanför den.    Det är med utgångspunkt i kunnande som allt tar sin början: för att lära elever vad de ännu inte kan, måste vi först förstå vad de kan. Slöjdens materiella natur kan låta oss närgånget studera kunnande. En slöjdlärare besitter en unik kompetens i att titta på elevers kunnande ur just en slöjdlärares perspektiv, och den här uppsatsen syftar till att ge större förståelse för händernas kunnande, och visar på olika sätt genom vilka kunnande materialiseras. Den belyser reflektioner och justeringar, och hur kunniga och lärande händer kan betraktas och förstås. Den beskriver även ett kunnande som ofta beskrivs som tyst, men som kanske egentligen bara har sitt helt egna språk, med förmåga att berätta klart och tydligt för den insatta om vad det är som sker.    Under arbetet har området närmats genom att titta på en hantverksmässig lärprocess ur flera perspektiv. Dels genom en autoetnografisk studie av en egen lärprocess i att spinna, dels genom att observera elevers arbete med slöjdföremål, och resonera kring de spår av kunnande som kan avläsas. Resultatet är denna uppsats och en stor mängd garn. Det garn som spunnits är gestaltningsdelen av arbetet och presenterades på Konstfack under Pedagogisk Festival –ett öppet forum där besökare fick titta närmare på garnet och själva prova att spinna.

The younger generation is reportedly not reading anymore and the older generation is concerned. What can be done to make today's youth read more and can libraries be a part of projects which promote reading amongst young people? Some researchers suggest that the digital natives would perhaps be more interested in reading if they were able to read from a screen. But what do the young people say about e-books? Do they read e-books and is it possible that reluctant readers could be encouraged to read more if they got the option of a reading from a tablet? The purpose of this study is to explore the attitudes towards e-books and to see if students from a high school on the Åland Islands prefer one medium over the other. The study further wants to look into the reasons why, or why not they prefer e-books. Two groups of readers are compared with each other: avid readers and reluctant readers, in order to see if there is any difference between them concerning their attitude towards the e-book. Data was collected through a survey which was completed by 55 students aged between 16-18. The theoretical framework builds upon Mats Dolatkhah's ideas of materiality and modality of reading and texts. The results of this study show that the students are not fond of e-books and they actively state that they don't want everything in their lives to be dominated by technology and screens. It is possible to argue that this negative attitude towards e-books has something to do with the materiality of the medium. These results indicate that the young participants in this study aren't inclined to engage in reading with modern technology. The study also shows that the physical appearance of the printed book is a factor which contributes to the students' positive reading experiences.